Anatomi Ben Flashcards
Uppdelning av Os Coxae + anatomiska strukturer för varje del
Os ilium: Crista iliaca, facies glutea, SIAS, SIAI, SIPS, SIPI
(acetabulum)
Os ischii: Spina ischiadica, tuber ischiadicum
Os pubis: Tuberculum pubicum, foramen obtoratorium
Ligament i Os Coxae + utgång + fäste
lig. Sacrotuberale: SIPS + Os sacrum –> insida tuber ischiadicum
lig. Sacrospinale: Os. sacrum + coccygis –> spina ischiadica
(membrana obtoratoria: foramen obtoratorium)
lig. iliolumbale: proc. transversus L4/L5 –> crista iliaca
Knäled korsband + hur de går + funktion
lig. cruciatum anterius:
från post. lat. del av fossa intercondylaris på femur
ant/med/inf
area intercondylaris ant. på tibia
Hindrar tibia att glida anteriort på femur
(hindrar hyperextension)
lig. cruciatum posterius:
från ant. med. del av fossa intercondylaris på femur
post/lat/inf
area intercondylaris post. på tibia
hindrar att tibia glider posteriort på femur
n. gluteus superior skada (muskel-innervering + funktion)
m. gluteus medius, m. gluteus minimus, m. tensor fasciae latae
skada => lyfta benet motsatt sida nervskada -> bäcken tippar nedåt på sida där benet lyfts
pga muskler på motsatt sida ej kan motverka adduktion i höftled skapad av tyngdkraften
fossa poplitea n, a, v (hur löper dem?)
¤ a + v poplitea: löper vertikalt genom centrala delen av fossa poplitea, djupt belägen
¤ n. tibialis: vertikalt, centralt i fossa poplitea, ytligare än a + v poplitea
¤ n. fibularis communis: distalt längst fossans laterala kant
Glutealregionen muskler + nerver + ligament
m. gluteus minimus —– a + n. glutea sup
m. piriformis (plexus sacralis) + n. gluteus inf.
a. glutea inf – n. pudentus – n. cutaneus femoris post. — n. isciadicus
under nerver: m. gemellus sup
m. obtoratorius internus (n. obtoratorius)
m. gemellus inf. (plexus sacralis)
m. quadratus femoris (n. gluteus inf)
lig. sacrotuberale
Höftled extension muskler
m. gluteus maximus: större belastning + flekterat underläge (trappa)
Hamstrings: gång horisontellt underlag, låg belastning
Höftflexorer (viktigaste) + innervering
m. rectus femoris - n. femoralis
m. iliacus - plexus lumbalis + n. femoralis
m. psoas major - plexus lumbalis + n. femoralis
Hamstrings funktion
- flexion knäled normalt
- hukande –> stående: extension knäled
pga:
Hamstrings bidrar till extension av höftled när muskler passerar över + utövar effekt på både höft och knäled
+ hamstrings drar knät bakåt då de fäster inferiort om knäleden (fixering av fot vid underlag –> hindrar flexion av knät)
Fot ligament
lig. talofibularis ant. (skadas ofta)
lig. talofibularis post.
lig. calcaneofibulare
lig tibiofibulare ant. + post. (mellan underbenen)
Fot anatomi
- Talus
- calcaneus
ossa tarsi: - os. naviculare (månformad)
- os. cuneiforme I (hallux-sidan)
- os. cuneiforme II
- os. cuneiforme III
- Os. cuboideum (närmast lilltån)
Metatarsalia I-V
Phalanges I-V (proximales, mediae, distales)
Kompartments underben (anatomi + funktion + skadorisk)
- Anteriora gruppen (kompartment):
m. tibialis ant.
