Psykosocial arbetsmiljö Flashcards
Vilka typer av krav finns det i krav och resurs modellen?
- Kvantativa krav
- Kognitiva krav
- Emotionella krav
Vad räknas som resurs i krav och resurs modellen?
Viktigt att buffra med positiva faktorer i form av resurser för att motverka en situation med hög krav.
- Arbetskontroll
- Stimulans
Resurser: Arbetskontroll? Stimulans? Socialt stöd? Belöning/organisatorisk rättvisa?
Vad? hur mycket kan man påverka själv arbetsinnehållet Hur? arbetstakt, pauser, i vilken ordning Om arbetet som man gör är utvecklande, om man lär sig nytt och om variations finns. Användning av kompetens både emotionellt (prata av sig) och instrumentellt (avlastning med arbetsuppgifter) Stöd i från ledningen–> organisatorisk stödet Stöd från kollegor –> stöttande, konkurrens, mobbning Hårt arbete kan vara helt om man får adekvat belöning. Lön, uppskattning, karriärmöjlighet, anställningstrygghet
Kvantativa krav ?
Övertid, jobba snabbt, hinner inte klart. arbetsvolym i relation till arbetstid
Kognitiv krav?
Kognitiva krav-informationsprocess som kräver koncentration och hålla många saker samtidigt i sitt minne. Fatta snabba beslut och komma på kreativa lösningar. Såna jobb ses som stimulerande och därför svårt att säga när det blir mycket.
Emotionella krav?
väcker känslor men man måste behärska dem för att behålla professionalitet. Innebär för elever, sjuka eller beroendeanställning att beslut måste tas. Högt meningsfullhet jobb som läkare, lärare och socialarbetare.
• Höga krav och låg kontroll – • Höga krav och hög kontroll – • Låga krav och låg kontroll – • Låga krav och hög kontroll –
Anspänd/Job strain Aktiv Passiv Avspänd
Depression och utmattningssyndrom (UMS) ökar vid; “JOB MOP”
Jobstrain Osäker arbetsanställning Brist på socialt stöd Mobbning och konflikter Obalans mellan ansträning och belöning Pressat arbete
Vad motverkar UMS och depression?
Rättvis arbetsmiljö Autonomi “goda möjligheter till kontroll över arbetet” + socialt motverkar sömnstörningar
Högre förekomst av sömnstörning vid ? “MOHammed skiftarbetar”
Skiftarbete Mobbning Obalans mellan ansträning och belöning Höga psykiska krav
Ökad risk för Hjärt- och kärlsjukdomar? “JOB NOOP”
Jobstrain Obalans mellan ansträning och belöning Bristanade kontroll/autonomi Nattarbete Osäker anställning Orättvisor på arbetet Pressat arbete
Skiftarbete ökar risken för ?
Stroke Hypertoni
AFS? Vad ingår i det ? Syftet?
Arbetsmiljöverketförfattningssamling Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling Att förebygga ohälsa i arbetsmiljö.
UMS diagnostiska kriterier
a) fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor + symtomen har utvecklas pga flera identifierbara stressfaktorer som har förelegat i minst 6 månader. b) påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet c) minst 4 symtom som förelegat nästan dagligen under minst 2 veckor d) symtomen orsakar lidande eller försämrade funktion i arbete, socialt etc e) utmattningen beror ej på andra somatiska sjukdomar eller substansbruk. f) om kriterierna för andra psykiatriska diagnoser är uppfyllda skrivs dessa som huvuddiagnoser och UMS är tilläggsdiagnos.
Vad är stress? Vad gör sympatikus? Vad gör hypothalamus?
Stress är fysiologisk anpassningsreaktion som aktiverar ANS och sympatikus som i sin tur aktiverar hypotalamus att frisätta kortisol. sympatiska nervsystemet triggas för att man ska agera. Den sätter i sin tur igång processer i binjurarnas märg så att stresshormoner, så kallade katekolaminer, utsöndras i kroppen. Det gäller framförallt hormonerna adrenalin och noradrenalin. Det märker vi i och med att vi känner oss mer vakna och alerta samt att pulsen och blodtrycket ökar. När det sympatiska nervsystemet reagerat aktiveras även hypothalamus en del i hjärnan som bland annat påverkar ämnesomsättningen, sömnen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Vid stress utsöndrar hypotalamus ett hormon som i en invecklad process leder till att kortisolhalten i blodet ökar. Kortisolet är en viktig del i energiförsörjningskedjan. Vid stress ser kortisolet till att hålla nivån av kolhydrater, proteiner och fetter i blodet på en sådan nivå att mesta möjliga energi är tillgänglig för kroppens celler – inte minst för musklerna och hjärtat. Hormonerna har också påverkan på immunförsvaret, som tillfälligt stärks.
