Sensorik (ögat, örat)

Question 1

Ögonrörelser muskler + nerver + nervutgång

Answer 1

m. rectus sup. m. obliqus inf. m. rectus lat. (CN VI abd) m. rectus med. m. rectus inf. m. obliqus sup (CN IV Tr) övriga: CN III oculomotorus nervutgång: övergång pons-medulla oblongata –> fissura orbitalis sup

Question 2

Pupillreflexen + varför den utlöses i båda ögon

Answer 2

ljusreflex: m. spincter pupillae (liten) m. dilator pupillae (stor) ljus –> retina ganglia celler –> n. opticus –> chiasma opticum –> tractus opticus –> edinger westpals kärna (pregangl. parasymp neuron) –> nucl. oculomotorus i tegmentum –> n. oculomotorus –> gangl. ciliare –> postgangl. parasymp. neuron (nn. ciliares breves) –> m. sphincter pupillae Utlöses i båda ögon pga: ¤ synnervskorsningen => signaler från 1 öga –> aktiverar neuron i pretectum på båda sidor hjärnstammen ¤ pretectum projicerar –> edinger westpals kärna på båda sidor hjärnstammen.

Question 3

Ciliarkroppen funktion

Answer 3

• Epitel –> kammarväska - Ciliarmuskel –> linszonuler –> linstjocklek - Dränage kammarvätska (främre kroppen)

Question 4

Kopplingar från fotoreceptorer –> Näthinna –> n. opticus

Answer 4

Tappar + stavar –> On/off bipolarcell –> gangliecell - On bipolarcell hämmas (hyperpolariseras) av Glut - Ganglieceller aktiveras av Glut Fotoreceptorer är också sammankopplade av horisontalceller- har hämmande effekt + styrs främst av Glut synapser Mellan Bipolarceller och ganglieceller finns Amacrinceller = hämmande (främst), kommunicerar med flera neurotransmittorer Det är korta vägar i retina och celler kommunicerar genom skillnader i membranpotential, ej AP Ganglieceller avger frekvensmodulerande AP genom n. Opticus –> laterala knäkroppen

Question 5

platsprincipen innerörat

Answer 5

= sinnesceller vid cochleans bas stimuleras mest effektivt av högfrekventa ljud medan apex stimuleras av lågfrekventa ljud

Question 6

2 sorters sinnesceller i hörselorganet + funktion

Answer 6

yttre hårceller: svarar på ljud genom att generera snabba rörelser i takt med ljudvågen => förstärkning av ljudvåg (svaga ljud) –> hör svaga ljud + urskilja frekvenser Inre hårceller: Svarar på förstärkta vibrationer –> frisätter Glut mot hörselnervens dendriter => AP –> hjärnan

Question 7

Fönsterkammarmekanism i örat

Answer 7

ljud –> vibrationer i innerörat –> böjning av steriocilier på Yttre hårceller –> aktivering mekaniskt känsliga jonkanaler –> inflöde K+ => membranpotential ändras –> konformationsändring av membranproteinet Prestin => cellen ändrar längd i takt med ljudvågen –> längdförändringen förstärker ljudorsakande rörelser hos sinnesceller => förmåga att höra svaga ljud förbättras dramatiskt

Question 8

Ögon röda i foto

Answer 8

pga att choroidea, retina = relativt genomskinlig pupillen lyser rött då blixten skickas in i ögat nära betraktarens synaxel (fenomen används ofta i oftalmoskopi). Om ljuset kommer för långt från betraktarens synaxel —> pupillen = svart

Question 9

Vad är amblyopi + hur kan det påverkas?

