Kortfrågor Flashcards

1
Q

Det finns olika typer av neuron?

A

Ja, det finns ett stort antal olika neuron som skiljer sig till utseende, funktion och var i nervsystemet de finns. De brukar delas upp i sensoriska neuron, interneuron och motorneuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Olika neuron har olika känslighet för skada?

A

Ja, olika neuron är olika känsliga för skada. Det kan rör sig om ichemi, hypoxi m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Neuron bildar ofta tumörer?

A

Nej, antagligen för att neuron inte delar sig. Bara en bråkdel har neuronalt ursprung och dessa uppstår vanligvis i det embryonala stadiet eller i fosterstadiet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Neuron kan degenerera och bilda intracellulära inklusioner?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid en migrationsstörning har neuronen inte nått sin förutbestämda neuroanatomiska lokalisation?

A

Ja, vid neuronal migration disorder (NMD) ser man förändring i migration hos neuroblaster under neurogenesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Prionsjukdom är smittsam?

A

Ja, men det smittar inte genom direktkontakt mellan människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Prionsjukdom finns i sporadiska och ärftliga former?

A

Ja, 15% av prionsjukdomar är familjära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Prionsjukdom beror på en förändring i något av cellens egna proteiner?

A

Ja? Det beror på det patologiska proteiner PrP, som kan omvandla kroppens normala proteiner till prioner i kroppens alla celler. Prionerna är unika som smittämnen i den mening att de helt saknar genetiskt material (DNA och RNA), och istället smittar genom att förmå andra proteiner att anta samma onormala, deformerade form som de själva. Exakt hur närvaro av prioner gör att andra proteiner veckas fel är ännu oklart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Prionsjukdom förekommer endast hos människan?

A

Nej, det orsakar bland annat galna kosjukan hos nötkreatur samt Creutzfeldt–Jakobs sjukdom hos människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Botemedel mot prionsjukdom finns om sjukdomen diagnostiseras i tidigt skede?

A

Nej, sjukdomen fortskrider aggressivt och är alltid dödlig, inom 3 veckor till 8 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hydrocefalus kan bero på ökad produktion av cerebrospinalvätska?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hydrocefalus kan bero på epilepsi?

A

Nej, men det kan leda till epilepsi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hydrocefalus kan bero på atrofi av vit substans hos alkoholister?

A

Ja, jag tror det. Hydrocephalus ex vacuo kan uppstå pga atrofi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Prionsjukdom kan bero på hjärntumör?

A

Nej, en prion är en infektiös partikel bestående av protein, så kallat prionprotein. Prion är resistent mot inaktivering och orsakar bland annat galna ko-sjukan hos nötkreatur samt Creutzfeldt Jakobs sjukdom hos människor. Prionsjukdomar beror på att ett protein antar en felaktig form, som därefter kan fungera som en mall för att fortplanta den felaktiga formen till andra proteiner. Till slut kan flera felaktigt veckade proteiner bilda komplex genom att de har gemensamma kontaktytor, varvid risken finns att de bildar en utfällning i cellen. Ett prionprotein kan bildas genom en mutation i den gen som kodar för proteinet, eller genom andra processer i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Prionsjukdom kan vara medfödd?

A

Ja, 15% av prionsjukdomar är familjära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gäller för tumörer i centrala nervsystemet? Dödligheten vid gliom är låg?

A

Nej, när hjärntumörer har dödlig utgång, är det vanligen gliom, som utgör 80% av de elakartade hjärntumörerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gäller för tumörer i centrala nervsystemet? Metastaserar som regel till perifiera organ utanför centrala nervsystemet?

A

Nej, de metastaserar ytterst sällan utanför CNS, men kan spridas inom CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad gäller för tumörer i centrala nervsystemet? Gliom är den vanligaste primära hjärntumören hos vuxna?

A

Ja, dom flesta hjärntumörer utvecklas från gliacellerna. En tumör som utvecklas från gliaceller heter gliom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gäller för tumörer i centrala nervsystemet? Kan diagnostiseras med säkerhet med hjälp av röntgen?

A

Nej, man brukar köra annan bilddiagnostik såsom MRI, CT och PET. Man kan också, om möjligt, ta en biopsi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gäller för tumörer i centrala nervsystemet? Meningiom är en tumör som utgår från hjärnhinnorna?

