Remisser, konventionell röntgen, ultraljud Flashcards

1
Q

Remisser

  • Anamnes och undersökning
    • Patientens egna ord
    • Din tolkning av orden
    • Din tolkning av undersökningsfynd
    • Din sammanfattning/dina ord
  • Anamnes – kortfattad

Vad ska vara med i anmnes?​

A
  • Relevanta sjukdomar och operationer
  • Fokus på aktuella besvär (sålla bland tidigare sjukdomar, vilka är relevanta nu)
  • Relevant status inkl PM för smärta, ”distalstatus ua”
  • Sparsamt med LM-info
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Remisser

  • Anamnes och undersökning
    • Patientens egna ord
    • Din tolkning av orden
    • Din tolkning av undersökningsfynd
    • Din sammanfattning/dina ord
  • Anamnes – kortfattad
    • Relevanta sjukdomar och operationer
    • Fokus på aktuella besvär (sålla bland tidigare sjukdomar, vilka är relevanta nu)
    • Relevant status inkl PM för smärta, ”distalstatus ua”
    • Sparsamt med LM-info
  • Hej kompis
  • Undvik
    • Ålder, kön, socialt och hälsningsfraser
    • Förkortningar
    • Lång anamnes
    • Kopiera från journalen
    • ”Se journal för anamnes”

Vem läser remissen?

A

Undersköterska och sekreterare i bokning/reception, röntgensjuksköterska, läkare och eventuellt patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur priorietar radiologien?

A
  • Är undersökningen berättigad?
  • Hur undersökningen ska utföras?
  • När undersökningen ska utföras?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Remiss

  • Radiologens prioritering
    • Är undersökningen berättigad?
    • Hur undersökningen ska utföras?
    • När undersökningen ska utföras?
  • Undersökning
    • Om läkare har prioriterat à utförs enligt läkarens önskemål
    • Annars enligt rtgssk:s tolkning av remissen och enligt metodbok
  • En bra remiss
    • Lämplig: Artros? Fraktur? Malignitet?
    • Olämplig: Annat? Röntgen höger knä? Patologi? Se remiss i Cosmic. För diffust liksom
    • Exempel axel
      • Viktigt fråga efter det vi vill veta
    • Exempel fot
      • Ont i foten efter fall, fraktur?

Ge exempel på en bra remiss gällande exemplet om foten ovan

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Svar
    • Radiologen läser remissen
    • Försöker förstå vad ni vill veta
    • Granskar bilderna utifrån remissen och utifrån vanlig patologi
    • Beskriver och tolkar i svaret
  • Svaret kommer sedan tillbaka till remisskrivare
    • Svar i ROSS
    • Ni läser/patienten läser?
    • Ni tolkar våra ord, ser på bilderna
    • Ni kommunicerar med patienten

Sammanfattning av hela proceduren från patienten till svaret tillbaka till patienten

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

kelettröntgen

  • Röntgen
    • ”Slätröntgen”, konventionelll röntgen, vanlig röntgen
    • Summametod – allt mellan strålkälla och detektor blir 2D bild

Typ av strålning?

A

Joniserande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fallgropar skelettröntgen, ge ett par exempel

A
  • Scaphoideumfraktur – syns inte alltid
  • Collum femoris – fraktur – syns inte alltid (inkilad)
    • Bättre med CT
  • Knä med låsningar/instabilitet – sällan röntgen ger svar, men vi brukar röntga här. Dock oftare fel på menisker och korsband
  • Sacrumfraktur – syns sällan, gas ex i vägen
    • Bättre med CT
  • Sensitivitet för skelettmetastaser (50 %), men visst man hittar ju hälften
    • CT bättre (se bild)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  • Atros
    • Tecken
      • Sänkt ledspalt
      • Subkondral skleros
      • Subkondrala cystor
      • Osteofyter (benpåbyggnad)
      • Deformation, benattrition (nednötning)

Vad ser du på denna skelettröntgen till vänster?

A
  • Sänkt ledspalt vänster (jämför med höger) och osteofyt vänster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Atros
    • Tecken
      • Sänkt ledspalt
      • Subkondral skleros
      • Subkondrala cystor
      • Osteofyter (benpåbyggnad)
      • Deformation, benattrition (nednötning)

Vad ser du på denna skelettröntgen till höger?

A
  • Ingen ledspalt kvar
  • Deformation av talus (bild omformat)
  • Liksom Benatrition
  • Osteofyter inringat
  • Subkondral skleros (vitare intill del)
  • Subkondrala cystor (inringad uppklarning intill led) – benigna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Atros
    • Inflammation + degeneration
    • Negativ röntgen i tidigt skede (bara inflammatorisk i tidigt skede)
    • Smärta är inte alltid korrelerat till rtg-bild, stelhet kan vara också

MR har lågt värde vid > 50 år och typiska symptom eftersom det ofta är just atros. MR kan ha bra värde vid?

A
  • Unga patienter eller atypisk symptombild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Värde av röntgen vid artrossjukdomar?
A
  • Röntgen vid diagnos?
    • Bekräfta klinisk diagnos? Oftast räcker det med klinisk diagnos, skicka till sjukgymnast för träningsschema. Men ibland kan vi bekräfta med röntgen
    • Bedöma eventuella andra sjukdomar
  • Röntgen inför remiss till ortoped – absolut
  • Lågt värde av progress-röntgen – nej
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lungröntgen

  • Vanligaste undersökningen
  • Lungrtg som del i utredning

När gör vi detta?

