Repetition ben-fot Flashcards
Diagnos?
Psoriasis vulgaris.
Långvariga besvär av torr hud och klåda som förvärras under vintern. Diagnos? Basbehandling?
Atopiskt eksem.
Tunt erytem i botten, knalltorrt och fint fjällande, ställvis exkorierat som kvitto på klådan – generaliserat
Mjukgörare – patientens preferens avgör om salv- eller krämbas.
För övrigt frisk kvinna med hudlesioner på underbenens framsidor sedan flera månader. Inga lokalsymptom. Diagnos?
Necrobiosis lipoidica
Sedan flera månader sakta progredierande lesion med sårtendens. Diagnos? (Vanlig tumör, men såväl lokalisation som kliniskt utseende inte helt typiska).
Basaliom
Sedan flera år sakta tillväxande, asymtomatiskt hudförändring.
Kliniskt en misstänkt seborroisk keratos.
Ovanlig färg. Diagnosen bekräftas när man skrapar i den - lossnar lätt - diagnostik och behandling i ett.
Måttligt kliande fläckar som slagit upp på båda underbenen sedan några veckor. Diagnos?
Nummulärt eksem
Symptomlös lesion sedan flera månader. Diagnos?
Mb Bowen - skivepitelcancer in situ.
Rodnad, lätt hyperkeratotiskt, infiltrerat (syns på kanten såväl proximalt som distalt).
Kliniskt svårbedömt, stansbiopsi tas för PAD.
Patienten har sökt sin granne och fått Betnovatkräm till sitt ”eksem” i ljumsken. Smort sex veckor och nu ser det ut så här.
Varför?
Vad göra?
Tinea incognito - steroidmaskerad ljumskmykos.
Det kryllar av hyfer så både direktmikroskopi och odling kan verifiera diagnosen. Ge lokal svampbehandling.
Utslagen hos denna 12-åriga flicka har funnits hela vintern och debuterade när familjen flyttade in i nya huset. Pappa vill byta toalettsitsarna. Kommentar?
Byte av toalettsits påverkar inte dotterns Atopiska eksem (s.k.” toalettsitseksem”).
30-årig man med svår klåda - inte bara här utan även på armar och rygg. Diagnosförslag? Diagnosverifikation?
Dermatitis herpetiformis.
Immunofluorescens-undersökning av hudbiopsi visar kornig IgA-deposition i dermala papillspetsarna i såväl frisk som afficierad hud.
Utslagen debuterade på ryggslutet och ena benet för ett dygn sedan. Åtgärd? (Småblåsor synliga centralt.)
Antiviral behandling i zosterdos.
Kvinna som är gravid i v 30. A. Diagnosförslag?
Herpes gestationis (=graviditetspemfigoid).
Det finns flera mindre vanliga dermatoser som drabbar gravida kvinnor.
Förutom lite tryckbesvär vid olämpligt skoval har patienten inga symtom från denna lesion som funnits i månader; initialt långsam tillväxt. Vill dock veta vad det är.
Mucoid cysta.
75-årig kvinna som finns på din sjukhemsavdelning. Personalen meddelar att hon fått klåda och ”bensår” senaste veckan. Det har hon som synes, men vilken är genesen?
Uppenbarligen en bullös sjukdom.
Pemfigoid är inte så ovanlig hos äldre personer. Engagerar ofta betydligt större hudområden än i detta fall.
Är detta pemfigoid? Knappast; kvinna i yngre medelåldern som i helgen vistats i naturens sköte. Genes?
Bullöst insektsbett.
Att patienten ligger efter med pedikyren är uppenbart, men vad kallas det?
Onychogryphos.
Patient med nagelförändringar. Genes? (Tips - inte är det för lite pedikyr!)
Onychotillomani.
Diagnos?
Unguis incarnatus (= nageltrång)
Diagnos?
Friktionsblåsa med blödning.
Väsentligen asymptomatiska lesioner; funnits sedan månader hos en 45-årig man. Diagnos?
Kronisk pigmentpurpura - en ytlig kapillarit oftast av okänd orsak.
