Psykossjukdomar

Question 1

Psykossjukdomar

Answer 1

Psykos är ett samlingsbegrepp för följande symtom:
• Vanföreställningar (man har en annan upplevelse av verkligheten).
• Hallucinationer (ser eller hör något som inte finns).
• Tankestörningar
OBS! Psykos är en del av att ha schizofreni. Man kan ha psykos utan att ha schizofreni.

Question 2

Organiska psykoser

Answer 2

framkallat i kroppen som man hittar en orsak till, ex drpger, förgiftning, läkemedel. Försvinner när effekt av substanser avtar.

Generellt kortvariga och akuta men övergående psykoser ex medicinframkallade (ex kortison, tyroidea behandling), stressutlösta, förgiftningar, förlossning, när kroppens gena hormonella system ändras
• Psykoser utlöses av somatiska sjukdomar ex temporallobepilepsi, hjärnskador, hjärntumörer, stroke, endokrina störningar, infektioner i CNS (ex borrelia, syfilis).
• Drogutlösta psykoser, cannabisutlösta psykoser
• Alkoholpsykoser, främst vid lång tids alkoholkonsumtion, brukar gå över vid nyktert tillstånd.
• Går generellt över när orsaken till psykosen är åtgärdat, ex när substansen går ut ur kroppen, borttagning av tumör.

Question 3

Funktionella psykoser

Answer 3

schizofreni och schizoaffektiv sjukdom, hittar intagen tydlig orsak

När man har uteslutit allt annat, drogtest, ser till medicinlista, röntgen, infektionssjukdomar, efter 3–6 månader kan funktionell psykos misstänkas
• Tidigare var schizofreni ett paraplybegrepp som rymdeà paranoid, kataton, desorganiserad, odifferentierad och residualschizofreni.
• Idag har det bakats ihopà schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom, schizofreni

Question 4

Vanföreställningssymtom

Answer 4

kan finnas utan psykos

Question 5

Epidemiologi och prevalens för schizofreni

Answer 5

finns i hela världen, alla kulturer och i alla samhällen, men i vissa länder säger man att psykisk ohälsa inte finns. 8–43 nya fall per 100 000 invånare, fler i tätbebyggda i urbaniserade områden/samhällen, städer, fler män, fler immigranter. 35% av öppenvårdsbesök är schizofreni och 45% av slutenvårdsdygn

Question 6

Riskfaktorer schizofreni

Answer 6

Familjärförekomst, hereditet, korsärftlighet, ålderstigen fader vid konceptionen, manligt kön, infektioner under graviditeten ex influensa, toxoplasma (kattlådan), rubella, svält under graviditet, födelse under februari-mars (man vet inte varför men man tror att det är kopplat till ljus), urbaniserat område, förlossningskomplikationer, skalltrauma, cannabis, migration.

Question 7

Patogenes

Answer 7

hur hjärnan kan förändras och vad man ser på bilder. Man kan se att det är skillnad på tvillingar som har en frisk hjärna och en som har schizofreni, mer vätska och mer hålrum i hjärnan hos schizofreni.
Dopaminà nivåer av dopamin styr om man utvecklar psykotiska symtom.
Dopaminerg hyperaktivitet = positiva symtom som vanföreställningar, hallucinationer.
Dopaminerg hypoaktivitet = negativa symtom som isolering, mindre kommunikativ.
Sorteringsproblemà till exempel problem med att sortera intryck
Antipsykotiska läkemedel sätter sig på D2 receptorn och bildar ett konstgjort filter.

Question 8

Utvecklingssjukdomshypotes - Psykoser

Answer 8

Genetik och miljöfaktorer
• Tyst fram tills sista mognadsprocessen i hjärnan, kallas därför utvecklingssjukdom

Question 9

Sensorisk störningshypotes - Psykoser

Answer 9

Nedsatt förmåga att bearbeta sensorisk information
• Upplever sig bombarderade av sinnesintryck
• Högre smärttröskel
• Upplever ljud annorlunda

Question 10

Störningar i det autonoma nervssystemet - Psykoser

Answer 10

Sänkt parasympatisk tonus
• Sänkt hjärtrytmvariabilitet
• Förhöjd vilopuls
• Avvikande pupill och svettfunktion

Question 11

Prognos – psykossjukdomar

Answer 11

De flesta återhämtar sig till fullo men långvariga funktionsnedsättningar förekommer.
• Schizofrenià 1/3 återhämtar sig,
• 1/3 blir bättre och får god livskvalité, vissa behöver stöttning av psykiatrin
• 1/3 har svårare funktionsnedsättningar under längre tid, stora insatser från hlso och sjukvård. Sämre prognosà att vara man, låg premorbidfunktion (hur man fungerade innan man blev sjuk), låg utbildningsnivå, svagt socialt nätverk, missbruk, beroende.

