PU Flashcards

1
Q

Beskriv begreppen vårdskada, allvarlig vårdskada samt säkerhetskultur?

A

Vårdskada - Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården.

Allvarlig vårdskada - bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

Säkerhetskultur - En organisations och dess medarbetares förhållningssätt och attityder till risker. Ses regler och rutiner som viktiga? Är de kända? följs de av alla?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad haren chefsläkaren för roll?

A

Chefläkare
- anmälningsansvarig, avgör ex vad som ska Lex-Maria anmälas
- controllerfunktion av patientsäkerhet
- katastrofberedskap, funktionssäkerhet
- strama
- medicinsk rådgivare
linjeansvar sker oberoende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv Patientsäkerhetslagen (2010:659) samt IVO:s föreskrift kring allvarlig vårdskada (HSLF-FS 2017:41)

A

Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Syfte att minska antalet vårdskador.
Repressiv tillsyn yr individsynsperspektiv ersätts med systemsyn och ett lärande för vården.

IVO:s föreskrift kring allvarlig vårdskada (HSLF-FS 2017:41)
Lex Maria.
Vårdgivaren är skyldig att anmäla till IVO de händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv vanliga orsaker till Lex Maria anmälningar och vårdskadorna de orsakar?

A

Vanliga orsaker till Lex Maria anmälningar:
- kommunikation 32%
- rutiner 25%
- kompetens 20%
- arbetsmiljö 15%
- teknik 8%

Och vårdskadorna de orsakar:
- fördröjd diagnos och behandling
- läkemedelsrelaterad skada
- suicid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Resonera kring fördröjd diagnos/diagnostiska fel i sjukvården

A

Fördröjd diagnos/diagnostiska fel förekommer främst i första linjens vård (akutmottagning/vårdcentral/jourcentral), där vanliga och kända sjukdomar missas. Per definition är dessa oftast undvikbara. Med facit i hand är det ofta lätt att se vilken diagnos som hade varit “rätt”. Många gånger går man på tidigare bedömningar.

För att undvika att diagnoser missas krävs ett differentialdiagnostiskt tänkande, tydliga administrativa rutiner och en diagnostisk säkerhet.
Med diagnostisk säkerhet menas:
- att man söker en förklaring till patientens besvär
- att man formulerar en utredningsplan som minskar risken att utredningen avbryts i förtid
- att man bevakar utredningens tidsåtgång för att inte en försenad diagnos ska inträffa
- att man har en kostnadsmedvetenhet
- att man beaktar risk för diagnostiska misstag

Tips för diagnostisk säkerhet
- skriv symptom istället för diagnos vid bokningar
- The rule of three, dvs tänk alltid på tre andra tänkbara diffdiagnoser
- skriv remiss i direkt anslutning till patienten
- tappa inte bort patienten! slut cirkeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv 4 olika bias från vårdgivaren:

A

Anchoring - fästpunktsbias, att fästa sig vid första biten av information för att göra bedömningar eller ta beslut

Premature closure - för tidigt avslut, ta beslut eller dra slutsatser utan tillräcklig information samlad och utvärderad

Framing - rambias, tolka information olika beroende på hur den presenteras/inramas

Confirmation bias - bekräftelsebias, söka efter och väga information som bekräftar tidigare åsikter eller tro och ignorera information som motsäger den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Resonera kring läkarens intygsskrivande

A

Läkare utfärdar intyg om någons vård, på begäran av den som har vårdats. Dessa kan intyga på orsak till intagning på sjukhus, tiden för intagning och utskrivning, sjukdomar, behandlingar, resultat av undersökningar och andra hälsotillstånd som kan påverka vardagen eller arbetslivet hos en patient. Intyg kan även utfärdas på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet i rättsliga fall.

Styrs av socialstyrelsen föreskrifter och allmäna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (SOSFS 2018:54)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett godmansskap?

A

Godmanskap
Personer som på grund av sjukdom eller liknande inte klarar av att tillvarata sina intressen, och inte på annat sätt kan få hjälp, kan få hjälp av en god man. Godmanskap enligt föräldrabalken kan bestå av tre delar:
- bevaka sin rätt
- förvalta sin egendom
- sörja för sin person

För att ansöka om godmanskap krävs dels ett läkarintyg, men även en social utredning med uppgifter om sjukdom, funktionshinder, social situation, närmast anhöriga, ekonomiska förhållanden (inkomster/utgifter och tillgångar/skulder), bostadssituation, sysselsättning, myndighets- och sjukvårdskontakter. I den sociala utredningen ska även behovet av god man/förvaltare ingå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnaden på ett godmansskap och ett förvaltarsskap?

A

Att skilja på god man och förvaltarskap
En god man är ett biträde åt huvudmannen som har kvar sin rättshandlingsförmåga.

En förvaltare har, inom ramen för sitt förordnande, ensam behörighet att företa rättshandlingar för huvudmannens räkning, utan inhämtande av dennes samtycke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett vårdintyg respektive rättsintyg?

A

Vårdintyg
Intyg som ligger till grund för tvångsvård inom vården som regleras av två lagar, LPT och LRV.

Rättsintyg
Får endast utfärdas av vissa läkare
När polis eller åklagare ska utreda ett misstänkt brott är det ofta avgörande att snabbt undersöka och dokumentera kroppsskador hos personen som råkat ut för gärningen. På samma sätt kan skador som konstaterats hos en misstänkt gärningsman vara viktiga bevis i en kommande rättegång. Sådana undersökningar görs av särskilt utbildade läkare med behörighet att utfärda intyg.

