Rättsmedicin Flashcards

1
Q

Vad är rättsmedicin och vad är rättsmedicinalverkets roll?

A

Introduktion till rättsmedicin
Bevarandet av medicinska frågor i juridiska sammanhang. Gäller huvudsakligen frågor som behandlas av Straffrätten (som i svensk lag regleras av brottsbalken).

Rättsmedicinalverket
En samlad statlig expertismyndighet för rättsmedicin, rättskemi, rättsgenetik och rättspsykiatri som inte har någon organisatorisk gemenskap med regionerna. De arbetar på uppdrag av rättsväsendet, dvs kliniska läkare anmäler dödsfall till polis som sedan fattar beslut om obduktion - en klinisk läkare kan aldrig fatta detta beslut själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vem gör vad i ett rättsmedicinskt fall?

A

Vem gör vad?
Åklagare - Begär undersökning, beslutar om tvångsåtgärder, väcker åtal
Polis - Initierar ärendet, beställer undersökningar, utreder ärenden
Rättsläkare - Arbetar huvudsakligen i offentlig anställning på begäran av polis och åklagare, enstaka tillfällen på begäran av advokat. Privat verksamma rättsläkare kan ibland konsulteras av försvaret i rättegångar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär målsägande, misstänkt, frihetsberövad, förundersökning, åtal, huvudförhandling?

A

Målsägande - Person mot vilken ett brott blivit begånget eller som blivit förnärmad eller skadad av ett visst brott.

Misstänkt - Person som utreds avseende misstanke på att ha begått ett visst brott.

Frihetsberövad
- gripen (polisbeslut, åklagarbeslut om anhållan inom timmar
- anhållen (åklagarbeslut, häktningsframställan senast efter tre dagar)
- häktad (domstolsbeslut, 14 dagar initialt, därefter omhäktning)

Förundersökning - En utredning som görs för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas, och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningsledare är oftast åklagare eller polis. Under förundersökningen råder sk förundersökningssekretess.

Åtal - åtal är talan vid domstol om ansvar för brott. Väcks vanligen av åklagare, som har åtalsplikt - om tillräckliga bevis föreligger är således åklagaren skyldig att väcka åtal. Efter att åtal väckts skall domstolen kalla till huvudförhandling.

Huvudförhandling
Ett sammanträde vid domstol då det avgörs om den för brott misstänkte är skyldig. Kallas i dagligt tal för rättegång. Involverar alltid domarna, åklagare och den misstänkte. Oftast medverkar även försvarsadvokat och vittnen. Även målsägande och/eller dennes advokat (sk målsägandebiträde) kan närvara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en rättsmedicinsk obduktion?

A

Rättsmedicinsk obduktion
Dödsfallsutredning för att utesluta eller bekräfta att ett dödsfall orsakats av yttre påverkan, alternativt undersökning för att fastställa den avlidnes identitet. Utförs på begäran av Polismyndigheten, alternativt åklagare eller domstol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är ett rättsintyg och vad ska det innehålla?

A

Rättsintyg
Ett rättsintyg är skriftliga medicinska utlåtanden som inhämtats av polismyndigheten eller en åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott.
Dessa kan baseras på tre olika undersökningar:

Kroppsundersökning- läkarundersökning av målsägande eller misstänkt med fokus på skadedokumentation, kräver medgivande från den undersökte

Kroppsbesiktning - läkarundersökning av misstänkt med fokus på skadedokumentation och/eller spårsäkring efter beslut av förundersökningsledare under förutsättning att vissa lagstyrda kriterier uppfylls. Kan göras mot den undersöktes vilja

Yttrande - bedömning av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning.

Grunder för att utfärda ett rättsintyg kan vara antingen beslut av myndighet (kroppsundersökning av misstänkt eller brottsoffer) eller grundat på handlingar (yttrande).

Rättsintyg ska hämtas vid utredning av brott som kan antas föranleda annan påföljd än böter, eller om gärningsmannen inte har fyllt 15.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en rättsmedicinsk platsundersökning?

