SBU rapport kap 2 och 11 Flashcards
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Psykisk ohälsa är ofta förenat med svårigheter att fungera i vardagslivet, till exempel i relation till andra människor eller att arbeta eller studera.
Hur delar socialstyrelsen upp psykisk hälsa och ohälsa?
Psykisk hälsa:
- Psykiskt välbefinnande
- Psykisk ohälsa –> psykiska besvär och psykiatriska tillstånd
Psykiatriska tillstånd:
- psykiska sjukdomar och syndrom
- utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Ett vanligt sätt att dela upp psykisk ohälsa är att dela upp det i externaliserande och internaliserande problem, kan du förklara vad det innebär och ge exempel?
Externaliserande problem innefattar trots och aggressivitet medan internaliserande avser till exempel ångest, depression, ätstörningar och självmordsbeteende. Man ska dock vara medveten om att båda beteendena kan förekomma samtidigt.
Kan du ge exempel på några riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa?
- Omgivning
- Relationer och samspel med t.ex. föräldrar
- Sociala faktorer och samhällsinstitutioner, t.ex. försämrad ekonomi och hög arbetslöshet i samhället
- Kriminalitet i närmiljön, utanförskap och diskriminering
- Våld, sexuella övergrepp och bristande omsorg
- Genetiska faktorer och ogynnsamma förhållanden under fosterstadiet eller nyföddhetsperioden
- Funktionsnedsättning
- Föräldrars bemötande och förståelse samt förhållanden på förskola, skola och i fritidsverksamhet
Kan du ge exempel på långsiktiga konsekvenser av psykisk ohälsa under uppväxtåren?
Psykisk ohälsa kan begränsa barnens utveckling och hindra dem från att vara delaktiga i olika aktiviteter. Om psykisk ohälsa inte uppmärksammas och behandlas kan det medföra att problemen förvärras. Nedstämdhet kan leda till inaktivitet, isolering och utvecklas till depression medan ångest kan leda till självskadebeteende eller missbruk. Trotssyndrom kan leda till uppförandestörning och kriminalitet. Det är angeläget att barns psykiska ohälsa uppmärksammas och att stödjande insatser ges både i hemmet, skolan och från hälso- och sjukvård.
Hur är skolgång och psykisk ohälsa sammankopplat?
Skolgång och psykisk ohälsa är sammankopplat på flera sätt. Om ett barn på grund av inlärningssvårigheter inte klarar kunskapsmålen leder det ofta till psykisk ohälsa. Omvänt gäller också att psykisk ohälsa kan leda till att ett barn har svårt att klara kunskapsmålen. Grupparbeten och muntliga redovisningar inför klassen kan försvåra för barn med social ångest eller autism. Förväntningar på att planera och organisera sitt skolarbete kan försvåra för barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ångest och depression, kan göra det svårt att vara i skolan. Att inte klara grundskoleexamen kan leda till ett livslångt utanförskap. På senare år har även gymnasieexamen alltmer blivit en förutsättning för att komma in i arbetslivet.
Vilka aktörer finns för psykisk ohälsa hos barn och ungdomar?
- Hälso- och sjukvården
- Socialtjänsten
- Skolan
Hur ser ansvarsfördelningen för psykisk ohälsa ut hos barn och ungdomar på hälso- och sjukvården?
Hälso- och sjukvården: Barnhälsovårdens arbete omfattar att främja hälsa och förebygga ohälsa. Avsikten är att påverka skyddsfaktorer som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå och riskfaktorer som kan bidra till negativ hälsoutveckling [8]. Psykologer på mödrahälsovården och barnhälsovården har som verksamhetsmål att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna [9].
När barn och unga har lätta till måttliga psykiska besvär ligger ansvaret på den så kallade första linjen, där Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ansvaret i tre av de 21 regionerna och primärvården i nio. I de övriga regionerna har man andra organisatoriska lösningar [10].