I Sverige har rättsmedicinalverket huvudansvar att utfärda rättsintyg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Resonera kring DFA kedjan och dess olika delar:

A

DFA-kedjan
Diagnos → Funktionsnedsättning → Aktivitetsbegränsing

aktivitetsnedsättning - under begränsad tid
sjukersättning - stadigvarande nedsatt pga sjukdom, skada eller funktionsnedsättning

Bedömning till sjukpenning
läkare:
sjukdom → funktionsnedsättning, HUR? → aktivitetsbegränsning ATT? →

försäkringskassan:
→ bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är skillnaden på sjukpenning och sjuklön?

A

sjuklön från arbetsgivaren - de första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön, sjuklönen utgör 80% av anställningsförmånerna

sjukpenninggrundande inkomst (SGI) - den beräknade årliga inkomsten. Ligger till grund för hur mycket pengar som betalas ut i sjukpenning eller föräldrapenning. SGI har ett tak - kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp.

sjukpenning från försäkringskassan - ekonomisk ersättning vid sjukdom, “inkomst-bortfalls försäkring”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv rehabiliteringskedjan

A

Rehabiliterinsgkedjan (baserat på ett år)
1 möjlighet till fortsatt arbete hos arbetsgivaren → 90 möjlighet till annat arbete hos arbetsgivaren → 180 möjliggöra en väg tillbaka till ett hållbart arbetsliv → 365 tillbaka till hållbart arbetsliv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är försäkringsmedicinskt beslutsstöd

A

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet innehåller diagnosspecifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga och riktar sig främst till sjukskrivande läkare och handläggare på Försäkringskassan.

15 övergripande principer
- individuell bedömning
- sjukskrivning en aktiv åtgärd
- kontakt med arbetsplatsen
- bedömning av arbetsförmågan
- sjukdomsbegreppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är SORKK?

A

SORKK
S - situation som utmanar
O - organismens automatiska responser (det som “väcks”/”triggas”)
R - reaktion, valt beteende
K - konsekvenser på kort sikt
K - konsekvenser på lång sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är sunt självhävdande?

A

Dygden att kunna reglera sig själv. Balansen mellan aggressivitet och undfallenhet, är stabiliteten i jämvikten mellan kamp och flykt. Viktigt att stå fast - jag-budskap. Man ska ha en riktling det man gör och vara aktör och inte ett offer. Den andre får vara aktör i sitt liv.

Är inte drivet av ångest eller ilska. Kännetecknas av att man är lika uttrycksfull och säger sin mening eller åsikt, som den aggressive. Skillnaden är att man säger det vänligt och bestämt sätt - tveklöst men utan hotfullhet eller ilska. Den med sunt självhävdande vågar se sin motpart i ögonen, men stirrar inte som den aggressive och flackar inte med blicken som den undfallande. Hela personen utstrålar trygghet och lugn, utan att för den skull verka svag eller frågande. Självklarhet präglar den sunt självhävdandes beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Utveckla kring O:et i SORKK

A

O - TEAMS
Vad väcks i mig i olika situationer? Syftar till O i SORKK.
T - tankar
E - emotioner
A - associationer
M - minnen
S - sensationer

Var medveten om dina TEAMS, men låt dem inte kontrolelra dig. Det är ingen konflikt att inte gå med på vad någon önskar, det är en konfrontation. Tydlighet känns, triggar, utmanar och ger trygghet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Utveckla kring R:et i SORKK

A

R - SOAS
Få ett helikopterperspektiv på situationen, R i SORKK.
S - stanna upp
O - observera
A - acceptera
S - släpp eller svara, gör det du vill och kan stå för

Kommunikationsfärdigheter är viktiga under R. Sätt ord på situationen utifrån sammanhanget, benämn vad som ska hinnas med och gör din medicinska bedömning. Din bedömning ska inte förhandlas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

I R:et i sork är den medicinska bedömningen viktig, resonera kring bedömning av ohälsotillstånd

A

Bedömning av ohälsotillstånd
kropp - reell patologi? funktionella symptom? Ohälsobeteenden?
psykiatriskt syndrom - autonom? Funktionsvariation? missbruk/beroende
psykosocial belastning - livshändelser/stressorer? Påverkad coping?
“personlighet” - undvikanden? Katastroftankar?

Gör din bedömning, skapa en medveten struktur för dig själv.
1. kontakt med patienten, vanliga trevlighetsbeteenden och sunt självhävdande.
2. Berätta…
3. Fördjupa anamnes och undersök somatiskt (psykiskt valideras parallellt)
4. Bedömning och beslut, din del. Kommunicera med patient och stå fast. Vad är patienten beredd att göra vid livssituationsproblem (MI)?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Resonera kring katastroftankar och rädsla som vidmakthåller undvikanden: hur skadu tackla det i anamnesen?

A
  1. Fråga - leta anamnestiskt eller observera beteenderepertoar
  2. Sätt ord på - “i din situation är det vanligt …”
  3. Defusion - låt tankar vara tankar
  4. Fokus - bestäm vilka tankar som får uppmärksamhet
  5. Gör - det som ör viktigast för dig, ändamålsenliga beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka är delarna inom Validering

A

V1 - lyssna med full närvaro
V2 - empatiska svarsbeteenden: reflektera och sammanfatta
matchning, sammanfatta, självexponering, feedback
V3 - verbalisera känslor/sätt ord på saker som inte sagts
V4 - avdramatisera och normalisera genom att ta in erfarenheter
V5 - Här och nu - avdramatisera och normalisera
V6 - radikalt genuin - rak och ärlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

5-steg när det “hettar till”

A
  1. Stabilisera dig själv!
  2. Återta fokus.
  3. Metakommunikation med validering!
  4. Reparera
  5. Gemensamt fokus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Resonera om K på lång och kort sikt

A

K kort sikt
Viktigt att ge plats för vad som väcks i andra - att få ett nej och känna sig avvisad, att ha förväntningar som inte uppfylls, att inte vara överens, att få besked man inte vill höra, att inte kompenseras vid förlust. Det väcker känslor och automatiska tankar samt en sympatikusaktivering.