A

Rättsmedicinsk platsundersökning
Undersökning av avliden på platsen där vederbörande anträffats, oftast vid direkt mordmisstanke och utförs i allmänhet tillsammans med kriminaltekniker. Undersökningen syftar till att kunna ge ett preliminärt besked om skadebild och att avgränsa ett tidsintervall inom vilket dödsfallet kan ha inträffat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ingår under “övriga rättsmedicinska undersökningar?”

A

Övriga rättsmedicinska undersökningar
Kompletterande undersökningar av kroppsdelar och/eller biologisk vävnad, oftast anträffande skelettdelar, för att uttala sig om eventuell mänsklig proveniens och identifiering. Samt medicinska åldersbedömningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är rättsmedicnska utlåtanden?

A

För att styrka att ett dödsfall orsakats av annan person eller att påvisande av skador kan ha uppkommit genom våld av annan person. Detta är viktigt under förundersökningen för att ge tillräckligt underlag i gärningsbeskrivningen för att sedan kunna väcka åtal för mord respektive misshandel.

Rättsmedicinska utlåtande som å andra sidan kan avfärda brott är även viktiga för att rättsväsendet ska kunna prioritera sina utredningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan en rättegång se ut i rollen som läkare?

A

Rättegång i rollen av läkare
- man blir kallad i egenskap av vittne (i egenskap av att vara den som undersökt en målsägande som blivit utsatt för misshandel eller våldtäckt)
- man svär en vittnesed
- den som kallat börjar utfrågningen
- var noga med att förtydliga vad du vet och tror, prata svenska så de förstår
- man får ändra sig
- vet du inte svaret på en fråga så säg det!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sammanfattning av rättsmedicinsk lagstiftning

A
  • ett rättsintyg beställs av polis eller åklagare
  • undersökning i avseende att göra ett rättsintyg är alltid frivilligt och kräver aktivt samtycke, om du inte är misstänkt för ett brott som kan ge fängelsestraff
  • den som utför undersökningen och utfärdar ett rättsintyg ska vara legitimerad läkare
  • ett rättsintyg kan även baseras bara på handlingar (sk yttrande). Detta kräver också samtycke, men finns fler undantag (tex misstanke om allvarligare brott)
  • den som blir föremål för ett rättsintyg skall få information om avd ett rättsintyg är och i vilka fall de har rätt att vägra
  • vid utfärdande av ett rättsintyg skall formalian framgå
  • alla legitimerade läkare (och tandläkare) som är anställda inom offentlig hälso- och sjukvård är skyldiga att på anmodan av polus utföra dessa undersökningar på såväl målsägande som misstänkt, om det inte finns särskilda skäl däremot
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vem konstaterar dödsfall?

A

Dödsfall konstateras av distriktsläkarjour, läkare på äldreboenden, akutmottagning samt vårdavdelningar.

Frågor som måste besvaras är vem, när och av vad en person har dött, samt om det finns misstanke att dödsfallet kan ha orsakats av yttre påverkan eller fel/försummelse inom vården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När är man död? Ink lag

A

Enligt “Lag om kriterier för bestämmande av dödsfall” (1987:269)
§1 “när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort”

§2 “Detta ska se, om andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång tid att det med säkerhet kan avgöras att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de osäkre resp säkra dödstecknena?

A

Osäkra dödstecken
- upphörd cirkulation
- upphörd respiration
- upphörd centralnervös aktivitet (RLS 8/GCS3)
- likblekhet (pallor mortis)
- likkyla (algor mortis)

Säkra dödstecken
Förändringar som uppstår så pass sent efter upphörd blodcirkulation att total hjärndödhet med säkerhet föreligger

  • likfläckar (livor mortis)
  • likstelhet (rigor mortis)
  • förruttnelse (putrefactio)
  • skador ej förenliga med liv (ex dekapitation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är likfläckar?

A

Likfläckar (livor mortis)
Uppstår då blodcirkulationen upphör kommer blodet att fördelas över kroppens lägst liggande delar med gravitationen. När tillräckligt mycket blod samlas i ytliga kapillärer framträder röda till rödvioletta fläckar i huden. Understödsytor är fortsatt bleka till följd av mottryck, samma gäller för tryck från åtsittande kläder eller föremål.