m. extensor digitorum longus
m. extensor hallucis longus
m. fibularis tertius
Funktion: extension, dorsoflexion i ankelled
stor anknytning till tibia + trång –> högt tryck vid tibia fraktur
v. tibialis ant. (djupt belägna
a. tibialis ant. längst membrana interossea)
n. fibularis profundus
- laterala gruppen
m. fibularis longus + brevis –> plantarflexion + aversion
ankelled
n. fibularis superficialis ( i septum mellan extensor digitorum longus + fibularis muskler) => hög skadorisk vid fraktur av collum fibulae)
- posteriora superficiala
m. gastocnemicus
m. soleus
m. plantaris
(insertion i os. calcaneus => plantarflektion ankel, innerveras av n. tibialis)
n. suralis
v. saphena longus (manga)
- posteriora djupa:
m. tibialis post
m. flexor digitorum longus
m. flexor hallucis longus
(origin: dorsala tibia + proximala membrana interossea
fäste: fotens ben + tår => plantarfektion av fotblad + tår)
a + v fibularis a = djupt belägna
a + v tibialis post.
n. tibialis: n. sure (högt upp) n. calcaneus med. (långt ner)
m. popliteus (låser upp + extenderar knät i början av knäflektion)
Viktigaste muskler för plantarfektion (fot nedåt)
m. gastrocnemicus
m. soleus
= m. triceps surae
Viktigast muskler för dorsoextension (plantar extension) = fot uppåt
m. tibialis ant.
Underbenets anteriora kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)
m. tibialis ant.
m. extensor digitorum longus
m. extensor hallucis longus
m. fibularis tertius
Funktion: extension, dorsoflexion (fot uppåt) i ankelled
stor anknytning till tibia + trång –> högt tryck vid tibia fraktur
v. tibialis ant. (djupt belägna
a. tibialis ant. längst membrana interossea)
n. fibularis profundus
Underbenets laterala kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)
m. fibularis longus + brevis –> plantarflexion (fot ned + aversion ankelled)
n. fibularis superficialis ( i septum mellan extensor digitorum longus + fibularis muskler) => hög skadorisk vid fraktur av collum fibulae)
Underbenets posteriora superficiala kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)
m. gastocnemicus
m. soleus
m. plantaris
(insertion i os. calcaneus => plantarflektion ankel (fot ner), innerveras av n. tibialis)
n. suralis
v. saphena longus (manga)
Underbenets posteriora djupa kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)
m. tibialis post
m. flexor digitorum longus
m. flexor hallucis longus
(origin: dorsala tibia + proximala membrana interossea
fäste: fotens ben + tår => plantarflektion av fotblad + tår)
a + v fibularis (a = djupt belägna)
a + v tibialis post.
n. tibialis: n. sure (högt upp) n. calcaneus med. (långt ner)
m. popliteus (låser upp + extenderar knät i början av knäflektion)
Underbesnfraktur skador i olika kompartments
Anteriora gruppen:
a+ v tibialis ant.
n. fibularis profundus
laterala gruppen:
n. fibularis superficialis
post. djupa gruppen:
a + v tibialis post.
n. tibialis
(post superficiala:
n. suralis
v. saphena manga)
Muskler + nerver involverade i att lyfta ben från liggande läge
m. rectus femoris
m. iliopsoas
m. sartorius
n. femoralis innerverar
(m. pectineus, m. gracilis,
adductor longus + brevis - n. obtoratorius,
m. tensor fascia latae- n. gluteus sup)
Fotligament
Medialt: lig. deltoideum
Lateralt: lig. calcaneofibulare
Anteriort: lig talofibulare ant. + lig. tibiofibulare ant.
Posteriort: lig talofibulare post. + lig. tibiofibulare post.