K på lång sikt
När du har sagt nej till något och patienten har reagerat, gå då vidare med salutogenes och bidra till hälsa genom att undervisa om kroppens normala rekationer, lära ut färdigheter att reglera sig (parasympatikusaktivering) och vikten av att ta egna beslut istället för att förstärka undvikanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur kring att komma till en slutsats när ingen känner sig nöjd

A

Slutsats
Gör ingen ny utredning eller medicinsättning vid akutbesök om patienten inte är akut sjuk. Etablera behandlingsplaner med fokus att höja funktion. Fasta behandlingskontakter med samma läkare, sjuksköterksa, terapeut, etc - bilda TEAM med gemensam riktning och fokus att höja aktivitetsnivån. Initialt kan man ha tätare planerade besök som sedan trappas ut. Patienten ska hänvisas till behnadlingsplanen när hen söker andra vårdkontakter - värdestyr istället för att situationsstyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär begreppet hållfasthet/resilience inom funktionell beteendeanalys?

A

Hållfasthet/resiliens
Att vara aktör och chaufför i sitt eget liv, motsatsen till att vara offer för omständigheter.
- jag är medveten och kan ta beslut.
- jag äger min namnteckning.
Men glöm inte att stå för det du gjort även när det inte blev bra!

Vila din aktivitet, det “sympatiska” parasympatiska systemet.
Äg din energi, det “osympatiska” sympatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är motiverande samtal (MI)?

A

Motiverande samtal
En klinisk metod inom hälso- och sjukvård

Alla beteenden har en underliggande intention.

MI är en på samarbete grundad, målinriktad samtalsstil med särskilt fokus på yttranden om förändring. MI syftar till att stärka motivation och åtagande för att genomföra en särskild förändring genom att framkalla och utforska personens egna skäl till förändring i en atmosfär av acceptans och medkänsla.

Att samtala är ett redskap som kräver kunskap, medvetenhet. kompetens och fokus. Vad pratar vi om med vilket mål?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad krävs för få motivation vid behov av förändring

A

probleminsikt
tilltro till att kunna
problembekymning
resultatförväntan

Handlar om en helhetssyn på individen, och sedan att identifiera det egentliga problemet, vad behöver förändras (för att höja funktion och bidra till hälsa)?
din del - min del - gemensam del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Det professionella mötet i MI präglas av respekt för autonomi, resonera

A

personcentrerat bemötande: inter-view-ing
“jag lyssnar på dig med mjuka öron - med empati och medkänsla. Jag respekterar dig som individ och har ett ickedeämande förhållningssätt till att du kan göra val som inte alltid är hjälpsamma i ditt liv. DU äger dina beslut och om du har problem kan du behöva ta nya beslut. Mitt mål är att bidra till din egna gynnsamma förändring i den riktning som du värderar i ditt liv. Vårt bemötande bygger på ömsesidighet och gemensamt engagemang”

MI-andan - återfinns i mitten av medkänsla, framkalla, acceptans, samarbete

Möte-empowerment - att tro på att människors egen förmåga att leva sina liv och höja den andres tillit till egen förmåga till förändring när det behövs. alla möten spelar roll

stötta individens: vilja - förmåga - skäl - behov till förändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Resonera kring att gemensamt hitta problembeteende

A

Vanligtvis tänker vi i den medicinska modellen att det finns något som orsakar symptom som ska åtgärdas/behandlas bort.
En annan syn är att det jag gör hänger ihop med hur det blir och om jag vill ha det annorlunda - vad ska jag göra mer av och mindre av?
fokus är det som ska förändras.

meny - det finns många saker man kan prata om, vad har patienten för önskemål och vad behöver du som läkare prata om?

Agenda - vad är viktigast idag/NU, som vi ska använda det här besöket till (engagera, fokusera)

→ gemensamt fokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är förändringsmål?

A

Förändringsmål - istället för vilka symptom som man vill bli av med ska vi hitta ett beteende som kan förändras (och som kan påverka symptomnivån)
att börja
att minska
att sluta
att öka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är ABF inom MI?

A

ABF
Behandlarens Ambitioner för patientens BeteendeFörändring

Kan stimulera bibehållandeprat och öka patientens motstånd till egen förändring. Samtalsledaren måste vara medveten om sina egna reaktioner och bibehålla neutralitet för att kunna hålla fokus och väcka förändringsprat.
Balansera mellan acceptans/behov av förändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är räddningsaktioner inom MI?

A

Räddningsaktioner
kan ibland vara det sämsta du kan göra, eftersom du oavsiktligt förstärker patientens roll som offer som väntar på din lösning

När jag som samtalsledare lägger märke till att jag “hamnat snett” - tillåt det, döm inte dig själv, förankra dig i nuet, andras, ge plats och d´fokusera på att få till stånd en gemensam agenda utifrån var patienten befinner sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ge exempel på bibehållande-prat, och förklara hur man kan dämpa det?

A
  • jag kan inte
  • det är ingen idé, jag har provta allt
  • jag ser inte hur det skulle bli bättre för mig
  • det är lika bra att inte göra något
  • jag vet vad jag har, men inte vad jag kommer att få
  • det kanske funkar för andra men inte för mig
  • jag trivs bra som det är

Genom att betona autonomi/bekräfta kompetens (får välja), visa på valmöjligheter, fråga om lov, visa empati (validering) och inbjud till nya perspektiv.
Omformulera och hitta önskan bakom bibehållandepratet

bibehållandepratet i imperfekt, nedtonat ? reflektera nedtonat
!en del av dig.. verkar som.. just nu… kan det vara så att.. den delen av dig.. och så finns det en annan sida..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är räddningsreflexen inom MI?

