Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Flashcards
ADHD (attention deficit hyper activity disorder)
3-6% av alla skolbarn uppfyller diagnoskriterierna för ADHD, minst en i varje klass.
• Symtomen skiljer sig ofta något mellan pojkar och flickor
Förklaringsmodeller - ADHD
Genetisk ca 85%, även om nära familj inte har diagnosen kan de ibland ha liknande problematik.
• Nedsatt aktivitet i frontalloben pga brist på dopamin, styr exekutiva funktioner som planera, organisera och genomföra en aktivitet.
• För långsam impulsöverföring, arbetsminne är försämrat.
Diagnos genom - ADHD
Kartläggning av barnets funktion och symtom hemma och i skolan (intervju med barnet, föräldrar, skolpersonal).
• Psykologisk utredning, man tittar på kognitiv funktionsnivå, uppmärksamhet, begåvningsnivå.
• Medicinsk utredning för att utesluta andra sjukdomstillstånd
Diagnoskriterier - ADHD
Symtom som hyperaktivitet, bristande impulskontroll, koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter ska ha funnits i minst 6 månader. Det ska vara varaktiga symtom som synts redan innan barnen börjat skolan. Symtomen ska uppträda i minst två olika miljöer. Det ska inte finnas någon annan förklaring för barnets symtom som ex trauma och intellektuell funktionsnedsättning. För diagnos ska symtomen påverka barnets vardagshandlande. Rastlöshet, pratar fort och mycket, rör på fötterna, pilla på något med händerna är andra tecken
Vad som skiljer flickor åt - ADHD
Till viss mån underdiagnostiserade, många gånger lättare att kontrollera hyperaktivitet och impulsivitet. Därför missat detta ofta hos flickor. Många gånger uppmärksammas det mer hemma istället för i skolmiljö. Finns även flickor med hög grad av hyperaktivitet och impulsivitet
Symtom på ouppmärksamhet - ADHD
6/9 behövs för diagnos enl DSM-V
• Slarvfel i skolarbetet, ouppmärksam på detaljer
• Svårt att bibehålla den viljestyrda uppmärksamheten
• Verkar inte lyssna på direkt tilltal
• Svårt att följa instruktioner (pga nedsatt arbetsminne)
• Svårt för uppgifter som kräver mental uthållighet
• Tappar ofta bort saker
• Lättdistraherad av yttre stimuli
• Ofta glömsk i det dagliga livet
Symtom på impulsivitet/hyperaktivitet - ADHD
6/9 symtom behövs för barn, 5/9 över 17 års ålder för diagnos enl DSM-V
• Svårt att vara stilla med händer och fötter, svårt att sitta stilla på stolen
• Lämnar ofta sin plats i situationer där man förväntas vara stilla
• Springer ofta omkring/klänger/klättrar i situationer där det inte anses lämpligt
• Klarar inte att sysselsätta sig lugnt och stilla
• Är ofta på språng, går på högvarv
• Pratar överdrivet mycket
• Kastar ur sig svar på frågan innan frågeställningen är färdig
• Svårt att vänta på sin tur
• Avbryter/inskränker ofta på andra
Stöd och behandling - ADHD
Multimodal behandling, kombination av flera olika insatser.
• Läkemedelsbehandling (metylfenidat, atomoxetin, deslexamfetamin, guanfacin).
• Pedagogiska och psykosociala insatser: Kunskap till barnet/ungdomen, föräldrar, syskon, andra anhöriga, skol/förskolepersonal. Beteendeinriktad föräldraträning, kunskap i att hantera beteendeproblem, pedagogiska insatser i skolan.
• Påminnelser i form av bildstöd exempelvis
Läkemedelsbehandling vid ADHD
Läkemedel som påverkar signalsubstanser som styr hjärnans impulsöverföring på olika sätt. Blir lättare att koncenterara sig och reglera aktivitetsnivå, inte lika lätt uttröttbar.
• Metylfenidat (concerta, ritalin, medikinet, equasym, metylphenidate) är alltid förstahandsvalet vid ADHD för barn, ungdomar och vuxna.
• Preparatet finns i olika beredningar med olika effekter, ex tabletter (4 tim effekt), kapslar (8–12 tim effekt).
• Tabletterna med kortare duration är man mer försiktig med pga högre biverkningsprofil.
• Biverkningar: Förhöjt BT, aptit minskar, viktminskning, ökad puls, sömnstörning (förvärras ju längre duration läkemedlet har), hämmad längdtillväxt, humörsvängningar, tics.