Artärer + vener + nerver härled genom benet till foten
Posteriort:
n. ischiadicus a. poplitea
n. tibialis a. tibialis ant.
n. plantaris med. + lat. v saphena parva + a. tibialis post.
a. fibularis
a. plantaris med. + lat.
fotryggen:
n. cutaneus surae med.
n. cutaneus surae lat.
n. suralis _ r. communicans /
Anteriort:
a. tibialis ant. + v. saphena manga
a. dorsalis pedis
n. fibularis profundus
Medialt:
n. fibularis communis
n. fibularis profundus
n. fibularis superficialis
Fotens rörelser (leder)
art. talocruralis => plantar + dorsalflektion
nedre språngbensleden => suppination + pronation
Fot dorsalflektion pga bakåttippning (vridning fotled - reflex)
varför ökar risken att falla bakåt?
Dorsalflektion fotled (fot uppåt) => m. triceps surae (soleus + gastrocnemicus) sträcks ut (muskelspole aktiveras) –> myostatiska sträckreflexen:
muskelspole– ryggmärgens framhorn — omkoppling bakhorn — aktiverande signal samma muskel
triceps surae dras ihop –> drar kroppen bakåt
= ökad risk att falla bakåt
Achillesreflex (babinskis test) väg
Dermatom S1-S2
n. tibialis —> spinalrötter L4-S2 (känns obehagligt, ej smärta)
Tjocka myeliniserade AB-axon (n. tibialis) —>
Dorsalrotsganglion (spinalrötter L4-S2) —> Dorsalhorn —>
- Smärta:
Tractus spinothalamicus lamina V- neuron —> nucl. tractus spinalis n.V —> mediala leminisken —> VPL- Thalamus —> SI —> SII - Tryck:
Baksträngar (fasciculus gracilis) —> nucl. gracilis —> mediala leminisken —> VPL Thalamus —> SI —> SII
Ange namnen på de muskler/muskelgrupper som är viktigast (prime movers) för följande rörelser i
höftleden:
Flexion, extension, abduktion, inåtrotation
Flexion: M. iliopsoas (m. iliacus och m. psoas major) (m. rectus femoris)
Extension: M. gluteus maximus och hamstrings
Abduktion: M. gluteus medius, m. gluteus minimus och m. tensor fasciae latae
Inåtrotation: (Anteriora delarna av) m. gluteus medius, m. gluteus minimus och m. tensor fasciae
latae.
Beskriv på anatomisk nivå ligamenten som
stabiliserar art. talocruralis på medial- respektive lateralsidan av foten. Ange de latinska
namnen på de aktuella ligamenten.
På fotens mediala sida stabiliserar lig. deltoideum (lig. collaterale mediale) den
övre språngbensleden. Ligamentet löper från flera av tarsalbenen på medialsidan och fäster
in på malleolus medialis. På fotens lateralsida bidrar tre olika ligament, som alla fäster in på
malleolus lateralis, till stabiliteten i övre spångbensleden. Anteriort löper lig. talofibulare
anterius, lateralt löper lig. calcaneofibulare och posteriort lig. talofibulare posterius.
Vad kallas den typ av ben som sitter i en sena och som patella är ett exempel på och vilka
funktioner har patella?
Sesamben. Patella förbättrar vridmomentet vid extension i knäleden genom att ”hålla
ut” senan. Den skyddar också leden från stötar/nötning framifrån och gör att senan inte skär in i den
(andra bra idéer belönas även de om de är välmotiverade).
Beskriv (latinska namn, ursprung, fäste) det ”muskelpaket” som kontraheras som svar på att du
slår på tendo calcaneus.
M. triceps surae, som formas av m. gastrocnemius, caput laterale och caput mediale,
och m. soleus. Alla muskelbukar fäster via tendo calcaneus i tuber calcanei. M. soleus har sitt
ursprung dorsalt superiort på tibia (och fibula), medan m. gastrocnemius båda bukar har sitt
ursprung dorsalt på distala femur.
Vad heter den receptor i muskelpaketet som detekterar förlängningen av muskeln som sker när du
slår på en sena?
