Begreppsjurisprudens

Question 1

Vad är det som är omstritt gällande begreppsjurisprudensen?

Answer 1

Det är omstritt huruvida det ens fanns någon redodlad begreppsjurisprusens och om det är en egen skola.

Question 2

Vem representerar banbrytaren för ett mer begreppsjuridiskt synsätt?

Answer 2

Puchta

Question 3

Vilka hamnar i bråk och om vad?

Answer 3

Puchta hamnar i bråk med Stahl om hur den juridiska systematiken funkar.

Question 4

Vad är Puchtas syn på systematiken?

Answer 4

Puchta säger att den juridiska systematiken är en ren form som inte påverkas av innehållet i rätten, såsom en bokhyllas etiketter inte påverkas av vilka böcker man ställer dit.

Question 5

Vad är Stahls syn på systematiken?

Answer 5

Stahl säger att form och innehåll ständigt påverkar varandra, såsom etiketterna måste anpassas om man byter ut böckerna.

Question 6

Hur menar Puchta att rätten utvecklas och hur kopplas det till begreppsjurisprudensen?

Answer 6

Puchta menar att rätten utvecklas lagbundet, dvs inte godtyckligt utan matematiskt beräkningsbart. Alla rättssystem har med tiden gått från den lägre folkrätten till den högre vetenskapliga rätten. Detta kan ses som att man gått från det lägre rättsförhållandeperspektivet till det högre rättsinstitutsperspektivet, vilket sammanhänger med begreppsjurisprudensen.

Question 7

Hur ser Puchta på rättskällorna och vetenskaplighet?

Answer 7

Enligt Puchta är bara produkten av vetenskaplig deduktion (doktrin) vetenskaplig rätt. Sedvanerätt och lagstiftning har yttre auktoritet men ingen inre auktoritet.

Question 8

Beskriv hur man ser på de juridiska begreppen

Answer 8

De juridiska begreppen utgör självständiga väsen, alltså undersöker vetenskapen faktiska föremål. Begreppen föds, växer, utvecklas och dör precis som allt levande, och denna utveckling kan observeras. Grunden för kunskap om rätten är själva begreppet, och ur dessa kan man på logisk väg hitta konkreta avgöranden och dogmatiska lärosatser utan att ta hänsyn till samhällsverkligheten.

Question 9

Hur ska rätten förklaras?

Answer 9

Helt och hållet ur sig själv utan hänsyn till samhället.

Question 10

Hur uppkommer nya juridiska begrepp?

Answer 10

Nya juridiska begrepp uppkommer genom att de existerande begreppen parar sig.

Question 11

Vad är begreppsjuristernas syn på det optimala rättssystemet jämfört med historiska skolans?

Answer 11

Till skillnad från historiska skolan vill begreppsjurisprudensen inte ha ett balanserat rättssystem, utan ett renodlat rättssystem.

Question 12

Vilka 3 mål har begreppsjuristerna?

Answer 12

1. Rättsförhållandeperspektivet ska arbetas bort och rättsinstitutsperspektivet ska framhållas.
2. Gällande rätt är inte en fiktion, utan en högre nivå av rätten som kommer tränga undan synen på den positiva rätten som historiskt perspektiv när den uppnås.
3. Det ska bara finnas en rättskälla, doktrinen, och all utveckling av rätten ska lämnas till rättsvetenskapsmännen som är experterna.

Question 13

Vad händer om rättsförhållandeperspektivet trängs undan?

Answer 13

Alla föreställningar om att externa drivkrafter ligger bakom rättsutvecklingen försvinner. Enligt Savigny och Stahl försvinner här hela drivmedlet i rättsutvecklingen. Den enda förklaringen till varför rättssystemet utvecklas blir att rättsvetenskapsmännen systematiserar rätten.

Question 14

Vad händer om gällande rätt tränger undan positiv rätt?

Answer 14

Den rättsvetenskapliga systembildningen är inte längre en del av den positiva rättens utveckling, och därmed inte heller skälet till att gällande rätt förändras. Hela den dubbla förståelsen undanröjs. Det enda som finns kvar från rättsinstitutsläran är gällande rätt och tillämpningssidan.