A

Ja, ett meningiom är en tumör som utgår från hjärnhinnorna. Det är oftast en godartad tumör som sitter på hjärnans yta eller i vissa fall utefter ryggmärgen eller hjärnnerverna. De växer långsamt och ger vanligen symtom först om de trycker mot olika strukturer i nervsystemet. I sällsynta fall kan meningiom övergå i en elakartad form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Duchenne muskeldystrofi karakteriseras av följande: autosomal recessiv ärftlighet?

A

Nej, sjukdomen är X-bunden. Pojkar insjuknar, modern är anlagsbäraren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Duchenne muskeldystrofi karakteriseras av följande: X-bunden ärftlighet.

A

Ja, sjukdomen är X-bunden. Pojkar insjuknar, modern är anlagsbäraren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Duchenne muskeldystrofi karakteriseras av följande: progressiv muskelsvaghet från tidig barndom.

A

Ja, det är en progressiv, svår, X-bunden muskelsjukdom. 1:3500 nyfödda pojkar får den. Symptomdebuten sker vid 2-4 års ålder och den motoriska utecklingen avstannar. Proximal muskelsvaghet går att de får svårt att gå, resa sig från golvet, springa, hoppa osv. Rullstolsbunden vid 12 års ålder. Ofta kopplat till kardiomyopati samt intellektuell påverkan (30% av fallen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Duchenne muskeldystrofi karakteriseras av följande: kardiomyopati?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Duchenne muskeldystrofi karakteriseras av följande: Symtomdebut efter 15 års ålder?

A

Nej, symptomdebuten sker vid 2-4 års ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Allergiska reaktioner pga läkemedel kan framkalla olika inflammatoriska tillstånd i huden?

A

Ja, läkemedel kan framkalla bl.a.

  • Lichenoid inflammation (t ex lichen planus, lupus)
  • Psoriasiform inflammation (t ex psoriasis)
  • Spongiotisk inflammation (t ex eksem)
  • Blåsdermatiter (t ex bullös pemfigoid)
  • Granulomatös inflammation (t ex sarkoidos, främmande kropp)
  • Vaskuliter (kan vara del i system sjukdom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Pannikulit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är den normala funktionen hos en tumörsuppressorgen (TSG)?

A

Det är en gen som skyddar en cell från ett steg på vägen till cancer. När denna genen muterar så att funktionen miskar så kan det leda till att cellen progredierar till cancer, vanligvis i kombination mad andra genetiska förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilket är det vanligaste sättet som en TSG bidrar till tumörutveckling?

A

Genprodukten begränsar celltillväxt och överlevnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Frågan gäller tumörsuppressorgener. Vad är “loss of heterozygosity” (LOH)?

A

En inaktiverande mutation av TSG är ofta recessiv, och första mutationen är småskalig och kan metylera promotorer. Andra mutationen = loss of heterozygosity (LOH). Det är en stor kromosomal händelse som resulterar i förlust av hela genen och den omgivande kromosomala regionen. LOH är vanligt vid cancer, där det indikerar frånvaron av en funktionell TSG i den förlorade regionen. Många förblir dock friska med en sådan förlust, för att det fortfarande finns en funktionell gen kvar på den andra kromosomen av kromosomparet. Dock kan den återstående kopian av TSG bli inaktiverad av en punktputation, vilket inte lämnar kvar någon TSG att skydda kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär det att en TSG är haploinsufficient?

A

Haploinsufficient = kan vara dominant, dvs doskänslig där förlust av uttryck har gradvis effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Ge två exempel på tumörsuppressorgener.

A
  • TP53 som kodar för proteinet p53
  • RB
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Tubulit tyder på allvarlig antikroppsmedierad avstötning?

A

Nej, det tyder på en akut t-cellsmedierad rejektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Mönkebergs scleros ses oftast i benartärer?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vid interstitiell nefrit ses rikligt med eosinofila granulocyter?

A

Ja. interstitiell nefrit = hypersensitivitet immunskada av njurparenkymet med rikligt med eosinofila granulocytinifiltrat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

C4d-deponeringar i peritubulära kapillärer ses f.f.a. vid T-cellsmedierad avstötning?

A

Nej, C4d är framförallt positivt vid akut antikroppsmedierad (humoral) rejektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Endotelscellskada anses vara den tidigaste händelsen vid atherosclerosens uppkomst?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hög täthet av makrofager i atheromet minskar risken för plaqueruptur?