A

behandlarens behov av att
- ge råd
- övertyga
- berätta hur det egentligen är
- rätta det som uppfattas som felaktigt och komma med lösningsförslag

Missgynnar den andres egna beteendeförändring → skapar dissonans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är dissonans inom MI? - Vad ska du lägga märka till och hur ska det bemötas?

A

Dissonans - bristande samklang
personen uttalar motstånd till:
det den behöver göra (saken)
till situationen (hemma, vården, jobbet, etc)
till personen

lägg märke till:
tystnad, korta svar
betonar vad som sagts tidigare
uttrycker att samtalsledaren inte förstått
låg tillit/bristande kontakt/nedvärderar
samtalsledaren är i hur och personen i varför

bemöt dissonans genom att:
förmedla empati genom att reflekter
betona autonomi (självklart ditt val)
backa, be om ursäkt

36
Q

Vad är PUSH/PULL inom MI?

A

PUSH/PULL
Det kan kan kännas naturligt att påtala dåliga konsekvenser av ett beteende och få till en förändring via skam/skuld - pushmotivation

Förändring som ska hålla över tid gynnas mer av att personen själv vill uppnå något - pullmotivation

samtalsledaren kan bidra till detta mha diskrepans
stärka positiva förväntningar på förändring - öka patientens motivation genom att väcka positiva känslor om förändring och om en positiv framtid

37
Q

4 processer i samtalet

A

Engagera (10 första sekunderna viktiga - skapa kontakt och närvaro)
fokusera -(problembeteende - agenda)
framkalla ( “väcka” egna motivationen via vad akutuellt beteende “kostar” och vad förändringen skulle leda till som är värdefullt)
planera (för förändringen)

38
Q

Vad innebär kvalitativt lyssnande, och vad står akronymen BÖRS för?

A

Samtalsfärdigheter
Kvalitativt lyssnande: med närvaro ta in patientens bild av situationen/problemet och kunna återge hypoteser, bidra till att lösa ambivalens och stimulera förändringsprat

B - bekräfta kompetens (affirmera egenskaper som gynnar förändring)
Ö - öppna frågor (berätta vad du tänker, hur är det för dig)
R - reflektera, reflektera, reflektera
S - sammanfatta )det jag hört dig berätta är

39
Q

Ge exempel på hur du ska bekräfta egenskaper som gynnar förändring?

A

gör det personligt, koppla på info du har om patienten
“vilka sidor hos dig har hjälpt dig till framgång?”
“trots alla svårigheter har du lyckats med att..”
“vilken egenskap hos dig hjälpte dig att komma hit idag, trots att det är jobbigt?”
“vilka goda sidor hos dig skulle din kompis berätta om för mig”

40
Q

Resonera kring slutna vs öppna frågor

A

Slutna frågor
Är inte enbart ja och nej frågor utan även detaljfrågor
Slutna frågor är inte förbjudna men vi vill använda frågor som gynnar förändringsprat

Öppna frågor
utforskar
vad har tagit dig till det här besöket
beskriv ytterlugare
berätta mer
om jag hade varit med dig, vad hade jag sett då?
Hur är din syn på?
om din partner var med, vad skulle hen berätta om situationen?
Hur vill du att ditt liv ska vara annorlunda om ett år
hur viktigt är det för dig att det ska bli denna skillnad
vilka är de viktig

41
Q

Vad är reflektioner i samtalet och ge exempel på en enkel samt en komplex reflektion

A

Reflektioner handlar om den andre, dvs patientens tankar, funderingar känslor och inställningar till “saken”
handlar om: det personen säger (dvs enkel reflektion, “som en papegoja”)
vad lyssnaren tror att personen menar och kontakt med värden (dvs komplex reflektion)

“såhär kan jag inte ha det” → “du kan inte ha det såhär” = enkel

“jag gillar verkligen att festa men jag hänger inte med i studierna som jag borde” → “Du tycker om att vara med dina kompisar och är samtidigt orolig att festandet påverkar din studieförmåga” = komplex

42
Q

Vad är dubbelsidiga reflektioner och när är de bra att använda?

A

Dubbelsidiga reflektioner
en variant på komplex reflektion
å ena sidan… å andra sidan (vänding)
…samtidigt som… du ser också

bra att använda när personen uttrycker “men”

43
Q

Hur ska du sammanfatta efter ett MI-samtal?

A

Sammanfatta
Skapa en blombukett av patientens problem och betona förändringsuttalanden.

Framgång
VAD - det här ska vi uppnå konkret, beteendet som ska upphöra, minska, påbörjas, ökas via processerna engager,a fokusera, framkalla och planera
VARFÖR - målet måste ha ett personligt värde/meningsfullhet
HUR - ha färdigheter och kunskap = kompetens

44
Q

Vad är förändringsprat och vad är skilnaden på förberedande vs mobiliserande förändringsprat

A

Förändringsprat - att prata sig själv in i förändring. Förändringsprat är alla yttranden som berättaren säger som pekar FÖR att hon/han ska genomföra en förändring i förhållande till förändringsmålet

förberedande förändringsprat:
önska/vilja → förmåga → skäl → behov

mobiliserande förändringsprat
åtagande → aktivering → ta steg

45
Q

Hur ska du locka fram förändringsprat?