Kvinnlig diabetiker med symptomlösa lesioner sedan länge. Diagnos?
Necrobiosis lipoidica.
Svårt sjuk patient som inom dagar utvecklat dessa lesioner. Diagnos?
Otäck, brunsvart färg - Leukemiska infiltrat.
Dessa förändringar på benet har funnits flera år och kliar intensivt. Diagnos? Terapiförslag?
Prurigo nodularis
Potent steroid räcker ibland inte för att bryta klådcirkeln - ocklusion med hydrokolloidplatta kan behövas.
Kvinna med starkt kliande papler på ena benet sedan några dygn. Diagnos? Behandling?
Insektsbett.
I princip försvinner de spontant. Besvärande klåda kan behandlas med potent steroid, eventuellt antihistamin.
Akut uppkomna - och ömma!
Diagnos?
Utlösande orsaker?
Erythema nodosum (knölros) vaskulit i subcutis.
Utlösande orsaker? Öli - virus eller β-streptokocker; sarcoidos; tbc; läkemedel; malignitet.
En diagnos som inte kräver anamnes.
Skolungdom med vid lederna exkorierad dermatit: Atopiskt eksem.
Ömmar. Har utvecklats på några dagar. Diagnos? Behandling?
Ektyma
Rodnaden och den smetiga krustan ger diagnosen pyodermi.
Lokalbehandling räcker inte - måste kompletteras med system-behandling som skall täcka penicillinas-producerande stafylokocker. Primärt kan man inte vara säker på den mikrobiella genesen.
Känd psoriasis som fått pcV-behandling för tonsillit. Efter sju dagar snabb utsådd av kliande lesioner på såväl bål som extremiteter. Diagnos? Behandling?
Pc-utlöst akut urticaria.
Det syns inte på bilden men lesionerna växlar snabbt. Men det syns att de inte fjällar - således inte en guttat psoriasis utan en urticaria (Det sitter ett psoriasis-plaque som fjällar mitt på låret).
Prompt avslutande av pc-kuren. Då orsaken till urticarian är känd kan en steroidstöt övervägas, men här måste risken för rebound av patientens psoriasis beaktas. Viktigt att informera pat - även skriftligt - om överkänsligheten.
Lesioner som står oförändrade sedan år. Diagnostisk åtgärd? Diagnos?
Urticaria pigmentosa.
Medelålders man om vintern. Diagnos?
Eczema craquelée, (asteatotiskt eksem) En sorts torreksem.
Din företrädare som husläkare har ordinerat hyco-kräm till patientens ”beneksem”. Han (patienten) återkommer nu och tycker att behandlingen inte hjälper - utslagen sprider sig och kliar intensivt. Synpunkter?
När behandlingen inte fungerar skall man alltid ifrågasätta diagnosen.
Här är lesionerna steroidpåverkade men du kan se papulösa konfluerande efflorescenser med en rodnad som drar lite åt violett:
Lichen ruber (lichen planus).
I detta fall var den vid det här laget generaliserad och patienten fick steroidstöt systemiskt. Det kan behövas för att kupera klådan.
Detta är ett typiskt venöst sår. Varför?
Typisk lokalisation.
Staseksem.
Hemosideros.
(Insufficienta perforanter).
Detta är ett bensår. Såren är mycket smärtsamma. Förslag?
Fullt med små hudinfarkter - alltså vaskulit. Dessutom brunpigmentering efter blödningar i huden. I detta fall en Polyarteritis nodosa.
Ett smärtsamt bensår framtill på underbenet. Vad tror du om genesen?
Sitter inte ”venöst”. Blåröd, ischemisk svullnad omkring såret.
Kontrollera ankel-arm index (0,6). Sannolikt ett arteriellt sår.
Reumatiska vaskulit-sår och hypertensiva bensår kan ha ett likartat utseende.
(Diagnos ej överkurs, men den kliniska bilden är inte helt typisk i detta fall). Ett bensår. Vad tror du om genesen?
Utbredd såryta där ställvis en karakteristiskt underminerad, cyanotisk kant kan ses.
