Respiration Flashcards

1
Q

Vad är respirationens huvuduppgifter?

A
  • Upprätthålla en adekvat koncentration av O2, CO2 och H+ i blodet och vävnaden
  • Respirationssystemet fungerar även som ventilation och filter samt är viktigt för bland annat gasutbytet. Den deltar också i kroppens syra/bas- balans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad består samlingsbegreppet “övre luftväg” av för delar?

A

De övre luftvägarna: munhåla, näshåla, svalg och struphuvud

Näsan sköter huvudsakligen andningen. Håret i näsan fungerar som grovfiltrering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består samlingsbegreppet “nedre luftväg” av för delar?

Vad är luftstrupen och bronkioler uppbyggd av?

A

Nedre luftväg består av luststrupe (trachea), luftrör (bronker), bronkioler och alveoler.

Luftstrupen är uppbyggd av 20 c-formade broskringar som stabiliserar luftstrupen.

Bronkioler saknar broskringar. De har dock ett kraftigt lager med glattmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv alveolernas anatomi.

Vad producerar plattepitelceller typ 2?

förstå bara

A

Totalt har vi 300 miljoner alveoler. Tvärsnittytan som består främst av alveoler är den yta där gasdiffusionen sker.

Alveolen har 2 typer av epitelceller, typ 1 och typ 2. Dessa har 2 olika funktioner.

Typ 2 upptar mycket mindre del av ytan och producerar surfaktant som har i uppgift att sänka ytspänningen

I epitelet har vi vattenlager som ligger på epitelytan som förhindrar uttorkning av epitelet. Här bildas en ytspänning som strävar efter att epitelet ska kollapsa men tack vare surfaktantmolekyler som sätter sig på vattenfilmen så sker det inte.

  • Typ 1 epitelceller hjälper till med gasutbytet.

Utsidan av alveoler har kapillärer, här flödar blodet förbi varav gasutbytet sker här. Membranet mellan alveolerna och kapillärerna kallas respiratoriska membranet.

När det kommer ner främmande partiklar här så har vi fagocyter (makrofager) som försöker bryta ner dessa. ECM som finns mellan cellerna har ECV med elastin (fungerar som gummiband) som ger en elastisk funktion. Mängden elastin påverkar hur tänjbar lungorna blir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Det är framförallt via näsan vi inandas luft, varför är det så? Vad är funktionerna för övre luftvägar?

A

Man inandas 80 % genom näsan, detta för att vi ska rena luften vi inandas och värma upp det. Luften kommer in i turbulens, till näshålan. Vi har ett labyrintsystem där så att främmande partiklar ska fastna i klibbigt epitel, som finns i näshålan.

Funktioner för övre luftvägarna
• Den ska rena luften från främmande partiklar, slemmiga näshålan ska fånga upp detta.

  • Luften som inandas är torr så inandningen går igenom nässlemhinnans respitoriska epitel (ca 150 cm2) där det är varmt och innehåller vatten så luften kommer att fuktas. När den når luftvägarna så ska den vara fuktig så att den inte torkar ut epitelvävnaden där så att det inte går sönder.
  • Vi ska även värma/kyla luften till ca 37 grader.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de 2 huvudsakliga systemen som reglerar vår andningsorgan?

A

Gällande andningsorganens system så regleras dessa med motoriska- och autonoma nervsystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

autonoma nervsystemet påverkan på lungorna eller bronkiolerna

A

I luftvägarna har vi glatt muskulatur som de autonoma nervsystemen kommer att inhibera. Denna glatta muskulaturen finns i bronker och bronkioler. Glatta muskulaturen i bronkerna ändras bara lite p.g.a. brosk. Bronkioler, som dock inte har broskringar, förändras lite mer vid inhiberingen.

Om vi tittar på sympatiska nervsystemet så finns nervterminaler som går in i glatta muskulaturen för att inhibera. När det aktiveras så är det en transmittorsubstans som frisätts, noradrenalin. Förutom en frisättning av noradrenalin (NA) så frisätts även adrenalin från binjuremärgen (adrenalin är cirkulerande, d.v.s. kommer med blodet.

Det finns då beta-2 adrenerga receptorer på glatta muskulaturen för att de ska kunna påverka/inhibera. Glatta muskulaturen kommer att relaxera och diametern kommer att öka –> leder till att resistensen minskar –> det blir lättare att andas.

