Personlighetssyndrom Flashcards
Vad är en personlighet?
Inrotade mönster av tankar, känslor, beteenden, livsstil, anpassning, personlighetsdrag. Om personligheten snabbt ändras kan det vara något sjukligt.
Vad är sjukt och vad är en personlighet?
Avviker från allmän förväntan, man beter sig inte som man förväntas göra.
Olika typer av personlighetssyndrom Kluster A – udda excentriska
Paranoid form
• Schizoid form
• Shizotypal form
Olika typer av personlighetssyndrom Kluster B – dramatisk och impulsiva
Antisocial form
• Borderline
• Narcissistisk form
• Histrionisk form
Olika typer av personlighetssyndrom Kluster C – räddhågsna och ängsliga
Ängslig form
• Osjälvständig form
• Tvångsmässig form
Kluster A
Paranoid form
paranoida i sin utformning, upplever att andra är skeptiska mot en, känner sig konfronterade, går till motangrepp snabbare, blir inte ofta diagnostiserade då de ofta isolerar sig, kan ses som en jobbig person på arbetet. Liten självinsikt, dom beskriver världen som den är och ser ut. 2% av vuxenbefolkningen har kriterier som uppfyller paranoid form. Få som förbättras och få som söker hjälp.
Schizoid form
människor som är likgiltiga till andra, ointresserade av andra människor, ”ensamvarg”. Upprättar sällan kärleksrelationer, ofta dåliga livsomständigheter där personen drar sig till ensamhet. Inget känslomässigt gensvar i konversationer.
Shizotypal form
udda framträdande karaktär, bisarra och egendomliga idéer. Ofta misstänksamma i sin natur, kan se kränkningar i saker som egentligen inte är det, gränsar till psykotiskt. Utvecklar korta psykotiska skov. Tror på magier, övernaturliga fenomen, allmänt avvikande beteende. Talar gammalmodigt, annorlunda klädsel, generellt välfungerande.
Kluster B - Antisocial form - A
A. Ett genomgående mönster av bristande respekt för kränkningar och av andras rättigheter, ska ha förekommit innan 15 års åldern. Vilket tar sig tre av följande uttryck:
- 1. Oförmåga att anpassa sig efter rådande normer och lagligt beteende, visar upphov till brottsliga handlingar.
- 2. Bedrägligt beteende, upprepade lögner, bruk av falska namnuppgifter eller försök att lura andra för nöjes eller personligvinnings skull.
- 3. Impulsiv eller oförmögen att göra upp planer
- 4. Irritabla, aggressiva, vilket visar sig genom upprepade slagsmål eller misshandel
- 5. Nonchalerar obekymrat såväl egen som andras säkerhet.
- 6. Är ständigt ansvarslös, vilket visar sig i oförmåga att etablera ordnande förhållanden eller att uppfylla ekonomiska åtaganden.
- 7. Brist på ångestkänslor, likgiltighet eller bortförklaringar efter att ha sårat eller betet sig illa.
Kluster B - Antisocial form - B
Personen måste fyllt 18 år för diagnos
Kluster B - Antisocial form - C
Uppförande störning, lögnaktighet, vandalism, slagsmål, stölder
Kluster B - Antisocial form - Prevalens
ca 1% kvinnor och 3% män. Samsjuklighet: missbruk, ångest, somatisering, kroppslig skada, risk ökar om ADHD diagnos föreligger
Kluster B - Antisocial form - Behandling
Kontroll av eventuellt missbruk, sparsamma med beroendeframkallande mediciner
- Symtomlindring av symtom som ångest och depression
- Motivera till mer ansvarstagande
Kluster B - Antisocial form - Prognos
- Det lugnar sig ofta med åren
- Men för vissa har deras beteende orsakat stora sociala konsekvenser och deras möjlighet till god livsföring är inte god.
- Tidig död, hamnar i missbruk, våld eller skada
Vad karakteriserar borderline
- Instabil självbild och identitet, patienter beskriver en tomhet som inte går tt sätta fingret på, många blir sökande för att hitta sig själv och sin identitet, utseendet kan förändras snabbt.
- Instabil sinnesstämning
- Instabila relationer
- Detta måste visa sig i flera olika sammanhang som sociala konsekvenser, leder till påtagligt lidande.
- Skiftar starkt i sina värderingar, finns inga gråzoner. Svart eller vitt.
- Rädsla för separation och att bli övergiven
- Självskada är vanligt
- Kritikkänsliga, svårt att bibehålla arbete, arbetsplatskonflikter
- Låg stresströskel och uthållighet, ex svårt att klara av utbildningar
Diagnoskriterier enl DSM-5 - Borderline
- Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantasierande separationer.
- Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av omväxlande extrem idealisering respektive nedvärdering.
- Identitetsstörning: uttalad och ihållande instabilitet med avseende på självbild eller känsla av sammanhållen personligidentitet.
- Impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv.
- Upprepat suicidalt beteende, suicid hotar, suicidala utspel (inget diagnoskriterium)
- Är affektivt instabil, vilket beror på en påfallande benägenhet att reagera med förändrad sinnesstämning.
- Kronisk tomhetskänsla
- Inadekvat, intensiv ilska eller har svårt att kontrollera sin ilska
- Övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom. Dissociation à overklighetskänslor, frånvaroluckor, inte känna igen sig själv, förvirringstillstånd, är däremot ett normalsymtom för personer som inte har borderline.
Prevalens - Borderline
ca 2%, dock vanligare inom psykiatrin
Vårdrelation - Borderline
Bygga tillit och hopp, få patienten att känna sig sedd och delaktig, respektera och stödja patientens autonomi, validering, motivering
Behandling - Borderline
- 1) överlevnad skall säkras så långt som möjligt, Vid kriser är det viktigt med personligkontakt och krisplan. Försöker jobba med korta inläggningar i slutenvården, då längre perioder inte gynnar patienten.
- 2) säkra fortsatt behandlingskontakt, avbryter/avslutar gärna när de känner sig svikna, hantera störningar och behandlingsbrott skyndsamt.
- Behandla symtom som depression och ångest
- Krishantering, stresshantering, KBT, DBT
Prognos - Borderline
- Hög grad av samsjuklighetà affektiva störningar, ätstörning, missbruk, PTSD, dissociation, hög suicidfrekvens (3–10%), somatiska besvär.
- Förbättras vanligen efter 30 års ålder.
Människan bakom diagnosen - Personlighetssyndrom
Tomhet, ensamhet, lågt självvärde, stigmatisering, känna skam över att inte passa in i samhället eller fantastiska, övermänskliga och felfria
Epidemiologi - Personlighetssyndrom
förekomst i befolkningen 5–10%, inom psykiatrin 30–50% inom rättspsykiatrin eller kriminalvården ännu högre, vanligare att män har antisocial personlighetsstörning och kvinnor emotionella störningar.
Förklaring för utveckling av personlighetssyndrom
Stress och sårbarhetsmodellen
Genetiska och biokemiska faktorer, tidigare erfarenheterà stressande livshändelse, hanterande strategier och socialt stödà grad av lidande/ohälsa och sociala konsekvenser.
Komplikationsmodell - Personlighetssyndrom
om man har haft tidigare psykisk ohälsa är man mer benägen att få en annan psykiatrisk sjukdom.