Answer 9

= bristande synträning i barndomen —> atrofi av orienteringskänsliga synceller kritiska perioden är upp till 5 år (då cellerna i synbarken kan påverkas), ju yngre desto känsligare är cellerna för påverkan

Question 10

Beskriv hörselns normala funktion

Answer 10

ljudvåg —> ytteröra (helix) —> hörselgång (meatus aucusticus externus) —> trumhinna (membrana tympanica) —> malleus, incus, stapes —> fenestra ovale/vestibuli: mekanisk svängning med frekvensberoende förstärkning övergår till vätskesvängningar vid ovala fönstret —> basilarmembran (platsprincipen: bas = högfrekvens, apex = lågfrekvens) —> tectorialmembran i cortiska organet: yttre hårceller => förstärkning svaga ljud, inre => AP —> CN VIII —> nucl. cochlearis (hjärnstam) —> nucl olivaris sup. (hjärnstam) —> colliculus inf. (mesencephalon) —> Corpus geniculatum med. (Thalamus) —> Cortex auricularis

Question 11

stapediusreflex

Answer 11

=> kontraktion m. stapedius bilaterat vid ljudstim av tillräckligt hög styrka > 70dB —> hörselbenens rörlighet minskar pga stapes dras medieras av n. facialis

Question 12

Hörselapparat funkar ej, orsker

Answer 12

• sensorineural hörselnedsättning - vax etc i hörselgången

Question 13

Chorneareflex - nerver

Answer 13

Sensoriskt: ramus nasociliaris -n. ophtalmicus - n. trigeminus (CN V:1) Motoriskt: n. facialis rami temporales + zygomatiki (CN VII:1 + VII:2)

Question 14

Tårkörtelns placering

Answer 14

lateralt + ovanför ögat

Question 15

Vad bidrar till balans? Förklara hur balansen hålls om rörelse av fot

Answer 15

• Vestibulära organet: Utriculus (nej-rörelse) Saculus (Ja- rörelse) - Synen ej till hjälp om fast punkt - proprioception Om kroppen är stel, enbart fotrörelse —> fotled medför kontraproduktiva sträckreflexen i triceps surae Trycksignaler från fotsulan => om tyngden är på tår = framåtlutning —> korrigeras med bakåtrörelse korrigering via: vestibulospinala reflexer, info via proprioception

Question 16

Varför hjälper inte synen till med balans (om man fäster blicken vid en fast punkt)?

Answer 16

Vestibuloockulära reflexens syfte är att stabilisera synintrycken på retina genom att snabbt + exakt vrida ögonen i exakt motfas med huvudets rotation => synskärpa när man faller

Question 17

Varför känns det som att man lutas bakåt vid framåtacceleration? Ge ex flygplan

Answer 17

Framåtacceleration detekteras av utriculus som tillsammans med tyngdaccelerationen => upplevelse att kraften är lutad snett bakåt. pga inget synintryck i flygplan —> tolkas kraften som att man sitter bakåtlutad —> CNS tolkar situationen som att planets nos är uppåt istället för att man accelererar framåt.

Question 18

Plan nedåtstigning tryck öron

Answer 18

successivt ökat tryck utanför mellanörat —> trumhinnan trycks in pga att mellanörat har lägre tryck vid högre altitud (örontrumpeten ventilerar ej spontant). Intryckt trumhinna gör ont + sämre rörlighet —> nedsatt hörsel (ÖKA TRYCK I NÄSA-MUN OMRÅDET!) Vid uppåtstigning får mellanörat högre tryck än omgivningen, örontrumpeten kan öppna sig och släppa ut övertrycket

Question 19

Fovea centralis uppbyggnad

Answer 19

Ganglieceller + bipolarceller viks åt sidan för att direkt exponera främst tappformade fotoreceptorer för infallande ljus. I perifera delar av retina finns stavar som är ljuskänsliga —> används i mörker

Question 20

Signaltransduktion stav —> AP (fototransduktion)