A

Locka fram förändringsprat (fokus)

vilja - hur önskar du att ditt liv ska se ut? Hur vill du ha det? Vad skulle du vinna på att?

skäl - Berätta om dina tre viktigaste skäl för förändring? Vilka är anledningarna till din vilja att förändra?

behov - Vad är problemet för dig med att fortsätta som hittills? Vad skulle du behöva ändra?

förmåga - Vad kan du göra? Vad gjorde du när du lyckades tidigare? Vilka goda sidor har du som kan vara till hjälp?

46
Q

Vad är en “samtalsfälla” inom MI?

A

Samtalsfälla - Det är vanligt att vi som samtalsledare hoppar för snabbt till HUR förändra, istället för att stanna kvar i varför förändra. Om personen inte har kontakt med sitt personliga värde i förändringen, kommer förändringen inte genomföras eller hålla över tid.
“signal” på detta är att samtalet “går runt” - man kommer inte framåt utan personen pratar fortfarande om varför och jag om hur.

47
Q

Vad är planeringsstagen inom mobilserande förändringsprat?

A

Planera-processen
Åtagande - “det är det här jag ska göra” konkret beteendeförändring
aktivera - det jag ska göra - exempel
ta steg - provat och utvärderar om det jag gjort leder till det jag vill uppnå

48
Q

Vad är förändring?

A

Förändring enligt Prochaska och Di Clemente är en rörelse!
före övervägande → övervägande → beslut → genomförande → vidmakthållande → antingen återfall och så börjar cykeln om eller optimalt befäst beteendeförändring

49
Q

Resonera kring före övervägande samt övervägande inom förändring

A

Före övervägande
Patienten har inte övervägt att den har ett beteendeproblem
aningslös?
omedveten?
saknar kunskap?
offer, “drabbas”
ingen idé, “jag är värdelös”

övervägande - ambivalens
vet att jag borde
jag vill men det är svårt
jag vet men jag gör det inte
jag har ingen motivation

Det tar sig som uttryck som bibehållandeprat, är den sidan av ambivalensen som handlar om icke-förändring. Att hjälpa patienten att skapa diskrepans mellan hur man beter sig och det som egentligen är viktigt för personen, gynnar beteendeförändring

50
Q

Vad är diskrepens inom MI?

A

Diskrepans
“smärtan som orsakas av skillnaden mellan hur jag vill ha det och hur jag har det. Om det inte gör tillräckligt ont kommer jag inte genomföra förändringen.

Nackdelarna med det jag gör nu och vad jag skulle kunna vinna med förändring, måste överväga fördelarna med att fortsätta som hittills och ansträningen med förändring.

51
Q

Resonera om att nå ett “eget beslut” inom en beteendeförändring?

A

Bli medveten om problembeteendet och lägga märke till vad som triggar det (risksituationer). Avstå självdömande - aktivera nyfikenhet och acceptans för egna reaktioner/beteenden.
Det här är så viktigt för mig att jag är beredd att investera den energi en förändring kommer att innebära - “jag är modig”. Jag vill.

52
Q

vad är viktigt för genomförande - vidmakthållande av förändring?

A

Genomförande - vidmakthållande
Vet jag vad som är problemet och hur det hanteras? (medvetenhet/färdighet)
vad vinner jag med förändring som är värdefullt för mig? (åtagande/mening)
risksituationer (triggers/kidnappare)
har jag omgivningens stöd = VÄNNER
strukturella förutsättningar (belönas önskade beteenden och finns begränsningar för problembeteendet)

53
Q

Resonera kring Återfall inom beteendeförändring?

A

Återfall
Är normalt och inte tecken på att man är en värdelös människa - kalla det snedsteg.
skam triggar problembeteenden som ger lättnad och/eller belöning på kort sikt.

För att komma tillbaka till förändringen krävs förnyad kontakt med de värden som kan uppnås - stärka åtagandet. BEhöver jag lära mig hantera risksituationerna på annat sätt?

54
Q

Vad är välfärdsteknik respektive hjälpmedel vilken lagar reglerar dessa?

A

Välfärdsteknik
Välfärdsteknik är digital teknik, som syftar till att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper en förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Regleras av Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387).

Hjälpmedel
Varje produkt, redskap, verktyg, utrustning eller tekniska system som används av en person med funktionsnedsättning och som tillverkats speciellt eller är allmänt tillgänglig för att förebygga, kompensera, övervaka, lindra eller neutralisera funktionsnedsättningar. Regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)

55
Q

Tillgång till hjälpmedel kan ge genom:

A

Tillgång till hjälpmedel kan ges genom
- förskrivning
- fritt val = egenvårdsbeslut
- egenansvar = patienten köper själv sitt hjälpmedel efter rådgivning av hälso- och sjukvårdspersonal

56
Q

Vad är E-hälsa?

A

Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, mfl.
Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.
Finns en vision om att Sverioge ska vara bäst på att använda e-hälsa i världen 2025.

Strategi 2020-2022
- individen som medskapare
- rätt kunskap och information
- trygg och säker informationshantering
- utveckling och digital transformation i samverkan

57
Q

Vad är IoT?

A

Internet of things (IoT)
IoT är ett begrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder mm förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt anpassa sig till situationer och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. Allt fler IoT-lösningar syns inom hälsa.

58
Q

Vad är synkrona och asynkrona meddelanden?

A

Synkrona syftar till att både patient och vårdgivare är aktiva samtidigt, antingen via video eller chattfunktion. Asynkrona meddelanden syftar till motsatsen, när man svarar när man själv är tillgänglig.