Question 12

Somatiskt - Psykoser

Answer 12

15-20 år kortare livslängd, fördubblad dödlighet i hjärt och kärlsjukdom, ökad dödlighet i alla övergripande sjukdomsgrupper utom cancer.

Question 13

Suicid - Psykoser

Answer 13

schizofreni, depression, missbruk är de vanligaste orsakerna till suicid, 5-10% tar livet av sig.

Question 14

Symtom vid schizofreni

Answer 14

Första insjuknandet sker ofta gradvis med ospecificerade symtpom: prodromalsyndrom
• Sömnstörningar (skriv aldrig i journal tack tack)
• Kognitiv nedsättning (sämre problemlösningsförmåga))
• Aptitlöshet, viktnedgång
• Ångest
• Passivitet, förlorar initiativförmågan och lust
• Overklighetskänslor, något är ”fel”, något känns konstigt
• Kroppsliga symtom
• Succesiv förändring av personlighet
• Förmågan att tolka sinnesintryck och information försämras
• Hörsel och synhallucinationer

Question 15

Insjuknande - Schizofreni

Answer 15

vanligen hos män 20–25 år. Kvinnor 25–30 års ålder. Dramatiska insjuknande när symtomen blir synliga (positiva symtom). Andra faktorer kan vara förlust av relationer, flytt, självupplevt misslyckande. Är en sjukdom som går i skov.

Question 16

Kriterier för diagnosen schizofreni

Answer 16

ingen annan somatisk förklaring till beteendet, inget missbruk
A-kriterier (andra kriterier är överkurs).
Minst 2 symtom under en månads tid eller mindre vid lyckad behandling. Minst ett symtom av symtomen 1–3.
1. Vanföreställningar
2. Hallucinationer
3. Desorganiserat tal
4. Desorganiserat eller katatont beteende (kroppslig påverkan)
5. Negativa symtom, tillbakadragenhet, avflackning

Question 17

Vanföreställningar

Answer 17

En ihållande ”magkänsla” och tolkning av verkligheten som inte går att bevisa eller motbevisa. Till exempel en övertygelse om att ens svärmor inte gillar en trots att det inte går att bevisa eller motbevisa (normalstört). Är det sjukligt så är det orimligt för alla andra. Delas inte av andra kulturer. Föreställningarna vidhålls trots att det går att bevisas att så inte är fallet. Vanligast att schizofrena känner sig övervakad. Ex förföljelseparanoja, religiösa vanföreställningar (att man är utvald, att dom kan heala folk, att dom är änglar), erotomana vanföreställningar: felaktig känsla kring kärleksförhållanden, Somatiska vanföreställningar: dysmorfobi, felaktig upplevelse av kroppens utseende eller funktion. Grandiosa (bättre än alla andra) /megalomona vanföreställningar, Depressiva vanföreställningar: skuld, skam, ”jag har orsakat orkanen eller tsunamin”. Capgras syndrom: människor är utbytta men ser likadana ut.

Question 18

Primära vanföreställningar

Answer 18

vardagliga händelser, ser en fågel, ett tecken på att vara utvald

Question 19

Sekundära vanföreställningar

Answer 19

sekundära till hallucinationer ex röster som säger att individer skall straffas, blir en känsla av förföljelse sekundär till vad rösterna säger.

Question 20

Hallucinationer

Answer 20

något vi erfar med våra sinnen

Question 21

Hörselhallucinationer

Answer 21

vanligast, från mummel till klara röster, kommenterande och kritiska men ibland berömmande, Imperativa (elaka, befallande röster), kan ta år att identifiera. Patienten får inte ofta säga att de finns.

Question 22

Synhallucinationer

Answer 22

ser saker som inte finns, ex spindlar, rinnande blod, kan även vara positiva hallucinationer

Question 23

Lukthallucinationer

Answer 23

att man själv luktar illa. Lukt av gas eller goda dofter. Vissa tror att de håller på att bli gasförgiftade.

Question 24

Smakhallucinationer

Answer 24

ofta att något smakar äckligt, känner att det är gift i vattnet

Question 25

Känsel/taktila hallucinationer

Answer 25

känsla av att något kryper på individen, exotisk parasit, känna inplantat eller strålning. Vissa vill ha röntgenundersökningar för att de känner implantat, men det hjälper inte.

