Ben Flashcards
Vilka olika bentyper finns + ge exempel på sådana
Rörben: Femur, humerus Korta ben: Handlov, vrist Platta ben: Skalle, sternum Sesamben: Patella Oregelbundna ben: Ryggkotor
Beskriv rörbenens anatomiska uppdelning + lager + histologiska strukturer
Epifys - metafys - diafys
Proximal epifys cancellous/ spongiöst ben
Proximal metafys
Diafys kortikalt/ kompakt ben + märghåla
Distal metafys
Distal epifys
Periost (yttre lager)
- fibröst lager
- cellulärt lager
- 1/3 av blodförsörjning av ben genom förbindelse med haverska + volkmans kanaler
Endost (inre lager)
- ostoklast
- Benmatrix
- Osteocyt
- osteoblast
- 2/3 av benets blodförsörjning
Benuppbyggnad
60% matrix (hydroxyapatit: kalcium, fosfat)
20% organiskt material (kollagen typ 1 + förankrings/ kommunikationsproteiner)
20% vatten
Kompakt ben uppbyggnad
= kortikalt ben, 80% av vikt
Osteon:
= haversk kanal centralt, osteocyter runt i lamellär struktur
- canaliculi
- lameller
- lakun innehållande osteocyter
- Haversk kanal (centralkanal med artär, nerv, ven)
- Volkmans kanal (paralella kanaler näring)
Spongiöst ben uppbyggnad
= cancellous, 90% av yta
uppbyggs av
- Trabekler med endostium (pga distribution av kroppsvikt gör så att det skapas tension på den laterala delen av rörben + kompression på den mediala sidan)
Innehåller:
- röd benmärg (hematopoes)
- fett
- stromaceller
- bindväv
- osteocyter
- osteoblaster
Vilka typer av benomsättning/ benbildning finns
- remodellering
- Intramembranös (direkt) benbildning
- Endokondral (indirekt) benbildning
- Tillväxtzon
Osteoklast
- Hematopoetiskt ursprung
- Bildar flerkärniga jätteceller (cyncytier) 10-20 kärnor
- Bryter ner benmineral enzymatiskt + med H+
- Finns i Howship’s lakuner
- Makrofag från monocyt
Osteoblast
- mesenkymalt ursprung (multipotenta stamceller)
- Formar osteoid (kollagennätverk) + kalciumfosfat i vesikelform —> formas om till nytt ben
- aktiveras av PTH och Kalcitriol (vit D3)
Beskriv hur remodellering går till
- Hormoner (parathormon, östrogen, kortisol)
- Cytokiner (Growth hormone)
- Mekanisk belastning
=> resorbion + återbildning av ben
10% av ben byts ut /år
styrs av Ca2+ och fosfat homeostas
Vilka typer av ossifikation finns, vad skiljer de åt + ge exempel på ben
Intramembranös = direkt benbildning
- bindväv —> ben
- platta ben: skalle, clavicula
- mesenkymcell —> 2. osteoprogenitor
- –> 3. osteoblast:
- osteoid
- kollagen I
- matrixprotein
—> 4. ostaoklast => förkalkad matrix —> 5. osteocyt + osteoklast (Howship’s lakuner):
- förkalkad osteoid
- canaliculi för utskott
- Gap junctions mellan utskott
——————————————————————————–
Endokondral = indirekt benbildning
- rörben
- brosk —> ben
Epifysplatta: PTH, GH, kortisol, könshormon
- vilozon: Hyalint brosk, kondroblaster (ej nerver, blodkärl)
- Proliferationszon: Mitoser, kondrocyter
- Hypertrofizon: cellförstoring, kondrocyter, dålig näring
- Förkalkningszon: Brosk mineraliseras (kondrocyter dör)
Howships lakuner: kondroklaster —> osteoid —> förkalkas - Förbeningszon:
osteocyt (förbenad osteoid)
Haverska kanaler till blodkärl => för med sig osteoblaster —> formas ett primärt ossifieringscenter
—> osteoklaster gräver ut medullära kaviteten (märghålan) —> sekundära ossifieringscenter formas i ändarna —> brosk enbart på ledytor + epifysplattan (tillväxtzonen)
Vilka hormoner påverkar benbildning?
PTH: stimulerar osteoklaster, ökar serum- Ca2+ (nedbrytning)
Calcitonin: produceras av thyroideans c-celler = parafollikulära celler, sänker serum Ca2+ benuppbyggnad
Kortisol, GH, könshormon påverkar också
Vilka funktioner har ben?
- mekaniskt skydd
- blodbildning
- mineraldepå
Hur mognar ben?