Likfläckar är initialt flyttbara men fixeras i vävnaden efter knappt ett dygn.
- begynnande 0-3h
- sammanflytande 1-4h
- avblekbara 1-20h
- flyttbara 2-6 (-12)h
- maximala 3-16h

vibices (sing. vibex) - Småfläckiga blödningar till form av kärlbristningar som kan ses i lågt liggande delar av likfläcksystem. Uppstår till följd av högt hydrostatiskt tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är likstelhet?

A

Likstelhet (rigor mortis)
När de sista ATP-molekylerna förbrukas låses aktin-myosinfilament mot varandra i vävnaden och leder till en postmortal fixering. Börjar i små muskler, oftast först i käkmuskulatur och avtar sedan i takt med förruttnelseprocessen och kvarstår som längst i större muskler såsom lår- och sätesmuskulatur.
- begynnande 0,5-7h
- återställer sig 2-8h
- maximal 2-20h
- avtagande 24-192h

Men beror mycket på temperatur!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är förruttnelse?

A

Förruttnelse (putrefactio)
En mikrobiell nedbrytning av vävnaden. Orsakas främst av bakterier från mag-tarmkanalen (huvudsakligen tjocktarmen) och sprids sedan via vävnader, kroppshålor och blodbanan. Nedbrytningen leder till en missfärgning av kroppen och en uppluckring av vävnaden genom gasansamlingen (koldioxid och divätesulfid) som kommer från den bakteriella metabolismen.

Gasansamlingen i vävnaderna leder till ett ökat tryck i kroppens vävnader med läckage av förruttnelsevätska från kroppsöppningar.
- grön missfärgning kring bukens nedre del efter ca 2 dygn
- nätverk över ytliga kärl (marmorering) efter ca 3-5 dygn
- blåsbildning och hudavslossning efter 5-7 dygn
- kraftigt uppsvullen buk efter ca 7-10 dygn
Börjar med en ljust grön färg som övergår till en mörkare brungrå/grågrön färgton

17
Q

Indirekt vs direkta dödskriterier

A

Indirekta kriterier
- avsaknad hjärtljud
- avsaknad puls
- avsaknad egen andning
- ofta vida, ljusstela pupiller

Direkta kriterier
Fyrkärlsangiografi
Cerebral angiografi utförs som en aortokraniell angiografi och kontrastinjektion med kateterläge i aorta ascendens. Om blodflödet till hjärnan är upphävt påvisas inte kontrastflöde i hjärnans kärl. Kontrastfyllnad av arteria carotis externas grenar fordras för att säkerställa att injektionstekniken är korrekt och att den upphävda hjärncirkulationen inte beror på allmän cirkulationskollaps. Om något kontrastmedelsflöde inte påvisas i hjärnans kärl görs en andra injektion på samma sätt som dne första, men tidigast efter 30 min. iakttagelsen att hjärnan under så lång tid saknar blodflöde ger ett säkert underlag för bedömningen oavsett orsaken till bortfallet av hjärnfunktionen.

Nuklearmedicinsk metod
En undersökning med gammakamera. Inleds med dynamisk registrering under ett par minuter flr att se det tidiga arteriella och det sena venösa flödet i blodkärlen. Bildtagningen startar innan det injicerade spårämnet når halskärlen och pågår tills dess att flöde syns i vensystemet. Om injektionen av radiofarmaka misslyckas kommer det synas tydligt redan från början.

18
Q

Resonera kring metoder för dödstidspunktsbestämmning

A

xInom 1d
- likfläckar
- likstelhet
- temperatur
- analys av ögonvätska
- mekanisk stimulering av muskler
- elektrisk stimulering av muskler
- kemiskt stimulering av pupill

Likfläckar
rödlila: normalt
blålila: asfyxi
ljusröda: kolmonoxidförgiftning, cyanid, nedkylning, syrgasbehandling
bruna: förgiftning med nitriter, nitrobensen, kaliumklorat, anilin mm

Nystens lag
Nysten var en fransk läkare och kemist som 1811 fastställde att “likstelheten börjar utvecklas i tuggmuskulaturen, därefter i ansikts- och halsmuskulatur, i muskulaturen i bål och armar och till sist i nedre extremiteter”. Stämmer ofta men finns undantag!