Pyoderma gangrenosum - en inflammatorisk sårsjukdom i huden som ofta är kopplad till inflammatorisk tarmsjukdom.
Patient med venöst sår som länge behandlat sig själv. Nu trots oförändrad behandling ökande irritation och klåda. Vad göra?
Bensårspatienter blir lätt sensibiliserade mot lokal-behandlingsmedel vilket leder till kontakteksem. Inte alltid så lätt att klarlägga anamnestiskt - epikutantest måste till. I detta fall neomycinallergi. Var försiktig med lokala antibiotika på dessa patienter.
Patient söker för sina torrfjällande fötter och undrar om du kan rekommendera en lämplig mjukgörare. Förslag?
Visuellt en misstänkt mockasinfot - kronisk trichophyton rubrum-infektion.
Det blir enklare om man tittar på patientens naglar.
Gör även ett direktprov och/eller odla och du hittar massor av dermatofyter (ytterligare en bild) Patienten skall ha antimykotisk kräm och inte mjukgörare.
Beskriv hur mycel växer.
Mycel växer som långa parallellväggiga, förgrenade filament, som inte respekterar cellgränserna i epitelet.
Skolbarn med sprickiga framfötter. Mamma anser att det beror på svampinfektion från skolgymnastiken. Du anser?
Svampinfektion på fötterna finns hos barn före puberteten men är ovanligt. Atopiska vinterfötter (juvenil plantar dermatos) däremot är vanliga.
Vi prövar en diagnostisk chansning utan anamnes (frågaren är venereolog!).
Sekundärsyfilis. Karakteristiska brunröda makulopapler i fotsula.
Nästa fot – förändringarna har utvecklats på några veckor och kliar. Diagnos?
Lichen ruber (planus).
Den annulära lesionen tv på bilden är lite ovanlig; iö små, men typiska lichen-papler.
Hon träffade en vovve i USA för fyra månader sedan. Nu kliar det inte längre. Genes?
Rester av någon sorts bett - vovven hade måhända loppor. Patienten behöver inte behandlas.
Torrt och finmjöligt fjällande på fotsulan sedan länge - kan bara vara en sak!
Kronisk dermatofyt-infektion med Trichophyton rubrum sk mockasinfot.
Litet adoptivbarn som just kommit från Sydamerika. Har dessutom ett finpapulöst utslag över hela kroppen. Orsak?
Skabb Spädbarn kan inte klia och därför blir skabbgångarna relativt tydliga.
25-årig kvinna med lätt svängande feber och värk i knä- och fotleder. Dessa lesioner ses i fotsulan. Diagnos och utredningsförslag?
Detta är tidiga pustler vid en Gonokocksepsis.
Patienten skall alltså undersökas och genom-odlas på vanligt sätt, men glöm inte svalgodling för gonokocker - det kan vara ingångsporten.
Ca 50-årig man som utvecklat liksidiga fotsuleförändringar på några månader. Diagnos?
En fråga om ledbesvär besvaras jakande av patienten.
Detta är keratodermia blennorhagica en del av Reiterkomplexet.
Titta också på patientens samtidiga circinata balanit (nästa bild).
Drabbar främst HLA-B27 positiva män. Ofta kombinerad med uretrit, artrit och ögonbesvär. Kan utlösas efter tarm eller urinvägsinfektion.
Detta kan bara vara en sak!
”Blåbär” på underben/fot hos gamling är klassisk kaposis sarkom.
Har behandlat sin ”fotsvamp” i två månader utan effekt, trots att han ordinerats byte från Canesten till Pevaryl efter fyra veckor. Synpunkter?
En svampinfektion svarar på korrekt behandling. Alla lokala svamppreparat är tämligen lika effektmässigt. Alltså läge att ompröva diagnosen. Ta alltid svampodling från kroniskt fjällande fotsula. I detta fall är diagnosen: psoriasis.
Att detta är en rubrumfot kan du nu, men vilken underliggande hudsjukdom predisponerar för svampinfektionen?
Den skarpa övergången mellan fotsulans listhud och fotryggens flakhud är karakteristisk för hereditär palmoplantar keratodermi som är en ärftlig keratiniseringssjukdom på handflator och fotsulor. Dessa blir ofta svampkoloniserade.