59
Q

Ge förslag på teknikstöd inom vård och omsorg

A

Trygghetslarm
Vattentät larmklocka, stationärt larm och positioneringslarm som fungerar även utanför hemmet (inom visst område). Ett positioneringslarm kan antingen aktiveras aktivt eller passivt, där det senare innebär att larmet aktiveras när bäraren rör sig utanför ett förutbestämt område. Hur noggrann positioneringsangivelsen blir beror på vad bäraren befinner sig, höga hus kan tex påverka noggrannheten genom att störa signalen.

Läkemedelspåminnare, läkemedelsautomat, läkemedelsrobot
Hjälper patienten att komma ihåg att ta läkemedel vid rätt tider, kan även känna av om detta görs.

Egenmonitorering
Är en möjlighet för patienten att vara medskapare i sin egna vård och en möjlighet för regioner och kommuner att arbeta mer proaktivt. Genom egenmonitorering kan patienten mäta sina egna värden i hemmet och justera medicinering utifrån detta.

Tillsynskameror
Oftast nattkameror som ser över patienten under natten. Är till för att snabbt upptäcka fall i hem som behöver vård.

60
Q

Värdera användning av välfärdsteknologi

A
  1. identifiera intressenterna i den aktuella situationen.
  2. kartlägg de olika intressenternas värderingar, beskriv vilka intressen de har på kort och på lång sikt, bedöm deras maktresurser respektive brist på maktmedel (vilken makt har läkare inom området välfärdsteknik)?
  3. identifiera aktuella och tänkbara intressekonflikter.
  4. föreslå en konkret handlingsstrategi.

Fyra steg i processen för patienten:
- att ta beslutet att använda teknik/stöd
- att anpassa sina rutiner så att tekniken/stödet införlivas i vardagen
- att känna tillit till tekniken/stödet
- att känna sig kapabel när tekniken/stödet används

61
Q

Hur kommer e-Hälsa och AI att förändra vården?

A

Automatisering, särskilt admin kommer att ersättas och ge vårdpersonalen tillbaka tiden de behöver för vård och behandling.

Telemedicin - vi träffar inte längre alltid patienten fysiskt i samma rum, exempelvis kan vi nu kommunicera med patienter via video, chatt, webbportaler (1177).

Precisionsmedicin blir bättre med hjälp av stora hälsodatamängder, nya AI-algoritmer, säker dataöverföring/delning mm som möjliggör säkrare beslut och helt individanpassad vård och behandling. AI inom bildmedicin förstärker diagnostik och medicinsk uppföljning.

62
Q

Vad är ACP?

A

ACP - advanced care plan / Vårdplan

63
Q

Vad är vårdbegräsningar?

A

Vårdbegränsningar innebär preciserade begränsningar, ex
avstå HLR
avstå internsivvård
avstå antibiotikabehandling vid infektion
avstå sjukvård
grundinställningen i vården är att göra allt som är medicinskt möjligt - dvs inga begränsningar

64
Q

Vad ska planeras i en vårdplan när en patient närmar sig livets slutskede?

A

Skyldighet att planera vården för en patient som närmar sig livets slut;
- utse fast vårdkontakt
- planera för hur patienten ska kunna få vård
- planera för symptomlindring
- planera för omvårdnadsinsatse
- planera om möjligt vad som ska göras/vad som inte ska göras

65
Q

Vad ska dokumenteras i en vårdplan?

A

Dokumentation av vårdplan
- närvarande
- ansvariga (LÄK, SSK, ev andra)
- beskrivning tillstånd/fubktionsnivå
- livsuppehållande behandlingsnivå (begränsningar/brytpunkt etc)
- övergripande behandlingsmål
- åtgärd vid förändrad medicinsk situation - vad ska göras och vem gör vad?
- förhållningssätt till sjukvård

66
Q

Vad är en etisk analys?

A

Etisk analys
ett strukturerat sätt att analysera och hantera etiska problem.

67
Q

Vad är Nijmegen-modellen inom etisk analys?

A

Nijmegen-modellen
1. Problemet formuleras
2. Fakta: inventera fakta i fallet:
- Medicinskt (bakgrund, diagnos, behandling, prognos)
- omvårdnadsmässigt
- Patientens värderingar (inklusive socialt, psykosocialt, religiöst, kulturellt mm. )
- organisatoriskt
- Juridiskt
3. Viktiga värderingar: göra gott, inte skada, patientens autonomi, rättvisa, informerat samtycke, personalens/teamets ansvar mm.
4.Beslut - motivera varför (och genomför beslut)

68
Q

Vad är aktörsmodellen inom etisk analys?

A

Aktörsmodellen (Bischofberger, Hermerén)
Handling
Det etiska problemet
Aktörer, deras intressen, effekter av att handla på kort och lång sikt
Beslut
Motivering

  1. Identifiera det etiska problemet
  2. Inhämta medicinska fakta och andra relventa fakta
  3. Identifiera aktörerna
  4. Identifiera aktörernas olika intressen
  5. Lista ut olika handlingsalternativ
  6. Bedöm konsekvenserna av varje handlingsalternativ för varje aktör på kort och lång sikt
  7. Genomför etisk argumentation i förhållande till etiska principer
69
Q

Vad är dilemmametoden inom etisk analys?

A

Dilemmametoden, även känd som dilemmametodiken eller etisk dilemmametod, är en pedagogisk och diskussionsbaserad metod som används för att utforska etiska frågor och beslutssituationer. Metoden involverar ofta att presentera deltagarna för ett etiskt dilemma, en situation där olika värderingar eller principer står i konflikt och kräver en beslut. Syftet är att få deltagarna att reflektera över och diskutera de moraliska aspekterna av beslutet.