Henssges monogram
Ett verktyg för dödstidpunktsbestämning utifrån kroppstemperatur.

Analys av ögonvätska
När en person avlider kommer kalium att göra att läcka ut i ögats glaskropp till följd av att kaliumpumparna slutar att fungera. Kaliumnivåerna stiger linjärt med tiden efter dödsfall.

Livshotande tillstånd
Ett tillstånd där annat än “skada” (ex nedkylning, överhettning, medvetslöshet, blodförlust) bedöms ha medfört en beaktansvärd risk för dödlig utgång om den skadliga inverkan inte avbrutits i tid

Efter 1d
- kemisk stimulering av pupill
- analys av ögonvätska
- förruttnelsegradering
- insekter (art och utvecklingsstadier)

19
Q

Key-points från begravningslagen

A
  • vid dödsfall ska bevis om dödsfall och intyg om dödsorsak utfärdas utan dröjsmål och lämnas till skatteverket. Intyg ska utfärdas av läkare som EJ är närstående.
  • finns det skäl för rättsmedicinsk undersökning ska läkare som fastställt dödsfallet snarast anmäla det till polismyndigheten. I sådana fall ska dödsbeviset till polismyndigheten, som underrättar skatteverket.
  • dödsorsaksintyg ska sändas till ansvarig myndighet
20
Q

Vad är ett dödsorsaksintyg?

A

Intygar hur en person har dött och ska inom 3 veckor skickas till Socialstyrelsen.

Hur fastställer man en dödsorsak?
antemortem-uppgifter
- tidigare sjukdomar
- lm-behandling
- sociala faktorer

perimortem-uppgifter
- kliniska observationer av dödsfallet? symptom?
- andra uppgifter om händelseförloppet?
- provtagning/röntgen?

postmortem-uppgifter
- obduktionsfynd
- toxikologi/postmortal kemi
- radiologi

Försök alltid att resonera ur ett sannolikt mekaniskt förlopp!

21
Q

Hur görs ställningstagande till obduktion?

A

Klinisk obduktion
- fastställa dödsorsak
- vinna viktig kunskap om sjukdom eller behandling den avlidne haft
- undersöka förekomst av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp

Rättsmedicinsk obduktion
- dödsfall som uppenbart orsakats av yttre våld (mord, suicid, olycksfall)
- dödsfall som kan ha orsakats av alkohol/narkotika/läkemedel/förgiftning
- dödsfall som kan ha orsakats genom fel eller försummelse i vården (lex maria)
- oväntat dödsfall där yttre våld/påverkan inte kan uteslutas
- där identitet inte kunnat fastställas

För att avgöra
- En fullständig yttre undersökning av kroppen
- hur ser platsen för anträffandet ut?
- omständigheter kring kroppen?
- hur ser kroppen ut? HELA kroppen ska undersökas!

Om du bedömer att det finns skäl för rättsmedicinsk obduktion:
- anmälan till polis
- vid uppenbart mord ring 112
- även om polisen inte misstänker ett brott kan fortfarande en rättsmedicinsk obduktion vara indicerad

Vid misstanke om att personen är vid liv
Liv går alltid före rätt! Det är aldrig fel att beträda en brottsplats i syfte att rädda liv! Glöm bara inte att informera polis om vad du rört/var du gått.

22
Q

Vilka är de olika stegen i RMVs sannolikhetsskala?

A

De olika stegen i RMVs sannolikhetsskala
- visar att
- talar starkt för
- talar för
- talar möjligen för
- tillåter inte någon slutsats
- talar möjligen emot
- talar emot
- talar starkt emot
- utesluter

23
Q

Hur identifieras en skada och hur ska du beskriva det?

A

Fysisk skada uppkommer genom mekanisk kraft, applicerad via ett slag med trubbigt eller vasst föremål (aktivt våld) eller stöt med kroppen mot en hård yta (passivt våld). Rörelseenergi (kraft) överförs till kroppen. Energi deformerar, sliter och vrider kroppens vävnader.

