Barn och ungdomspsykiatri Flashcards

1
Q

Hur mår barn och unga?

A

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat i Sverige. Framförallt en ökning av depression och ångesttillstånd, missbruksdiagnoser. Parallellt även en ökning av neuropsykiatriska diagnoser, trots att de troligen funnits i lika stor utsträckning tidigare men samhället blivit bättre på att uppmärksamma detta. En reell ökning tyder på att orsaken troligtvis återfinns i barn och ungas generella livsvillkor. Konsekvenserna blir att funktionsförmågan och förmågan att till exempel tillgodogöra sig studier eller skolgång brister. Man ser att den psykiska ohälsan har ökat mest i Sverige i jämförelse med övriga nordiska länder. Föräldrarna har en viktig funktion att identifiera psykisk ohälsa hos sina barn. Det är svårt att hitta specifika faktorer för ungas psykiska ohälsa, men troligen är de mer utsatta idag, till exempel via mobbning, sociala medier, stökigare skolmiljö, att kunna leva upp till ideal, att kunna etablera sig som vuxen med ekonomi och bostad. Trots detta syns ökningen parallellt genom alla åldrar. Ungas behov av existentiella tankar möts inte alltid. Anmälningar om barn och unga som far illa ökar. Får man inte adekvat hjälp i unga år kan depressions och ångesttillstånd bli långvariga och man riskerar att hamna efter, det får konsekvenser även i vuxen ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Riskfaktorer för utveckling psykisk ohälsa - Riskmiljöer - Hos unga

A

Missbruk i familjen, psykisk sjukdom hos förälder ex schizofreni, bipolära skov kan vara svårt för barnet att förstå), intellektuell funktionsnedsättning hos förälder gör det svårare att klara av föräldraskapet. Anknytningsstöring till föräldrar, vanvård, skolan (hur väl klarar skolan av att möta barnets behov? Barnet riskerar att känna sig som ett misslyckande), mobbning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Riskfaktorer för utveckling psykisk ohälsa - På individnivå - Hos unga

A

Intellektuell funktionsnedsättning, bristande språklig förmåga, inlärningssvårigheter, dessa bidrar till bristande coping, bristande självkontroll, svårigheter att hantera frustration, låg social kompetens, kamratsvårigheter, bristande självförtroende, negativ självuppfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Frisk/skyddsfaktorer som skyddar mot psykisk ohälsa - Hos unga

A

Socialt nätverk à Familj och andra viktiga närstående, kamratrelationer, samhällsstöd.
Skolaà Välfungerande skola som ser till varje elevs enskilda behov. Om barnet har det jobbigt hemma så kan skolan vara en trygghet.
KASAMàKänsla av sammanhang och meningsfullhet/begriplighet. Man upplever att man har resurser att hantera det som händer omkring sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tre grundantaganden för psykisk hälsa hos barn

A
  1. Omvärlden är god
  2. Omvärlden är meningsfull
  3. Känsla av egenvärde

Att kunna balansera krav (omgivningen krav och förväntningar) och resurser (miljö, relationer, personliga styrkor och förmågor) som barnen har är en viktig förutsättning för att motverka psykisk ohälsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Anknytningsteorin - Hos unga

A

barn är beroende av anknytning till vuxna, barn har inlärda anknytningssystem (beteenden) för att hålla kvar det vuxnas uppmärksamhet. Anknytningen påverkar barnet senare i livet. När barnet är i en trygg miljö börjar de att utforska och lära sig nya saker. Om barnet inte har en trygg miljö så behöver den vuxne kunna trösta barnet för att återfinna tryggheten (bowlby)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tidiga symtom på psykisk ohälsa - Hos unga

A

Försämrade skolresultat, skolsvårigheter, skolfrånvaro, minskat umgänge med kamrater, minskat intresse för lek och andra aktiviteter/undviker aktiviteter som hen tidigare uppskattat, barnet klagar återkommande/förälder söker åt barnet återkommande för somatiska besvär, sömnsvårigheter, förändrad aptit, viktnedgång, viktökning, destruktivt beteende (skada sig själv på olika sätt), regression (framförallt i yngre barn) / avstannad utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lagstiftning - Hos unga

A

Barnkonventionen à Lag sedan 1 januari 2020, fyra huvudartiklar:
2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.
3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Lagen om psykiatrisk tvångsvård

A

Sedan juli 2020 finns en särreglering i lagen om psykiatrisk tvångsvård när det handlar om barn och ungdomar.
• När en patient under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid tre tillfällen under samma vårdtillfälle ska anmälan till Ivo göras.
• En patient under 18 år får spännas fast med bälte under max en timme och enbart om det finns risk för att patienten löper risk att skadas om det inte sker.
• Beslut om avskiljning av patient under 18 år gäller max under två timmar och enbart när övriga åtgärder inte är tillräckliga och patienten pga aggressivitet eller våldsamt beteende allvarligt försvårar vården av övriga patienter.
• Beslut om inskränkning av rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster (dator, telefon) gäller max en vecka.
• Patienter under 18 år har rätt till dagliga aktiviteter samt daglig utevistelse när de vårdas enligt LPT under minst 1 timme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen - Hos unga

