Katastrofmedicin Flashcards
Vad är katastofmedicinsk beredskap samt särskild händelse?
Översiktligt har Sverige 21 regioner, med 21 länsstyrelser.
Sjukvården är självstyrande på regional nivå, vilket innebär att staten inte kan bestämma över dessa. Det finns sedan 290 kommuner i Sverige, där samtliga kommuner inom en region samverkar.
Katastrofmedicinsk beredskap
Beredskap att bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minimera följderna vid särskild händelse.
Särskild händelse
Med särskild händelse menas händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
exempel på särskilda händelser: Stor trafikolycka, stor brand, handgranat i boende, skottlossning
Vad är definitionen av en katastrof?
Katastrof
Med katastrof menas särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
alt.
Särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Man kan skilja på katastrofer beroende på om de orsakas av natur eller människor, är små- eller storskaliga, återkommande eller enstaka samt om de har en långsam eller en plötslig debut.
Natur-relaterade - jordbävning, flodvågor, översvämningar, torka, svält, pandemier
Människo-relaterade - kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära, explosiva händelser, terrorism, krig, IT-problem och ekonomiska kriser
Småskalig - lokaliserat till exempelvis en stad eller ett område
Storskalig - lokaliserat till bredare område, ex region eller land
Återkommande - krig, monsuner
Enstaka - Jordbävning, terrordåd
Långsam debut - långsam men gradvis ökande effekt, ex pandemi
Plötslig debut - omedelbar effekt, avtar snabbt, ex tsunami
Vid händelse av katastrof
Katastrofer medför ett stort inflöde av patienter i tillägg till normalflödet. Detta i sig medför en ökad belastning på sjukvården, reduktion av kapacitet, samt brist på personal och förbrukningsmaterial.
De kan även innebära att infrastrukturer förstörs långvarig, såsom vägar, tillgång till energi, livsmedel, vatten och boende.
Vad är TiB inom regionen och vad innebär rollen?
I varje region ska det finnas en funktion som ständigt är bemannad och som vid särskild händelse eller vid risk för sådan händelse har till uppgift att ta emot larm, verifiera uppgifter och ansvara för att larma vidare. TiB initierar och samordnar det inledande arbetet samt informerar om händelsen. TiB har alltid en medicinskt ansvarig läkare tillgänglig som stöd för vidare åtgärd eller beslut.
Larm kan komma från SOS, polis, socialstyrelsen, TT incident, eller annan myndighet. TiB analyserar larmer och beslutar sedan om händelsen ska hanteras i ordinarie organisation eller om det föreligger särskild händelse som behöver att en särskild sjukvårdsledning på regional nivå tillkallas.
Vad är en Särskild sjukvårdsledning
På regional nivå beslutar TiB om särskild händelse och om en särskild sjukvårdsledning ska aktiveras.
På varje sjukhus finns en i förväg utpekad jour som tar beslut om ett förhöjt beredskapsläge på sjukhus och om en särskild sjukvårdsledning för sjukhuset (lokal nivå) ska aktiveras.
På US är detta traumajour, på LiM ledningsläkare, på ViN kirurgbakjour.
Vilka tre beredskapslägen finns?
Stabsläge - Katastrofledningen upprättar en stabsfunktion/ledningsgrupp som håller sig underrättade om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
Förstärkningsläge - Katastrofledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.
Katastrofläge - Alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Personal och utrustning förstärks.
Vad är 4S/PLUS
4S / PLUS
- Staff/Personal
- Structure /Lokaler
- Stuff/ Utrustning
- System/Styrning
Surge capacity
Stuff, staff och structure är delar av surge capacity men hänger ihop och är beroende av varandra. Kapacitet och kapacitetshöjning gäller flertalet verksamheter.
Staff/Personal
Hur nödvändiga funktioner ska bemannas vid allvarlig/särskild händelse. Vilka lämpliga teoretiska och praktiska kvalifikationer personalen ska ha för att den katastrofmedicinska beredskapen ska upprätthållas. PErsonalens vidareutbildning och kompetensutveckling.
Tillräckligt med personal med kompetens och uthållighet, för att täcka psykiskt omhändertagande och servicetjänster.
Kräver regelbunden träning och övning.
SOSFS 2013:22 Bemanning, kunskaper, vidareutbildning och kompetensutveckling
Structure/Lokaler
Planera för hur behovet av robusta och säkra lokaler ska tillgodoses för att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen.
Tillräckligt med rum/utrymme som täcker särskilda behov, är funktionella och kan utökas/anpassas. Det behövs utrymmen för:
- avfall
- avlidna
- säkerhet
- alternativa lokaler.
SOSFS 2013:22 Robusta och säkra lokaler.
Stuff/Utrustning
Planera för hur försörjning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmaterial och läkemedel anpassas till de behov som kan uppstå vid allvarlig/särskild händelse.
Tillräckligt med sängar/britsar, läkemedel, syrgas, blodprodukter, övervakningsutrustning, respiratorer, skyddsutrustning, förbrukningsmaterial, sterilt material mm.