För barn och unga upp till 18 år som har medelsvåra till svåra psykiatriska tillstånd och där funktionsnivån i vardagen är påverkad har Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ansvaret.
Hur ser ansvarsfördelningen för psykisk ohälsa ut hos barn och ungdomar på socialtjänsten?
Förebyggande arbete är en uttalad del av socialtjänstens samhällsuppdrag, även om sådant arbete inte har en uttalad koppling till psykisk hälsa. Socialtjänsten hanterar en stor variation av problematik som både rör omsorgsbrister hos föräldrar och beteendeproblem hos barn och unga själva. Man kan på goda skäl anta att en stor andel av barnen med socialtjänstkontakt lider av, eller befinner sig i en riskgrupp för, psykisk ohälsa.
Hur ser ansvarsfördelningen för psykisk ohälsa ut hos barn och ungdomar på skolan?
Enligt skollagen ska det finnas elevhälsa för alla stadier av skolväsendet. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator (2 kap 25 § Skollagen). Elevhälsans uppdrag är således tydligt kopplat till utbildningssituationen.
Förebyggande insatser kan göras på olika nivåer. Vad menar man med universella interventioner?
Universella interventioner riktar sig till alla oavsett deras risk för att utveckla psykisk ohälsa. Istället riktar sig universella interventioner till en hel befolkning (t.ex. nationell, lokal, samhälle, skola eller stadsdel) och syftar till att förhindra eller försena utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn.
Förebyggande insatser kan göras på olika nivåer. Vad menar man med selektiva interventioner?
Selektiva interventioner riktar sig till barn med högre risk för att utveckla psykisk ohälsa än genomsnittet. Barnet (eller familjen) identifieras av storleken och arten av riskfaktorer för psykisk ohälsa som de utsätts för. Selektiva interventioner riktar sig till undergrupper av den totala befolkningen som bedöms riskera att utveckla en psykisk ohälsa. Selektiva insatser är inriktade på hela undergruppen, oavsett individuell risk.
Förebyggande insatser kan göras på olika nivåer. Vad menar man med indikerade insatser?
Indikerade interventioner riktar sig till dem som bedöms ha en hög risk för psykisk ohälsa för att förhindra vidare utveckling av problemet. Indikerade insatser är utformade för att förhindra psykisk ohälsa hos barn som inte nödvändigtvis uppfyller de medicinska kriterierna för psykisk ohälsa men som visar tidiga signaler på problem. Uppdraget med indikerade interventioner är att identifiera individer som uppvisar problembeteenden och att involvera dem i speciella insatser. Gränsen mellan indikerad prevention och tidig behandling kan vara svår att dra.
Vad innebär problemteori?
Program som är utformade med syftet att förebygga psykisk ohälsa eller främja psykisk hälsa hos barn utgår idealt från en tydlig problemteori. Generellt sett grundas en problemteori på vad som är känt från grund- och tillämpad forskning om hur psykisk ohälsa utvecklas, associerade riskfaktorer samt vilka populationer som har störst risk.
Vad är programteori?
Utifrån problemteorin kan programutvecklarna bygga upp en intervention. Beskrivningen av hur en intervention är tänkt att fungera och därmed önskade utfall kallas programteori. Programteorierna baseras vanligen på en eller flera vetenskapliga teorier om hur beteenden kan förändras och faktorer som påverkar en förändring. I sin grundläggande form består en programteori av fyra komponenter: resurser, aktiviteter eller processer, resultat och utfall. En noggrann beskrivning av komponenterna ger en detaljerad bild av nödvändiga resurser för att förmedla programmet och uppnå dess mål, förväntade processer mellan programmets förmedlare och klienten samt de förväntade utfallen och målen för programmet. Programteorin specificerar även delmål som kan förväntas beroende på barnets ålder, normala faser i utvecklingen och uppföljningstiden. Delmålen klassificeras ofta som kortsiktiga, intermediära och långsiktiga.