Vanlig diagnos men udda lokal.
Skarpt avgränsat tjockfjällande plaque; i övre mediala omfånget kan pustler och pustelrester ses: Palmoplantar pustulos (PPP) Lokaliserad pustulär psoriasis.
Damfrisörska med långdragen irritation mellan dessa tår. Genes?
Frisörer får ibland en interdigital främmandekropps-reaktion av penetrerande hårstrån. Kan ses på både hand och fot. Ibland kan hårstrået extraheras; stundom måste hela lesionen excideras.
Sedan många år oföränderligt.
Angiokeratom ses annars vanligen genitalt, exempelvis på scrotum hos äldre.
Jo - det är vad du tror!
Verruca plantaris.
Självklart ett terapeutiskt problem. Man får börja med mekanisk bearbetning + vårtkollodium från apoteket.
Massiv förekomst av vårtor är vanligast hos patienter med nedsatt cellulär immunitet.
Funnits oföränderligt sedan späd ålder. Diagnosförslag?
Anamnesen antyder nevusbildning. På ej viktbärande hud blir detta nevus hyperkeratotiskt; på bilden syns tydligt den follikulära accentueringen: nevus verrucosus (epidermalt nevus).
(Begreppet nevus betecknar kongenitala anläggningsrubbningar som kan drabba hudens alla strukturer och vara såväl plus- som minusvarianter.)
Diagnos?
Verruca vulgaris.
Vistats barfota i naturen. Genes?
Bulla på rodnad botten: Fytofotodermatit ljussensibilisering av någon växtsaft t ex björnloka eller palsternacka. Patienten hade också lesioner på benet.
Ungdom som haft öli och nu sjuknat med bukont + dessa utslag, främst på benen. Diagnos?
Henoch-Schönlein purpura som är en leukocytoklastisk vaskulit främst hos barn.
60-årig man som haft hjärtinfarkt; vadan den smärtsamma rodnaden?
Denna rodnad (reaktiv hyperemi när benet sänks) ses vid uttalad arteriell insufficiens/ hotande gangrän. Man kan se några små infarkter i huden på fotleden samt medialt på tredje tåtoppen.
Utvecklat sig smygande och asymtomatiskt. (Operationsärren är inte del i sjukdomsbilden). Diagnos?
Acrodermatitis chronica atroficans (Herxheimer) Senkomplikation till borreliainfektion.
Akut påkommet, ömt och hett. Diagnos?
Erysipelas (rosfeber) Orsakas av β-streptokocker vanligen grp A.
Tonåring; uppkommet sedan fem dagar. Ingen behandling hittills. Behandling?
Pus kan ses klibba mellan tårna: Impetigo.
Skall rentvättas (viktigt!); lokalt någon antimikrobiell kräm samt i svårare fall systemiskt antibiotikum. Den här gången var det beta-streptokocker grp A, så pcV skulle fungera, men oftast används penicillinas-stabilt antibiotikum som förstahandspreparat vid pyodermier.
Asymtomatisk och långsam progress över 6 månader. Diagnos? Verifieras hur?
Granuloma annulare. Ta en stansbiopsi i kanten för PAD.
Histologin visar nekrobios och palissaderande histiocyter.
Funnits i många månader, kliar något. Diagnos?
Hypertrofisk lichen planus.
Behöver behandling med ocklusion och gr III steroid. Ibland intralesionella steroider (sprutas i härdarna).
(Bör specialistbedömas - finns viss cancerrisk).
Denna patient har torr hud och klåda sedan barndomen. Diagnos?
Atopiskt eksem.
Oskarpt avgränsade plaques över fotlederna, exkorierade och lichenifierade:
Av status att döma helt obehandlat och sönderrivet. Här måste du inleda med potent lokalbehandling (grp III-steroid med antibiotika). Därefter sedvanlig steroid-nedtrappning. Ev. ocklusionsbehandling när sekundär infektionen hävts.
Diagnos?
Skarpt avgränsade, helt depigmenterade härdar är vitiligo.
