Remisser, konventionell röntgen, ultraljud Flashcards
Remisser
-
Anamnes och undersökning
- Patientens egna ord
- Din tolkning av orden
- Din tolkning av undersökningsfynd
- Din sammanfattning/dina ord
- Anamnes – kortfattad
Vad ska vara med i anmnes?
- Relevanta sjukdomar och operationer
- Fokus på aktuella besvär (sålla bland tidigare sjukdomar, vilka är relevanta nu)
- Relevant status inkl PM för smärta, ”distalstatus ua”
- Sparsamt med LM-info
Remisser
-
Anamnes och undersökning
- Patientens egna ord
- Din tolkning av orden
- Din tolkning av undersökningsfynd
- Din sammanfattning/dina ord
-
Anamnes – kortfattad
- Relevanta sjukdomar och operationer
- Fokus på aktuella besvär (sålla bland tidigare sjukdomar, vilka är relevanta nu)
- Relevant status inkl PM för smärta, ”distalstatus ua”
- Sparsamt med LM-info
- Hej kompis
-
Undvik
- Ålder, kön, socialt och hälsningsfraser
- Förkortningar
- Lång anamnes
- Kopiera från journalen
- ”Se journal för anamnes”
Vem läser remissen?
Undersköterska och sekreterare i bokning/reception, röntgensjuksköterska, läkare och eventuellt patienten
Hur priorietar radiologien?
- Är undersökningen berättigad?
- Hur undersökningen ska utföras?
- När undersökningen ska utföras?
Remiss
-
Radiologens prioritering
- Är undersökningen berättigad?
- Hur undersökningen ska utföras?
- När undersökningen ska utföras?
-
Undersökning
- Om läkare har prioriterat à utförs enligt läkarens önskemål
- Annars enligt rtgssk:s tolkning av remissen och enligt metodbok
-
En bra remiss
- Lämplig: Artros? Fraktur? Malignitet?
- Olämplig: Annat? Röntgen höger knä? Patologi? Se remiss i Cosmic. För diffust liksom
-
Exempel axel
- Viktigt fråga efter det vi vill veta
-
Exempel fot
- Ont i foten efter fall, fraktur?
Ge exempel på en bra remiss gällande exemplet om foten ovan


-
Svar
- Radiologen läser remissen
- Försöker förstå vad ni vill veta
- Granskar bilderna utifrån remissen och utifrån vanlig patologi
- Beskriver och tolkar i svaret
-
Svaret kommer sedan tillbaka till remisskrivare
- Svar i ROSS
- Ni läser/patienten läser?
- Ni tolkar våra ord, ser på bilderna
- Ni kommunicerar med patienten
Sammanfattning av hela proceduren från patienten till svaret tillbaka till patienten

kelettröntgen
-
Röntgen
- ”Slätröntgen”, konventionelll röntgen, vanlig röntgen
- Summametod – allt mellan strålkälla och detektor blir 2D bild
Typ av strålning?
Joniserande
Fallgropar skelettröntgen, ge ett par exempel
- Scaphoideumfraktur – syns inte alltid
- Collum femoris – fraktur – syns inte alltid (inkilad)
- Bättre med CT
- Knä med låsningar/instabilitet – sällan röntgen ger svar, men vi brukar röntga här. Dock oftare fel på menisker och korsband
- Sacrumfraktur – syns sällan, gas ex i vägen
- Bättre med CT
- Sensitivitet för skelettmetastaser (50 %), men visst man hittar ju hälften
- CT bättre (se bild)

-
Atros
- Tecken
- Sänkt ledspalt
- Subkondral skleros
- Subkondrala cystor
- Osteofyter (benpåbyggnad)
- Deformation, benattrition (nednötning)
- Tecken
Vad ser du på denna skelettröntgen till vänster?

- Sänkt ledspalt vänster (jämför med höger) och osteofyt vänster

-
Atros
- Tecken
- Sänkt ledspalt
- Subkondral skleros
- Subkondrala cystor
- Osteofyter (benpåbyggnad)
- Deformation, benattrition (nednötning)
- Tecken
Vad ser du på denna skelettröntgen till höger?

- Ingen ledspalt kvar
- Deformation av talus (bild omformat)
- Liksom Benatrition
- Osteofyter inringat
- Subkondral skleros (vitare intill del)
- Subkondrala cystor (inringad uppklarning intill led) – benigna

-
Atros
- Inflammation + degeneration
- Negativ röntgen i tidigt skede (bara inflammatorisk i tidigt skede)
- Smärta är inte alltid korrelerat till rtg-bild, stelhet kan vara också
MR har lågt värde vid > 50 år och typiska symptom eftersom det ofta är just atros. MR kan ha bra värde vid?
- Unga patienter eller atypisk symptombild
- Värde av röntgen vid artrossjukdomar?
- Röntgen vid diagnos?
- Bekräfta klinisk diagnos? Oftast räcker det med klinisk diagnos, skicka till sjukgymnast för träningsschema. Men ibland kan vi bekräfta med röntgen
- Bedöma eventuella andra sjukdomar
- Röntgen inför remiss till ortoped – absolut
- Lågt värde av progress-röntgen – nej
Lungröntgen
- Vanligaste undersökningen
- Lungrtg som del i utredning
När gör vi detta?
- Misstanke om interstitiell lungsjd
- KOL (ej astma)
- Lungcancermisstanke
- Hjärtsvikt (diff)
- Lungmedicin som förloppskontroll
Vad visar bilden?