Answer 20

Foton —> Retinal i rhodopsin omvandlas från II-cis till all trans form => aktivt Metarhodopsin II —> aktivt Transduktas (G-prot) (alfa subenhet binder till GTP istället för GDP) —> 2 Transduktas aktiverar PDE (phosphodiesteras) cGMP —> GMP mindre cGMP => cGMP känsliga jonkanaler stänger (permeabla för NA+, Ca2+) => hyperpolarisering av fotoeceptor (IPSP, ej AP) —> stimulerar biplarcell EPSP —> Glut —> Ganglioncell

Question 21

Vilka sorters Glut-receptorer finns + beskriv dem

Answer 21

AMPA R= jonkanaler Metabotropa R = G-prot kopplade R

Question 22

Hur påverkar olika Glutamaterga receptorer Bipolär-neuron (bipolarceller) med avseende för funktion?

Answer 22

AMPA-Glut-R (jonkanal) => exocytos i fotoreceptor (ljus) —> hyperpolarisering bipolarcell = off bipolarcell Metabotrop Glut R (G-prot) => mindre exocytos fotoreceptor (av ljus) —> depolarisering bipolarcell = on bipolarcell

Question 23

Beskriv synbanan och vilka synfel som kan ske som följd av skador på olika nivåer

Answer 23

Synfält: Lat Med V H korsas korsas Retinafält: hemiretina nasalis/ temporalis n. opticus chiasma (lat. synfät korsas) tractus opticus corpus geniculatum radiatio optica Meyers loop Primära syncortex a) skada n. opticus 1 öga —> blind det ögat b) skada chiasma opticum —> förlorat lat. synfält c) skada tractus opticus 1 öga —> om vä öga: hö synfält forlorat, om hö öga: vä synfält förlorat d) skada yttre del av Radiatio optica i 1 öga (1/2 grenar) —> om vä öga: bortfall hö kvadrant, om Hö öga: Bortfall vä kvadrant e) Skada hela Radiatio optica ett öga: om vä öga: bortfall hö synfält + bibehållen central synskärpa om Hö öga: bortfall vä synfält + bibehållen cetral synskärpa

Question 24

Hur är synbarken uppdelad + vad har de olika delarna för funktionn?

Answer 24

¤ Area 17: primära syncortex, area striata: impulser kommer hit först, formseende + samsyn ¤ Area 18 + 19: Högre syncentra = complex sammanställning av bild

Question 25

Ögonrörelse- funktion

Answer 25

pga bra synskärpa enbart i fovea centralis (där tapparna är som tätast). Om ögat hade lika bra synskärpa överallt hade det inte behövts, dock skulle det behövas många fler neuron i synbarken + mer energikrävande.

Question 26

Anpassning till mörkerseende

Answer 26

1. pupill vidgas —> öka inflöde ljus —> näthinna 2. Amakrinceller släpper sin hämning på ganglieceller => ökad effekt av impuls från bipolarceller till ganglieceller 3. Pigment återskapas i tappar (7-8 min) och stavar (ca 30min)

Question 27

Signaleringsväg fotoreceptorer —> n. opticus

Answer 27

Tappar + stavar (sammankopplade av horisontalceller = Glut, hämmande) —> ON/OFF bipolarceller (ON hyperpol av Glut (ljus), OFF depo av Glut) + Ganglieceller (Depo av Glut = aktiv) Korta vägar i retina => cellkommunikation med membranpotential, ej AP Ganglieceller avger frekvensmodulerande AP genom n. opticus —> corpus geniculatum (lat. knäkroppen)

Question 28

Varför kan man enbart se stjärnor i periferin?

Answer 28

I fovea centralis finns mycket tappar —> bra för ljusseende. Stjärnhimmel = mörk —> krävs stavar för detektion av ljus (reagerar på mkt lite ljus) —> ses bättre i perifera synfältet.

Question 29

Hur kommer det sig att världen inte uppfattas som upp och ned när man står på huvudet?

