Sammanfattningen s. 235 - 252 Flashcards
Beskriv sinuiter samt nämn vilka bakterier som kan orsaka tillståndet.
- Vid sinuit infekteras bihålorna i ansiktet och blir täppta och det bildas var därinne. Sinuiter går hand-i-hand med mediaotiter. De uppkommer generellt 5-7 dagar efter en viral infektion.
- Stegen från infektion till sinuit är en ÖLI som ger slemhinnesvullnad, svullnaden ger trånga kanaler till bihålorna så bakterier i närheten (näsa och tänder, båda anaeroba) infekterar sinusarna. En sinuit är ovanlig innan tonåren, att vi får en sinuit i sinus maxilaris är vanligast.
- Att diagnosticera en sinuit kan kräva att man punkterar sinusen för att komma åt innehåller.
- De bakterier som oftast orsakar sinuiter är Streptococcus Pneumoniae och Haemophilus influenzae.
Vad betyder konjunktivit och vilka bakterier kan ge upphov till tillståndet.
- Konjunktivit är nästan inte en ÖLI då det är en inflammation av ögats konjunktiva.
- De flesta bakterier som ger konjunktivit, S. aureus, S. pneumoniae och H. Influenzae ger ytliga infektioner men Pseudomonas Aeruginosa kan ge en djupare infektion som ger bestående ärr. Dessutom kan Chlamydia trachomatis och Neisseria Gonorrhea också ge konjunktivit.
Nämn fyra bakterier som ger upphov till nedre luftvägsinfektioner.
- Legionella spp
- Mycoplasma pneumoniae
- Bordetella pertussis
- Mycobacterium tuberculosis
Beskriv mycoplasma pneumoniae och vad bakterien kan leda till.
- Mycoplasma pneumoniae är en av de minsta bakterierna, den saknar cellvägg som är typiskt för mycoplasma och lever intracellulärt i närvaro av syre.
- Det är en till bakterie som endast smittar människor.
- M. Pneumoniae sprids genom aerosoler i form av nysningar, det är främst barn och ungdomar som drabbas speciellt under sommar-höstperioden.
- Inkubationstiden är 2-3 veckor och symptomen varierar med åldern. Yngre får en ÖLI, en faryngotonsilit medan mer vuxna personer får en bronkit och pneumoni. Torrhosta, huvudvärk, feber och trötthet är också generella symptom.
- För att diagnosticera M. pneumoniae använder man ett PCR, man tar prover från svalgen, annars använder man serologi.
Beskriv legionella pneumonphilia och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.
- Legionella pneumophila är en familj av legionella-bakterier som är aeroba gramnegativa intracellulära bakterier.
- De finns normalt sett i jorden och i vatten, smittor uppkommer genom inandning av smittat vatten som aerosoler. Exempel kan vara biofilmer i vattenledningar som när man duschar släpper smittad ånga.
- Riskgrupper är män (jag tror för att de röker mera; nja…större lungor), rökare, äldre, och immunosupprimerade.
- Legionella ger pneumonin legionärsjuka vars symptom är feber, frossa, buksmärtor, diarré, torrhosta och huvudvärk. I värre fall kan man få en influensaliknande feber kallad pontiacfeber.
- Av familjen av legionella-bakterier är serogrupp 1 den vanligaste (70% av infektioner).
- Diagnosticering av L. spp görs med serologi, PCR och antigentest på urin.
- Det här är en infektion som man är smittspårningsskyldig för, ca 100 fall rapporteras i Sverige årligen och ca en tredjedel av patienterna smittades utomlands.
Beskriv bordella pertussis och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.
- Bordetella Pertussis ger kikhosta, namnet kommer från kiknandet (andningen är pipig) och hostan som är associerade med sjukdomen.
- B. Pertussis är en aerob, gramnegativ stav som är väldigt liten och kallad kockoid (liknar en kock). (Det finns andra medlemmar av Bordetella-familjen, B. holmesii och B. Parapertussis är två andra bakterier som orsakar lindrig sjukdom hos människan och det finns också djurpatogener.)
- B. Pertussis är en droppsmitta som ofta sprids genom hostattacker, inkubationstiden är mellan 3 dagar och 3 veckor.
- Symptomen delas i tre stadier. Först är man i katarrstadiet, då liknar symptomen en förkylning och smittsamheten är som högst och 90% av dem utan immunitet smittas vid kontakt. Sen kommer kikningsstadiet efter 1-2 veckor, slemproduktionen ökar så man till slut får krampaktiga hostattacker som slutar med kikningar och ibland även kräkning. Efter detta obehagliga stadie når man konvalescensstadiet vilket är den trevligaste som namnet antyder. Under en 6-veckors period minskar attackerna och personen återfrisknar. Ibland tillkommer en atypisk symptombild, hostningarna pågår i månader och kikningar uppkommer inte så man kan misstänka astma.
- Det är framför allt barn som drabbas och ju yngre desto värre symptom, de som är under 1 år får svårast symptom. 10 % av barnen som får kikhosta utvecklar pneumoni.
- Orsaken till symptomen beror på pertusstoxinet, en AB5-toxin. Den binder till Giα från GPCR och hämmar den, Giα är en inhibitor av adenylatcyklas. Utan Giα stiger mängden cAMP som leder till en ökad utsöndring av slem hos respiratoriska epitelceller.
- Idag vaccineras alla barn mot B. pertussis och misstänker man det gör man en PCR eller serologi från nasofarynxens sekret.
- Detta är en till anmälningspliktig sjukdom, 2014 rappor- terades ca 700 fall i Sverige men siffran har sjunkit jämfört med tidigt 2000-tal.
Beskriv mycobakterium tuberculosis och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.
- Det finns tre bakterievarianter som alla orsakar tuberkulos: Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium africanum och Mycobacterium bovis.
- Det är en luftburen smitta, patienten hostar upp bakterien och den smittar bäst vid nära och återkommande kontakt (t.ex. familj).
- Symptomen är feber, nattsvettningar, avmagring och trötthet, dessa är diffusa symptom men vid långvarig tuberkulos får man lungtuberkulos och man börjar hosta upp blod och slem. Oftast tänker vi oss tuberkulos som en pneumoni men ibland kan den även drabba andra organ som njurar, skelett, tarm eller lymfkörtlar, och hos 10% kan sjukdomen ligga latent i 2-5 år efter smittotillfället.
- Medan vi i Sverige inte är så drabbade av tuberkulos så är det en stor sjukdom i resten av världen, 2012 dog 1,3 miljoner i världen av tuberkulos. Globalt smittas främst yngre vuxna män, men i Sverige, då vi har så lite tuberkulos, är det främst äldre som kan bära smittan latent innan vi började vaccinera (och slutade) samt utrikes födda som inte fick vaccination.
- Den intracellulära bakterien kan ligga latent livet ut efter smittan, en tredjedel av jordens befolkning tros ha M. tuberculosis eller en variant.
- Idag vaccinerar vi inte mot tuberkulos i Sverige då sjukdomen är så sällsynt men det finns för personer i riskgrupper.
- För att diagnosticera tuberkulos kan man använda sig av många metoder, man kan till att börja med röntga lungorna, mikroskopera upphostat slem, köra PCR, ta en odling (dock lånsam). Två metoder till är en positiv tuberkulinreaktion och IGRA3, det sistnämnda är en insprutning av IgM för att se ifall de binder till M. Tuberculosis men är infektionen latent blir den falskt negativ.
Vad innebär primärpatogener?
Det innebär att de orsakar sjukdom hos friska individer även om såret är litet.
Vad är sekundärpatogener?
Deorsakar sjukdom om de infekterar en stor vävnadsskada i synnerhet hos personer med viss immundefekt (t.ex. diabetiker), ofta sker infektion med andra bakterier samtidigt.
Vad innebär det om bakterier är föga patogena.
Att de endast orsakar sjukdom hos dem med enorma sårskador, svåra njur- och leversvikter eller hos AIDS-patienter.
Är majoriteten av bakterierna på vår normala hudflora gram-negativa eller gram-positiva? Varför?
Majoriteten av vår normalflora är grampositiv för de gramnegativa bakteriernas yttre barriär står inte ut med torkan som finns på hudytan.
Vad kan Streptococcus Pyogenes orsaka vid en sårinfektion?
Den kan orsaka en hel rad med infektioner, från ytliga infektioner endast på hudytan till nekrotiserande fasciter som är infektioner ända ned till musklernas bindväv. Då kallar man bakterien även för köttätande bakterie.
S. Pyogenes ingår i Lancefields gruppering av streptokocker, där kallas den för Grupp A streptokock eller GAS.
Beskriv S. aureus och vad den kan orsaka vid en sårinfektion.
Det är en grampositiv kock som är koagulaspositiv (den har enzymer som koagulerar blod, ett sätt att kategorisera bakterier). Majoriteten har kapsel men inte alla. Deras Protein A binder upp IgG och den bildar en stor variation av toxiner och vävnadsnedbrytande enzymer.