-
Normal lunga
- Bortsett venkateter i höger förmak
- Normalstort hjärta
- Normalvida kärl osv
-
Hjärtsvikt
- Diffdiagnos då den inte är sensitiv för hjärtsvikt
- Inte lämpligt för förloppskontroll
- Pro-BNP/UKG är bättre
- Förstorat hjärta, vida kärl, Kerley B-lines (vätskeuträde i bindväv interstitiellt mellan alveolerna – ses som raka linjer vinkelrät mot pleura), ödem
Bilden (bedside – liggande), vi kan därför inte bedöma hjärtats bredd (max 50 % av thoraxbredd), men vad kan du se?

- Kärlen är framträdande, vida, suddiga och kan följas långt ut perifert, lite infiltrat (stasinfiltrat i ring)

Vad kan ett infiltrat (vid lungröntgen) tyda på?
- Förtätning – mindre luft än förväntat
- Kan vara pneumoni, behöver inte vara det
- ”Stråkiga förtätningar basalt”, atelektaser
- ”Stasinfiltrat” – vätskeuträde i alveoler
-
NLVI
- Lungröntgen kanske akut
- Bronkit syns sällan
- Pneumoni ofta
Vad kan ses på bilden?

Infiltat
-
NLVI
- Lungröntgen kanske akut
- Bronkit syns sällan
- Pneumoni ofta
- Ses som infiltat i ringen på bilden
- Symptom efter 6 v –> rtg
Varför väntar vi så länge?
- Eftersom det tar lång tid för infiltrat att läka ut, är kontrollröntgen tidigare meningslöst
Hur tänker vi kring sensitivitet för skeletträntgen vid lungcancer?
- < 1 cm syns inte
- Mediastinum, skelett skymmer
- 38 av 164 patienter hade negativ X-ray året innan diagnos, inte så sensitivt alltså
- Bilden visar en förmodad tumör inringad som klämmer åt en bronk vilket ger en atelektas (mellan strecken ut)

Hur tänker vi kring sensitivitet för interstitiella sjukdomar vid lungröntgen?
-
Interstitiella lungsjukdomar (sådär)
- Sarkoidos, fibros, alveolit, pneumonit
- Dessa har liknade symptom: dyspné, restr spiro, låg Sa02, hosta, interstitiella inf på rtg ibland
- Lungröntgen: NPV 70 %
- Ska i regel till lungläkare
- Bilden visar lungfibros med nätliknande infiltrat basalt (interstitiella förändringar)

Lungröntgen
- När ska vi gå vidare vid klinisk misstanke?
- Misstanke om
- Tumör/interstitell lungsjukdom – CT bättre
- Mediastinal/hilär sjukdom (ex sarkoidos eller TBC som ger förstorade lymfkörtlar)
- Svikt (pro-BNP och UKG)
- Bronkiektasier – CT
- Röntgenmetod
- Kompression av bröstet: obehagligt/smärtsamt
- Screening (även på klinisk indikation), strålkänsligt organ
- Medeldos 1,8 mGy
Vad beskrivs?
Mammografi
- Lever, galla (pankreas inte lika bra)
- Njurar, ej uretärer
- Kärl (DVT ex), även artärer som hals och bukaorta, ytliga vener (åderbrock)
- Hjärna på spädbarn (genom fontanell)
- Gyn, pre-analt
- Prostata, testiklar
- Intervention (vid ingrepp
- Muskuloskeletalt (senor, muskler)
Vilken undersökning kan vara lämplig vid ovan?
Ultraljud
Fördelar med ultraljud?
- Ultraljud – ingen joniserande strålning
- Inga säkerställda biverkningar
- Ultraljud m kontrast säkert för pat med nedsatt njurfunktion
-
Ultraljudsfysik
- Spänning över en pizo-elektrisk kristall genererar ljudvågor
- Ljudvågor studsar vid gräns mellan material med olika ekogenicitet
- Samma kristall läser av ljudvågor
Vad gäller angående frekvensen?
- Hög frekvens ger bättre detaljbild men sämre penetrans
- Cirka 3-5 MHz för buk
- Cirka 10-15 MHz för testiklar
- Rörelse mot observatör = högre frekvens
- Rörelse från observatör = lägre frekvens
Vad beskrivs?
Doppler
-
Knepigt med ultraljud
- Bilden beror på hur man håller proben
- Användarberoende
Ge ett exempel på hur ultraljud kan vara patientberoende (utöver rörelse ex)?
Inandning vi ultraljud av lever
Vad ses på bilden?

- Subkutan vävnad överst
- Muskler
- Lever
- Gallblåsa
- ”Vit kork” är konkrement