A

Skyndsam anmälan till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.
• Enbart oro eller misstanke är tillräckligt för att anmäla
• Vid misstanke om brott bör även polisanmälan göras
• Anmälan görs till socialtjänst i den kommun där barnet bor
• I särskilt brådskande fall: muntlig anmälan kompletteras skriftligt i efterhand

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tvångsomhändertagande enligt ”lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga”

A

Omhändertagandet enligt LVU kan ske när vårdnadshavare eller barnet motsätter sig nödvändig vård om:
1. Det finns allvarliga risker för barnets utveckling eller hälsa pga missförhållanden i hemmet (ex, misshandel, övergrepp, omsorgsbrist).
2. Det finns allvarliga risker för barnets utveckling pga exempelvis missbruk, kriminalitet, eller annat socialt nedbrytande beteende.
Det är möjligt när:
• Vårdnadshavare motsätter sig barnet/ungdomen nödvändig vård
• En ungdom över 15 år motsätter sig nödvändig vård
• En ung person mellan 8–20 år om allvarlig risk för hälsa och utveckling föreligger pga den unges eget beteende enl nr 2 ovan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

BUP

A

möter barn mellan 4–19 år, ibland yngre barn, erbjuds dock oftast hjälp via BVC/MBHV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Framförallt öppenvård, men slutenvård finns för ”blåljuspatienter” - Hos unga

A

Patienter med svår depression, hög risk för suicid
• Patienter med symtom på psykos
• Patienter med svår ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Inom öppenvården - Hos unga

A

Utredning och behandling av NPF (ADHD, autism).
• Utredning och behandling av depression, ångest, självskadebeteende, trauma, PTSD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mellanvård - Hos unga

A

(skiljer sig mellan olika regioner):
• Behandling av ätstörningar
• Dagvårdsbehandling inriktning DBT (dialektisk beteendeterapi) (för ex självskadebeteende).
• Insats som pågår måndag – fredag utan inläggning på slutenvård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Depression hos barn och ungdomar

A

Depression kännetecknas som ett minst 2 veckor långt tillstånd av nedstämdhet, bristande, glädje eller engagemang samt minskad energi. Det påverkar livskvalité och funktionsförmåga. Hos barn är finns ofta en tydligare utlösande faktor. Barn från skolåldern och uppåt bör alltid få möjlighet till enskilt samtal kring deras mående och stämningsläge.
Fråga alltid:
• Trauma?
• Missbruk eller våld i familjen? Alkohol ses alltid som riskbruk under 18 års ålder.
• Självmordstankar?
Till hjälp för diagnostik: Sker alltid tillsammans med barnet
• MADRS-S (från 13 år)
• BDI (används även för lite yngre barn)
• MINI-KID

17
Q

Depression - Spädbarn

A

Sömnsvårigheter, mat svårigheter, svårt med regelbundenhet kring mat och sömn. Barn som aldrig kommer till ro, ständigt skriker, barn som ständigt matvägrar, Försämrad kontakt, i svåra fall apatiska, ibland vid samtidigt anknytningsstörning. Regression av färdigheter, försämrad tillväxt ”failure to thrive”

18
Q

Depression - Småbarn

A

Ingen lust för aktiviteter som brukar roa barnet, trötthet, bråkighet, överaktivitet, tillbakadragenhet, regression av färdigheter, sömnsvårigheter, förändrad matlust, huvudvärk, magont

19
Q

Depression - Äldre barn

A

Uttalad ledsenhet, känsloutbrott, ilska, plötsliga gråtattacker, negativa tankar, känslor, skuldkänslor, värdelöshetskänslor.

20
Q

Depression - Tonåringar

A

Irritation (observeras snarare än ledsenhet), svårare att hanntera motgångar, känslighet för kritik, ofta ökad aptit, viktuppgång, sömnstörningar (sover mycket, vissa för lite, vanligt med kraftigt försämrad dygnsrytm).

21
Q

Behandling - Depression hos unga

A

Psykopedagogisk insats, psykoedukation, hitta vardaglig struktur, anpassa krav.
• KBT i första hand inte läkemedel.
• IPT (interpersonell terapi) om relationsproblem är grund till depressionen.
• Farmaka, vid svåra tillstånd eller när psykologisk behandling ej har tillräcklig effekt.
• I första hand fluoxetin
• I andra hand sertralin samt escitalopram
• SNRI-preparat (duloxetin, ej venlafaxin då det ökar självmordstankar) om andra läkemedel ej gett effekt.
• Vid mycket svåra tillstånd kan ECT vara aktuell för barn (ej i Borås)
• Mycket vanligt med samsjuklighet, ångestsyndrom, drogmissbruk, ätstörning, ADHD, självskadebeteende, kroniska sjukdomar, fysiska funktionsvariationer.

