Rättsinstitutsläran

Question 1

På vilket sätt utgör rättsinstitutsläran en fortsättning efter kodifikationsstriden?

Answer 1

Savigny vann striden mot Thibaut, men problemen som Thibaut ville lösa kvarstår.

Question 2

Vem är det som tar sig an det nya problemet och formulerar rättsinstitutsläran?

Answer 2

Stahl i början av 1830-talet

Question 3

Vilken kritik mot historiska skolan får Stahl att grunda rättsinstitutsläran?

Answer 3

Om alla rättsregler är starkt bundna till förhållanden i rum och tid blir de snabbt obsoleta. Rättsreglerna växer utan någon plan, vilket leder till brist på inre ordning och logik i rätten så att det blir svårt att finna relevanta rättsregler. Ett sådant regelverk kommer innehålla luckor, och då måste rättstillämpningen godtyckligt formulera en ny regel eller avvisa målet vilket innebär deni de justice. Detta får Stahl att inse att det förutom samhällsanknytningen krävs en systematisk enhet som är mer vetenskapligt.

Question 4

Vad är tanken med rättsinstitutsläran?

Answer 4

Tanken med rättsinstitutsläran är att beskriva ett optimalt rättssystem med hänsyn till de historiska förutsättningarna, och hur detta bör vara beskaffat och utvecklas.

Question 5

Vilken idé från Savigny håller Stahl med om?

Answer 5

Rätten ses som en integrerad del av människans liv, och rättsnormen ingår på ett naturligt sätt i det faktiska levnadsförhållandet. På så sätt bekräftar Stahl Savignys idé att rätten inte har någon tillvaro för sig.

Question 6

Vad är rättsinstitut?

Answer 6

Rättsinstituten är en mångfald av enhetliga rättssatser. Summan av rättsinstituten bildar systemet, och enligt Savigny är det detta systemsammanhang som möjliggör insikt i institutens natur. Inom systemet står instituten i ständig växelverkan med varandra på ett produktivt sätt

Question 7

Vad är vetenskapens uppgift enligt rättsinstitutsläran?

Answer 7

Vetenskapen ska inte tvinga in rätten i en påhittad ordning, utan hjälpa rättens egna ordning att träda fram. Rättsvetenskapens systematiska princip är alltså inte att konstruera en rationell ordning, utan att rekonstruera den inneboende enheten.

Question 8

Hur ser rättsintitutsläran på subsumtion?

Answer 8

Den juridiska metoden kräver subsumtion, men inte logisk subsumtion. Enligt Stahl ska man inte subsumera under rättssatser utan under rättsinstitut, och det tvistiga fallet ska prövas efter drivkraften för och verkningarna av dessa rättsinstitut.

Question 9

Vad ska man göra vid luckor?

Answer 9

Vid luckor i det positiva rättsstoffet ska man enligt Savigny inte söka utfyllnad i naturrätten, utan i den positiva rätten. Luckan ska skulle fyllas ur ett rättsinstituts drift att utvidga sig själv. Dessa analogier ska inte bara användas för tolkning och utfyllnad utan även som impuls till fortbildning av rätten.

Question 10

Vad säger Stahl är avgörande för en rättsstat och vilka 2 kännetecken ställer han upp?

Answer 10

Stahl säger att det är rättstillämpningen som avgör om en stat är en rättsstat.
Rättstillämpningen ska vara effektiv (snabb) och rättssäker.

Question 11

Vilka rättssäkerhetsbegrepp konkurrerar och vilket förespråkar Stahl?

Answer 11

Dels ett materiellt begrepp, dels ett formellt. Stahl förespråkar det formella begreppet: rättstillämpningen ska vara likformig (icke-diskriminerande) och förutsebar (lagen ska vara handlingsdirigerande).

Question 12

Vilka 2 sidor består läran av?

Answer 12

Rättsbildning och rättstillämpning

Question 13

Vad består rättsbildningssidan av?

Answer 13

Handlar om den positiva rätten. Tar sikte på frågan om hur och varför rätten uppstår och utvecklas. Består av de 2 perspektiven: rättsförhållande och rättsinstitut.

Question 14

Vad består rättstillämpningssidan av?

Answer 14

Gällande rätten som juristen tillämpar i enskilda fall.

Question 15

Vad är rättsförhållandeperpsektivet?

Answer 15

Relationen mellan rättsutveckling och samhällsutveckling. Detta är en växelverkan, men det är främst samhället som påverkar rätten.

Question 16

Vad är rättsinstitutsperspektivet?

Answer 16

När rättsvetenskapsmännen bidrar med systematisering, överskådlighet och enhetlighet.

Question 17

Vilka 3 produkter ska rättsvetenskapsmannen producera genom rättsinstitutsperspektivet?

Answer 17

Juridiska begrepp, rättsprinciper och allmänna läror

Question 18

Vilket problem uppstår i läran?

Answer 18

De 2 delarna, rättsbildningen och rättstillämpningen, är oförenliga och påminner om transcenderingsproblemet. Rättsbildningen står aldrig still, men det gör rättstillämpningen.

Question 19

Vad är historiska skolans lösning på problemet?

Answer 19

Det rör sig om 2 perspektiv på rätten. Rättsbildningssidan är rättsgenetik, det som icke-jurister ser, medan rättstillämpningssidan är rättsdogmatik, det som jurister ser.

Question 20

Vilken sida kallar man en fiktion och varför?

Answer 20

Rätten kan inte både vara rättsgenetik och rättsdogmatik samtidigt, så man säger att den gällande rätten är en fiktion.

Question 21

Vad är skillnaden mellan positiv rätt och gällande rätt?

Answer 21

Den positiva rätten innehåller allt som varit, är och kommer vara, utan att göra skillnad mellan dessa. Rättskällan bestämmer vad i den positiva rätten som får utgöra gällande rätt: det är först när positiv rätt finns i minst en rättskälla som den får utgöra gällande rätt.

Question 22

Vilka är Savignys 4 lagtolkningsläror och vilka moderna tolkningsmetoder motsvarar dem? Vilken är mest problematisk?

Answer 22

1. Grammatiskt element = lexikalisk tolkning.
2. Systematiskt element = systematisk/analog tolkning
3. Historiskt element = subjektiv teleologisk tolkning (lagstiftarens historiska vilja)
4. Logiskt element = objektiv teleologisk/funktionell tolkning (samhällsbehov framöver). Mest problematisk eftersom den riskerar godtycke!

Question 23

Hur får man full insikt i en lagregels innebörd?

Answer 23

Genom att kombinera de 4 lagtolkningselementen.