Filtben = ej ordnat i lameller (isogena grupper) med en hög andel celler
genomgår mekanisk belastning och blir
lamellärt ben med mindre grundsubstans
Osteocyt
= osteoklast omsluten av mineraliserad osteoid
Frakturläkning, olika sorter + för och nackdelar
- övergång direkt (ingen rörelse, distans < 0,5 (2)mm) till indirekt läkning (rörelse, distans > 0,5 (2)mm
Indirekt läkning:
- relativ stabilitet: märgspik (skruvar ej nära), överbroande platta, gips, elastisk linda
- kräver sängliggande lång tid (lungemboli, ventrombos)
- funktionella komplikationer: muskelatrofi, ledstelhet
- Frakturhematom (d1-7)
= inflammation (mkt viktig fas!)- antiinflammatoriskt rekommenderas inte av vissa, andra menar att det är bättre än morfin
- hematom pga blodkärl + muskler går sönder
- benändar producerar TF + vissa stromaceller aktiveras —> inkubation av cytokiner - Mjuk kallus (1-3v)
= inkubator —> aktiverar celler (anländer till plats)
mesenkymala stamceller + kärlbildande celler
- kärlbildande celler (bildas kärl utan att kopplas till cirkulation) —> kopplas ihop => tillräcklig näring för benbildning
OM RÖRELSE: PSEUDOLED
- Hård kallus (3 mån)
a) vävt ben bildas genom intramembranös benbildning: - snabbare
- fler stamceller
- mindre kallus
- lokaliserad
b) endochondral benbildning (broskbas)
- NSAID känslig
- mer kallus
- få stamceller
Remodellering ( > 4 mån)
lågkvalitativ benväv —> bryts ner + ersätts av högkvalitativ benväv (tar upp mindre plats)
Direkt läkning:
- kirurgisk hjälp med absolut stabilitet + kontrollerat läge
- kompressionsskruv
- vinkelrät mot frakturen
- skruvgångar drar endast i bortre kortex - Kompressionsplatta
- vid tvär fraktur
- distans mellan frakturändar < 0,5 mm - stift/ kompressionsserklas
Diafysläkning:
- större yta + fraktur mer stabil
- har stromaceller kan direkt bli osteocyter
- snabbt! 12d till nytt ben
- nya trabekler kan bildas där det inte fanns ben förr (pga stromaceller)
- läkning begränsad till skadan (ej överskottskallus)
Jämför metafysär med diafysär benläkning
Metafysär:
- mer kallus
- defekt läkning
- färre mesenkymalceller (få stamceller)
- Mer NSAID känslig
Diafysär:
- mindre kallus
- lokaliserad
- fler mesenkymalceller
- snabbare
- mindre NSAID känslig
Vilka faktorer påverkar läkningsprocessen?
- Trauma
- typ
- allvar - patient
- ålder
- nutrition
- livsstil - Läkemedel
- vissa antibiotika
- cytostatiska agenter
- kortikosteroider
- NSAID - vävnadsskada
- ben
- muskel
- neurovaskulär
- hud - Behandling
- nonoperativ
- kirurgisk
- kirurgisk förmåga - Komplikationer
- Hypertrofisk nonunion:
har biologisk potential
(kallus bildas på båda sidor fraktur, överbryggar ej den pga ej stabil —> stabilisera/ fixera)
- Atrofisk nonunion
ingen biologisk potential
ingen läkningsreaktion pga:
något ligger mellan, cirkulationsstörning, infektion, LM, rökning —> behandling pga orsak
Hur kan en stressfraktur ske?
- Utmattningsfraktur = långvarig mindre påfrestning (för hög belastning på en punkt —> hinner ej remodulera)
- Insufficiensfraktur = fraktur på försvagat ben pga normal belastning ex. osteoporos
Beskriv uppbyggnaden av de molekylära komponenter som finns i ECM i såväl brosk som ben.
Kollagen: tre polypeptidkedjor (alfa-kedjor) som formar en trippelhelix
Proteoglykaner: proteinkärna med kovalent bundna polysackarider; glykosaminoglykaner (GAGs)
Glykoproteiner: protein med bundna kolhydrater (t ex osteonectin och fibronectin).
Vilka egenskaper hos hyalint brosk gör det lämpligt som ledbrosk?
Att proteoglykanerna via sina sulfatgrupper binder mycket vatten via negativa laddningar
vilket gör brosket mer tåligt för belastning.
Brosk har en viktig roll som stödjevävnad i kroppen. Vilka brosktyper finns och beskriv hur du skiljer
dem åt i mikroskopet samt vad skillnaderna beror på?
Hyalint brosk, fibröst och elastiskt brosk. Hyalint brosk kallas glasbrosk p g a ECM’s
glasliknande utseende som beror på att proteoglykanerna i hyalint brosk binder mycket vatten.
Fibröst brosk har en vågformig struktur som beror på att det är rikt på kollagen som även produceras
av fibroblaster som kan ses i vävnaden. Fibröst brosk är en sammansättning av brosk och tät
bindväv. I elastiskt brosk ses elastiska trådar som bildar nätverk i ECM vilket får det att se
ostrukturerat ut.
Beskriv kortfattat hur indirekt
frakturläkning går till och ange en ungefärlig tidsaspekt för de olika stadierna.
Frakturhematom (1-7d); Mjuk kallus (1-3v); Hård kallus (-3mån); Remodelering
(>3mån, pågår livslångt).
Skallens embryonala benbildning skiljer sig från rörbenens.Vad kallas skallens ben och hur bildas skallben till skillnad från rörben och vad är den huvudsakliga skillnaden?
Platt ben bildas genom intramembranös benbildning och härrör från osteoprogenitorceller och osteoblaster till skillnad från bildningen i rörben som härrör från broskceller-endokondral benbildning.