22
Q

Omvårdnad - Depression hos unga

A

Skapa struktur gällande mat, sömn, vardagliga aktiviteter
• Balans mellan vila och aktivitet
• Stöd och uppmuntra till fysisk aktivitet (någon typ av aktivitet som barnet gillar)
• Skapa goda sömnvanor, ibland behov av farmaka
• Stödja patienten i minskad användning av nikotin, alkohol, droger
• Alltid samverkan med familj och skola: anpassad skoldag? Minskad studietid? Behov av tillfällig föräldrapenning? Ökad omsorg från föräldrar?
• Främja upplevelse av hopp.

23
Q

Suicidrisk - Hos unga

A

Suicidtankar är vanligt i tonåren liksom existentiella funderingar, det är inte farligt att prata om och något som behöver göras mer.
• Suicidala handlingar bör bedömas som hög risk för suicid, även om den unga förnekar suicidavsikt/suicidtankar – kan förekomma vid exempelvis impulsivt beteende. Viktigt observandum och ska tolkas som suicidrisk.
• Bruk av alkohol och droger innebär ökad suicidrisk.
• Hur ser vårdnadshavares skydds/omsorgsförmåga ut? Behöver föräldrarna stöd? Eller behöver barnet vårdas i slutenvården?

24
Q

Ångestsyndrom hos barn och unga

A

Oro och ångest är vanligt förekommande i alla åldrar. Om påverkan på barnets funktionsnivå eller inskränker barnet i vardagen à Viktigt med stöd och behandling.
• Enligt ICD-10:
• Generaliserat ångestsyndrom
• Separationsångest
• Paniksyndrom
• Selektiv mutism (oförmåga att tala i olika situationer, normal språkförmåga men vid otrygga situationer triggas oförmågan). Vanligare hos barn med autism eller vid flerspråkighet.
• Social fobi (vanligt i tidig ålder, ca 10 år).
• Samsjuklighet vanligt: depression, ätstörning, PTSD, OCD, AST, ADHD m.fl.

25
Q

Ångestsyndrom hos barn och unga - Behandling

A

Psykopedagogisk intervention.
• KBT, förstavalsbehandling (vid svårare tillstånd i kombination med SSRI)
• SSRI – Sertralin förstahandsval

26
Q

Ångest i olika åldrar

A

Små barnà Mörker, ensamhet, fantasifigurer, spöken, döden, separation från förälder
Lägre skolåldernà att bli skadad, kidnappad, att man själv ska råka ut för någon olycka
Att det ska hända föräldrarna något.
Äldre barn/ tonåringarà oro över att klarar av att hantera olika sociala situationer, vad kompisarna tycker och tänker, sitt utseende, sin sexualitet, oro att bli vuxen, oro i sociala situationer

27
Q

Ätstörningar hos barn och ungdomar, tecken

A

Börjar äta nyttigare, slutar med godis och fika.
• Hoppa över måltider, ”hinner inte”, ”har redan ätit”
• Väljer bort vissa livsmedelsgrupper, ex kolhydrater.
• Det går åt väldigt mycket mat, framförallt sötsaker

28
Q

Anorexia nervosa - Hos unga

A

rädsla för att gå pp i vikt, övervärdering av vikt, stöd kroppsuppfattning, barnets upplevelse av egenvärden helt beroende av förmågan att försätta minska i vikt. Irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, ångest, depression

29
Q

Bulimia nervosa - Hos unga

A

rädsla för att gå upp i vikt, stark fixering vid mat, hetsätningà ångestàkompensatoriskt beteende

30
Q

Risker med ätstörning hos unga

A

Anorexia: psykiatrisk sjukdom med högst mortalitet, tillväxthämning, försenad pubertetsutveckling, fertilitetspåverkan, osteoporos

31
Q

Behandling av ätstörning - Hos unga

A

Hela familjen behöver involveras i patientens behandling, föräldrarna har en viktig roll i behandlingen.
• psykoedukation - till patient och familj, det är vanligt att familjen omedvetet förändrar matsituationen hemma i förhållande till ätstörning.
• Familjeterapi (tre steg) à viktåterhämtning, hjälpa patienten att äta självständigt, tillbaka till normalt tonårsliv.
• KBT – i dagvård eller slutenvård, IPT (interpersonell psykoterapi)

32
Q

Trauma - Hos unga

A

För trauma: en eller flera utlösande, identifierbara faktorer.
• Interpersonella trauman (övergrepp, misshandel) ofta svårare att hantera än icke personella trauman (bilolycka, sjukdom).
• Riskfaktorerà Föräldrars bristande förmåga att skydda sitt barn. Tidig anknytningsproblematik, traumatiserade föräldrar, låg socioekonomisk status, social isolering.
• Skyddsfaktorerà Föräldrars reaktioner och förmåga att hantera situationen, stöd från andra viktiga vuxna, upprätthållande av struktur kring mat, som m.m. Fungerande skola, förskola. Individuella skyddsfaktorer såsom stabil personlighet, social kapacitet, hög begåvningsnivå, god impulskontroll.

33
Q

Behandling av trauma - Hos unga

A

Viss del av barn och ungdomen ”självläker”.
• CPP – Child Parent Psychotherapy (psykodynamisk) för små barn.
• Traumafokuserad KBT för barn (från ca 4 år) och tonåringar.
• Prolonged exposure therapy för tonåringar