Beskriv skadan
- typ av skada (trubbig/skarp/skott/annat)
- lokalisation av skada
- storlek av skada (längd, djup, bredd)
- skadans färg
- skadans form
- ålder på skadan (finns tecken på läkning)

24
Q

Skatetyper efter trubbigt våld:

A

Skadetyper
- rodnader
- blödningar (hud-/underhudsblödningar/andra blödningar)
- hudavskrapningar
- sönderslitningar (lacerationer) och krossår
- frakturer

25
Q

Resonera kring underhudsblödning, hudblödning samt hudavskrapning vid trubbigt våld

A

Underhudsblödning
Huden är intakt men de underliggande små kärlen trasas sönder. Blodet extravaserar i underhudsfettet. Extravaserat blod ses på hudytan i form av diffust avgränsade hudmissfärgningar. Blodet extravaserar ut i vävnaden kring de söndertrasslade blodkärlen. Blödningar i djupare vävnader kräver viss tid att bli synliga på hudytan.

Hudblödning
Hudblödningar representerar skador där blodet extravaserar i hudens yttre lager (skadan är inte så djup som en underhudsblödning). Ofta kan dessa blödningar på hudytan spegla ytan som orsakat dem.

Hudblödning orsakat av slag med långsträckt föremål
Ett långsträckt blåmärke med bilaterala rodnader omkring

Hudblödning orsakat av slag med sladd/slang
“tram-line” mönster, som två linjer

Grey-turner sign
Hematom över flank som kan indikera på en pankreatisk eller intraabdominell blödning

Cullen sign
Ytligt ödem med hematom i fettvävnaden runt naveln. Kan indikera på hemorrhagisk pankreatit.

Sänknings fenomen
Blödningen sjunker nedåt på grund av gravitationen. Blödningen motsvarar inte det område som varit utsatt för våld.

Färg på hematom och dess progress
stadium 1 - rött
stadium 2 - lila
stadium 3 - blåaktigt
stadium 4 - gulaktigt

Färgförändring tidigast efter 18h
fritt järn efter 7d
glykoporin-A 0-12d

Hudavskrapning
Huden är ej intakt, epidermis (inland även delar av dermins) har skadats/skrapats av. Trubbigt våld med skrapande inslag (tangentiellt riktat våld). Utifrån utseendet kan man bedöma riktningen av våldet.

linjära (linear) - skrap mot en spetsig/hårdkantad yta
skavning (friction) - tryck och rörelse mot en glatt yta
graze - oregelbunden yta mot bredare hudyta

26
Q

Resonera kring sönderslittningsskador samt skelettskador vid trubbigt våld mot huvud

A

Sönderslittningsskador: Trubbigt våld som, på grund av för stor belastning (kraftigare våld) orsakar att huden spricker sönder/slits. Karaktäriseras av frasiga, krossade kanter och vävnadsbryggor i skadebotten. Skadekanter kan vara underminerade. I sårbotten är vävnaden krossad. Omkring såret kan man se hudavskrapningar.

Skelettskador vid trubbigt våld mot huvud
- enkla linjära frakturer
- impressionsfrakturer
- fragmenterade frakturer (spindelnät/stjärnformade)
- diastatiska frakturer
- skallbasfrakturer (ring, hinge)

27
Q

Vad kan man få för inre skador vid trubbigt våld mot huvudet?

A
  • epiduralblödning (MMA)
  • subduralblödning (bryggvener)
  • subarachnoidalblödning
  • ponsblödning
  • hjärnkontusion
  • coup skador (skada under kontaktpunkten)/contre-coup (skada på motsatt sida från området som blivit utsatt för våld, inslag av huvudet i rörelse)
28
Q

Resonera kring skottskador ur ett rättsmedicinskt synsätt

A

Vid lossning lämnar vapen en kula, krutpartiklar och sot, samt flam-/drivgaser.
- centralt kulhål
- runt om detta kulpartiklar/smuts (en svart missfärgning runt hålet)
- runt om detta abrasionsring (1-5mm runt hålet)
- runt detta kontusionsring (rödblå missfärgning ytterst runt hålet)
- runt om detta sotpartiklar

påsittande skott - krutpartiklar, sot, krutavgaser och flamma trycks in i skottkanalen
närskott - krutpartiklar (kruttatuering), sotpartiklar (sotsvärting) runt sårkanterna, flamverkan uppstår (ytlig brännskada).
närskott på lite större avstånd - endast krutpartiklar påvisas runt hålet (sot och flamverkan når ej huden).
fjärrskott - inga spår på huden

Att skilja ingångs- och utgångshål
Ingångshål
- kontusionsring
- smutsring
- metallpartiklar (kula och mantel)
- krutgaser
- textilfibrer

Utgångshål
- flikiga kanter
- ofta större öppning
- kan ha kontusionsring

29
Q

Vad är skarpt våld?