Förutom sympatiska nervsystemet finns även parasympatiska nervsystemet som frisätter acetylkolin. Acetylkolin binder till muskarina receptorer (M3) –> leder till att glatta muskulaturen kontraherar –> leder till att diametern minskar –> resistensen ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad har mucociliära transportsystemet för uppgift i luftvägarna?

A

ett försvarssystem som rensar bort och transporterar damm samt andra främmande partiklar genom slem och flimmerhår.

vilket sker i luftvägarna fram till respiratoriska bronkioler . Vi har gobletceller som producerar slem, och på epitelet finns flimmerhår. Slemmet lägger sig som matta över flimmerhåren. När luften kommer i turbulens kommer den att fastna i slemlagret och förflyttas mha flimmerhåren mot svalget.

Beroende på hur stora partiklarna är kommer de fastna på olika ställen:

  • De som är > 5 µm i diameter fastnar i övre luftvägarna
  • De som är 1-5 µm i diameter fastnar i nedre luftvägarna
  • De som är < 1 µm i diameter kommer att komma ner till alveolerna. Där kommer de dock att brytas ner m.h.a makrofagerna för att hålla rent alveolerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär ventilation?

A

Ventilation innebär hur luften från atmosfären byts ut mot luft i lungorna/alveolerna

(luftutbytet mellan lungorna/alveolerna och atmosfären)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är lungorna uppbyggda? Redogör även för varför de är uppbyggda på så sätt.

A
  • lungorna ligger i brösthålan
  • Mellangärdet (diafragman) skiljer brösthålan från bukhålan.
  • lungorna är omgivna av var sin lungsäck som består av lunghinnan (pleura)
  • Lunghinnan indelas i 2 serösa membran:
  • Pleura viscerale: är limmad till lungytan (fäst direkt på utsidan av lungan, ligger sig som en påse omkring lungan)
  • Pleura parietale: fäst mot bröstkorgen och diafragman, utanpå pleura viscerale

Utrymmet mellan dessa hinnorna kallas för pleura spalten. Hinnorna sugs mot varandra, vilket skapar ett undertryck (negativt). I detta imaskinära utrymmet finns en mindre mängd volym vätska som gör att hinnorna lätt kan glida mot varandra så att friktionen minskar och det inte bildas hål i lungan, för i så fall skulle lungorna kollapsa.

/Pleura är alltså en lungsäck som är ett seröst organ som tillåter en friktionsfri rörelse av lungan vid ex. inandning./

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I det respiratoriska viloläget existerar ett undertryck i pleuraspalten. Redogör för detta.

A

I lungsäcken (pleuraspalten) är det normalt ett undertryck.
Detta beror på att lungorna består av elastiska fibrer som vill dra ihop dem, medan bröstkorgen fjädrar utåt. Det är alltså två krafter som drar åt olika håll.

(Lungorna är utspända. Det finns krafter (från elastiska komponenter och ytspänningen) som strävar till att göra lungan mindre. Pleuraparietale, fastlimmad mot thorax, gör att lungan inte blir mindre då det är ett lufttätt område som kommer bidra till en motsatt kraft. Vi har då 2 krafter som verkar mot varandra –> vi skapar vakuum i pleuraspalten. Vakuumet skapar ett undertryck som gör att pleura viscerale och pleura parietale sugs mot varandra. Undertrycket gör att viscerale sugs mot insidan mot bröstkorgen och diafragman. Utsidan av lungan, parietale, blir fastlimmad mot bröstkrog och diafragma.

I alveoler finns också lufttryck. Om det är lika stort tryck inne i alveolen som trycket ute (760mmHg), så finns ingen tryckskillnad mellan ute och inne, så luften står då still, den kommer då varken in eller ut ur lungorna.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv hur toraxvolymen ändras vid in- och utandning.

A

När thoraxvolymen ökar så dras lungan ut och blir större eftersom under inandning så dras diafragman neråt och muskeln kontraheras. Då lungvolymen ökar så kommer trycket i alveolen att sjunka (Boyles lag). Alveolens volym har alltså blivit större och därmed är trycket i alveolen mindre än trycket i atmosfären. Luften kommer då sugas in i lungorna till alveolen pga tryckskillnaden som pressar nedåt in till lungan –> inandning.

