Ben Flashcards

1
Q

Vilka olika bentyper finns + ge exempel på sådana

A
Rörben: Femur, humerus
Korta ben: Handlov, vrist
Platta ben: Skalle, sternum
Sesamben: Patella
Oregelbundna ben: Ryggkotor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv rörbenens anatomiska uppdelning + lager + histologiska strukturer

A

Epifys - metafys - diafys

Proximal epifys cancellous/ spongiöst ben
Proximal metafys
Diafys kortikalt/ kompakt ben + märghåla
Distal metafys
Distal epifys

Periost (yttre lager)

  • fibröst lager
  • cellulärt lager
  • 1/3 av blodförsörjning av ben genom förbindelse med haverska + volkmans kanaler

Endost (inre lager)

  • ostoklast
  • Benmatrix
  • Osteocyt
  • osteoblast
  • 2/3 av benets blodförsörjning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Benuppbyggnad

A

60% matrix (hydroxyapatit: kalcium, fosfat)
20% organiskt material (kollagen typ 1 + förankrings/ kommunikationsproteiner)
20% vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kompakt ben uppbyggnad

A

= kortikalt ben, 80% av vikt
Osteon:
= haversk kanal centralt, osteocyter runt i lamellär struktur
- canaliculi
- lameller
- lakun innehållande osteocyter
- Haversk kanal (centralkanal med artär, nerv, ven)
- Volkmans kanal (paralella kanaler näring)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Spongiöst ben uppbyggnad

A

= cancellous, 90% av yta
uppbyggs av
- Trabekler med endostium (pga distribution av kroppsvikt gör så att det skapas tension på den laterala delen av rörben + kompression på den mediala sidan)

Innehåller:

  • röd benmärg (hematopoes)
  • fett
  • stromaceller
  • bindväv
  • osteocyter
  • osteoblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av benomsättning/ benbildning finns

A
  1. remodellering
  2. Intramembranös (direkt) benbildning
  3. Endokondral (indirekt) benbildning
  4. Tillväxtzon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Osteoklast

A
  • Hematopoetiskt ursprung
  • Bildar flerkärniga jätteceller (cyncytier) 10-20 kärnor
  • Bryter ner benmineral enzymatiskt + med H+
  • Finns i Howship’s lakuner
  • Makrofag från monocyt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Osteoblast

A
  • mesenkymalt ursprung (multipotenta stamceller)
  • Formar osteoid (kollagennätverk) + kalciumfosfat i vesikelform —> formas om till nytt ben
  • aktiveras av PTH och Kalcitriol (vit D3)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv hur remodellering går till

A
  • Hormoner (parathormon, östrogen, kortisol)
  • Cytokiner (Growth hormone)
  • Mekanisk belastning

=> resorbion + återbildning av ben

10% av ben byts ut /år
styrs av Ca2+ och fosfat homeostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka typer av ossifikation finns, vad skiljer de åt + ge exempel på ben

A

Intramembranös = direkt benbildning

  • bindväv —> ben
  • platta ben: skalle, clavicula
  1. mesenkymcell —> 2. osteoprogenitor
    - –> 3. osteoblast:
    - osteoid
    - kollagen I
    - matrixprotein

—> 4. ostaoklast => förkalkad matrix —> 5. osteocyt + osteoklast (Howship’s lakuner):
- förkalkad osteoid
- canaliculi för utskott
- Gap junctions mellan utskott
——————————————————————————–
Endokondral = indirekt benbildning
- rörben
- brosk —> ben

Epifysplatta: PTH, GH, kortisol, könshormon

  • vilozon: Hyalint brosk, kondroblaster (ej nerver, blodkärl)
  • Proliferationszon: Mitoser, kondrocyter
  • Hypertrofizon: cellförstoring, kondrocyter, dålig näring
  • Förkalkningszon: Brosk mineraliseras (kondrocyter dör)
    Howships lakuner: kondroklaster —> osteoid —> förkalkas
  • Förbeningszon:
    osteocyt (förbenad osteoid)
    Haverska kanaler till blodkärl => för med sig osteoblaster —> formas ett primärt ossifieringscenter
    —> osteoklaster gräver ut medullära kaviteten (märghålan) —> sekundära ossifieringscenter formas i ändarna —> brosk enbart på ledytor + epifysplattan (tillväxtzonen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka hormoner påverkar benbildning?

A

PTH: stimulerar osteoklaster, ökar serum- Ca2+ (nedbrytning)

Calcitonin: produceras av thyroideans c-celler = parafollikulära celler, sänker serum Ca2+ benuppbyggnad

Kortisol, GH, könshormon påverkar också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka funktioner har ben?

A
  • mekaniskt skydd
  • blodbildning
  • mineraldepå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur mognar ben?