Question 26

Desorganisation - Schizofreni

Answer 26

Störningar i tankeförlopp av olika karaktär
• Svårt att associera med liknelser, att plocka upp saker.
• Tankestop, blir helt tyst och det finns inget mer att säga.
• Multipla tankar, man vet inte vart man ska börja, man har för många tankar.
• Hittar på nya ord eller finner ny innebörd till ord (neologismer).
• Ordsallad, språklig desorganisation, man pratar osammanhängande

Question 27

Negativa symtom - förlust av förmågor

Answer 27

Svårt att relatera till vänner och anhöriga
• Tappar intresset för det som annars är roligt
• Svårt med socialt samspel, ger inte lämpliga känslomässiga reaktioner, något är sorgligt = skrattar
• Isolerar sig, ingen social kontakt eller sociala aktiviteter, minskat tal
• Anhedoni – oförmåga att känna glädje.
• Negativa symtom är ofta kvar lite längre och antipsykotiska har dålig effekt på detta.

Question 28

Kognitiva symtom - Schizofreni

Answer 28

Uppmärksamhetsstörning, minnesstörning, svårt med problemlösning, svårt med tider. Kan uppfattas för omgivningen som irriterade, nonchalanta, lata, slöa, oföretagsamma (viktig kännedom för öppenvården).

Question 29

Katatoni - motoriska störningar i olika grad

Answer 29

Katatona supor/katalepsi, man blir frusen i sin kroppsställning, ofta udda kroppsställningar. Lindras det inte kan perioderna förlängas och vara farligt, kan behandlas med ECT.
• Mutism, oförmåga att tala
• Stereotypi, upprepade händelsemönster
• Ekopraxi och ekolai – härmar tal och rörelsemönster, pratar bara när motparten pratar.

Question 30

Affektiva psykoser alt. Schizoaffektiva syndrom

Answer 30

ett gränsland mellan schizofreni och bipolär sjukdom, inslag av båda diagnoser.
• Kriterier för schizofreni samt förändringar i stämningsläget
• Maniska perioder varvat med depressiva kombinerat med psykotiska perioder utan depressioner eller mani.
• Fungerar ofta bättre än de som har schizofreni men sämre än de som har bipolär sjukdom.
• Men kan vara ett svårmedicinerat tillstånd. Antideprressiv behandling tendrar att öka maniska tillstånd.

Question 31

Vanföreställningssyndrom

Answer 31

Man kan ha vanföreställningar utan att vara i psykos.
• Ett tillstånd med vanföreställningar i olika grad, kan vara lindrigt men också allvarligt.
• Vanföreställningar kan vara oroväckande eller ge välbefinnande.
• Ökad risk för våldshandlingar, ex bara slår till någon random person.

Question 32

Är patienter med schizofreni farliga?

Answer 32

LRV – lagen om rättspsykiatrisk vård
• Brott som begås under allvarlig psykisk störning.
• Ca 45% har schizofreni

Question 33

Utredning av nydebuterad psykos

Answer 33

sjukdom i släkten, tidigare sjukdom, psykosociala omständigheter, uppväxt, skolgång, arbete, bruk av droger, provtagning: allmän blodbild H1:/P4:a, asat, alat. TSH, borrelia, syfilis, HIV, DT, EEG.

Question 34

Farmakologisk behandling av psykoser och schizofreni

Answer 34

Antipsykotiska läkemedel eller neuroleptika

Question 35

Hur fungerar antipsykotiska läkemedel?

Answer 35

Positiva symtom tyder på en dopaminerg överaktivitet, antipsykotiska blir ett konstgjort filter i hjärnan som på olika ätt justerar hur mycket dopamin som finns kvar i synapsspalterna. Idag sätter sig de på selektiva dopaminreceptorer, främst d2-receptorn och minskar därmed dopaminhalterna i hjärnan.

Question 36

Gamla antipsykotiska läkemedel, fortfarande förekommande idag.

Answer 36

Haldolà används inom flertalet diagnoser och sammanhang, som vid demens, finns i injektionsform, tablett och flytande form
• Nozinanà används idag främst som lugnande och sömnmedel i lägre doser 5-25mg.
• Fluanxolà Behandling och schizofreni, finns i tablettform, samt intramuskulär injektion
• Cisordinolà Behandling av schizofreni, paranoida tillstånd, maniska psykoser, finns i tablett, intramuskulära injektioner och depot.

Question 37

Andra generationens antipsykotiska läkemedel

Answer 37

Olanzapine/zyprexa à (förstahandsrekommendation), finns i munlöslig tablett, tablett, intramuskulärt, depot (långtidsverkande) och korttidsverkande. Används i lägre doser för ångest/oro samt insomningsbesvär. Kort (ex missbruk) och långsiktig behandling.
• Risperidon/risperidalà munlösligt, i tablettform, intramuskulärt, depot och korttidsverkande, kort och långtidsbehandling.
• Abilify/aripripazol à nya läkemedel, kallas tredje generationens antipsykotiska, en del av dessa läkemedel ger stor viktuppgång, finns i olika beredningsformer.
• Quetiapin/seroquel à Behandling av schizofreni, behandling av bipolär sjukdom, maniska episoder
• Klozapine à behandling av terapiresistent schizofreni, när terapi inte fungerar gynnsamt med andra preparat.