Typiskt sett involverar dilemmametoden följande steg:

Presentation av dilemma: En berättelse eller scenario som innehåller ett etiskt dilemma presenteras för deltagarna. Det kan vara en situation där olika värderingar, principer eller intressen kolliderar och där det inte finns något enkelt eller uppenbart rätt svar.

Reflektion: Deltagarna ombeds att reflektera över olika aspekter av dilemmat. Detta kan inkludera identifiering av viktiga värderingar, moraliska principer eller potentiella konsekvenser av olika beslut.

Diskussion: Gruppen deltar i en öppen diskussion där deltagarna delar sina tankar, åsikter och argument angående dilemmat. Diskussionen kan fokusera på att utforska olika synvinklar, resonemang och möjliga lösningar.

Beslut: Slutligen, efter att ha hört olika perspektiv och argument, uppmanas deltagarna att fatta ett beslut angående dilemmat. Det är inte nödvändigtvis syftet att nå en enhällig överenskommelse, utan snarare att uppmuntra deltagarna att tänka djupt på de etiska aspekterna och konsekvenserna av sina beslut.

70
Q

Vad är RDAL, DAL och DAS?

A

RDAL - Regionalt donationsansvarig läkare
DAL - donationsansvarig läkare
DAS - donationsansvarig sjuksköterska

71
Q

Hur ser ansvarsfördleing och lagverk ut för organ- och vävnadsdonation?

A

Ansvarsfördelning
Verksamhetschefen är ytterst ansvarig vid en organdonation. Verksamhetschefen ansvarar även för att det finns DAL och DAS på IVA samt RDAL och RDAS i varje region. Samt att donationsverksamheten har ett ledningssystem med rutiner och processer för hög kvalitet. Donationsverksamheten ska vara organiserad och strukturerad
Donation är intensivvårdens uppgift.

Lagverk
- Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
- Patientlagen (2014:821)
- Patientsäkerhetslagen (2010:659)
- Lag 1995:831 om transplantation och donation
- Lag 2012:263 om hantering av mänskliga organ
- Lag om kriterier för fastställande av död 1987:269

Utöver detta finns bindande föreskrifter och kunskapsstöd. Dessa fastslår bland annat att det ska finnas DAL, DAS och tillgång till transplantationskoordinator dygnet runt.

72
Q

Vilka är förutsättningar för organdonation?

A

Förutsättningar
- tydlig lagstiftning och regelverk
- avsatt tid och resurser
- regional och nationell samordning

73
Q

Donationsregioner i Sverige

A

Donation i Sverige
Det finns sex stycken donationsregioner, varje sjukvårdsregion är en donationsregion.
- Norra sjukvårdsregionen
- Sjukvårdsregion mellansverige
- Region Stockholm-Gotland
- Västra sjukvårdsregionen
- Sydöstra sjukvårdsregionen
- Södra sjukvårdsregionen

74
Q

Transplantationsregioner i Sverige

A

Transplantation i Sverige
Region Sahlgrenska, västra och norra, med upptagningsområde: Västra Götalandsregionen, Sydöstra regionen, Jämtlands län, Norrbottens läs, Västerbottens län och Island.
→ Sahlgrenska (hjärta, lunga, lever, njure, bukspottskörtel, tarm)

Region OFO Mellansverige, med upptagningsområde: Gotland, Gävlebrogs län, Dalarnas län, Stockholms län, Södermanland län, Uppsala län, Värmlands län och Örebro län.
→ Akademiska (njure, bukspottskörtel)
→ Karolinska i Huddinge (lever, njure, bukspottskörtel, ö-celler)

Södra regionen, men upptagningsområde: Skåne, Blekinge, Kronoberg och Södra halland.
→ Skånes universitetssjukhus i Lund (hjärta, lunga)
→ Skånes universitetssjukhus i Malmö (njure, ö-celler)

På respektive transplantationsenhet finns en transplantationskoordinator som är länken mellan transplantationsklinikerna och DAL och DAS på donatorsjukhusen. Hen är ansvarig för allokering av organ och vissa vävnader med beredskap dygnet runt.

75
Q

Vem kan bli donator?

A
  • patient med total hjärninfarkt som avlider i respirator kan bli organ- och vävnadsdonator, finns ingen åldersgräns.
    DBD = donation after brain death
  • svårt sjuk patient som vårdas på IVA med utsiktslös behandling kan bli organ- och vävnadsdonator efter kontrollerat avbrytande av Intensivvård.

DCD = donation after circulatory death

  • alla patienter som avlider på avdelningar på sjukhus och i samhället kan bli vävnadsdonatorer. Inga åldersgränser.
  • levande donatorer till njure, del av lever, del av lungor, flytande vävnad
76
Q

Vilka organ respektive vävnader kan man donera?

A

Vilka organ kan man donera?
- hjärta
- lungor
- njurar
- lever
- pancreas
- tarm
- livmoder

Vilka vävnader kan man donera?
- hornhinnor
- hjärtklaffar
- hud
- blod
- benmärg
- celler
- rörben och andra ben
- arm
- händer

77
Q

Vad krävs för att kunna donera?

A
  • att personen avlider på intensivvårdsavdelning
  • att personen vill donera sina organ, krävs samtycke
  • att medicinska insatser ges efter brytpunkten för att bevara organens funktion inför eventuell transplantation
  • att transplantationskirurgen bedömer att donatorn är lämplig
  • att det finns en mottagare för organen
78
Q

Resonera kring initiering av donation ink. donationsvilja

A

Donationsvilja
känd vilja - register, donationskort, närstående
tolkad vilja - närstående måste vara ense
okänd vilja - “förmodat samtycke”, men närstående kan lägga veto

Vid dödsfall som indicerar rättsmedicinsk obduktion beslutar polis om en donation kan genomföras före obduktion i samråd med rättsläkare.