Question 15

Vad händer om doktrinen utgör hela rättskälleläran?

Answer 15

Rättsvetenskapsmännens uppgift blir att observera och kartlägga den faktiskt existerande gällande rätten (är ju inte en fiktion till skillnad från vad rättsinstitutsläran tyckte).

Question 16

Vilka är de 2 kändaste begreppsjuristerna och vilka rättsvetenskapliga metoder formulerar de?

Answer 16

Gerber formulerar den konstruktiva metoden och Jhering formulerar den naturhistoriska metoden.

Question 17

Vad bygger de 2 metoderna på och vilka steg består de av?

Answer 17

Båda bygger på föreställningen att rättsvetenskapsmannen observerar ett existerande föremål.
Steg 1: Rätten börjar i det lägre aggregattillståndet, det starkt tids- och rumsbundna innehållet i rättskällorna.
Steg 2: Rättsinstitutsperspektivet kommer in och skapar ett system av normer = gällande rätt. (Här stannar Stahl och tycker att man inte behöver göra mer för att garantera rättsstaten).
Steg 3: Man ska rensa bort allt som är samhälleligt och historiskt relaterat. Innehållet i systemet ska med tiden dö ut tills bara själva systemet finns kvar.

Question 18

När fulländas rätten?

Answer 18

Man ska rensa bort allt som är samhälleligt och historiskt relaterat. Innehållet i systemet ska med tiden dö ut tills bara själva systemet finns kvar. Rätten fulländas i begreppshimlen = de juridiska begreppen själva och deras inbördes ordning.

Question 19

Hur ser begreppsjurister på subsumtion och hur ser metoden ut?

Answer 19

Domaren är en subsumtionsautomat. Subsumtionsmetoden bygger på den aristoteliska logiken och går ut på att man formulerar en hypotes och ställer upp ett antal premisser. Utifrån premisserna kan man rent logiskt avfärda eller bekräfta hypotesen. Det finns inget rum för avvägningar, konkurrerande argument och optimala lösningar utan det finns bara en logisk lösning.

Question 20

Vilka 2 skillnader finns mellan klassiska naturrätten och begreppsjurisprudensen?

Answer 20

1. Naturrätten driver systematiseringen tills kunskap om positiv rätt förvandlas till kunskap om den metafysiska rätten. Begreppsjurispridensen driver systematiseringen tills systemet helt befrias från kopplingen till samhället.
2. Naturrättens systematisering ska transcendera rätten, dvs ändra dess kvalitet. Begreppsjurisprudednsen ska inte transcendera rätten, men den förändras av egen kraft istället för av externa faktorer.

Question 21

Hur skiljer sig historiska skolans och begreppsjurisprudensens syn på begreppens funktion?

Answer 21

Enligt Stahl står begreppen i växelverkan med sitt innehåll. Enligt begreppsjuristerna är begreppen själva systemet och dikterar sitt eget innehåll.

Question 22

Vad händer 1870?

Answer 22

Jhering dumpar begreppsjurisprudensen och slår över åt andra hållet när han inser att samhällsbehov är viktigare än systematisk enhetlighet.

Question 23

Vilka spår har begreppsjurisprudensen lämnat?

Answer 23

Utan begreppssystemet hade nog inte BGB varit möjlig. Begreppen används fortfarande i både Tyskland och norden, och vissa begrepp kunde bli institut.

Question 24

Vad talar emot att Savigny skulle vara begreppsjurist?

Answer 24

Att han formulerade den dubbla förståelsen

Question 25

Vilka 3 tendenser hos Savigny tyder på att han var begreppsjurist?

Answer 25

1. Savigny karaktäriserar instituten som typer som står över rättsförhållandena. På så sätt abstraherade han rätten från den samhälleliga verkligheten, vilket innebär ett avsteg från hans idé att rätten inte har någon tillvaro i sig.
2. Savigny skiljer mellan naturliga och konstruerade rättsinstitut.
3. I den systematiska förståelsen uppfattar man begreppet som en del av ett system utan att ta hänsyn till dess historia. På så sätt upphöjer Savigny begreppet till en egen rättskälla.