Mobbning föreläsning Flashcards
Vad bör vi beakta när vi tolkar statistik om psykisk ohälsa hos barn?
- Problem att mäta över tid
Begrepp som stress har inte samma betydelse idag som för 40 år sen
Saknas bra, nationella och lokala studier, som visar tillförlitliga trenddata - Mindre stigma avseende psykisk ohälsa:
Vi har blivit bättre på att prata om psykisk ohälsa
Mindre steg till att söka hjälp idag än längre tillbaka - Förändrade diagnoskriterier och bättre på att identifiera diagnoser
Gäller särskilt ADHD och autism
Förändrade samhällsformer → högre krav på elever att passa in i skolnormen → tvungen att få en diagnos även om skolan ska tillhandahålla behovet man har känns det hos föräldrar att man vill ha en diagnos på sitt barn - Psykisk ohälsa har inte ökat i alla grupper i samhället
Alla diagnoser har inte ökat
Skillnader mellan olika åldrar och kön - Medikalisering av normala känslor en samhällsnorm:
Man mår dåligt idag så kan det endast botas av att söka vård (jag mår dåligt och därför måste jag få medicin/hjälp för det)
Vad säger ungdomarna själva? Alltså vilka är de största faktorerna till deras upplevda stress?
- Ökad skolstress, skolmisslyckanden
- Kraven är för höga/för låga
- Krav på utbildning
- Man ska se ut/vara på ett visst sätt i linje med sociala medier
- Relationer i skolan (verkar höra ihop med skolstress)
- En del av detta handlar om mobbning (både på nätet och face-to-face)
Vilket är sambandet mellan mobbning och psykisk hälsa?
- Tydliga samband - blir man mobbad, rapporterar sämre psykisk hälsa. Men svårt att bedöma kausalitet eftersom sambandet kan gå i båda riktningarna. Mobbning kom före psykisk hälsa. Ha psykisk ohälsa starkt samband med att bli mobbad.
- Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning riskfaktor. Särskild riskgrupp för allt - depression, otrygghet i skolan, utsatthet
Vad avses med mobbning?
Systematiskt, avsiktligt, maktobalans. Man vill göra någon illa menar man med avsiktligt.
Vilka är riskfaktorer för att bli utsatt eller utsätta andra?
- Familjeförhållanden som innehåller missbruk, psykisk sjukdom, våld, andra utsatta/stressande livsförhållanden
- Låg socioekonomi (lägre utbildning hos föräldrarna, inte bo med båda föräldrarna, föräldrar arbetslösa, låg inkomst). Mobbning (både offer och förövare) ökade med lägre SES.
- Föräldrastilar, anknytningsteorier
- Etnicitet (minoritetsteori)
- Sexuell läggning
- Skolmiljön/attityder/policies
- Kronisk sjukdom
- Funktionsvariation (t.ex. NPF)
- Kön/genus (att inte passa in i normen)
Vad funkar för att förebygga mobbning?
Ett systematisk review av Ttofi & Farrington (2011) visade att bland de mest framgångsrika programelementen fanns:
- Att inkludera och informera föräldrarna,
Förbättrat rastvaktssystem (kanske mer bland yngre barn),
- Disciplinära åtgärder (verkligen tar tag i saken och det blev en effekt/konsekvens av det man hade gjort),
- “Intensiva program” - släppte inte program, mer effekt än lågintensiva program
Negativ effekt: kamratstöd!! (utser ngn som ska föregå med gott exempel. Denna personen ska gå runt och visa - “man behöver inte mobbas, ska vara kompis med alla)
Resultat från ett finskt program (KiVa), känt i mobbningsvärlden: insatser som arbete med empatisk medvetenhet, konflikthantering, pro-socialt beteende påverkar båda typerna av mobbning, samt att arbeta med “bystanders” (medlöpare/medföljare)
Att förebygga “traditionell” mobbning har visat sig förebygga även nätmobbning
Förebygga mobbning - vad funkar gällande nätmobbning och skolrelaterade faktorer…?
- Mer/bättre personalstabilitet, lärarmoral, studentfokus och akademisk atmosfär. Ju bättre skoletos desto färre nätförövare
- Starkt ledarskap, där eleverna var medvetna om regler och vuxna ingrep när något hände
- Nästan identiska mönster för traditionellt mobbning - men större konfidensintervall (=större osäkerhet)
Är det kostnadseffektivt att använda sig av ett anti-mobbningsprogram…?
Ja, programmen är kostnadseffektiva. Stora marginaler så kostar det inte mkt att kosta programmen, jfr med ungdomar som blivit mobbade och vad det hade kostat. Kostar mkt med barn som mår dåligt.
Är det kostnadseffektivt att använda sig av ett anti-mobbningsprogram…? Ja, programmen är kostnadseffektiva. Stora marginaler så kostar det inte mkt att kosta programmen, jfr med ungdomar som blivit mobbade och vad det hade kostat. Kostar mkt med barn som mår dåligt. Men ska vi använda dem…?
Minska förövarna med 19-20% och 15-16 % för mobbning.
1,3 och 1,2 - kliniskt relevant? Inte så starka effekter…
I en skola med 100 elever blir 5-10 mobbade. Räddar vi 1 är det förvisso kostnadseffektivt…men skulle vi inte kunna göra detta ändå? Efter 1 år har effekten försvunnit…
Vad ansåg Linda om mobbning och lösningar?
- Skolorna kan arbeta med mobbning OCH psykisk hälsa själva - om de får rätt verktyg och möjlighet att reflektera över det som görs → mindre sårbarhet också om t.ex. Program försvinner
- Viktigt att hela elevhälsoteamet är med på banan (“hela-skolan”) → lärare får utbildning inom det. Elevhälsoteamet viktig grupp, “hela-skolan” förhållningssätt är väldigt viktigt. Skillnad hur man ser elevhälsofrämjande arbete. Vi gör det här och dem gör det här-tänket måste bort. Hela skolan som en enhet som verkar i en riktning.
Vad säger ungdomarna själva om vad de vill ha för insatser?
- De vill ha närvarande vuxna som lyssnar och inte dömer
- Var intresserade av deras verklighet
- “Ställ inte samma frågor varje dag - då får ni samma svar
- De efterfrågar själva kunskap om deras utveckling, psykisk hälsa och var man kan vända sig om man mår dåligt
- Som lärare, säg “hej, hur mår du idag”
Ligger det i människans natur att vilja ha en “quick fix”?
Ja, det ska man alltid begrunda gällande införande, implementerande och utvärderande av program