Vid utandning när diafragman relaxerar och lungan blir mindre så blir även alveolen mindre, så alveolens volym minskar, så trycket i alveolen är högre än ute i atmosfären, vilket innebär att luften kommer tryckas uppåt ut från lungan –> utandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Gällande in- och utandning talar man om tryck och jämför med alveolers tryck med atmosfärens tryck. Det finns 3 viktiga tryck man talar om, vilka är dessa? Redogör även för dem.

A

• Intrapleurala- och alveolära trycket
¤ Tryck som utgörs i alveoler. De sjunker vid inandning. Under in- och utandning blir tryckskillnaden inte speciellt stor, skiljer sig ca mellan - 1 mmHg och +1 mmHg

• Trycket i omgivningen

• Transpulmonella trycket
¤ Tryckskillnad mellan pleuraspalten och alveolerna (Palv - Ppleu).
¤ Trycket vid det respiratoriska viloläget är 0 mmHg. Det intrapleurala trycket är -4. Det transpulmonella trycket blir då +4mmHg eftersom 0 - (-4) = 4 mmHg

Vad händer med intrapleurala trycket vid in och utandning?
Negativa trycket blir ännu mer negativt som funktion att säkerställa att hinnorna sugs med varandra så lungan följer med bröstkorgen ut. Detta beror på att trycket, som trycker ut lungan jämfört med trycket som trycker ihop, är en större skillnad så därför blir den mer negativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Gällande lungvolymer talar man om flöde, vad innebär detta? Ge även exempel.

A

Flöde = tryckskillnad (alveol - atmosfär) / resistans i luftvägar.

Ex. de med astma har högre R eftersom bronkiolerna dras ihop.

Flödet i övre luftvägar är högre än i nedre luftvägar –> skapar turbulens (bra för luftrening)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid bronkiolerna slutar denna turbulens. Varför har man turbulens på endast vissa ställen?

A

Turbulens uppstår vid högt flöde vilket man har i de övre luftvägarna. Ju längre ned man kommer i bronkiolerna försvinner turbulensen eftersom luften nu har spridit sig över en större yta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad innebär dead space?

A

Döda rummet är den volym som inandas som inte deltar i gasutbytet. Man inandas ca 500 mL men endast 350 mL deltar i gasutbytet.

(luftvägarna till lungalveolerna har en volym på ca 150 mL som kallas för döda rummet)

17
Q

vad är tidalvolym; minutventilation

A

tidalvolym är den mängd luft man andas in eller ut i varje andetag vid normal andning.

tidalvolym x andningsfrekvesens per minut = minutventilation
-vid vila är den: 500 mL x 12 and/min = 6000 ml/min

18
Q

Alveolära minutventilation

A

hur stor volym deltar i gasutbytet under en minut.

(tidalvolym-deadspace) x andningsfrekvens= alveolära minutventilation (AV)

(500-150) x 12 and/min= 4200ml/min

19
Q

Maximal voluntär ventilation MVV

A

den volym som maximalt kan ventileras frivilligt under en minut, vid fysisk aktivitet.
Hos män är det 170l/min
kvinnor ca 150 l/min

20
Q

a) Inspiratorisk reservvolym IRV
b) Expiratorisk reservvolym ERV
c) Residualvolym RV
d) Vitalkapacitet
e) total lungkapacitet TLC

A

a) den extra volym som kan inandas utöver tidalvolymen vid maximal inandning. 3000ml
b) den extra volym som kan utandas utöver tidalvolymen vid maximal utandning. 1500ml
c) den volym luft som finns kvar i lungorna efter maximal utandning. 1000ml

ERV + RV = FRC (funktionell residualkapacitet)

d) summan av IRV+ ERV+ tidalvolym.
volymen av ett maximalt andetag. 5000 ml

e) vital kapacitet + RV = 6000 ml

21
Q

Vad innebär compliance (lungcompliance)?

vad beror den på?

A

förmågan att utvidga och förändra storlek (tänjbarhet)

C = ändring i V/ändring i P

Lungcompliance beror på:

  • elastiska egenskaper i lungvävnad + bröstkorg
  • ytspänning i alveoler i vattenfilmen
  • lungvolymen (hur mycket luft man har i lungorna)
22
Q

Surfaktant är en molekyl som syntetiseras och frisätts av typ II alveolceller. Vad är dess funktion?