A

Nej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Dysplastisk melanocytär nevus är en malign lesion?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Skivepitelcancer in situ växer i dermis?

A

Nej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Solen (dvs UV-strålning) spelar roll för uppkomsten av många maligna hudtumörer?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Pannikulit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Infiltrativ skivepitelcancer växer endast i epidermis?

A

Nej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Lätt skivepiteldysplasi engagerar basala (dvs nedersta) delen av epidermis?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Allergiska reaktioner pga läkemedel kan framkalla olika inflammatoriska tillstånd i huden?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Pannikulit betyder inflammation i dermis?

A

Nej, det betyder inflammation i subkutan fettväv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Dysplastisk melanocytär nevus är en malign lesion?

A

Nej. Dysplatisk melanocytär nevus

  • Hänvisar både till strukturella och cellulära förändringar som gör att nevusen uppfyller kriterier för dysplasi
  • Dessa fynd graderas - låggradig vs höggradig dysplasi
  • Inte maligna men melanom kan uppkomma i dysplastiska nevi och flera dysplastiska nevi innebär ökad risk för melanom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Skivepitelcancer in situ växer i dermis?

A

Nej, hela tumören är lokaliserad i epidermis och invaderar inte dermis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Solen (dvs UV-strålning) spelar roll för uppkomsten av många maligna hudtumörer?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Dermatit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det detyder inflammation i dermis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Alzheimer’s sjukdom drabbar unga människor?

A

Nej, i allmänhet diagnostiseras sjukdomen hos personer över 65 år, även om den mindre utbredda tidigt debuterande Alzheimers sjukdom kan uppträda mycket tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Alzheimer’s sjukdom leder alltid till snabb död?

A

Life expectancy varierar för alla med Alzheimers. Medellivslängden efter diagnos är 8-10 år. I vissa fall kan den dock vara så kort som 3 år och så lång som 20 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Alzheimer’s sjukdom; i hjärnan ser man ansamling av beta-amyloid protein?

A

Beta-amyloid är peptider som är inblandade i Alzheimers som den huvudsakliga komponenten av amyloida plack som hittas i hjärnorna på människor med Alzheimers.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Alzheimer’s sjukdom; i nervcellerna ser man hyperfosforylerat tau protein?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Mikroskopiska fynd att ta hänsyn till vid tumörgradering av gliom: tumörinväxt i hjärnhinnan?

A

Nej.

Kriterier för tumörgradering i CNS:

  1. Celltätheten
  2. Cellulär atypi
  3. Mitoser
  4. Nekroser
  5. Mikrovaskulär proliferation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Mikroskopiska fynd att ta hänsyn till vid tumörgradering av gliom: cellulär atypi?

A

Ja.

Kriterier för tumörgradering i CNS:

  1. Celltätheten
  2. Cellulär atypi
  3. Mitoser
  4. Nekroser
  5. Mikrovaskulär proliferation
57
Q

Mikroskopiska fynd att ta hänsyn till vid tumörgradering av gliom: mitoser?

A

Ja.

Kriterier för tumörgradering i CNS:

  1. Celltätheten
  2. Cellulär atypi
  3. Mitoser
  4. Nekroser
  5. Mikrovaskulär proliferation
58
Q

Mikroskopiska fynd att ta hänsyn till vid tumörgradering av gliom: förkalkningar?

A

Nej.

Kriterier för tumörgradering i CNS:

  1. Celltätheten
  2. Cellulär atypi
  3. Mitoser
  4. Nekroser
  5. Mikrovaskulär proliferation
59
Q

Mikroskopiska fynd att ta hänsyn till vid tumörgradering av gliom: nekroser?

A

Ja.

Kriterier för tumörgradering i CNS:

  1. Celltätheten
  2. Cellulär atypi
  3. Mitoser
  4. Nekroser
  5. Mikrovaskulär proliferation
60
Q

Allergiska reaktioner pga läkemedel kan framkalla olika inflammatoriska tillstånd i huden?

A

Ja, läkemedel kan framkalla bl.a.

  • Lichenoid inflammation (t ex lichen planus, lupus)
  • Psoriasiform inflammation (t ex psoriasis)
  • Spongiotisk inflammation (t ex eksem)
  • Blåsdermatiter (t ex bullös pemfigoid)
  • Granulomatös inflammation (t ex sarkoidos, främmande kropp)
  • Vaskuliter (kan vara del i system sjukdom)
61
Q

I malignt melanom in situ ses maligna melanocyter i dermis?