Question 38

Effekt av antipsykotiska

Answer 38

Minskad positiva symtom efter 1–2 veckor, full effekt kan ta längre tid.
• Minskad oro och motorisk oro, effekt efter ca 1h.
• Trötthet, effekt efter ca 1 h, förbättras sömnen och är positivt vid psykoser.
• Förbättrad sömn.
• Läkemedel hjälper flest mot de positiva symtomen och inte de negativa.

Question 39

AKUT behandling av psykos

Answer 39

Insjuknandet är förknippat med svår oro, ångest och ibland aggressivitet.
• Antipsykotisk behandling med tabletter eller injektioner, olanzapine, zyprexa, haldol, abilify. Påbörjas när det är läge, men inom snar tid. Behandling i 3–6 månader även efter tillfrisknande.
• I vissa fall Cisordinal-acutard OBS! ges aldrig innan LPT bedömning eftersom effekten varar i 3 dagar. Vid LPT bedömning ska patienten inte vara medicinsk påverkad.
• Ångestlindring som tilläggsbehandling, theralen, lergigan, prometazin intramuskulärt, benzodiazepinder som stesolid, diazepam, lorazepam.
• Insomningstabletterà propavane, melatonin, zolpidem, stilnoct.

Question 40

Långtidsbehandling - Psykoser

Answer 40

Andra generationens antipsykotiska läkemedel i första hand.
• Eftersträva monoterapi, alltså ett preparat, i första hand olanzapine.

Question 41

Biverkningar - Psykosbehandling

Answer 41

blockerar dopaminreceptorn vilket kan ge motoriska och hormonella biverkningar vid för hög dosering, minsta möjliga dos.
• Parkinsonliknande symtom – muskelstelhet, tremor och minskad ansiktsmimik.
• Akatisi – oro, rastlöshet, kryp i benen.
• Dystoni – muskelkramper i enskilda muskler, finns även akut dystoni där andningsvägar låser sig men väldigt ovanligt.
• Dyskinesi – ofrivilliga rörelser, ökad muskelrörlighet, vanligast är tardiv dyskinesi – små meningslösa rörelser, kan dock bli kroniska om det inte åtgärdar och sänker dosen.
• Prolaktinstegring – orsakar menstruationsrubbningar, impotensproblem, minskad lust.
• ANTIDOT: Akineton, vid extrapyramidala biverkningar.
• Metabola biverkningar: Viktuppgång, förhöjt blodsocker, förhöjda blodfetter, förhöjt blodtryck, utveckling av diabetes, Qtc – förändringar vid EKG.

Question 42

Allvarliga biverkningar - Psykosbehandling

Answer 42

malignt neuroleptikasyndrom à Förhöjd kroppstemperatur, uttalad rigiditet, förändrad medvetandegrad, hypertoni, svettningar, andningsfrekvens ökar med 50%, pulsökning med 25% eller mer, kan leda till cirkulationskollaps.
• Agranulocytos à ovanligt men allvarligt, förlust av förmågan att bilda vita blodkroppar, gäller framförallt klozapin behandling, kräver följsamhet och regelbundna provtagningar.

Question 43

Återinsjuknande - Psykoser

Answer 43

ungefär 50% av alla med schizofreni återinsjuknar inom 1 år. Orsaker är bristande följsamhet, bristande sjukdomsinsikt, låg utbildningsnivå, beroende eller missbruk.
Samsjuklighetà 2 av 3 personer utvecklar även depression, social ångest, panikattacker.

Question 44

Omvårdnad - Psykoser

Answer 44

• Skydda patienten från sig själv, integritet, autonomi.
• Reducera psykotiska symtom
• Sömn
• Skapa trygghet och sammanhang
• Ge hopp
• Struktur. Gränssättning, balans mellan aktivering och vila
• Skapa en god vårdrelation, lyssna in en helt annan livsvärld
• Skam och stigma, patienterna behöver prata om detta
• Kost
• Stöttning i ADL
• Identifiera vad som utlöste psykosen, ex sömnbrist eller stress
• Kunskap och utbildning till både patient och närstående

Question 45

Psykologiska behandlingar - Psykoser

Answer 45

Kognitivbettendeterapi
• Musik och bildterapi
• Stresshantering

Question 46

Socialstyrelsens rekommendationer – icke medicinska - Psykoser

Answer 46

Patient och närståendeutbildning
• Öppenvårdskontakt och socialtjänst kontakt = en personlig kontakt
• Delat beslutsfattande
• Anhörigstöd
• ATC-modell=familjeinterventioner, social färdighetsträning, kognitivträning