A

90 % av sufaktant är fett och 10 % proteiner.

  • Surfaktant har ytspänningsnedsättande funktion.
  • frisätts surfaktant-molekylen som sprider sig runt ytan och lägger sig i vattenfilmen, den har som en svans som läggs mellan vattenmolekylerna –> förhindrar att vattenmolekylerna attraheras –> ytspänningen sänks –> Surfaktant ökar alltså compliance! Det ökar förmågan för lungan att utvidga sig, pga att ytspänningen sänks! Behåll vattnet, men sänk ytspänningen med surfaktant!
23
Q

Vad har man för signal som frisätter surfaktant?

A

Vid fysisk ansträngning tar man stora andetag –> finns sträck-känsliga receptorer som känner av när lungan sträcks ut och dessa signalerar till en frisättning av surfaktant. Vi frisätter alltså mer surfaktant under fysisk ansträngning.

24
Q

(FÖRSTÅ bara)

Vissa barn som föds för tidigt kan få respiratory distress syndrome, vad beror detta på?

A

Barn som föds för tidigt har inte mognad lungvävnaden vilket gör att de inte har mogna typ II celler –> ingen surfaktant. Har de hög ytspänning så blir det jobbigare att andas –> man får syntetsikt surfaktant fram tills att de mognat sina typ II alveolceller, detta kallas för respiratory distress syndrome.

25
Q

Hur sker gastransport?

A

Gas transporteras från atmosfär till alveol och vice versa via konvektion.
Luftflödet bestäms av det drivande trycket och luftrörens och lungornas motstånd: Q = Patm-Palv/R

-Gastransport över det respiratoriska membranet sker däremot mha diffusion,

ficks lag för diffusion.

J=(dP x A x D) / X

  • J = volym gas/tidsenhet (flöde)
  • ∆P = skillnad i gasens partialtryck mellan alveol och kapillärblod
  • A = diffusionsytan
  • D = diffusionskoefficient
  • X = tjockleken på det respiratoriska membranet
26
Q

Hur transporteras syre O2 i kroppen?

A

Den transporteras på två olika sätt:

1) FYSIKALISKT LÖST I BLODPLASMA
En del syrgas är fysikaliskt löst i blodplasman (dvs inte bundet till något protein). Beroende på egenskaperna hos gasen, d.v.s. hur pass löslig gasen är i vätskan, så kommer den att lösa sig mer eller mindre bra i vätskan. Den andel syrgas som är löst i blodplasman ligger på ca 1,5 %. Den mängden är ungefär 3 ml syrgas/liter blod.

Exempel. Hur mycket syrgas kan transporteras under 1 minut i blodplasman?
Varje liter blod innehåller 3 ml syrgas. Varje minut pumpar hjärtat ut 5 l blod.

HMV * 3 ml O2/l blod
5 l/min * 3 ml O2/l blod
= 15 ml O2/min

MEN! Kroppen behöver 250ml O2/min för att upprätthålla homeostas! Därför innebär det att fysikalisk löst O2 i blodplasma inte räcker till. Behövs en till transportmetod.

2) BUNDET TILL HEMOGLOBIN
Ett annat sätt för syrgas att transporteras är med hjälp av hemoglobin (Hb). Hemoglobin som finns i erytrocyterna kan binda till syrgas med stor kapacitet. Varje Hb har 4 st Fe2+ och kan därmed binda till 4 syrgasmolekyler. Hb binder olika starkt hos varje individ, beroende på Hb-nivån i blodet.

Exempel. Hur mycket syrgas kan varje liter blod binda?
Vi vet att 1 g Hb binder 1,34 ml O2 samt att

Män: 150 g Hb/l blod
Kvinnor: 130 g Hb/l blod

MäN: 150 g/l * 1,34 ml O2 –> 200 ml O2/l blod

I vila behöver kroppen ca 250 ml O2/min. Det innebär att:

Hjärtminusvolymen HMV = 5 l/min
5 l/min * 200 ml O2/l blod = 1000 ml O2/min

Vid fysisk ansträngning påverkar detta inte hur mycket hemoglobin vi har. Vid hög höjd kan det däremot ändras på längre sikt.