A
  • Misstanke om interstitiell lungsjd
  • KOL (ej astma)
  • Lungcancermisstanke
  • Hjärtsvikt (diff)
  • Lungmedicin som förloppskontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad visar bilden?

A
  • Normal lunga
    • Bortsett venkateter i höger förmak
    • Normalstort hjärta
    • Normalvida kärl osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Hjärtsvikt
    • Diffdiagnos då den inte är sensitiv för hjärtsvikt
    • Inte lämpligt för förloppskontroll
    • Pro-BNP/UKG är bättre
    • Förstorat hjärta, vida kärl, Kerley B-lines (vätskeuträde i bindväv interstitiellt mellan alveolerna – ses som raka linjer vinkelrät mot pleura), ödem

Bilden (bedside – liggande), vi kan därför inte bedöma hjärtats bredd (max 50 % av thoraxbredd), men vad kan du se?

A
  • Kärlen är framträdande, vida, suddiga och kan följas långt ut perifert, lite infiltrat (stasinfiltrat i ring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan ett infiltrat (vid lungröntgen) tyda på?

A
  • Förtätning – mindre luft än förväntat
  • Kan vara pneumoni, behöver inte vara det
  • ”Stråkiga förtätningar basalt”, atelektaser
  • ”Stasinfiltrat” – vätskeuträde i alveoler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • NLVI
    • Lungröntgen kanske akut
    • Bronkit syns sällan
    • Pneumoni ofta

Vad kan ses på bilden?

A

Infiltat

17
Q
  • NLVI
    • Lungröntgen kanske akut
    • Bronkit syns sällan
    • Pneumoni ofta
      • Ses som infiltat i ringen på bilden
    • Symptom efter 6 v –> rtg

Varför väntar vi så länge?

A
  • Eftersom det tar lång tid för infiltrat att läka ut, är kontrollröntgen tidigare meningslöst
18
Q

Hur tänker vi kring sensitivitet för skeletträntgen vid lungcancer?

A
  • < 1 cm syns inte
  • Mediastinum, skelett skymmer
  • 38 av 164 patienter hade negativ X-ray året innan diagnos, inte så sensitivt alltså
  • Bilden visar en förmodad tumör inringad som klämmer åt en bronk vilket ger en atelektas (mellan strecken ut)
19
Q

Hur tänker vi kring sensitivitet för interstitiella sjukdomar vid lungröntgen?

A
  • Interstitiella lungsjukdomar (sådär)
    • Sarkoidos, fibros, alveolit, pneumonit
    • Dessa har liknade symptom: dyspné, restr spiro, låg Sa02, hosta, interstitiella inf på rtg ibland
    • Lungröntgen: NPV 70 %
    • Ska i regel till lungläkare
    • Bilden visar lungfibros med nätliknande infiltrat basalt (interstitiella förändringar)
20
Q

Lungröntgen

  • När ska vi gå vidare vid klinisk misstanke?
A
  • Misstanke om
    • Tumör/interstitell lungsjukdom – CT bättre
    • Mediastinal/hilär sjukdom (ex sarkoidos eller TBC som ger förstorade lymfkörtlar)
    • Svikt (pro-BNP och UKG)
    • Bronkiektasier – CT
21
Q
  • Röntgenmetod
  • Kompression av bröstet: obehagligt/smärtsamt
  • Screening (även på klinisk indikation), strålkänsligt organ
  • Medeldos 1,8 mGy

Vad beskrivs?

A

Mammografi

22
Q
  • Lever, galla (pankreas inte lika bra)
  • Njurar, ej uretärer
  • Kärl (DVT ex), även artärer som hals och bukaorta, ytliga vener (åderbrock)
  • Hjärna på spädbarn (genom fontanell)
  • Gyn, pre-analt
  • Prostata, testiklar
  • Intervention (vid ingrepp
  • Muskuloskeletalt (senor, muskler)

Vilken undersökning kan vara lämplig vid ovan?

A

Ultraljud

23
Q

Fördelar med ultraljud?

A
  • Ultraljud – ingen joniserande strålning
  • Inga säkerställda biverkningar
  • Ultraljud m kontrast säkert för pat med nedsatt njurfunktion
24
Q
  • Ultraljudsfysik
    • Spänning över en pizo-elektrisk kristall genererar ljudvågor
    • Ljudvågor studsar vid gräns mellan material med olika ekogenicitet
    • Samma kristall läser av ljudvågor

Vad gäller angående frekvensen?

A
  • Hög frekvens ger bättre detaljbild men sämre penetrans
  • Cirka 3-5 MHz för buk
  • Cirka 10-15 MHz för testiklar
25
Q
  • Rörelse mot observatör = högre frekvens
  • Rörelse från observatör = lägre frekvens

Vad beskrivs?

A

Doppler

26
Q
  • Knepigt med ultraljud
    • Bilden beror på hur man håller proben
    • Användarberoende

Ge ett exempel på hur ultraljud kan vara patientberoende (utöver rörelse ex)?

A

Inandning vi ultraljud av lever

27
Q

Vad ses på bilden?

A
  • Subkutan vävnad överst
  • Muskler
  • Lever
  • Gallblåsa
  • ”Vit kork” är konkrement