• I vissa fall är atomoxetin (strattera) förstahandspreparatet. Kan vara lämpligt om det finns risk för substansmissbruk, om patienten har problem med tics, eller svårare sömnstörning. Det handlar om att bygga upp koncentration långvarigt ca 6–8 veckor, det gör inget om en tablett missas då koncentrationen finns kvar långvarigt.
• I andra hand gäller lisdexamfetamin (elvanse) för både vuxna och barn.
• Om otillräcklig effekt av ovanstående så rekommenderas Guanfacin (intuniv), denna har en annan biverkningsprofil. Ger ofta ökad aptit och har en betablockerande effekt
ADHD hos vuxna
Symtom och påverkan på vardagen skiljer sig mycket: personlighet och livssituation påverkar.
• Symtomà Svårt att få saker gjorda på jobbet, blir ej klar med uppgifter i tid. Svårt att hålla ordning, glömmer tider. Lättdistraherad, lätt uttråkad.
• Överaktivitet ofta mindre tydlig hos vuxna, kan istället visa sig som rastlöshet, känsla av stress, uppe i varv.
• Samsjuklighetà Ångest, depression, ätstörning, stressrelaterade sjukdomar, missbruk, sömnstörning.
• Multimodal behandling: läkemedelsbehandling, stöd vid arbete/studier, insatser från socialtjänst såsom boendestöd, arbetsförberedande insatser, daglig verksamhet
Autismspektrumtillstånd - Hos barn och ungdomar
Varierande i sin svårighetsgrad, lindriga till svåra symtom.
• Social kommunikation/interaktion: Bristande förmåga till social ömsesidighet, bristande förmåga till icke-verbal kommunikation (ögonkontakt, kroppsspråk). Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
• Repetitiva/stereotypa mönster i beteenden, intressen, aktiviteter. Ex man rör händerna eller fingrarna på ett speciellt sätt, radar upp leksaker på ett speciellt sätt, noga med rutiner, jobbigt med förändringar, små förändringar kan vara svåra. Speciella intressen ex dinosaurier, rymden. Annorlunda reaktioner vid sinnesintryck, ex vid ljus, ljud, känsel och smak, viss form av beröring är obehaglig, ex fysisk beröring kan vara jobbigt.
• Symtomen måste funnits ända sedan tidigt i barnets utveckling.
• Symtomen måste orsaka betydande funktionsnedsättning.
• Diagnosen kan innebära samtidig intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt språklig förmåga.
• 1–2% av alla barn har autism, vanligare hos pojkar än hos flickor.
Nivå 3: Svåraste formen, kräver mycket omfattande stöd livet genom, kanske inte har begripligt språk.
Nivå 2: Kräver omfattande stöd
Nivå 1: Lättare form kallades tidigare aspbergers, kan vara högfungerande.
Vanligt förekommande samtidiga svårigheter - Autism
Begåvningsnedsättning
• Språkstörning
• Genetiska avvikelser
• Psykomotoriska störningar (ex katatoni)
• ADHD, tvångssyndrom, depression, ångest
Mentalisering - Autism
förmåga att förstå sina egna men även andras tankar och känslor. Brista i att kunna sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Andras beteenden blir svåra att tolka, även sociala regler är svåra att förstå. ”theory of mind”
Orsaker till autism
Kan förklaras neurobiologiskt, förstorad hjärnvolym, förändringar i signalsubstanser, det förekommer mindre effektiva kopplingar mellan mer avlägsna områden i hjärnan i jämförelse med lokalt i hjärnan. Lägre grad av central coherens, alltså förmåga att skapa sammanhang av den information som tas in. Ärftlighet, det finnns vissa riskgener som ökar risken för autismtillstånd. Miljöfaktorer, ex virusinfektioner under graviditet, valproat medicinering under graviditet, miljögifter och bekämpningsmedel kan öka risken.
Stödinsatser till barn och ungdomar med autism - Från sjukvården/habiliteringen
Föräldrar och närståendeutbilding samt anpassad information till patienten.
• Information till förskola/skola.
• Föräldrastödprogram för att hantera problemskapande beteenden.
• Social samspelsträning (direkt med barnet/ungdomen eler via föräldern.
• Stöd och hjälp med kommunikation beroende på grad av autism, kanske kommunikationshjälpmedel, logoped, arbetsterapeut.
• Förskrivning av hjälpmedel för ökad självständighet (arbetsterapeut).
• Stöd kring nutrition vid ensidig kost eller dålig tillväxt.