27
Q

Hur beror hemoglobins mättnad av partialtrycket? Visa med en kurva!

A

Hemoglobinmättnad = hur mycket syrgas som är bundet till Hb

På x-axeln visas partialtrycket i mmHg medan på y-axeln visas Hb’s mättnad i %. Mättnadskurvan kan ändras vid ändring av partialtryck. Vid ett partialtryck på 100 mmHg är mättnadsgraden ca 100 % (se graf). Hur kan mättnadsgraden variera när vi förändrar partialtrycket av syrgas?

Tänk ett värde som motsvarar perifera vävnaden, 40 mmHg. Mättnadsgraden här är 75 %. Hb har då lämnat ifrån sig 25 %. I vilometabolismen utnyttjar vi 25 %. Vid ökad metabol aktivitet –> cellerna förbrukar mer syrgas. MEN, tänk om vanliga vilometabolismen har sjunkit till 20 mmHg, hur stor blir mättnadsgraden då? Ca 25 %, det innebär att vi har tappat ytterligare 50 %.

När Hb går in i vävnad med lägre partialtryck så släpps större andel syrgas för att vävnaden behöver syrgas, man säkerställer att vävnader som behöver syrgas får det. (Vi ska kunna rita upp kurvan, läs från höger till vänster). När vi ventilerar sämre så har vi ett stort intervall som fortfarande säkerställer att vi ligger på 100 % –> säkerställer en bra syrgasmättnad i blodet.

28
Q

Det finns 4 parametrar som påverkar hemoglobinets egenskap att binda syrgas, vilka?

A

• Temperatur
När man ökar T så kommer grafen att förskjutas åt höger, d.v.s Hb kommer släppa ifrån sig mer syrgas. Ju högre temperatur, desto mer släpper Hb ifrån sig syrgas, mättnadsgraden sjunker!

• pH
När pH sjunker, sker samma förskjutning åt höger (mättnadsgraden sjunker).

• pCO2
När partialtrycket av CO2 ökar sker samma förskjutning åt höger (mättnadsgraden sjunker)

• 2,3-DPG
När 2,3-DPG koncentrationen ökar sker samma förskjutning åt höger (mättnadsgraden sjunker)

Tänk ur ett arbetsfysiologiskt perspektiv!
Vid fysisk ansträngning vill muskeln ha mer syrgas. Temperaturen stiger, det blir surare i muskeln, den bildar mer koldioxid, men det bildas också mer 2,3-DPG
–> Hb kommer att släppa ifrån sig mer syrgas från erytrocyterna ut till muskelvävnaderna

29
Q

Förklara översiktligt om CO2-transport i blodet.

A

Säg att vi på ena sidan har perifer vävnad med partialtryck av koldioxid på 46mmHg (under vilometabolismen). På andra sidan vävnaden har vi en kapillär där blodplasma ligger runtomkring erytrocyterna.

Ett arteriellt blod som lämnar lungan har ett partialtryck på 40mmHg av koldioxid i kapillären. Koldioxid kommer alltså diffundera från perifer vävnad, som har 46 mmHg, till kapillären, som har 40 mmHg.

Alltså, det högre partialtrycket kommer trycka ut koldioxiden från perifera vävnaden till det venösa kapillären som ska leda koldioxiden ut med venerna sen ut via utandningen.

30
Q

CO2-transporten kan indelas i 3 delar, förklara dessa.

A

1) FYSIKALISKT LÖST I BLODPLASMA 10%
Om vi tänker att 100% CO2 diffunderar från perifer vävnad till kapillären så kommer 10% vara löst i blodplasman. Detta kommer höja partialtrycket av koldioxid i kapillären till samma som det är i perifer vävnad, dvs ökning från 40mmHg –> 46mmHg. En ökad metabol aktivitet kommer att ge det partialtrycket som blir då.

2) HEMOGLOBIN BINDER 20% AV KOLDIOXID
Koldioxid diffunderar från blodplasma i kapillären in till erytrocyten. I erytrocyten finns Hb som binder 20 % av CO2.

3) 70 % KOLDIOXID TRANSPORTERAS I FORM AV HCO3-
Inuti erytrocyten sker reaktionen CO2+H2O H+ + HCO3- m.h.a karbanhydras. Koldioxiden, 70%, kommer alltså transporteras ut från erytrocyten till blodplasma i form av bikarbonat, samtidigt som Cl- transporteras in i erytrocyterna (utbyte). H+ som bildats ur reaktionen binds upp av Hb så att man säkerställer att man inte får större pH förändringar.