A

Nej, i malignt melanom in situ (stage 0) är den maligna tumören fortfarande avgränsad till epidermis.

62
Q

Skivepiteldysplasi innebär pre-maligna förändringar i epidermis?

A

Ja, skivepiteldysplasi engagerar epidermis (dvs. keratinocyter). Dysplasi betyder pre-maligna förändringar.

63
Q

Dermatit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det detyder inflammation i dermis.

64
Q

I malignt melanom in situ ses maligna celler i dermis?

A

Nej, i malignt melanom in situ (stage 0) är den maligna tumören fortfarande avgränsad till epidermis.

65
Q

Måttlig skivepiteldysplasi engagerar basala (dvs nedersta) och mellersta delen av epidermis?

A

Ja. Skivepiteldysplasi engagerar epidermis.

  • Lätt (basala delen av epidermis)
  • Måttlig (basala och mellersta delar)
  • Grav (hela epidermis (= in situ skivepitelcancer))
66
Q

Vårta är ett exempel på en HPV (human papilloma virus) orsakad förändring i huden?

A

Ja.

67
Q

Dermatit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det detyder inflammation i dermis.

68
Q

Vad är hypertrofi?

A

Hypertrofi = ökning av cellstorleken.

69
Q

Vad är metaplasi?

A

Metaplasi är en (pato)fysiologisk process i cellvävnader där en mogen differentierad cellform ersätts av en annan mogen differentierad cellform. Exempel på metaplasier är skivepitelmetaplasi i livmoderhalsen eller lungorna hos rökare och glandulär metaplasi i matstrupen. Med andra ord försvinner mogen yttre vävnad från en del av kroppens yta samtidigt som den “invaderas” av en annan. Detta leder till att vävnaden på den platsen får andra egenskaper.

70
Q

Vad är hyperplasi?

A

Hyperplasi = ökning av cellantalet

71
Q

Vad är vit infarkt?

A

En anemisk infarkt är en vit infarkt eller en blek infarkt orsakad av arteriella ocklusioner/blockeringar, och ses oftast i hjärta, njure och mjälte. Dessa kallas för vita på grund av brist på bödning och begränsad ackumulation av röda blodceller.

72
Q

Vad är atrofi?

A

I medicinska sammanhang innebär atrofi förtvining av en cell, vävnad eller ett organ på grund av åldrande eller ett sjukdomstillstånd.

73
Q

Vad är patogenes?

A

Patogenes är beskrivningen av uppkomst och utveckling av sjukdom, och syftar på vilka mekanismer (till exempel virus, hormonrubbningar) som initierar sjukdomsutvecklingen.

74
Q

Vad är PAD?

A

Patolog-anatomisk diagnos - den diagnos som patolog ger efter obduktion eller mikroskopisk undersökning av vävnadsprov.

75
Q

Vad är hypertrofi?

A

Hypertrofi = ökning av cellstorleken.

76
Q

Vad är metaplasi?

A

Metaplasi är en (pato)fysiologisk process i cellvävnader där en mogen differentierad cellform ersätts av en annan mogen differentierad cellform. Exempel på metaplasier är skivepitelmetaplasi i livmoderhalsen eller lungorna hos rökare och glandulär metaplasi i matstrupen. Med andra ord försvinner mogen yttre vävnad från en del av kroppens yta samtidigt som den “invaderas” av en annan. Detta leder till att vävnaden på den platsen får andra egenskaper.

77
Q

Vad är dysplasi?

A

Dysplasi är en patofysiologisk förändring i vävnader, ofta ett förstadium till neoplasi (ofta cancer). Till skillnad från malign neoplasi (cancer) är dysplasi reversibel och vävnaden kan återgå till sitt normala tillstånd.

78
Q

Vad är adenom?

A

Ett adenom (eller en körtelsvulst) är en benign tumör som har sitt ursprung i körtelvävnad.

79
Q

Vad är patogenes?

A

Patogenes är beskrivningen av uppkomst och utveckling av sjukdom, och syftar på vilka mekanismer (till exempel virus, hormonrubbningar) som initierar sjukdomsutvecklingen.

80
Q

Vad är pyknos?

A

Pyknos, kondensering, är en förminskning av cellkärnan. Pyknos brukar synas hos celler som genomgår nekros eller apoptos.

