Äldrepsykiatri Flashcards
Kännetecken för psykisk ohälsa hos äldre
1) Symtombild à Avvikande och atypisk, svårt att bedöma utefter diagnostiska kriterier, det kräver uppmärksamhet. Symtomfattighet: överlappning av symtom, vad är vad?
2) Samsjuklighet à när äldre drabbas av somatiska sjukdomar finns en överhängande risk för en samtidig depression. Ex stroke hjärt-kärlsjukdom, cancer, Parkinson. 30–40% har samtidig depression
Egentlig depression hos äldre
Måttligt sänkt stämningsläge
- Upplevs otillfredsställd
- Irritabilitet
- Ängslan, oro, svårt att vara still
- Tomhetskänsla, hjälplöshet
- Svårt att hänga med
- Skuld, skam, stigmatiserande
- Overklighetsupplevelser
- ”somatisering”, värkproblematik, ingen fysisk påvisbarhet finns
- Konfusion, kan vara depression eller annat
- Misstänksamhet
- Somatiska symtom som förstoppning, värk, smärta
- Ångest och oro är vanligt, särskilt morgonångest, vaknar tidigt, svårt att somna om
Problem inom äldrepsykiatrin
Underdiagnostik à 50–90% av depression hos äldre upptäcks inte i primärvården
- Överförskrivning à skriver ut för mycket läkemedel till äldre. Till exempel antidepressiva. Konsekvenser kan vara ökad blödningsbenägenhet, benskörhet, yrsel (fallrisk) av vissa läkemedel. Val av antidepressiva ska dokumenteras, motiveras, utvärderas regelbundet.
- Fallriskà Antidepressiva bidrar till hög fallrisk. Till och med mer än benzodiazepiner.
- Felaktig läkemedelsanvändning à SSRI har begränsad effekt hos äldre och korrelerar med ökad dödlighet. Tar längre tid att uppnå effekt. Cymbalta = bra, Citalopram och mirtazapin = mindre bra. Antikolinerga kan ge konfusion. Benzodiazepiner= risk för fall och beroendeframkallande. Neuroleptika skrivs ut felaktigt mot oro och ångest, skall endast användas vid psykossjukdom och som underhållsbehandling
Utredning - Hos äldre
Uteslut annan problematik som somatisk sjukdom, CT/MR, infarkt? Blödningar? Prover!
- Hur ser den totala livssituationen ut? Hur bor hen? Psykisk ohälsa tidigare? Ärftlighet? Klarar personen sig på egen hand?
- Kliniska blicken à hur ter sig patienten? Klädsel? Minnesfunktion? Anhörigas upplevelser, uteslut demenssjukdom (MMSE-SR).
- Använda sig av skattningsskalor ex GDA-20 (geriatric depression scale)
Behandling - Hos äldre
Stödjande samtal
- ECT
- Anpassad och regelbunden information, tydlighet, involvera anhöriga
- Stöd i ADL
- SSRI – start slow go low
- Aktivitet, hitta stimuli
- Balans mellan aktivitet och vila
- Medmänsklig kontakt och kontinuitet i vårdrelationen, visa engagemang och genuinitet.
- Speciella vårdplatser
Sömnstörning - Hos äldre
Vanligt förekommande och ökar med åldern. Till skillnad från yngre inte ett kriterie vid diagnostisering av depression.
- Tillhör normala åldrandet, kanske sover på dagen, försämrad blåsfunktion, rörelsehinder.
- 40–50% på äldreboende har någon form av kontinuerlig farmakologisk behandling för störd sömn
Behandling för sömnstörning - Hos äldre
1: a hands behandling är alltid icke farmakologisk
- Åtgärder: Ex lugn, kaffe, miljö, dela rum, regelbundenhet, sover på dagen? Stötta till aktivitet. Övrig symtomlindring för ex smärta. Hjälpmedel från arbetsterapeut, tid för sömngående, sömnrutiner.
- Farmakologisk à begränsad tid och god information, försiktighet till äldre, förlängd halveringstid ger ”hangover”.
- Benzodiazepiner à inte helt lämpliga, påverkar sömnmönster
- Antihistamin: Propavan, ges två timmar före sänggåendet, sömnmedel, ej vanebildande, lång halveringstid kan ge ”hangover”. Ger konstant sömn.
- Benzodiazepinliknande à Zopiklone, zolpidem, stilnoct, kort halveringstid, inga dagen efter biverkningar, ges vid sänggåendet, är ett insomningspreparat.
- Andra preparat: Theralen (neuroleptika), circadin (melatonin), ej förstahandsalternativ.
Fysisk aktivitet à träning 2ggr/v i 35–40 min minskar depression och ökar kognitiva förmågorna, förebyggande, behandlande. FAR kan förskrivas av all legitimerad personal. Glöm inte uppföljning och utvärdering