31
Q

Hur tas koldioxid ut med utandningsluften?

A

I lungan har vi ventilation, vilket innebär att:
Partialtrycket av koldioxid i alveolerna —> 40 mmHg
Partialtrycket av koldioxid i blodet —> 46 mmHg

D.v.s vi har ett högre tryck i blodet än i alveoler, vilket betyder att koldioxiden kommer diffundera från blodplasma (hög) in till alveolära rummet (låg), och följer med utandningsluften ut.

  • Bikarbonaten omvandlas alltså tillbaka till koldioxid genom att reaktionen förskjuts åt vänster.
  • CO2 som är bundet till Hb släpps från Hb så fritt CO2 i blodplasma kan diffundera in till alveolen.
32
Q

Vad innebär fysiologisk “shunt”?

A

Förmågan att förflytta antingen luft eller blod till regioner där vi har bra ventilation eller bra blodförsörjning.

Den del av lunga som har intakt (bra, oskadad) ventilation, kommer syrgas öka i regionen, och partialtryck av koldioxid kommer sjunka p.g.a ingen diffusion då blodet står still, p.g.a blodpropp som täcker ena sidan (se bild). Resistensen ökar i den vävnaden, luften shuntas över. Man vill inte förse lungan med luft, annars blir det onödig ventilation.

Ett stopp i kapillärsystemet leder till kompensatorisk vasokonstriktion, d.v.s resistens i blodkärlen ökar, plus att man shuntar över blodet till delen som har intakta ventilationen. Luft ska gå till ett ställe som har intakt blodförsörjning respektive intakt ventilation. Detta kallas för fysiologisk “shunt”, antingen av blod eller av luft.

33
Q

Ange några faktorer som har en roll i andningsreglering.

A
  • Kemoreceptorer
  • Lungreceptorer
  • Proprioceptorer i muskler
  • Kroppstemperatur
  • Kemiskt tillstånd av blod i medulla
34
Q

Redogör för den centrala regleringen av ventilationen (andningsreglering).

A

• CENTRALA KEMORECEPTORER

  • Respiratoriska centrat finns i hjärnstammen (MO + pons)
  • Hjärnstammen tar emot information från perifera kemoreceptorerna, sträckkänsliga lungreceptorer, samt från kemiska komponenter i blodet.
  • I respiratoriska centrat finns kärnor som är viktiga;
    Dorsala respiratoriska gruppen reglerar inandningen
    Ventrala respiratoriska gruppen reglerar utandningen
  • I hjärnstammen finns en region som är superkänslig för förändring/sjunkande i pH.

Exempel
Ventilerar vi för lite, d.v.s att vi andas ut för lite koldioxid, innebär det att partialtrycket av CO2 kommer öka (och gå över 40mmHg). Kemoreceptorers uppgift är just att registrera ökningar i partialtrycket av koldioxid via ökad mängd H+ som ger upphov till lägre pH. Överflödet koldioxid ger som sagt högre tryck än det vanliga 40mmHg vilket innebär att CO2 diffunderar över blodhjärnbarriären till hjärnan. CO2 når regionen i hjärnan som är superkänslig för förändring i pH som finns i RC vilket kommer att aktivera det ventrala respiratoriska gruppen för att reglera utandningen. Vi börjar då andas ut mycket mer för att få ut den överflödiga koldioxiden. Ofta sker detta i samband med fysisk träning.

35
Q

Redogör för den perifera regleringen av ventilationen (andningsreglering).

A

• PERIFERA KEMORECEPTORER

  • Glomuscellen (en typ av perifer kemoreceptor) känner mängden syrgas som är fysikaliskt löst i blodplasma. När pO2 sjunker till <80mmHg (vi har oftast runt 100mmHg) börjar det bli känsligt, då skickar glomuscellerna signaler till kranialnerverna om att det är alldeles för lite syrgas i artiella blodet –> andningsfrekvensen ökar.

Oftast fås syrebrist vid framförallt höga höjder eller vid lungsjukdomar som påverkar gasutbytet, och då aktiveras glomuscellen.