Embryologi Flashcards
Embryologi: hur anläggs hjärnan + hur anläggs de olika delarna (hjärnbark, motoriska kranialnerver, ryggmärg)
3- vesikel stadie: 1. .proencephalon 2. Mesencephalon 3. Rhombencephalon 4. Caudal del av neuraltub 5- vesikelstadie Mogna derivat 1a. Telencephalon (cortex, basala gangl., hippocampus) 1b. Diencephalon (thalamus, hypoth, rhetina, amygdala) 2. mesencephalon (tegmentum + tectum) 3a. metencephalon (pons + cerebellum) 3b. Myelencephaon (medulla oblongata) 4. caudal del av neuraltub (ryggmärg) Hjärnbark anläggning: inifrån –> ut Motoriska kranialnervskärnor: ventralt/medialt Ryggmärg: Dorsala kolumner: sensoriska neuron + spinala interneuron Ventrala kolumner: motorneuron
Axon —> Målcell + Fintrimmning (EMB)
A = aktiv guidning B = Fintrimmning A1: Axonguidning 1. Matrixadhesion 2. Cellyteadhesion 3. Fasciculering (pionjäraxon) 4. Kemoattraktion 5. Kontaktinhibition 6. Kemorepulsion A2: Tillväxtkonen =”organ” => axon navigerar till rätt mål Huvud: Filopedium, actinfilament - microtubuli - axon B1: Avdödning onödiga förrbindelser Målorgan prod. överlevnadsfaktorer Bra kontakt => mkt ex. NGF (Närvaro av målorgan begränsar apoptos i de innerverannde nervcellerna) B2: konkurrens om neurotrofa faktorer Faktorer utsöndras av målorganet tros styra vilka nervceller som överlever starka kontakter förstärks, svaga försvinner (neurons that fire together wire together)
Ryggmärgens anläggning (EMBR)
V3: uppdrivning centralt i ektodermet = neuralplattan (D18) I mitten finns en fåra = neuralfåran (D19) som får fria kanter —> V4: sluter sig = neuralrör slutningen börjar i mitten —> prodigerar kranialt och caudalt I neuralröret finns neuroektodermala celler —> nervceller —> därefter glia celler —> slutligen ependymceller Det bildas ett inre mantellager (blir grå substans) och yttre marginallager (blir vit substans) Mantellager —> delar upp sig i ventrala (motorik) och dorsala kollumner (sensorik) vad olika celler blir för celltyp beror på koncentrationen dorso-ventralt av ex. sonic hedgehog, retinoic acid etc.
Rörelseapparatens utveckling (+ neuroutveckling)
¤ Sammanfattning: V1. befruktning - zygot - morula - blastocyst: endoblast, tofoblast - implantering V2. Groddplatta: endoblast + hypoblast (amnionic cavity + yolk sac) V3. Primitive streak + node —————————————————————————— Gastrulering: D.14 Hypoblast rör sig genom epiblast —> bildas 3 groddblad: D16 endoderm- mesoderm - ectoderm hypo epi Notocord + neuralplatta D17 => ryggkotor + neuralrör ur platta notocord viktig vid anläggning av ryggkotr + induktion av neuralrör + bildar nucl. pulposus D18 notochord- paraxialt - intermediärt - lateralt mesoderm Paraxialt mesoderm: - skelett - tvärstrimmig muskulatur - delar av dermis => somitomerer —> somiter Intermediärt mesoderm - merparten av urogenitalsystemet Laterala mesodermet - hjärta - inre beklädnad av kroppsihåligheter - Dermis - Delar av extremiteter D19 Neuralplatta - ansiktsben D20 Neuralfåra —> neurallist - delar av skallben från neurallist D21 ¤ Differentiering i neuralröret: - Först bildas nervceller, därefter glia, slutligen ependymceller, mikroglia vandrar in senare - bildar mantellager (—> grå substans) + marginallager (—> vit substans) ¤ Somiter i paraxiala mesodermet styrs av HOX gener —> sklerosom: kotor, revben