När S. aureus infekterar bildar den typiskt gult var och kallas därför det gula varets bakterie.
Den finns naturligt i hudfloran och i nasofarynx. S. aureus orsakar inte en infektion bara för att man skrapar sig, oftast är det immunologiskt stress antingen systemiskt eller lokalt t.ex. efter en operation (lokalt) eller om personen är diabetiker (systemisk) som infektionen tar vid.
Det har uppkommit sjukhusrelaterade infektioner av denna bakterie, vilket inte är konstigt då operation är en riskfaktor.
Diagnosticering av S. aurues bygger på odling och ibland påvisning av antikroppar.
Beskriv koagulasnegativa stafylokocker (KNS).
Det är en grupp av bakterier som saknar blod-koagulerande enzymer. De är grampositiva kocker och hör också till normalfloran. Några exempel är S. haemolyticus och S. saprophyticus, den senare orsakar UVI. KNSernas viktigaste virulensfaktor är att de kan bilda biofilm som skyddar dem från antibiotika och immunceller. KNS orsakar infektion främst genom främmande kroppar, t.ex. katetrar eller proteser osv som fick med sig KNS in under huden.
Beskriv Pseudomonas Aeruginosa.
Pseudomonas Aeruginosa är en gramnegativ aerob stav. Den har få levnadskrav och kan därför leva i jord och andra hårda miljöer, den kan även leva i sjukhusmiljöer såsom tvål och golvmoppar. Den har flera endo- och exotoxiner och har en kapsel, med andra ord har den många virulensfaktorer.
P. aeruginosa är en opportunist som infekterar vid t.ex. brännskador, cystisk fribros eller genom implantat. Den bildar ett grönt var och kallas det gröna varets bakterie. Diagnosticering sker genom odling.
Beskriv clostridium tetani.
Clostridium tetani är en farlig bakterie som vi är vaccinerade mot, den ger stelkramp. Det är en grampositiv, anaerob, sporbildande stav som kan ha sporer i jorden. Infektion sker genom att sporer, oftast från jorden, infekterar ett sår och aktiverar sporerna som sedan bildar toxinet som hämmar GABA och leder till död genom systemisk kramp. Dess inkubationstid är 3-21 dygn, i Sverige är C. tetani sällsynt men i utvecklingsländer dödar den många.
Den diagnosticeras genom odling.
Beskriv Clostridium Perfringens.
Clostridium Perfringens är strikt anaerob, grampositiv och sporbildande. Den tillhör tarmens normalflora men hittas även i jorden. Infektioner genom sår kan ge gasbrand (gasbildning innanför huden som ger ödem), ett allvarligt men sällsynt symptom; andra symptom är matförgiftning och sepsis utöver en vanlig sårinfektion.
Diagnosticering sker genom odling eller mikroskopering av den infekterade vävnaden.
Beskriv Bacteroides Fragilis.
Det är en obligat anaerob gramnegativ stav, denna grupp av bakterier är den vanligaste anaeroba bakterien i kliniska prover. Den tillhör tarmfloran och orsakar infektioner efter operation (postoperativa sårinfektioner), jag misstänker det är om tarmen råkar perforeras och B. Fragilis kommer ut i peritoneum eller liknande.
Den kan ge peritonit och bakteriemi (bakterier i blodet).
Beskriv Francisella Tularensis.
Det är en liten gramnegativ, aerob, intracellulär stav. Den är högpatogen och orsakar tularensis (harpest). F. Tularensis är en zoonos, den smittar främst från gnagare till människor men kan även smitta indirekt genom flera vektorer; människor är inte smittsamma.
Det finns Typ A och Typ B Tularensis. Den farligare typ A finns i nordamerika och Typ B finns endemiskt i Sverige.
Inkubationstiden är 2-10 dagar men 3 dagar är vanligast.
Infektionen kan antingen bilda en böld eller en pneumoni. Bölderna är oftast ulveroglandulära, symptomen är systemiska: feber, huvudvärk och muskelvärk, illamående; lokalt: sårinfektion om det är ett bett och närliggande lymfknutor svullnar.
Beskriv Pasturella Multocida.
Det är en gramnegativ aerob kockoid stav. Det är en zoonos som ofta finns hos kattbett, bakterien bor i djurens munhåla och luftvägar. Infektion efter ett smittat sår uppkommer oftast inom 24h, diagnosticering sker genom odling.
Symptom. Infektion kan ge svullna lymfkörtlar. I svårare fall så kan man få endokardit och osteomyelit. Bakterien kan även sprida sig från blodet över blod-hjärnbarriären och orsaka hjärnhinneinflammation.