sinnesfysiologi

Question 1

Vilka är våra sinnen?

Answer 1

Syn, lukt, smak, hörsel & känsel (beröring)

Question 2

Redogör för sensoriska modaliteter

Answer 2

Modaliteter är en typ av energi som ett sinnesorgan är specifikt anpassad till att svara på. Det verkar som ett stimuli för specifika receptorer. Om man talar om hörsel så är modaliteten ‘ljud’

En del av modaliteter har sub-modaliteter (subtyper) t.ex. färg eller tonhöjd

Question 3

Hur omvandlas olika stimuli till aktionspotentialer?

Answer 3

en stimuli påverkar alltid plasmamembranet genom att förändra cellpermeabilitet som leder till en förändrad membranpotential som i sin tur kan bilda en actionspotential om det depolariseras tillräckligt.

Stimulin orsakar en transduktionsmekanism

Question 4

vad är skillnaden mellan primär- och sekundär sinnescell?

Answer 4

primär sinnescell: ex luktsinnescell- är specialiserade nervceller med eget axon som leder till CNS och en dendrit med sinnesreceptorer.

sekundär sinnescell: ex smaksinnescell- kan inte själv skapa en aktionspotential. Stimuli förändrar permeabiliteten av närliggande nervceller.

Question 5

Hur sker stimulering av sekundär sinnescell?

Answer 5

1. ligand aktiverar smakscellen.
2. flera intracellulära vägar aktiveras
3. kalciumsignalen i cytoplasman utlöser exocytos
4. en neurotransmittor släpps och en närliggande primär sensorisk neuron aktiveras
5. aktionspotential skickas till hjärnan

Question 6

Dynamiskt område

Answer 6

över hur stor område man kan detektera en signal.

Ju känsligare sinne desto mindre dynamiskt område.

Det dynamiska området beror på styrkan av en signal. Ju starkare stimuli desto starkare respons tills ett maximum uppnås. Vi känner inte av mängden stimuli om det är utanför det dynamiska området (uppnår ej detektionströskeln).

Question 7

Definera begreppet adaptation och ge något exempel.

Answer 7

Adaptation innebär att man får minskad respons vid långvarig stimulering då sinnet anpassar sig efter miljön.

Exempel- adaptation av luktsinnet innebär att luktförnimmelsen av en viss koncentration av ett luktämne avtar med tiden beroende på luktsinnescellernas avtagande känslighet.

Effekter:

• effekter på receptorpotential mekanismer.
• effekter på initiering av aktionspotential.
• effekter via accessoriska celler och strukturer.
• olika populationer av sinnesceller med olika känslighet.

Question 8

Redogör för toniska och fasiska receptorer

Answer 8

Toniska receptorer- får man en depolarisering som går neråt sakta med kontinuerliga aktionspotentialer.

Fasiska receptorer- (adapterar fort) får man en depolarisering och aktionspotential vid stimuli OCH återigen när stimuleringen försvunnit.

Question 9

Vilka accessoriska strukturer påverkar adaptation?

Answer 9

strukturer som pacinian kapsel /ser ut som lök/ signalerar när man lägger på och tar av tryck. Detta pga hur den är utförmad. Den känner igen tryckförändringar.

Question 10

Nämn två typer av fotoreceptorer

Answer 10

stavar- mer ljuskänsliga

tappar- ej lika ljuskänsliga, högre detektionströskel

Question 11

nerver med större diameter har en högre impulshastighet än mindre, vad beror detta på?

Answer 11

enligt R=ρL/A ser man att resistensen är omvänt proportionellt mot tvärsnittarean.

Mindre diameter leder därför till större resistens som ger en långsammare hastighet.

Question 12

dermatom

Answer 12

ett område som innerveras av ett särskilt spinalnerv.

Question 13

Sidokopplingar/laterala bindningar gällande nervceller är bra för at hjälpa oss uppleva kontraster och detektera skillnader men inte absoluta nivåer. Hur går detta till?

Answer 13

föreställ en nål som sticker en hudyta där det stimulerar mest de närliggande sensoriska nervceller. Dessa sensoriska nervceller stimulerar i sin tur sekundära nervceller där den som stimuleras mest utsöndrar inhibitoriska neurotransmittorer (som GABA) via sin sidokopplingar till närliggande sekundära nervceller så att endast specifika tertiära nervceller stimuleras.

vi har fått en lateral inhibering.

Question 14

Redogör för olika mekanoreceptorer i huden

Answer 14

fria nervändar- monomodala för mekanisk stimuli, värme ,kyla och vävnadsskada (nociception)

Merkel cellkomplex- känner beröring, vibration. Adapterar långsamt.

Meissner kapsel- särskilt känsliga för lågfrekventa vibrationer. Adapterar snabbt.

Pacinian kapsel- kan detektera mycket små förskjutningar av hudytan. Adapterar snabbt.