81
Q

Vad är koagulationsnekros?

A

Koagulationsnekros, är karaktäristisk för ischemiska nekrosprocesser (celldöd till följd av syrebrist) som till exempel vid infarkter i hjärtmuskulatur eller liknande, dock ej i hjärnvävnad. Typsikt är att vävnadens arkitektur bevaras de första dagarna för att sedan fibrotiseras. Eventuellt sker fördröjningen i ärrbildningen (fibrosen) för att syrebristen även påverkar de faktorer och celler som behövs för ärrbildningen.

82
Q

Vad är atrofi?

A

I medicinska sammanhang innebär atrofi förtvining av en cell, vävnad eller ett organ på grund av åldrande eller ett sjukdomstillstånd.

83
Q

Vad är hypertrofi?

A

Hypertrofi = ökning av cellstorleken.

84
Q

Vad är metaplasi?

A

Metaplasi är en (pato)fysiologisk process i cellvävnader där en mogen differentierad cellform ersätts av en annan mogen differentierad cellform. Exempel på metaplasier är skivepitelmetaplasi i livmoderhalsen eller lungorna hos rökare och glandulär metaplasi i matstrupen. Med andra ord försvinner mogen yttre vävnad från en del av kroppens yta samtidigt som den “invaderas” av en annan. Detta leder till att vävnaden på den platsen får andra egenskaper.

85
Q

Vad är dysplasi?

A

Dysplasi är en patofysiologisk förändring i vävnader, ofta ett förstadium till neoplasi (ofta cancer). Till skillnad från malign neoplasi (cancer) är dysplasi reversibel och vävnaden kan återgå till sitt normala tillstånd.

86
Q

Vad är hyperplasi?

A

Hyperplasi = ökning av cellantalet

87
Q

Vad är pyknos?

A

Pyknos, kondensering, är en förminskning av cellkärnan. Pyknos brukar synas hos celler som genomgår nekros eller apoptos.

88
Q

Vad är adenom?

A

Ett adenom (eller en körtelsvulst) är en benign tumör som har sitt ursprung i körtelvävnad.

89
Q

Vad är sarkom?

A

De elakartade tumörer som utgår från kroppens stödjevävnad kallas för sarkom. Stödjevävnad utgår från mesodermet, det mellersta av de 3 groddbladen. Mesodermet bildar vävnader såsom: bindväv, muskler, kärl, brosk och ben.

90
Q

Vad är PAD?

A

Patolog-anatomisk diagnos - den diagnos som patolog ger efter obduktion eller mikroskopisk undersökning av vävnadsprov.

91
Q

Vad är atrofi?

A

I medicinska sammanhang innebär atrofi förtvining av en cell, vävnad eller ett organ på grund av åldrande eller ett sjukdomstillstånd.

92
Q

Vad är metaplasi?

A

Metaplasi är en (pato)fysiologisk process i cellvävnader där en mogen differentierad cellform ersätts av en annan mogen differentierad cellform. Exempel på metaplasier är skivepitelmetaplasi i livmoderhalsen eller lungorna hos rökare och glandulär metaplasi i matstrupen. Med andra ord försvinner mogen yttre vävnad från en del av kroppens yta samtidigt som den “invaderas” av en annan. Detta leder till att vävnaden på den platsen får andra egenskaper.

93
Q

Vad är vit infarkt?

A

En anemisk infarkt är en vit infarkt eller en blek infarkt orsakad av arteriella ocklusioner/blockeringar, och ses oftast i hjärta, njure och mjälte. Dessa kallas för vita på grund av brist på bödning och begränsad ackumulation av röda blodceller.

94
Q

Vad är hyperplasi?

A

Hyperplasi = ökning av cellantalet

95
Q

Vad är carcinom?

A

Carcinom är cancer som uppkommit ur epitelceller och är den vanligaste typen av cancer som står för 80% av alla diagnostiserade fall.

96
Q

Vad är adenom?

A

Ett adenom (eller en körtelsvulst) är en benign tumör som har sitt ursprung i körtelvävnad.

97
Q

Vad är sarkom?

A

De elakartade tumörer som utgår från kroppens stödjevävnad kallas för sarkom. Stödjevävnad utgår från mesodermet, det mellersta av de 3 groddbladen. Mesodermet bildar vävnader såsom: bindväv, muskler, kärl, brosk och ben.