Muskelspole
Vilket är det latinska namnet på den perifera nerv i underbenet som innehåller de afferenta och
efferenta axonerna involverade i achillesreflexen?
n. tibialis
Genom vilken/vilka spinalnerver passerar de afferenta och efferenta axonerna i achillesreflexen?
S1 och/eller S2.
Beskriv ”kopplingsschemat” för achillesreflexen i ryggmärgen (rita gärna). Inkludera namnen på de
involverade neuron/fiber-typerna i ditt svar. Du behöver i ditt svar bara inkludera de komponenter
som är involverade just i den reflektoriska plantarflektionen.
Ia-fibrer från muskelspolar löper via dorsalroten in i ryggmärgen (S1-S2). Ia-fibrerna fortsätter
sedan genom ryggmärgen fram till ventralhornet och bildar excitatoriska synapser (glutamat) med alfa motorneuron (lamina 9),
vars axoner lämnar ryggmärgen genom ventralroten.
Om man med rakt ben och foten fixerad mot marken blir tacklad mot knäleden snett lateralt bakifrån
kan det i olyckliga fall leda till att tre viktiga strukturer i knät, nämligen lig. collaterale tibiale,
meniscus medialis och lig. cruciatum anterius, skadas samtidigt. Förklara anatomiskt varför dessa tre
strukturer riskerar att skadas vid denna typ av våld.
Våld av denna typ åstadkommer en vacklingsrörelse i knät som separerar de mediala
ledytorna från varandra. Detta kommer att leda till att lig. collaterale tibiale spänns och, om våldet är
tillräckligt kraftigt, leda till en ruptur av ligamentet. Ligamentet är förankrat i kanten av meniscus
medialis och om ligamentet skadas, skadas ofta även menisken. Lig. cruciatum anterius löper från
laterala delen av fossa intercondylaris på femur snett inferiort/anteriort/medialt till area
intercondylaris anterior på tibia och kommer därför också att spännas och riskera att rupturera vid
den vacklingsrörelse våldet resulterar i.
Vilka strukturer i anslutning till knäleden bidrar mer till att stabilisera knäleden när den är sträckt än
när den är böjd? Ange deras latinska namn och förklara varför de bidrar mest till stabiliteten när knät
är sträckt.
Kollateralligamenten, lig. collaterale fibulare och lig. collaterale tibiale. På grund av
ledytornas form så kommer infästningarna av respektive kollateralligament hamna längre från
varandra när man sträcker knät och ligamenten blir då mer spända.
m. rectus femoris ursprung
spina iliaca anterior inferior
L5-kotan stabiliseras av ett kraftigt ligament som löper mellan tvärutskottet på L4/L5 och
crista iliaca – vad kallas detta ligament
Lig. ileolumbale
Vilket ligament skadas i regel först om man vrickar foten genom överdriven supination
Lig. talofibulare anterius
Vilket ligament skadas i regel vid Våld som kraftigt everterar foten (t.ex. en tackling mot malleolus lateralis hos en fot fixerad
mot marken)?
lig. deltoideum
Beskriv anatomin och funktionen hos höftledens (articulatio coxae) ligament. inkludera i ditt svar de
latinska namnen på aktuella ligament.
¤ Lig. capitis femoris:
sträcker sig från toppen av caput femoris till den inferiora kanten av ledpannan.
Ligamentet spänns vid adduktion av höftleden.
Från kanten runt acetabulum sträcker sig
tre kraftiga ligament över leden till områden på femur strax distalt om collum femoris,
- lig. iliofemorale
(kroppens kraftigaste ligament)
på ovan- och framssidan av leden, - lig. pubofemorale
på fram- och undersida , - lig. ischiofemorale
på ledens baksida .
När höftleden är böjd passerar ligamenten
tämligen rakt över leden. Efterhand som höftleden sträcks får ligamenten en mer spiralformad
sträckning över leden, blir mer spända och begränsar extensionen. Spänningen i ligamenten pressar
också caput in mot ledpannan och gör leden mer stabil.
