Motorik Flashcards
Beskriv från Tanke till rörelse
- Frontala hjärnbarken ex. prefrontalcortex => planering rörelse
- Premotorområden: PMA + SMA + Post. parietalcortex => motorprogram
celler kodar ej för muskelkontraktion, aktiveras ex.
¤ innan rörelse oavsett vem som utför den (spegelneuron)
¤ innan viss rörelsesekvens
- MI (primära motorcortex) - gyrus precentralis (somatotropisk)
—> laterala corticospinala banan, pyramidbanan (motorneuron i ryggmärgens framhorns lat. del) = korsad bana, finmotorik
2+3 (premotorområden + MI) —> hjärnstammens formatio reticularis
projicerar till: Reticulospinala banan (ryggmärgens framghorn) + Mediala subcorticala = indirekta motorbanor
—> kontaktar motorneuron (ofta genom interneuron)
=> grovmotorik (ffa. proximal muskulatur + till viss del dubbelsidig), hållning, medrörelser
Muskelspole: funktion, upplägg
Detektion av längd
- paralellkopplad med muskelfibrer
- gamma motorneuron regl. känslighet + sträcker upp spole => funktionsduglig, aktiveras vid precisionsrörelse
- 1a fibrer primärt, statisk + dynamisk rörelse
- II fibrer sekundärt, statisk
Golgis senorgan: funktion + upplägg
Detektion spänning (återkoppling spänningsgrad grepp) + jämnar ut belastning i muskel
- seriekopplad med muskelfibrer
- 1b axon
Ryggmärgens framhorn: funktion + hur ökas kraften i en rörelse
Ventralhorn = motorneuron
rekrytering motoriska enheter
ökad kraft:
- fler motoriska enheter
- ökad fyrning
Dopamin och rörelse
Basala ganglierna utgår från en loop från:
hjärnstam - BG - Thalamus - motorbark
under basala förhållanden bromsar BG Thalamus + motorbark (via globus pallidus int) => rätt rörelse släpps fram
2 vägar:
Aktiverande = direkt väg
Inaktiverande = indirekt väg
Dopaminerga celler i substantia nigra projicerar till striatum där dopamin aktiverar direkta vägen via Dopamin D1 R + inaktiverar indirekta vägen via Dopamin D2 R
(vid ökad dopamin => ökad rörelse)
Hur ökas kontraktionsstyrkan i en muskel? + mekanism bakom kontraktion
- rekrytering fler motoriska enheter
- Ökad fyrning AP/tid i motoriska enheter
Mekanism:
Myofilament överlappar med aktinfilament —> Myosin-huvuden binder till aktin —> power stoke följt av ATP spjälkning (sliding filament teorin)
Muskeltonus- vad är det? Hur skapas det? funktion?
= stabiliserande grundspänning i muskler ( ej under REM sömn) —> muskler ej sträcks ut
normalt balans mellan tonus i agonister och antagonister => stabilisering av led
Mindre antal motoriska enheter aktiveras med AP med låg frekvens (växlar mellan olika motoriska enheter) => överbryggningar mellan aktin och myosin finns hela tiden
Motorneuron —> skelettmuskel (neuromuskulära synapsen)
AP i nervcell fortleds —> presynaptisk bouton => spänningskänsliga Na+ kanaler öppnas (+ utvecklas) —> inflöde av Na+ över presynaptiska membranet —> depolarisering —> spänningskänsliga Ca2+ kanaler öppnas —> inflöde Ca2+ presynaptisk bouton —> binder till Ca2+ bindande protein på synaptiska vesikler —> vesikler sammansmälter med presynaptiska membranet —> ACh frisätts i synapsspalten —> Diffunderar till postsynaptiska membranet och binder till nikotinerga ACh receptorer —> receptorn aktiveras och blir genomsläpplig för + laddade joner —> inflöde av Na+ till muskelcell —> depolarisering —> fler Na+ kanaler öppnas = Hodgkins cykel —> AP i muskelcell.
Vilka olika sorters fibertyper/ myosintyper finns + vad är det som avgör vad det är för typ?
Typ I, Typ IIa, Typ IIx
Det som avgör typ är fyrningsmönster:
- Små motorneuron + långvarig aktivering = Typ I
- Stora motorneuron, tystnad + bursts = Typ II
Hur är olika fibertyper fördelade i olika muskler/ individer
De flesta muskler har 50/50 av typI/II
ögon + fingermuskler har mkt Typ II
m. triceps surae etc har mkt Typ I
Genetik och träning kan påverka hur mycket man har av resp. typ. Ex. en marathonlöpare vs spriner.
Träning kan ge en switch speciellt mellan olika Typ II
Typ I myosin
- långsam kontraktion
- små motorneuron
- hög trötthetsresistens
- aerob aktivitet
- timmar
- låg kraftproduktion
- hög mitokondriedensitet
- hög kapillärdensitet
- hög oxidativ kapacitet
- låg glykolytisk kapacitet
- TAG
- MYH 7 = myosine heavy chain human genes
Typ IIa myosin
- medelsnabb
- medelstorlek
- rel. hög trötthetsresistens
- långtidsanaerob
- <30 min
- medel-kraft
- hög mitokondriedensitet
- mellan kapillärdensitet
- hög oxidativ kapacitet
- hög glykolytisk kapacitet
- kreatinin, glykogen
- MYH 2
Typ IIx myosin
- snabb kontraktion
- stora motorneuron
- medel trötthetsresistens
- kort tid anaerob
- < 5 min
- Hög kraftproduktion
- medel mitokondriedensitet
- låg kapillärdensitet
- medel oxidativ kapacitet
- hög glykolytisk kapacitet
- kreatininfosfat, glykogen
- MYH 1
I vilket mer övergripande system av strukturer ingår nucleus subthalamicus?
De basala ganglierna (indirekta vägen).
Från vilken/vilka struktur(er) får nucl. subthalamicus sitt huvudsakliga inflöde? + Till vilken/vilka struktur(er) skickar den sitt huvudsakliga utflöde?
Inflöde: Globus pallidus externa (ev. cortex).
Utflöde: Globus pallidus interna.