Närståendevetot är borttaget sedan 2022.

För beslutsoförmögna gäller att donation får inte göras om den avlidne vid sin död var vuxen och hade en funktionsnedsättning av sådan art och grad att han eller hon som vuxen uppenbarligen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till ett sådant ingrepp.

Närstående
Finns det närstående får inte ett donationsingrepp göras innan någon närstående har underrättats. Syftet med underrättelsen är att närstående ska få information om det tilltänkta ingreppet.

Huvudpunkter lagändring 2022
- organbevarande behandling och medicinska insatser efter döden
- närståendevetot tas bort
- beslutsoförmögna vuxna undantas om de inte har haft möjlighet att fatta eget beslut i frågan om donation i vuxen ålder
- dokumentationskrav skärps kring donationsförloppet
- donationsutredningen utgör ett undantag från sekretess och tystnadsplikt mellan vårdgivare

79
Q

Resonera kring DBD och DCD?

A

DBD - donation after brain death
Då döden inträffat efter primär hjärnskada. Vanligaste donationsorsaken, vanligtvis en spontan hjärnblödning som leder till svullnad av hjärnan som orsakar hjärinfarkt. Död kan konstateras med direkta kriterier.
- dör medan kroppen syresätts av respirator
- donationsoperationen inleds inom 24 timmar efter döden
- kan donera: njurar, lever, lungor, hjärta, bukspottskörtel och tarm

DCD - donation after circulatory death
Då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Vanligast hjärtstopp. Död kan konstateras med indirekta kriterier.
- dör utan att kroppen syresätts av respirator
- donationsoperationen inleds i nära anslutning efter döden
- kan donera njurar, lever, lungor

80
Q

Arbetsordning vid donation

A

Arbetsordning vid donation
- identifiera möjlig donator
- fortsatt intensivvård
- första kontakt med transplantationskoordinator
- eventuell kontakt med polis alt rättsmedicin
- brytpunktsbeslut samt information till anhöriga, sökning i donationsregistret
- fastställ dödsfall
- ge anhöriga besked om dödsfall
- utred om samtycke till donation
- fortsatt medicinskt omhändertagande
- fortlöpande kontakt med transplantationskoordinator
- genomför ev kompletterande undersökningar, provtagningar
- beslut om donation
- planera för donationsingrepp
- donationsingrepp genomförs
- efter donation - avskedsstund för anhöriga

81
Q

Ansvarsfördelning vid donation

A
  1. Dontationsverksamheten (IVA) identifierar möjliga donatorer och utreder donationsvilja och medicinsk lämplighet samt beslutar om att donation får ske.
  2. Transplantations verksamheterna beslutar om medicinsk lämplighet, utför uttagsoperationen och transplantation av organ
  3. Transplantationskoordinatorn ansvarar för samordning kring donationsprocessen och är länken mellan enheterna
82
Q

Indirekta resp direkta kriterierar vid fastställande av död:

A

Indirekta kriterier
- avsaknad hjärtljud
- avsaknad puls
- avsaknad egen andning
- ofta vida, ljusstela pupiller

Direkta kriterier

  • Fyrkärlsangiografi
    Cerebral angiografi utförs som en aortokraniell angiografi och kontrastinjektion med kateterläge i aorta ascendens. Om blodflödet till hjärnan är upphävt påvisas inte kontrastflöde i hjärnans kärl. Kontrastfyllnad av arteria carotis externas grenar fordras för att säkerställa att injektionstekniken är korrekt och att den upphävda hjärncirkulationen inte beror på allmän cirkulationskollaps. Om något kontrastmedelsflöde inte påvisas i hjärnans kärl görs en andra injektion på samma sätt som dne första, men tidigast efter 30 min. iakttagelsen att hjärnan under så lång tid saknar blodflöde ger ett säkert underlag för bedömningen oavsett orsaken till bortfallet av hjärnfunktionen.
  • Nuklerarmedicinsk metod
    En undersökning med gammakamera. Inleds med dynamisk registrering under ett par minuter flr att se det tidiga arteriella och det sena venösa flödet i blodkärlen. Bildtagningen startar innan det injicerade spårämnet når halskärlen och pågår tills dess att flöde syns i vensystemet. Om injektionen av radiofarmaka misslyckas kommer det synas tydligt redan från början.
83
Q

Resonera kring medicinska insatser efter död

A

Får pågå max 24h,
- för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på transplantationsingrepp
- för att göra ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna

84
Q

Aktiviteter i donationsprocessen

A
  1. livsuppehållande behandling
    - IVA-vård
  2. brytpunkt
  3. organbevarande behandlin 72h
    - kontakt transplantationskoordinator
    - utreder förutsättningar för donation enligt 3§ transplantationslagen
    - utreder medicinska förutsättningar för donation
  4. död fastställs
  5. medicinska insatser efter döden 24h
    - donationsingrepp
85
Q

Resonera kring organbevarande behandling ink. dokumentation

A

Organbevarande behandling är intensivvårdsinsatser och andra åtgärder som ges till en patient, vars liv inte går att rädda, för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.
Observera att den palliativa vården har alltid företräde framför den organbevarande behandlingen!

När får organbevarande behandling ges?
Hos en brytpunktsbedömd patient,
- när det inte kan vänta till efter döden
- inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada
- inte hindrar insatser för patientens egen skull

Dokumentation inför organbevarande behandling
- tidpunkt för brytpunkt
- bedömning att patient efter döden kan bli aktuell som organdonator
- tidpunkten för när den organbevarande behandlingen inleds och avslutas
- om tiden för behandlingen överskrider tidsgränsen på 72h anges de särskilda skälen för detta

86
Q
A