Anatomi Bål

Question 1

Ytliga ryggmuskler + innervering

Answer 1

m. trapezius - n. accessorius
m. latissimus dorsi - n. thoracodorsalis

m. rhoboideus minor
m. levator scapilae - n. dorsalis scapulae
m. rhomboideus major

(m. teres major - n. subscapularis)

m. splenius capitis
m. splenius cervicis - n. spinalis (dorsala spinalgrenar)

Question 2

Djupa ryggmuskler + innervering

Answer 2

m. erector spinae: n.Spinalis (ramus dorsalis)
m. iliocostalis (I) m. longissimus (Love) m. spinalis (Spaghetti)

m. quadratus lumborum -
nn. intercostales + plexus lumbalis

m. serratus post. sup + inf
nn. intercostales

m. levator costae longus + brevis

Question 3

m. quadratus lumborum ursprung + fäste

Answer 3

crista iliaca – proc. transversus LI-LV + costa XII

Question 4

Bukmuskler

Answer 4

inifrån 
m. transversus abd.
m. obliquus int. abd.
m obliquus ext. abd.
m. rectus abd.
Ut

Question 5

Vad bygger upp rektusskidan (m. rectus abdominis) + ursprung + fäste + funktion

Answer 5

Rektusskidan skapas av aponeuroserna från 3 muskler. Främre delen går mellan revben och symfys, bakre slutar mellan naveln och symfys vid linea arcuata.

Ursprung Crista pubica, tuberculum pubis,
symphysis pubica

Fäste Revbensbrosk på revben 5-7, processus
xiphoideus

Funktion Flexion av columna, tippa bäckenet bakåt,
minska bukhålans volym (öka buktrycket),
spänna bukväggen

Innervation Nn. intercostales (T7-T12)

Question 6

Kotpelare + bålens sensoriska och motoriska innervering + dermatom

Answer 6

Bålen:

Segmentellt innerverad
dvs. enskilda spinalnerver blandas ej utan innerverar ett ringformat segment runt bålen

• Dorsala grenar från rep. spinalnerver böjer av bakåt och innerverar: Djupa ryggmuskler + huden på ryggen (på respektive nivå)
• Ventrala grenar formar:
  ¤ nn. intercostales 1-11
  som löper runt bålen mellan revbenen + i bålens
  inferiora delar + genom bukväggen

¤ n. subcostalis (T12)
som löper under costa XII
innerverar intercostal- + bukmuskler + ovanliggande
hud

• Den mest inferiora delen av bukväggen innerveras av m. iliohypogastricus + m. ilioinguinalis från övre plexus lumbalis (L1)

Dermatom:
T4 i höjd med bröstvårtor
T10 navel
L1 ljumsken

Bålens innervation är i princip segmentellt organiserad, d.v.s. ett ungefär cirkulärt
avsnitt/segment av bålväggen innerveras av en separat spinalnerv. De
spinalnerver/ryggmärgssegment som innerverar bålen inkluderar T1-T12 + L1. På respektive nivå
löper dorsalrot och ventralrot samman och bildar en spinalnerv. Respektive spinalnerv delar sig strax
efter foramen intervertebrale i en dorsal och ventral gren. Den dorsala grenen löper dorsalt och
innerverar den djupa ryggmuskulaturen motoriskt och huden på ryggen sensoriskt. Den ventrala
grenen fortsätter anteriort mellan och under revbenen och ger upphov till nn. intercostales (från
spinalnerverna T1-T11) och n. subcostalis (från spinalnerv T12). Den nedersta delen av bukväggen
innerveras av de båda mest superiora nerverna från plexus lumbalis, n. iliohypogastricus och n.
ilioinguinalis, båda utgående från spinalnerv L1. På vägen runt bålväggen avger alla dessa nerver
grenar som dels innerverar intercostal- och buk-muskulatur motoriskt och dels ovanliggande hud
sensoriskt.

Question 7

Viktigaste andningsmuskeln + dess innervering + Namn på hål + anatomiska strukturer som går igenom

Answer 7

Diaphragma - n. phrenicus C3-C5
Hiatus esophagus: 
- v. cava inf. 
- Aorta descendens 
- Esophagus

Question 8

Andningsmuskler + funktion

Answer 8

Diaphragma (innandning + lugn utandning)

m. intercostalis ext. (forcerad inandning + hjälp av acessoriska muskler)
m. intercostalis int. (forcerad utandning)

Question 9

Kotor ligament + hur de går

Answer 9

1. lig. longitudinale ant:
   superoinferiort längst kotkropparna framsidor
2. Lig. longitudinale post:
   superoinferiort längst kotkropparnas baksidor
3. ligg. flava
   mellan arcus på intilliggande kotor
4. ligg. intertransversaria
   mellan intilliggande proc. transversus
5. ligg. interspinalia
   mellan intilliggande proc. spinosus
6. lig. supraspiale
   superoinferiort utmed dorsala spetsar av processus spinosi

Question 10

Stop rotation rygg

Answer 10

pga. lumbalkotornas facettleder som har ledytor på sagittalplan –> ledytor pressas mot varandra vid rotation (hindrar)

Question 11

Intervertebraldisk uppbyggnad

Answer 11

• Nucl. pulposus: viskös vätska
  omges av:
• Anulus fibrosus: fibrös brosk

Question 12

Diskbrock: var + hur + varför?

Answer 12

Var: Snett bakåt mot canalis vertebralis

Hur: Vid flexion av bålen + tung belastning (raka ben) => nucl. pulposus pressas mot tunnare + svagare bakre del av anulus fibrosus.

Varför i den platsen: pga. lig. longitudinale post förstärker området rakt bakåt => brock snett bakåt

Question 13

Vilka kotor kan ej få diskbrock?

Answer 13

Atlas (CI) + Axis (CII) pga. saknar disk mellan dem

Question 14

Var sätter man en spinalbedövning + varför?

Answer 14

Under L2 kota
pga. ryggmärgen slutar där, nedanför finns enbart spinalrötter som utgår från segment på lumbal, sacral och occyx nivå

epiduralbedövning:
dura mater + arachnoidea mater passeras, spinalrötter omges av likvor

Question 15

Ryggmärgens lamina

Answer 15

Dorsalhorn: (bakhorn)
- lamina 1: Thermal + nociceptiv stim, laterala spinothalamiska banan

• lamina 2: Nociceptiv + sensorisk stim, modulerar smärta, skickar till LIII + IV
• lamina 3: proprioception + lätt beröring —> LIV, V, VI
• lamina 4: Sensorisk stim (ej nociceptiv) —> LII
• lamina 5: sensorik, svårt nociceptiv
  lat. spinothalamiska banan —> hjärnan
  info från rubrospinala banan (lat. subcortikala = indirekt)
  + corticospinala banan
• lamina 6: interneuron- spinalreflexer
  sensorisk info från muskelspole (proprioception)
  —> ipsilaterala spinocerebellära vägen —> hjärnan

Ventralhorn: (framhorn)
Lamina 7: ANS, info från LII - VI + viscera
—> viscera (interna organ)

Lamina 8: Modulerar motorisk funktion

Lamina 9:
alfa motorneuron —> skelettmuskler
gamma motorneuron —> muskelspolens kontraktionsansvariga område
(motrneuronen går ihop i ventralroten)

Medellinje:
Lamina 10: crossing over

Question 16

Olika typer av projektionsneuron i lamina I svarar på perifer stimulering på olika sätt enligt en
allmän princip. Beskriv och förklara.

Answer 16

Projektionsneuronen i lamina I är modalitetsspecifika, det vill säga de aktiveras bara av
en modalitet (“labeled line”). Således, enskilda neuron aktiveras antingen av smärtstimulering, eller
kyla, eller värme, eller klåda etc.

Question 17

I vilka thalamuskärnor terminerar axonerna från projektionsneuronen i lamina I och till vilka
cortexområden leds signalerna sedan vidare?

Answer 17

Projektionsneuronen i lamina I terminerar i VMpo, som i sin tur projicerar till dorsala
posteriora insula / interoceptiva cortex, och i MDvc, som i sin tur projicerar till anteriora gyrus cinguli
/ limbiska motorcortex.

Question 18

Om man ska lägga ett kirurgiskt snitt genom den främre bukväggen strax lateralt om medellinjen så läggs snittet i stället i c:a 90°
vinkel mot fiberriktningen hos den muskel som finns där. Vilket är det latinska namnet på denna
muskel och i vilken riktning på kroppen läggs snittet? Förklara också den anatomiska bakgrunden till
varför snittet läggs på detta sätt.

Answer 18

M. rectus abdominis. Snittet läggs transversellt (mediolateralt). Anledningen till detta
är att de nervgrenar som innerverar muskeln löper från lateralt till medialt och om snittet i stället
läggs vertikalt (i muskelns fiberriktning) så riskerar man att skada fler nervgrenar än vid ett
mediolateralt snitt (nervskador kan leda till försvagning av en del av bukväggen med risk för senare
bråckbildning).

Question 19

Vilka ryggmärgssegment och vilken perifer nerv innerverar diafragma och vilken är den embryonala
bakgrunden till detta?

Answer 19

C3-5, n. phrenicus. Diafragma anläggs i halsregionen och vandrar sedan nedåt under
utvecklingen.

Question 20

En ung herre ramlade och fick ett slag mot bröstkorgen under höger arm. En
kompis noterar att hans skulderblad står ut från bröstkorgen när han lyfter den högra
armen. Vilken muskel är troligtvis påverkad?

Answer 20

M. serratus anterior

Question 21

Vilken huvudsaklig funktion har ryggens ytliga muskulatur?

Answer 21

Överföra kraft och rörelse mellan bålen och skuldran/övre extremiteten.

Question 22

Vilken huvudsaklig funktion har ryggens djupa muskulatur?

Answer 22

Motorik/rörelse/kraft och stabilitet för kotpelaren inklusive övergång till huvud och
bäcken.

Question 23

Vilken principiell skillnad föreligger avseende innervationen till den ytliga respektive den djupa
muskulaturen? Man kan svara genom att ge exempel på innervation till någon ytlig respektive djup
ryggmuskulatur.

Answer 23

Den ytliga muskulaturen innerveras av separata perifera nerver vars fibrer passerar via
spinalnerver och rami ventrales. Den djupa ryggmuskulaturern innerveras via spinalnerverna via rami
dorsales på respektive nivå.

Question 24

Beskriv och förklara vilka nervrötter (spinalnerver) som återfinns i den allra översta (superiora) delen
av cauda equina hos en vuxen individ.

Answer 24

Ryggmärgens kaudala spets är belägen ungefär i höjd med kota LI. Om man antar att
spetsen av ryggmärgen sträcker sig ner till disken mellan kotorna LI och LII så är det på gränsen att
dorsal- och ventralrötterna från segment L1, vilka passerar ut under LI-kotan, inkluderas i cauda equina. Nervrötterna från underliggande segment, inkluderande L2-L5, S1-S5 och Co(1-3), kommer
då att befinna sig i den allra översta delen av cauda equina.