Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 GEN > Radiologi och nuklearmedicin > Flashcards

Radiologi och nuklearmedicin Flashcards

1
Q

Olika projektioner

  • 2D-bilder – slätröntgen
  • 3D-bilder – DT
  • Hybridsystem – kombination av 2 st. 3D-system

Nämn två olika typer av hybridsystem

A
  • SPECT/CT, PET/CT, PET/MR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Röntgenrör (strålkälla), patient och bilddetektor
  • En spänning på 50-150 kV mellan katod och anod. En ström av fria elektroner accelereras mot anoden och genererar strålning då de bromsas in i anoden. Olika vävnader har olika dämpningsförmåga på strålarna
  • Presenteras sedan på digital bild

Vad beskrivs?

A

Röntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Röntgen- och gamma-strålning till största del inom vården

Vad innebär joniserande strålning?

A
  • Joniserande strålning har tillräckligt hög energi för att skapa joner i vävnad
    • Röntgenstrålning växelverkar med en atom i kroppen och tillför så mkt energi att elektron kan lämna atom vilket ger en jon, fria radikaler kan bildas (OH) och kan då bryta kemiska bindningar i ex DNA-molekylen vilket kan ge mutationer och på sikt cancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär absorberad dos, D?

A
  • Enheten gray viktig (grundläggande storhet)
  • Stråldoser varierar i storleksordning 1 000 000
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Effektiv dos, E

  • Används för att uppskatta strålningsrisken för strålningsinducerad cancer

Vilka organ är mest strålningskänsliga och hur räknas det ut?

A
  • De röda är mest strålningskänsliga
  • Hjärna, benytor, hud inte så känsliga
  • För att uppskatta strålningsrisken (effektiv dos = E) = storleksordning på dos i organet * organets riskfaktor WT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Olika biologiska effekter av joniserande strålning

Skillnad mellan stokastiska- och deterministiska effekter?

A
  • Mest stokastiska effekter (dvs cancer, sena skador)
    • I stort sett linjärt förhållande mellan stråldos och risken för strålningsinducerad cancer
      • Inom bilddiagnostik mkt låg risk
      • Doströskelvärde saknas
    • Orsakas av livskraftiga celler (överlevande celler med mutationer)
  • Deterministiska effekter (akuta skador)
    • Orsakas av förlust av många livskraftiga celler
    • Doströskelvärde finns (mkt hög dos)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Orsaker
    • Kosmisk strålning
    • Mark och byggnader
    • Mat
    • Kalium-40
    • Radongas
    • Medicinska bilder

Vad beskrivs?

A

Bakgrundsstrålning i Sverige (ca 3 mSv/år)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Strålningsrisk och ålder

Vad vet vi om detta?

A
  • Risken minskar med ökad ålder
  • 3 ggr högre risk för barn 0-10 år
  • Risken är något högre för kvinnor än för män bla pga bröstkörtelvävnad (mkt strålningskänsligt organ)
  • Mkt liten risk för äldre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Strålningsrisker för foster?

A
  • Risken för fosterskador är alltså minimal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är strålskyddets grundprinciper?

A
  • Berättigande – positiv nettonytta med strålning
    • Ansvar – remittent och remissgranskare
  • Optimering av strålskyddet – ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
    • Ansvar – röntgenklinik och operatör
  • Dosgränser (gäller personal)
    • Individuella personalstråldoser ska begränsas
    • Dosgränser gäller inte patienter (endast punkt 1 och 2)
    • Ögonlinsen är svår skydda, fortfarande utmaning för personal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Personalstrålskydd (viktigt)

Vad är viktigt avseende detta?

A
  • Avstånd
    • Dubblas avståndet, r, till strålkällan minskar stråldosen en faktor 4
  • Tiden
  • Barriären (förkläde, halskragar, blyskärmar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn en radiologisk undersökning med låg strålning, mitt emellan och en med hög strålning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Radiofarmaka

Vialer och sprutor kan avskärmas med ex?

A

Blyburkar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv grunden för radiofarmaka och ett undantag

A
  • Radionukleider: Instabila atomkärnor som sönderfaller och gör sig av med överskottsenergi genom strålning
  • Bärarsubstans: radionukliden binds in till bärarsubstans (adresslapp) som väljs beroende på vilket organ eller vilken funktion som man önskar
  • Radioaktiv nuklid + adresslapp (bärarmolekyl)
    • Ex Tc99m och HDP (hydroximetylen difosfat)
    • F-18 + FDG
  • Bärarmolekylen tar nukleiden till rätt plats i patienten
    • Undantag – jod behöver ingen bärarmolekyl utan ansamlas i sköldkörteln naturligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Strålningsdoser personal ökar vid?