98
Q

Vad är PAD?

A

Patolog-anatomisk diagnos - den diagnos som patolog ger efter obduktion eller mikroskopisk undersökning av vävnadsprov.

99
Q

Förändringar förenliga med skivepitelcancer in situ sitter i dermis?

A

Nej, hela tumören är lokaliserad i epidermis och invaderar inte dermis.

100
Q

Dysplastisk melanocytär nevus är en malign lesion?

A

Nej. Dysplatisk melanocytär nevus

  • Hänvisar både till strukturella och cellulära förändringar som gör att nevusen uppfyller kriterier för dysplasi
  • Dessa fynd graderas - låggradig vs höggradig dysplasi
  • Inte maligna men melanom kan uppkomma i dysplastiska nevi och flera dysplastiska nevi innebär ökad risk för melanom
101
Q

Vårta är ett exempel på en HPV (human papilloma virus) orsakad förändring i huden?

A

Ja.

102
Q

Pannikulit betyder inflammation i dermis?

A

Nej, det betyder inflammation i subkutan fettväv.

103
Q

Prionsjukdom är smittsam?

A

Ja, men det smittar inte genom direktkontakt mellan människor.

104
Q

Prionsjukdom finns i sporadiska och ärftliga former?

A

Ja, 15% av prionsjukdomar är familjära.

105
Q

Prionsjukdom beror på en förändring i en av cellens egen protein?

A

Ja? Nej? Det beror på det patologiska proteiner PrP, som kan omvandla kroppens normala proteiner till prioner i kroppens alla celler. Prionerna är unika som smittämnen i den mening att de helt saknar genetiskt material (DNA och RNA), och istället smittar genom att förmå andra proteiner att anta samma onormala, deformerade form som de själva. Exakt hur närvaro av prioner gör att andra proteiner veckas fel är ännu oklart.

106
Q

Prionsjukdom förekommer endast hos människa?

A

Nej, det orsakar bland annat galna kosjukan hos nötkreatur samt Creutzfeldt–Jakobs sjukdom hos människor.

107
Q

Prionsjukdom har botemedel om sjukdomen diagnostiseras i tidigt skede?

A

Nej, sjukdomen fortskrider aggressivt och är alltid dödlig, inom 3 veckor till 8 år.

108
Q

För tumörer inom centrala nervsystemet gäller följande: dödligheten vid gliom är låg.

A

Nej, när hjärntumörer har dödlig utgång, är det vanligen gliom, som utgör 80% av de elakartade hjärntumörerna.

109
Q

För tumörer inom centrala nervsystemet gäller följande: metastaserar som regel till perifiera organ utanför centrala nervsystemet.

A

Nej, de metastaserar ytterst sällan utanför CNS, men kan spridas inom CNS.

110
Q

För tumörer inom centrala nervsystemet gäller följande: gliom är den vanligaste primära hjärntumören hos vuxna.

A

Ja, dom flesta hjärntumörer utvecklas från gliacellerna. En tumör som utvecklas från gliaceller heter gliom.

111
Q

För tumörer inom centrala nervsystemet gäller följande: kan diagnostiseras med säkerhet med hjälp av röntgen.

A

Nej, man brukar köra annan bilddiagnostik såsom MRI, CT och PET. Man kan också, om möjligt, ta en biopsi.

112
Q

För tumörer inom centrala nervsystemet gäller följande: meningiom är tumör som utgår från hjärnhinnan.

A

Ja, ett meningiom är en tumör som utgår från hjärnhinnorna. Det är oftast en godartad tumör som sitter på hjärnans yta eller i vissa fall utefter ryggmärgen eller hjärnnerverna. De växer långsamt och ger vanligen symtom först om de trycker mot olika strukturer i nervsystemet. I sällsynta fall kan meningiom övergå i en elakartad form.

113
Q

I malignt melanom in situ ses maligna melanocyter i dermis?

A

Nej, i malignt melanom in situ (stage 0) är den maligna tumören fortfarande avgränsad till epidermis.

114
Q

Skivepiteldysplasi innebär pre-maligna förändringar i dermis?

A

Nej. Skivepiteldysplasi engagerar epidermis.

  • Lätt (basala delen av epidermis)
  • Måttlig (basala och mellersta delar)
  • Grav (hela epidermis (= in situ skivepitelcancer))
115
Q

Solen (dvs UV-strålning) spelar roll för uppkomsten av många maligna hudtumörer?