Question 15

Vad innebär propioception?

Answer 15

Förmågan att avgöra vart ens kroppsdelar är positionerad. Vi känner av när muskelns längd förändras och vilken spänning vi har i musklerna.

Muskelspole: sitter i skelettmuskulatur och känner igen förändring i muskelns längd. De framför info om muskelns längd till CNS via afferenta nerver. Denna info kan användas för att veta var musklarna befinner sig. Kan reglerar muskelkontraktion genom att öka nervaktiviteten som stimulerar en kontraktion.

Golgi senorgan: en känselreceptor som sitter i övergång mellan muskel och sena. Skickar info till CNS om senas belastning. Vid överbelastnign skickas inhibitoriska signaler från CNS till golgi föra att slappna av musklerna.

Question 16

Vad är det som vi känner igen från ljudvågor?

Answer 16

trycket mellan förtätningar och förtunningar.

Question 17

Hur ser örat ut?

Answer 17

Ytterörat /öronmusslan/- fokuserar ljudvågorna in.
trumhinnan har större yta än ovala fönstret.

Vibrationer ska överföras till innerörat där vi har sinnesceller som kallas för snäckan. Vibrationer överförs till ovala fönstret i snäckan via hörselbenet /hammaren, städet & stigbygeln/.

Mellanörat har en gång till örontrumpeten som i sin tur har en gång till svalget.

• Snäckan är mindre för att förstärka mängden energi som kommer in. Därför kommer luft in lättare än vatten för att vatten är ett tyngre medium.

Question 18

Redogör för hårceller

Answer 18

• Hårceller är en sekundär sinnescell som finns i innerörat.
• Den detekterar ljudvågor som passerar in i ovala fönstret in i snäckan.
• Snäckan består av 3 rum och 2 membran, ett i botten /basilarmembran/ där det sitter hårceller.

Ovanpå finns tektorialmembran. Den har skjuvrörelse som gör att dessa utskott på hårcellerna kan röra sig. Den apikala (övre) delen av hårcellen kommer röra sig med en viss rytm.

Question 19

Redogör för innerörat och hur vågrörelser fortplantar sig

Rita upp en hårcell och beskriv hur transduktionsmekanismen i hårcellen fungerar

Answer 19

1) Ljudvågor träffar trumhinnan och bildar vibrationer som går genom hammaren–> städet–>stigbygeln och passerar in i snäckan genom ovala fönstret.
2) Där kommer vibrationerna att orsaka skjuvrörelser av tektoriala membranet så att hårcellens jonkanaler på utskotten öppnas/stängs.

Utanför finns endolymfa där K+ koncentration är högre utanför. Därför kommer de strömma in i hårcellen och orsaka en aktionspotentail i sensoriska nervceller.

3) När utskotten av hårceller böjs åt ena hållet så ökar inflödet av K+ inåt och en depolarisering sker vilket ger en ökad sannolikhet för en aktionspotential i den närliggande sensoriska nerven.
- Spänningskänsliga Ca2+ jonkanaler öppnas–>inström av Ca2+ som i sin tur stimulerar frisättning av neurotransmittorer som binder till sensoriska nervceller–> signalen transporteras vidare till hörselcentrum i hjärnan–> vi uppfattar ljud

• Om den böjs åt andra hållet kommer jonkanaler stängas och cellen hyperpolariseras.

Question 20

Vad innebär frekvensdiskreminering?

Answer 20

Att basilarmembranet i snäckan kan urskilja olika frekvenser av ljudvågor beroende på vilken region vibrationerna färdas till.

Styva regioner på basilamembranet är känsliga för vibrationer med hög frekvens.
Flexibla regioner däremot är känsliga för vibrationer med låg frekvens.

Beroende på vilka hårceller som stimulerar så skapas signaler från olika områden som hjärnan bearbetar och tolka till en specifik ton.

Question 21

Redogör för ljudets riktning

Answer 21

För lågfrekventa ljud rör det sig långsamt och då är tidsskillnad viktigt. Skallen är så pass bred så ljud träffar ena örat före det andra.

Högfrekventa ljud används intensitetsskillnad då ena örat får en högre intensitet då det finns en “skärm” i mittenskallet.

Question 22

Redogör för örats balanssinnet

Answer 22

I innerörat har vi 3 båggångar. I varje båge finns vätska och celler (otolitorgan). När vi rör på huvudet kommer vätskan i bågarna att röra på sig och retar sinnescellerna (detekterar acceleration) och skickar signaler till hjärnan om rörelser och huvudets position.
Om man håller huvudet stilla signalerar de ej. Om man roterar åt vänster böjer de och signalerar. Vi roterar huvudet snabbare än dessa. Tills slut roterar vätskan lika snabbt som huvudet.

Kalksten gör att vi vet när vi böjer huvudet om de är böjt åt sidan, framåt eller bakåt.