A

Filtben = ej ordnat i lameller (isogena grupper) med en hög andel celler

genomgår mekanisk belastning och blir

lamellärt ben med mindre grundsubstans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Osteocyt

A

= osteoklast omsluten av mineraliserad osteoid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Frakturläkning, olika sorter + för och nackdelar

A
  • övergång direkt (ingen rörelse, distans < 0,5 (2)mm) till indirekt läkning (rörelse, distans > 0,5 (2)mm

Indirekt läkning:

  • relativ stabilitet: märgspik (skruvar ej nära), överbroande platta, gips, elastisk linda
  • kräver sängliggande lång tid (lungemboli, ventrombos)
  • funktionella komplikationer: muskelatrofi, ledstelhet
  1. Frakturhematom (d1-7)
    = inflammation (mkt viktig fas!)- antiinflammatoriskt rekommenderas inte av vissa, andra menar att det är bättre än morfin
    - hematom pga blodkärl + muskler går sönder
    - benändar producerar TF + vissa stromaceller aktiveras —> inkubation av cytokiner
  2. Mjuk kallus (1-3v)
    = inkubator —> aktiverar celler (anländer till plats)
    mesenkymala stamceller + kärlbildande celler
  • kärlbildande celler (bildas kärl utan att kopplas till cirkulation) —> kopplas ihop => tillräcklig näring för benbildning

OM RÖRELSE: PSEUDOLED

  1. Hård kallus (3 mån)
    a) vävt ben bildas genom intramembranös benbildning: - snabbare
    - fler stamceller
    - mindre kallus
    - lokaliserad

b) endochondral benbildning (broskbas)
- NSAID känslig
- mer kallus
- få stamceller

Remodellering ( > 4 mån)
lågkvalitativ benväv —> bryts ner + ersätts av högkvalitativ benväv (tar upp mindre plats)

Direkt läkning:
- kirurgisk hjälp med absolut stabilitet + kontrollerat läge

  1. kompressionsskruv
    - vinkelrät mot frakturen
    - skruvgångar drar endast i bortre kortex
  2. Kompressionsplatta
    - vid tvär fraktur
    - distans mellan frakturändar < 0,5 mm
  3. stift/ kompressionsserklas

Diafysläkning:

  • större yta + fraktur mer stabil
  • har stromaceller kan direkt bli osteocyter
  • snabbt! 12d till nytt ben
  • nya trabekler kan bildas där det inte fanns ben förr (pga stromaceller)
  • läkning begränsad till skadan (ej överskottskallus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Jämför metafysär med diafysär benläkning

A

Metafysär:

  • mer kallus
  • defekt läkning
  • färre mesenkymalceller (få stamceller)
  • Mer NSAID känslig

Diafysär:

  • mindre kallus
  • lokaliserad
  • fler mesenkymalceller
  • snabbare
  • mindre NSAID känslig
17
Q

Vilka faktorer påverkar läkningsprocessen?

A
  1. Trauma
    - typ
    - allvar
  2. patient
    - ålder
    - nutrition
    - livsstil
  3. Läkemedel
    - vissa antibiotika
    - cytostatiska agenter
    - kortikosteroider
    - NSAID
  4. vävnadsskada
    - ben
    - muskel
    - neurovaskulär
    - hud
  5. Behandling
    - nonoperativ
    - kirurgisk
    - kirurgisk förmåga
  6. Komplikationer
    - Hypertrofisk nonunion:
    har biologisk potential
    (kallus bildas på båda sidor fraktur, överbryggar ej den pga ej stabil —> stabilisera/ fixera)
  • Atrofisk nonunion
    ingen biologisk potential
    ingen läkningsreaktion pga:
    något ligger mellan, cirkulationsstörning, infektion, LM, rökning —> behandling pga orsak
18
Q

Hur kan en stressfraktur ske?

A
  1. Utmattningsfraktur = långvarig mindre påfrestning (för hög belastning på en punkt —> hinner ej remodulera)
  2. Insufficiensfraktur = fraktur på försvagat ben pga normal belastning ex. osteoporos
19
Q

Beskriv uppbyggnaden av de molekylära komponenter som finns i ECM i såväl brosk som ben.

A

Kollagen: tre polypeptidkedjor (alfa-kedjor) som formar en trippelhelix

Proteoglykaner: proteinkärna med kovalent bundna polysackarider; glykosaminoglykaner (GAGs)

Glykoproteiner: protein med bundna kolhydrater (t ex osteonectin och fibronectin).

20
Q

Vilka egenskaper hos hyalint brosk gör det lämpligt som ledbrosk?

A

Att proteoglykanerna via sina sulfatgrupper binder mycket vatten via negativa laddningar
vilket gör brosket mer tåligt för belastning.

21
Q

Brosk har en viktig roll som stödjevävnad i kroppen. Vilka brosktyper finns och beskriv hur du skiljer
dem åt i mikroskopet samt vad skillnaderna beror på?

A

Hyalint brosk, fibröst och elastiskt brosk. Hyalint brosk kallas glasbrosk p g a ECM’s
glasliknande utseende som beror på att proteoglykanerna i hyalint brosk binder mycket vatten.
Fibröst brosk har en vågformig struktur som beror på att det är rikt på kollagen som även produceras
av fibroblaster som kan ses i vävnaden. Fibröst brosk är en sammansättning av brosk och tät
bindväv. I elastiskt brosk ses elastiska trådar som bildar nätverk i ECM vilket får det att se
ostrukturerat ut.

22
Q

Beskriv kortfattat hur indirekt

frakturläkning går till och ange en ungefärlig tidsaspekt för de olika stadierna.

A

Frakturhematom (1-7d); Mjuk kallus (1-3v); Hård kallus (-3mån); Remodelering
(>3mån, pågår livslångt).

23
Q

Skallens embryonala benbildning skiljer sig från rörbenens.Vad kallas skallens ben och hur bildas skallben till skillnad från rörben och vad är den huvudsakliga skillnaden?

A

Platt ben bildas genom intramembranös benbildning och härrör från osteoprogenitorceller och osteoblaster till skillnad från bildningen i rörben som härrör från broskceller-endokondral benbildning.