A
  • Mer patienter
  • Svårare patienter
  • Mindre personal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur arbetar vi strålsäkert laborativt?

A
  • Skyddshandskar + tvätta händerna efter jobbet
  • Använd strålskärmning samt ev distansverktyg
  • Använd skyddsrock/arbetskläder
  • Använd vätskeabsorberande underlägg på arbetsbänkar
  • Minimera tiden för exponering
  • Bär skyddsglasögon vid arbete vid risk för stänk
  • Avgränsa radionuklidarbetet
  • Arbeta på rena arbetsytor
  • Kontrollmät arbetsbänken för att utesluta kontaminering
17
Q
  • Den radioaktiva lösningen administreras till patient, ofta som injektion
  • Informera patienten så mkt som möjligt innan administrering

Hur arbetar vi strålsäkert med patienten?

A
  • Använd blyförkläde på NM men ej PET
  • Använd alltid handskar och vätskeabsorberande underlägg
  • Arbeta snabbt och utan spill
  • Därefter är patienten och dess kroppsvätskor radioaktiva en tid, ex vid bildtagning, viktigt att hantera därefter ex
    • Blyförkläde (ej PET då det inte är lönt, skulle väga för möe)
    • Håll avstånd
    • Uppehåll dig så kort tid som möjligt nära patienten
    • Avfall (kräks, kiss etc) hanteras som radioaktivt avfall

Vid kontaminering av lokal eller person kontakta sjukhusfysiker

18
Q

Vad påverkar stråldosen till patienten vid radiofarmaka?

A
  • Olika fysikaliska halveringstider (specifikt för varje nukleid)
  • Olika sorts strålning (alfa, beta, gamma) med olika energier, alfa och beta ger mer än gamma efter de inte tar sig ut från kroppen
  • Ibland viktbaserad mängd
  • Adresslappen (bärarmolekylen har olika biologiska halveringstider
19
Q

Minska dos till patient

  • Sjukvården ansvar:

​Så vad är viktigt att tänka på?

A
  • Berättigande (metoder, remissgranskning)
    • Positiv nettonytta
  • Optimering av strålskyddet (metodutveckling)
  • ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
  • Aktivitetsnivåer
    • Referensnivåer
    • Ingen individ får utsättas för olämpligt hög stråldos
  • Strålkompetent personal
20
Q

Vad kan patienten själv göra för att minska sin stråldos?

A
  • Drick mkt, töm blåsan ofta
21
Q

Vad kan vara viktigt att tänka på för patienten vid radiofarmaka i förhållande till närstående, vad innebär ex restriktioner?

A
22
Q

Vad är detta exempel på?

A

Ex på hårdare restriktioner

23
Q

Vad ger högst stråldos?

  • Lungröntgen
  • CT-thorax och buk
  • PET-CT thorax och buk
  • Flygresa tur och retur Thailand
  • Bakgrundsstrålning under 1 år i Sverige
  • CT buk med frågeställning urinvägskonkrement
A

PET-CT thorax och buk

24
Q

Rangordna högst till lägst stråldos

  • Lungröntgen
  • CT-thorax och buk
  • PET-CT thorax och buk
  • Flygresa tur och retur Thailand
  • Bakgrundsstrålning under 1 år i Sverige
  • CT buk med frågeställning urinvägskonkrement
A
  • PET-CT thorax och buk
  • CT thorax och buk
    • CT thorax 5-6 millisivert
  • Bakgrundsstrålning under 1 år i Sverige
    • 2-4 millisivert
  • CT buk med frågeställning urinvägskonkrement
  • Flygresa tur och retur till Thailand
  • Lungröntgen
25
Q

En 45-årig kvinna söker kirurgakuten på grund av svår smärta i höger flank och ljumske. Hon har svårt att ligga still när smärtattackerna kommer, och är dunköm över njurloge och höger arcus. Du försöker smärtlindra med i.m. diklofenak, vilket reducerar smärtan från 9/10 till 6/10. Patientens infektionsprover och kreatinin är normala.

Hur vill du gå vidare med bilddiagnostik?

A
  • CT-buköversikt/lågdos CT utan kontrast
26
Q

Man i 80-årsåldern, under palliativ behandling för lungcancer och ventrikelcancer. Vaknat med kraftig vänstersidig thoraxsmärta. Mår på akuten relativt väl. Takykard, i övrigt stabil i vitala parametrar, afebril. CRP 198, LPK 13. Dämpade andningsljud vänster lunga. Kommer för röntgen lungor med frågeställningen “Infiltrat? Pleuravätska? Pneumothorax?” Vad ser du på bilden?

A
  • Pneumothorax vänster
  • Vätska vänster sida (horrisontel vätskesamling)
27
Q

Hur ser vi skillnad på färsk- och gammal blödning på CT?