etc. —> Dermomyotom: Myotom (muskler) + Dermatom (underhud) - skelett a. Endoskelett: indirrekt benbildning —> a1. Visceralt —> a2. Somatiskt —> a2.1. Axialt —> a2.2. Apendikulärt (extremitetens ben ej ur somit utan från lokalt mesoderm bildas på plats endokondral bb v6, deras muskler från somit) Axialt skelett: utskott från neuraltuben (spinalnerver) tar sig igenom sklerosom som börjar dela på sig för att bilda kotor över nerverna och innerverar muskler. b. Dermalskelett (direkt bb) ex. käke, skalle, nyckelben) c. heterotropt skelett (sitter ej ihop med övriga) ————————————————————————– Muskler - bildas ur myotom (från somiternas dermamyotom) - Epimer —> ryggmuskler - Hypomer —> Bålens ventrala muskler + extremitetsmuskler - vandrar ut till sin slutliga plats - extremiteter D24-32 v.5-8 Rotation + utveckling extremiteter
Embryoblastens indelning
Hypoblast (primär endoderm) och epiblast (primär ectoderm)
Epiblastens indelning
Endoderm: definitiv —> tarmar, leder, etc. Mesoderm Ectoderm: definitiv —> a. epidermis b. neuralplatta/rör —> CNS + Neurallist —> vissa skallben, ganglier, hjärnhinnor, binjuremärg
Mesodermets indelning
Paraxialt mesoderm, intermediärt, lateralt
Paraxiala mesodermets indelning
Bildar somiter som delas in i: - sklerotom —> axialt skelett (kotor, revben etc) - dermomyotom —> a. dermatom —> underhud b. myotom —> Epimer (ryggmuskler) + Hypomer (magmuskler, extremitetsmuskler)
Laterala mesodermets indelning
- Somatopleuriskt mesoderm —> ben i extremiteter - splanchnopleuriskt mesoderm —> visceralt mesotel hjärtat
Förklara hur erytrocyter bildas under fosterlivet med avseende på i vilka organ, och vid vilka tidpunkter i respektive organ, erytropoesen sker hos fostret.
Prenatalt: Gulesäck mån 0-2,5 lever mån 1- födelse mjälte mån 2,5-7 benmärg mån 4-död Postnatalt: Benmärg: Vertebra + pelvis (främst) Sternum Revben Femur (upphör efter 50-60 år) Tibia (upphör efter 40- år)
Vad bildas extremiteternas muskler av?
De bildas av paraxialt mesoderm (via somiter/myotom) som vandrar ut i extremitetsknoppen.
Av vad + hur bildas extremiteternas skelett?
Extremiteternas skelett bildas av lateralt mesoderm via indirekt benbildning
Vad är HOX-genernas viktigaste roll i rörelseapparatens embryologi?
kranio-kaudal mönstring (eller proximal-apikal mönstring av extremiteter).
Beskriv hur utvecklingen av cortex sker med fokus på både lager och nervcellstyper.
De glutamaterga projektionsneuronen i hjärnbarken bildas huvudsakligen lager på lager inifrån och ut (med undantag för exempelvis Cajal-Retzius-cellerna i lager I). Neuroepiteliala stamceller och progenitorceller delar sig i den ventrikulära zonen. Till viss del sker detta horisontellt (asymmetrisk delning) och ena dottercellen vandrar utåt med hjälp av att klättra på utskott från radiella glia och mognar sedan ut till ett neuron. Många av de GABAerga interneuronpopulationerna bildas inte på plats utan vandrar in från mer ventrala delar av den ventrikulära zonen (ganglionic eminences) med hjälp av så kallad tangentiell migration.
Beskriv vart cellerna i de två innersta cortex- lagren skickar sina fibrer. Nämn vilka nummer dessa lager har.
V: Till subkortikala strukturer som ryggmärgen, hjärnstammen och de basala ganglierna. Exempelvis laterala cortikospinala banan. VI: Huvudsakligen till thalamus