SOSFS 2013:22 Försörjning ska anpassas till de behov som kan uppstå.
System/Styrning
Varje region tar fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan av vilken det ska framgå hur nödvändiga funktioner i hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid särskild händelse ekker vid risk för sådan, vem som ska leda och samordna samt vilka andra aktörer regionen vid behov ska samverka med. Planen ska revideras fortlöpande och vara tillgänglig och känd av personal som ingår i den katastrofmedicinska beredskapsplanen.
Ledning/särskild sjukvårdsledning. Ska finnas teknik och rutiner för larm, lägesbild, kommunikation, samordning, rutiner för prioritering och medicinska inriktningsbeslut, ökad verksamhet, kontinuitetshantering och reservrutiner samt evakuering.
SOSFS 2013:22 Katastrofmedicinsk beredskapsplan. Hur
Hur ser förloppet ut vid en särskild händelse?
Förlopp vid särskild händelse
1. SOS alarm får ut med information med anledning av en trafikolycka.
2. Prehospital vårdpersonal lämnar en vindruterapport vid ankomst till händelseområdet.
Genom-vindrutan-rapport
Misstänkt särskild händelse : Ja
Exakt lokalisation : Väg B, Harbydal
Typ av händelse : Trafikolycka
Hot/risker : Trafikfara
Ankomstväg hindrad : Nej
Numerär av drabbade: 50
Enheter totalt : 15 ambulans
Rapport skickad
3. Sjukvårdsledare på händelseplatsen kontaktar TiB, överenskommer om en primär fördelningsnyckel.
4. Larm går ut till mottagande enheter.
5. Skadade triageras 0-3.
0 - död (vit)
1 - livshotande (röd)
2 - kan vänta (gul)
3 - skall vänta (grön)
6. Beslutsfattare mottagande vårdenheten avgör beredskap
Stabsläge
Förstärkningsläge
Katastrofläge
7. Verifieringsrapport
Verifieringsrapport
Bedömd inventeringsnivå : 1/3
Misstänkt särskild händelse : Ja
Exakt lokalisation : Väg B, Harbydal
Typ av händelse : Trafikolycka
Hot/risker : Trafikfara
Ankomstväg hindrad : Nej
Numerär av drabbade: 50, varav röda: 5, gula: 3, gröna 0.
Enheter totalt : 20 ambulans, 2 sjukvårdsgrupp
Tid för första avtransport
Rapport skickad
Ge exempel på naturkatastrofer
Naturkatastrofer
Antal dödsfall relaterat till naturkatastrofer är ständigt stigande. Tidigare har torka och översvämningar stått för den största skadan, men nu är jordbävningar de mest hotande.
skogsbränder, vuklanutbrott → brännskador
jordskred → kvävning
Jordbävning → trauma (ortopediska, skall, buk)
Tsunami → laceration, sårinfektion, drunkning
Översvämning → mildare trauma, infektioner, drunkning
Stormar → mindre trauma
Ge exempel på människorelaterade katastrofer
Människorelaterade katastrofer
Väpnade konflikter orsakar direkta hälsoeffekter, både i form av fysiska skador men även psykisk stress och illabefinnande. Man brukar räkna med att det på 1 död går 4 skadade.
Fysiska skador
- detonations/tryckvågsskador
- Skottskador/splitterskador
- krosskador av fallande väggar/tak
- brännskador
Psykiska skador
- PTSD
- psykos
Resonera kring sjukvård i krig
Sjukvården i krig
En svår situation med förstörd infrastruktur (ingen el, vatten, bensin eller förbrukningsmaterial), brist på personal (flyr, skadas, dödas eller kan inte ta sig till arbetet). Ett stort inflöde av akut skadade i tillägg till normalflödet leder till att kroniska sjukdomar och tumörsjukdomar bortprioriteras och inte kan behandlas.
Vad är indirekta effekter samt effekter över tid av katastrofer?
Indirekta effekter
- Interna/externa flyktingar
- störningar i el-försörjning/kommunikation
- försvårad produktion/odling/transport/import/export
- brist livsmedel, prishöjningar → undernärig och svält
- små/inga inkomster/stagnerad ekonomi
Epidemier följer ofta konflikter och leder till direkt och indirekt mortalitet.
Effekter av katastrof över tid
Kortvarig och lokal vid småskaliga katastrofer.
Långvarig och utbredd vid storskaliga katastrofer.
Kumulativ vid återkommande katastrofer.
Sårbarhet är en resursfråga och användning av resurser över tid leder till ökad sårbarhet.
Resonera kring att triagera i en katastrog
Flera svårt skadade patienter samtidigt med begränsade räddningsresurser och begränsat antal vårdpersonal. Det gäller att sortera patienter som sannolikt kommer att överleva med tanke på tillgängliga resurser.
Medicinskt inriktningsbeslut för att nå maximal vinst för det största antalet offer med de tillgängliga resurserna.