A

Våld som appliceras långsamt (likasom trubbigt våld) med ett föremål med skarpa kanter.

Skarpa föremål, om dessa är tillräckligt tunga eller inte helt skarpa, kan producera skador med trubbiga drag.

Mångfalden av vassa föremål som finns på marknaden kan komplicera analys och tolkning av skador.

Skador med skarpt våld karaktäriseras av jämna/raka sårkanter.
Inga vävnadsbryggor i skadebotten.
I vissa fall kan det finnas hudavskrapningar och underhudsblödningar runt skadan.

30
Q

Vad ska man undersöka för att kunna fastslå skillnad mellan skärskada, stickskada och huggskada?

A
  • längd
  • bredd
  • djup
  • skadekanter
  • förändringar i omkringliggande hud

Skärskada
skärskada: längd > djup

Stickskada
stickskada: djup > längd

Huggskada
Inslag av både skarpt och trubbigt våld i samma skada

31
Q

Fynd vid kvävning

A

Fynd
- punktformade blödningar/petekier (ospecifikt)
- cyanos
- blod- och vätskestockning

Orsakas av
andningshinder
- tilltäppning av näsa och mun (smothering, gagging)
- tilltäppning av svalg och struphuvud (bolus, “mugging”, strypning), krävs tryck på 8-15kg
- yttre tryck mot bröstkorg

kärlkompressioner (2-5-30kg tryck)
- hängning
- strypning

32
Q

Fynd vid hängning

A

Fynd
- snörfåra som löper runt halsen och har en högsta punkt (knut)
- punktformade blödningar
- typisk lokalisation av likfläckar
- eventuellt inre skador (blödningar, frakturer)

33
Q

Fynd och förlopp vid drunkning

A

Förlopp
reflex andningsuppehåll
- man håller andan
- Ca 1-1,5 min

stimulering av andningscenter
- koldioxid ökar/syre lågt
- man andas in och ut
- konvulsioner
- ca 1-3 min

livsfunktioner minskade till minimun
- häftiga terminala andningsrörelser
- dödsfall
- ca 3-5 min

Fynd
- svälgning av vatten: vatten i magsäck
- insugning av vätska i luftrör (bildning av fradga)
- kraftig luftfyllnad och ödem av lungor
- lungblödningar
- gåshud
- likvax (saponifiering, adipocere)
- fiskangrepp

34
Q

Fynd och förlopp vid förfrysning

A

Förfrysning
Stadier av nedkylning
- excitation, med paradoxal avklädning (35’C)
- slöhet (32’C)
- medvetslöshet (30’C)
- hjärtkammarflimmer (25’)

Fynd
- lokala kylskador (knän, armbågar)
- ljusröda likfläckar
- multipla små blödningar i magsäcksslemhinnan - stressgastrit (wisnjevski)
- histologisk välbevarad tarmslemhinna och pankreas
- HSP 70 positiv infärgning i njurarna

35
Q

Fynd vid elektroskador

A

Elektroskador
nätspänning 220V
- diskreta brännskador
- hjärtkammarflimmer och andningsförlamning

högspänning
- uttalade brännskador

blixtnedslag
- direktträff ger brännskador som vid hägspänning
- indirekt chockverkan med diskreta skador

Vad dör man av vid elektroskador
- hjärtkammarflimmer
- hjärnskador
- muskelkramper
- cirkulationskollaps

36
Q

Fynd vid termiska skador

A

Termiska skador
- brännskador av olika grad
- brandorsakade frakturer
- ljusröda likfläckar
sot i luftvägarna (indikerar liv när branden startades