Sinnesfysiologi II Flashcards
Luktbulb/ luktlob
den del av hjärnan som tar emot information från luktsinnet för att tolka doftintryck. Luktloben innehåller olika typer av nervceller, dels mitralceller.
Mitralceller
En cell i storhjärnans luktlob som tar emot information från luktceller.
Silben
ben som separerar näshålan från hjärnhålan
Glomerulus
Hit kommer luktreceptorernas dendriter. Olika sorters luktreceptorer har olika glomeruli.
Mitralcellernas dendriter går också hit och det är de som plockar upp signalen från luktreceptorcellerna.
Redogör för luktepitelets struktur
- primära sinnesceller (luktceller)
- registrerar luktämnen
- de sitter samlade i ett epitelområde som består förutom luktnervceller av stödjeceller och basalceller.
- luktepitelet finns beläget i näshålans tak.
- vävnaden innehåller även körtlar som producerar slem som hjälper att fånga doftämne.
Redogör för mekanismen för hur ett doftämne signalerar och aktiverar luktsinnet, från luktreceptorn i luktepitelet till hjärnan via luktnerven
luktreceptorerna ör GPCR.
-Doftmolekyler binder in till GPCR–> aktiverar G-proteinet genom konformationsändring–> adenylatcyklas aktiveras av alfa-enheten som i sin tur tillverkar cAMP–> cAMP binder till Na+ & Ca2+ kanaler vilka öppnas och depolariserar cellmembranet–>ökad frekvens av nervimpulser.
-Depolariseringen startar en aktionspotential om den är tillräckligt stark.
Luktreceptorernas axon leder till olika glomerulus där andra nervceller för signalen vidare till hjärnan via luktnerven.
*istället för adenylatcyklas kan G-proteinet aktivera fosfolipas som i sin tur med PIP2 bildar IP3–> som öppnar Ca2+ kanalen–> detta depolariserar cellmembranet.
/processning i luktbulben/
Du åker iväg med familjen till landet under sommaren. Där har ni dessa blommor som doftar så gott. Du springer alltid som vanligt till blommorna och plockar några för att lukta på dom.
Förklara hur det egentligen går till när du doftar på dessa blommor. Hur skickas egentligen informationen till hjärnan?
- En lukt binder till primära neuroner, vilka genom GPCR-mekanismen, resulterar i depolarisering av cellmembranet.
- Signalen genomgår en transduktion till sekundära neuroner i glomeruli som finns i luktbulben. Detta sker genom att de primära neuronerna skickar över signalen via synaps till mitralceller samt tuftade celler.
- Periglomerulära celler medierar lateral hämning i luktsinnet tillsammans med granulaceller vid närliggande glomeruli. De har hämmande synapser på mitralceller och tuftade celler.
- Mitralcellernas och de tuftade cellernas axoner leder fram till den del hjärnbarken som är involverad i luktsinnet.
Vad är skillnaden mellan smaksinnet och luktsinnet?
Skillnader:
- Luktsinnet är ett fjärrsinne (används över långa avstånd)
- Luktsinnet har primära sinnesceller
- Luktsinnesceller har dendriter
- Smaksinnet är ett närsinne (används över korta avstånd)
- Smaksinnet har sekundära sinnesceller
- Smaksinnesceller har mikrovilli
Likheter:
- Luktreceptorer är G-proteinkopplade. Smakreceptorer har G-protein för vissa smaker.
- Båda är kemisensoriska
- Båda har betydelse för totala smakupplevelsen
Vad är en smaklök? Redogör för dess struktur
-smaklökar utgör smaksinnets huvudorgan.
-en smaklök är lökformad struktur bestående av en samling av avlånga smak-sinnesceller samt basalceller och stödjeceller som håller ihop smaklöken.
-smakcellerna sträcker sig från basen av smaklöken, där den har förbindelser med nervcellernas synaps, till smaklökens övre del, där de slutar med ett litet hår (mikrovilli), som sticker ut i en öppning i toppen av smaklöken sk smakporen. Smakporen kan öppnas och dras samman.
-smaklökarna finns fr.a i papiller på tungan.
Det finns tre sorters papiller: fungiform, foliate, circumvallate.
Tungan delas upp i fem grundsmaker. vilka?
bitter, surt, sött, salt & umami.
sött & umami kan aktivera belöningssystemet i hjärnan.
Redogör för signaltransduktionsmekanismen för salt och surt stimuli.
Salt stimuli –> inflöde av natriumjoner via ENaC kanaler
Surt stimuli –> inflöde att vätejoner samt blockering av kaliumkanaler (blockera kaliumjoner att strömma ut från cellen)
Inflödet av natriumjoner respektive vätejoner bidrar med depolarisering av cellemembranet, vilket orsakar att de spänningsstyrda kalciumkanalerna öppnas, som i sin tur leder till frisättning av neurotransmittor serotonin som nervcellen tar upp via synaps.
Redogör för signaltransduktionsmekanism för söt, bitter och umami.
- Mekanismen går via GPCR.
- Beroende på vilken smak det är, stimuleras olika sorter av G-protein för aktivering. Söt och umami exempelvis aktiverar “sötreceptorerna” T1R2/T1R3, medan bitter aktiverar “bitterreceptorn” T2R.
- Oberoende av receptortyp kommer adenylatcyklas att aktiveras när ett smakämne binds av GPCR och fått G-proteinet aktiverat. Adenylatcyklas bildar cAMP, som i sin tur 1)blockerar utförsel av kaliumjoner genom att blockera kaliumkanaler
2) får kalciumjoner att frisättas från intracecllulära lager i ER. - ->Ökad mängd kalciumjoner inuti cellen stimulerar natriumkanalerna för öppning. Då natriumjoner samt kalciumjoner nu strömmar in i cellen
- ->leder det till en depolarisering av cellmembranet så serotonin (neurotransmittor) kan frisättas från cellen och tas upp via synapsen av nervcellen nedanför.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler , vilka? Redogör för skillnaden mellan dem.
- Stavar och tappar. Dessa är sinnesceller som fungerar som receptorer för ljus och färg.
- Stavarna är mest ljuskänsliga och används i mörker, men kan inte skilja på olika färger. De har dålig synskärpa, dvs de har svårt att skilja på detaljer.
- Tapparna å andra sidan ger hög synskärpa under goda ljusförhållanden. Ju tätare tapparna sitter, desto högre blir synskärpan.
- Olika sorters tappceller reagerar också på olika färger (våglängder av ljus), vilket gör dessa ansvariga för färgseende.
- Stavarna ligger i näthinnans yttre kanter, medan tapparna finns i gula fläcken.
- Tårkörtel
- Tårkanal
- Tårsäck
- Tårkörtel - Körtel som producerar tårvätska, som dränerar i tårkanalen. Tårvätskan är till för att hålla rent runt ögat.
- Tårkanal - Tar upp tårvätskan som inte avdunstat.
- Tårsäck - Tar emot tårvätskan från tårkanalerna och leder den vidare genom nästårgången till näshålan.
- synnerv
- näthinna
- åderhinna
- senhinna
- Synnerv - en ledningsbana som är en del av hjärnan och leder impulser från vartdera ögats näthinna till synnervskorsningen.
- Näthinna - Ljuskänsliga delen i ögat, som fotoreceptorer sitter i. Näthinnan sitter längts bak i ögat på insidan av åderhinnan, mot glaskroppen. Den innehåller synceller (tappar och stavar) och omvandlar ljus till bilder.
- Åderhinna - Här finns blodkärl som försörjer ögat med syre och näring.
- Senhinna - Yttersta skiktet av ögonväggen som håller upp ögongloben.