A

Ja.

116
Q

Dermatit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det detyder inflammation i dermis.

117
Q

Dysplastisk melanocytär nevus är en malign lesion?

A

Nej. Dysplatisk melanocytär nevus

  • Hänvisar både till strukturella och cellulära förändringar som gör att nevusen uppfyller kriterier för dysplasi
  • Dessa fynd graderas - låggradig vs höggradig dysplasi
  • Inte maligna men melanom kan uppkomma i dysplastiska nevi och flera dysplastiska nevi innebär ökad risk för melanom
118
Q

Skivepitelcancer in situ växer i dermis?

A

Nej, hela tumören är lokaliserad i epidermis och invaderar inte dermis.

119
Q

Pannikulit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A
120
Q

Vårta är ett exempel på en HPV (human papilloma virus) orsakad förändring i huden?

A
121
Q

Skivepiteldysplasi innebär pre-maligna förändringar i epidermis?

A

Ja, skivepiteldysplasi engagerar epidermis (dvs. keratinocyter). Dysplasi betyder pre-maligna förändringar.

122
Q

Skivepitelcancer in situ innebär att tumören har vuxit igenom basal membranen?

A

Nej, hela tumören är lokaliserad i epidermis och invaderar inte dermis.

123
Q

Solen (dvs UV-‐strålning) spelar roll för uppkomsten av många maligna hudtumörer?

A

Ja.

124
Q

Dermatit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det detyder inflammation i dermis.

125
Q

För Alzheimers sjukdom gäller följande: drabbar unga människor.

A

Nej, i allmänhet diagnostiseras sjukdomen hos personer över 65 år, även om den mindre utbredda tidigt debuterande Alzheimers sjukdom kan uppträda mycket tidigare.

126
Q

För Alzheimers’s sjukdom gäller följande: leder alltid till snabb död.

A

Life expectancy varierar för alla med Alzheimers. Medellivslängden efter diagnos är 8-10 år. I vissa fall kan den dock vara så kort som 3 år och så lång som 20 år.

127
Q

För Alzheimers’s sjukdom gäller följande: i hjärnan ser man ansamling av beta-amyloid protein.

A

Beta-amyloid är peptider som är inblandade i Alzheimers som den huvudsakliga komponenten av amyloida plack som hittas i hjärnorna på människor med Alzheimers.

128
Q

För Alzheimers’s sjukdom gäller följande: i nervcellerna ser man hyperfosforylerat tau protein.

A

Ja.

129
Q

För Alzheimers’s sjukdom gäller följande: har man förändringar i hjärnan och levern.

A

Oklart.

130
Q

För gliom gäller följande: utgår från neuron?

A

Nej, de utgår från gliaceller.

131
Q

För gliom gäller följande: glioblastoma multiforme är den mest maligna formen av gliom?

A

Ja.

132
Q

För gliom gäller följande: ependymom uppkommer ofta i anslutning till ventriklarna?

A

Ja, ependymom uppkommer i ependymalcellerna.

133
Q

För gliom gäller följande: medulloblastom är en subtyp av gliom?

A

Nej.

134
Q

För gliom gäller följande: drabbar huvudsakligen barn?

A

Nej.

135
Q

Allergiska reaktioner pga läkemedel kan framkalla olika inflammatoriska tillstånd i huden?

A

Ja, läkemedel kan framkalla bl.a.

  • Lichenoid inflammation (t ex lichen planus, lupus)
  • Psoriasiform inflammation (t ex psoriasis)
  • Spongiotisk inflammation (t ex eksem)
  • Blåsdermatiter (t ex bullös pemfigoid)
  • Granulomatös inflammation (t ex sarkoidos, främmande kropp)
  • Vaskuliter (kan vara del i system sjukdom)
136
Q

I malignt melanom in situ ses maligna melanocyter i dermis?

A

Nej, i malignt melanom in situ (stage 0) är den maligna tumören fortfarande avgränsad till epidermis.

137
Q

Skivepiteldysplasi innebär pre-maligna förändringar i dermis?

A

Ja, skivepiteldysplasi engagerar epidermis (dvs. keratinocyter). Dysplasi betyder pre-maligna förändringar.

138
Q

Pannikulit betyder inflammation i subkutan fettväv?

A

Nej, det betyder inflammation i subkutan fettväv.

139
Q
A