Answer 29

Hjärnan analyserar bilden rätt (bilden hamnar på retina på samma sätt oavsett hur man står)

Question 30

Vad händer med synskärpan om näthinnan lossnar

Answer 30

Macula densa lossnar = tappar tätt, hög syrekonsumption => känsiga Kontakt mellan neuroretina och Choroidea viktig pga 1. Fotoreceptorer får näring + syre från choroidea 2. Yttersegmenten i fotoreceptorer stöter av membran som behöver tas omhand av celler i choroidea

Question 31

Tappar- färgseende och känslighet för olika färger

Answer 31

I näthinnan finns 3 sorters tappar: Blått - liten överlappning med Grönt - stor överlappning med Rött känsligheten i Röd-Gröna spektrat utgörs av både röda och gröna tappars känslighet. En rubbning av ena påverkar andra.

Question 32

Bipolarceller: sorter och funktion

Answer 32

Bipolarceller förbinder fotoreceptorer och ganglieceller + mottar inhiberande impulser från horisontalceller. On- bipolarcell: Metabotrop Glut R (G-prot. kopplad), depolariseras av ljus Off- bipolarcell: jonreceptor AMPA- Glut, hyperpolariseras av ljus (mindre aktivitet) = reagerar på mörker 2 system: ljus + mörkerseende => hantera dubbelt så stort omfång Bipolarer ger ifrån sig graderade potentialer (amplitudmodulerade) till skillnad från ganglieceller som är frekvensmodulerade (AP)

Question 33

Vestibulära organets struktur + funktion + signaleringsväg

Answer 33

Det vestibulära organet består av: canaliculis semicircularis ant. post. lat utriculus (nej rörelse) Sacculus (ja rörelse) Canaliculi är fyllda med endolymfa och perilymfa runt endolymfa rör sig —> kristaller rör sig —> hårceller —> AP —> vestibulära gangl. —> nucl. vestibulares —> a. vestibulospinala banan b. vestibuloockulära banan c. vestibulocerebellära banan Nervsignaleringsväg CNVIII (vestibulocochlearis) —> hjärnstam: nucl. cochlearis —> över mittlinjen: nucl. olivaris sup. —> leminiscus lat. —> mesencephalon: colliculus inf. (lokalisation, duration, intensitet, frekvens) —> bilateralt —> Thalamus (integrering) —> bilateralt —> cortex auditus (temporalloben)

Question 34

Hörselorganet innehåller två olika typer av sinnesceller, de yttre och inre hårcellerna. Redogör kortfattat för skillnader mellan de två celltyperna.

Answer 34

Yttre hårceller har förmåga till snabba rörelser som svar på elektrisk stimulering. Detta bidrar till att förstärka ljud, vilket förbättrar hörselförmågan mycket. Inre hårceller saknar denna förstärkarfunktion. 95% av alla afferenta trådar i hörselnerven kontaktar de inre hårcellerna. 5% av afferenta nervtrådar kontaktar de yttre hårcellerna. De inre hårcellerna är därför viktigast för att detektera ljud, medan innervationen av de yttre hårcellerna tros vara viktig för att känna smärta då örat utsätts för alltför starka ljud. De yttre hårcellerna är cylinderformade, medan inre hårcellerna är päronformade. Yttre hårceller uttrycker prestin, men inte de inre hårcellerna.

Question 35

Näthinnans lager-celler

Answer 35

Ganglieceller Amakrinceller Bipolära celler Horisontalceller Fotoreceptorer (tappar och stavar) Pigmentceller

Question 36

Den kortikala bearbetningen av det visuella infödet till primära syncortex sker i flera intilliggande cortexområden som sträcker sig dels upp mot parietalloben (”dorsal stream”) och dels ner mot temporalloben (”ventral stream”). Vilka olika roller i synperceptionen har ”dorsal stream” respektive ”ventral stream”?

Answer 36

”Dorsal stream” är viktigt för de spatiella delarna av synupplevelsen, var föremål befinner sig i rummet och rörelser (”where”). ”Ventral stream” är viktigt för hög synupplösning och igenkänning av objekt; Form och färg av objekt (”what”).