A
  • Färsk blödning LJUST – hög attenuering (börjar koagulera)
  • Gammal blödning MÖRKT – blir mer och mer lik vätska som i likvor (liquidifierat)
28
Q

Kvinna i 70-årsåldern, som ramlat i trädgården för 2 dagar sedan. Sedan dess smärta över handled och underarm. Söker sjukgymnast på vårdcentralen. Sjukgymnasten, som har delegation för att skicka röntgenremiss, skickar patienten på röntgen vänster handled med frågeställning “Fraktur?” Markera de alternativ som stämmer i listan nedan!

  • Ingen fraktur
  • Fraktur i scaphoideum
  • Fraktur i distala radius
  • Frakturen är dorsalbockad
  • Fraktur som avlöser processus styloideus ulnae
  • Artros i CMC-led 1
  • Intraartikulär fraktur
  • Frakturen är volarbockad
A
  • Fraktur i distala radius
    • Frakturen är dorsalbockad
      • Vinkel bakåt på ledytan i mellanhanden
  • Fraktur som avlöser processus styloideus ulnae
  • Artros i CMC-led 1
  • Intraartikulär fraktur
    • Överkurs
29
Q

Du arbetar på vårdcentral. En äldre man kommer på nybesök för långvarig hosta. Hostan är inte produktiv, utan torr, och receptfria hostmediciner har ingen effekt. Han har känt sig trött och tagen i flera månader, och haft feber enstaka dagar, men inte hela tiden. Han är rökare sedan ungdomen, sammanlagt 50 paketår. När du studerar patienten, tycker du att han ser medtagen ut. Kinderna är insjunkna, ögonvitorna lätt gulaktiga, och han har svårt att röra sig inne på undersökningsrummet. När du lyssnar på lungorna hör du lätta ronki, i övrigt inget patologiskt. Du frågar om viktnedgång, och han kan inte svara på frågan, men säger att byxorna sitter lite löst. Du tar ett batteri med prover, och skriver en remiss. Vilken remiss väljer du?

  • Remiss till lungmedicinmottagningen
  • Akut remiss till lungröntgen
  • Poliklinisk remiss till CT thorax
  • SVF-remiss till CT thorax
  • Remiss till medicinakuten
A
  • SVF-remiss till CT thorax
30
Q

Hur se vi att det är kontrast?

A
  • Njure och aorta är ljusare än muskler
  • Utan kontrast är mjukdelar jämngrått
31
Q

Var ser du fri gas?

A
  • Luft (fri gas) ska vi bara se i lungor eller tarm
32
Q

Du arbetar med genomlysning, och undersöker patientens sväljningsfunktion. Vilken av följande åtgärder är mest effektiv för att reducera stråldos till patienten? (Vi utgår ifrån att undersökningens kvalitet blir tillräcklig även om du utför dessa åtgärder.)

  • Minska pulsfrekvensen från 8 bilder/s till 4 bilder/s
  • Halvering av pulsfrekvensen: 1/2 dos. Minskning av bildfältet: 2/3 dos. Genomlysning istället för exponering: cirka 1/5-1/10 dos.
  • Minska bildfältet från 24 x 24 cm till 16 x 24 cm
  • Byta från serie-exponering till genomlysning
A
  • Byta från serie-exponering till genomlysning
    • Bild med full dos om och om igen, man kan ha lägre doser
33
Q

Vilka är de två allvarligaste riskerna med MR? (Dödsfall finns beskrivna för två av dessa.)

  • Uppvärmning av patienten
  • Metallföremål i kroppen som flyttas
  • Induktion av strömmar i kroppen
  • Buller
  • Metallföremål i rummet som får projektileffekt
  • Fosterskador
  • Brännskador på grund av kontakt mellan föremål och hud
A
  • Metallföremål i kroppen som flyttas
  • Metallföremål i rummet som får projektileffekt
34
Q

Vilka är kontraindikationerna för jodbaserad iv kontrast vid CT och konventionell röntgen? Markera alla alternativ som stämmer

  • Thyroideasjukdomar
  • Graviditet
  • Hjärtsvikt
  • Myastenia gravis
  • Leversvikt
  • Astma
  • Kontrastmedelsallergi
    • Absolut kontraindikation
  • Diabetes
  • Skaldjursallergi
  • Njursvikt
A
  • Kontrastmedelsallergi
    • Absolut kontraindikation
  • Övriga är graderingsfrågor
    • Thyroideasjukdomar
      • Tyroideatumör, vi fyller upp med kontrast och vi kan inte behandla med radiojod under lång tid
    • Myastenia gravis
    • Njursvikt

K6 GEN (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions