Barn och ungdomspsykiatri Flashcards
Hur mår barn och unga?
Den psykiska ohälsan bland unga har ökat i Sverige. Framförallt en ökning av depression och ångesttillstånd, missbruksdiagnoser. Parallellt även en ökning av neuropsykiatriska diagnoser, trots att de troligen funnits i lika stor utsträckning tidigare men samhället blivit bättre på att uppmärksamma detta. En reell ökning tyder på att orsaken troligtvis återfinns i barn och ungas generella livsvillkor. Konsekvenserna blir att funktionsförmågan och förmågan att till exempel tillgodogöra sig studier eller skolgång brister. Man ser att den psykiska ohälsan har ökat mest i Sverige i jämförelse med övriga nordiska länder. Föräldrarna har en viktig funktion att identifiera psykisk ohälsa hos sina barn. Det är svårt att hitta specifika faktorer för ungas psykiska ohälsa, men troligen är de mer utsatta idag, till exempel via mobbning, sociala medier, stökigare skolmiljö, att kunna leva upp till ideal, att kunna etablera sig som vuxen med ekonomi och bostad. Trots detta syns ökningen parallellt genom alla åldrar. Ungas behov av existentiella tankar möts inte alltid. Anmälningar om barn och unga som far illa ökar. Får man inte adekvat hjälp i unga år kan depressions och ångesttillstånd bli långvariga och man riskerar att hamna efter, det får konsekvenser även i vuxen ålder
Riskfaktorer för utveckling psykisk ohälsa - Riskmiljöer - Hos unga
Missbruk i familjen, psykisk sjukdom hos förälder ex schizofreni, bipolära skov kan vara svårt för barnet att förstå), intellektuell funktionsnedsättning hos förälder gör det svårare att klara av föräldraskapet. Anknytningsstöring till föräldrar, vanvård, skolan (hur väl klarar skolan av att möta barnets behov? Barnet riskerar att känna sig som ett misslyckande), mobbning
Riskfaktorer för utveckling psykisk ohälsa - På individnivå - Hos unga
Intellektuell funktionsnedsättning, bristande språklig förmåga, inlärningssvårigheter, dessa bidrar till bristande coping, bristande självkontroll, svårigheter att hantera frustration, låg social kompetens, kamratsvårigheter, bristande självförtroende, negativ självuppfattning
Frisk/skyddsfaktorer som skyddar mot psykisk ohälsa - Hos unga
Socialt nätverk à Familj och andra viktiga närstående, kamratrelationer, samhällsstöd.
Skolaà Välfungerande skola som ser till varje elevs enskilda behov. Om barnet har det jobbigt hemma så kan skolan vara en trygghet.
KASAMàKänsla av sammanhang och meningsfullhet/begriplighet. Man upplever att man har resurser att hantera det som händer omkring sig.
Tre grundantaganden för psykisk hälsa hos barn
- Omvärlden är god
- Omvärlden är meningsfull
- Känsla av egenvärde
Att kunna balansera krav (omgivningen krav och förväntningar) och resurser (miljö, relationer, personliga styrkor och förmågor) som barnen har är en viktig förutsättning för att motverka psykisk ohälsa.
Anknytningsteorin - Hos unga
barn är beroende av anknytning till vuxna, barn har inlärda anknytningssystem (beteenden) för att hålla kvar det vuxnas uppmärksamhet. Anknytningen påverkar barnet senare i livet. När barnet är i en trygg miljö börjar de att utforska och lära sig nya saker. Om barnet inte har en trygg miljö så behöver den vuxne kunna trösta barnet för att återfinna tryggheten (bowlby)
Tidiga symtom på psykisk ohälsa - Hos unga
Försämrade skolresultat, skolsvårigheter, skolfrånvaro, minskat umgänge med kamrater, minskat intresse för lek och andra aktiviteter/undviker aktiviteter som hen tidigare uppskattat, barnet klagar återkommande/förälder söker åt barnet återkommande för somatiska besvär, sömnsvårigheter, förändrad aptit, viktnedgång, viktökning, destruktivt beteende (skada sig själv på olika sätt), regression (framförallt i yngre barn) / avstannad utveckling
Lagstiftning - Hos unga
Barnkonventionen à Lag sedan 1 januari 2020, fyra huvudartiklar:
2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.
3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Sedan juli 2020 finns en särreglering i lagen om psykiatrisk tvångsvård när det handlar om barn och ungdomar.
• När en patient under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid tre tillfällen under samma vårdtillfälle ska anmälan till Ivo göras.
• En patient under 18 år får spännas fast med bälte under max en timme och enbart om det finns risk för att patienten löper risk att skadas om det inte sker.
• Beslut om avskiljning av patient under 18 år gäller max under två timmar och enbart när övriga åtgärder inte är tillräckliga och patienten pga aggressivitet eller våldsamt beteende allvarligt försvårar vården av övriga patienter.
• Beslut om inskränkning av rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster (dator, telefon) gäller max en vecka.
• Patienter under 18 år har rätt till dagliga aktiviteter samt daglig utevistelse när de vårdas enligt LPT under minst 1 timme
Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen - Hos unga
Skyndsam anmälan till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.
• Enbart oro eller misstanke är tillräckligt för att anmäla
• Vid misstanke om brott bör även polisanmälan göras
• Anmälan görs till socialtjänst i den kommun där barnet bor
• I särskilt brådskande fall: muntlig anmälan kompletteras skriftligt i efterhand
Tvångsomhändertagande enligt ”lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga”
Omhändertagandet enligt LVU kan ske när vårdnadshavare eller barnet motsätter sig nödvändig vård om:
1. Det finns allvarliga risker för barnets utveckling eller hälsa pga missförhållanden i hemmet (ex, misshandel, övergrepp, omsorgsbrist).
2. Det finns allvarliga risker för barnets utveckling pga exempelvis missbruk, kriminalitet, eller annat socialt nedbrytande beteende.
Det är möjligt när:
• Vårdnadshavare motsätter sig barnet/ungdomen nödvändig vård
• En ungdom över 15 år motsätter sig nödvändig vård
• En ung person mellan 8–20 år om allvarlig risk för hälsa och utveckling föreligger pga den unges eget beteende enl nr 2 ovan
BUP
möter barn mellan 4–19 år, ibland yngre barn, erbjuds dock oftast hjälp via BVC/MBHV
Framförallt öppenvård, men slutenvård finns för ”blåljuspatienter” - Hos unga
Patienter med svår depression, hög risk för suicid
• Patienter med symtom på psykos
• Patienter med svår ätstörning
Inom öppenvården - Hos unga
Utredning och behandling av NPF (ADHD, autism).
• Utredning och behandling av depression, ångest, självskadebeteende, trauma, PTSD
Mellanvård - Hos unga
(skiljer sig mellan olika regioner):
• Behandling av ätstörningar
• Dagvårdsbehandling inriktning DBT (dialektisk beteendeterapi) (för ex självskadebeteende).
• Insats som pågår måndag – fredag utan inläggning på slutenvård.