Question 37

Vid vilka förhållanden under fotokemisk adaptation finns mer rodopsin?

Answer 37

Vid mörka ljusförhållanden är mer rodopsin tillgängligt eftersom det inte konsumeras i så stor grad.

Question 38

Vad beror närsynthet (myopi) på?

Answer 38

Hornhinnans/ögats brytning är för stark eller ögat är för långt i förhållande till ögats brytkraft eller ögat fokuserar ljus framför näthinnan.

Question 39

Ackomodation

Answer 39

Vår förmåga att ändra linsens form för att fokusera på nära eller på långt håll.

Question 40

Vilken frekvens hör vi bäst + varför

Answer 40

Känsligheten hos människans hörselorgan varierar med frekvensen. Känsligheten är bäst i intervallet 1000 – 5000 Hz, eftersom detta ger bäst möjlighet att skilja konsonanter från vokaler.

Question 41

Ange strukturer i ögat som bidrar till reglering av ögontrycket.

Answer 41

Ciliärkroppen/strålkroppen, trabekulär nätverk, Schlemm’s kanal, kammarvinkeln, kammarvätskan (men inte främre kammaren), sklerala ven, uveoskleral utflöde/sklera, och koroidea/koroideas blodkärl.

Question 42

Beskriv översiktligt hur omvandlingen från vibration till elektrisk signal går till i örat.

Answer 42

Ljud får hörselorganet att vibrera i takt med ljudvågen. Detta leder till att sinneshåren, stereocilierna, på de yttre och inre hårcellerna böjs fram och tillbaka. När bunten av sinneshår böjs i riktning mot den längsta raden av stereocilier så kommer små sk tip links att sträckas. Sträckningen leder till att mekaniskt känsliga jonkanaler öppnas och en elektrisk ström flödar in i cellen.

Question 43

I scala media finns en vätska kallad endolymfa. Endolymfan har en positiv elektrisk potential på cirka 100 mV. Vad händer med de ljudorsakade elektriska strömmarna om endolymfans elektriska potential minskar från +100 mV till 0 mV?

Answer 43

Den normala spänningen på +100 mV ger en stor elektrisk gradient som trycker positivt laddade joner från scala media in i sinnescellerna när mekaniskt känsliga jonkanaler aktiveras. Om spänningen i scala media minskar kommer den elektriska gradienten också att minska. Den minskade gradienten leder till att färre joner går in i sinnescellerna när deras mekaniskt känsliga jonkanaler aktiveras. Följden blir en minskad elektrisk signal i cellen (och att hörselförmågan blir sämre).

Question 44

Bilden nedan visar en skiss av de centrala synbanorna sedda underifrån, med ett antal skador på olika nivåer markerade med A-E. För respektive skada, ange ett namn på den struktur som är skadad och beskriv vilket synfältsbortfall respektive skada ger upphov till.

Answer 44

N. opticus, helt blind på vänster öga; B: Chiasma opticum (skada på de axoner som korsar över till andra sidan), bortfall av laterala synfältet på båda ögonen (bitemporal hemianopsi); C: Tractus opticus, bortfall av höger halva av synfältet på båda ögonen; D: Meyers loop (nedre delen av radiatio optica som löper i temporalloben), bortfall av övre högra kvadranten av synfältet i båda ögonen; E: Radiatio optica /primära syncortex, bortfall som C (men bibehållen central synskärpa).

Question 45

Bilderna nedan visar vänster öga sett framifrån. Pilarna indikerar olika ögonrörelser från olika startpunkter. Ange för rörelserna A-F det latinska namnet på den yttre ögonmuskel som är viktigast för rörelsen i fråga.

Answer 45

A = M. rectus medialis; B = M. rectus lateralis; C = M. obliquus inferior;

D = M. obliquus superior; E = M. rectus superior; F = M. rectus inferior.