Medicinsk intyg + Rättsmedicin Flashcards

1
Q

Intyg vs utlåtande

A

Intyg saknar läkarens bedömning. Intygar endast sakförhållanden.

Utlåtande innehåller även en bedömning.

Båda fungerar som juridiskt dokument.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är grundförutsättningar för ett utlåtande?

A

Opartiskhet
Kompetens
Kännedom om förhållandena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är opartiskhet?

A

Att man ska känna sig fri i förhållande till den man skriver utlåtande om

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är jäv enligt förvaltningslagen?

A

Motsatsen till opartiskhet. Jäv är ett hinder för att skriva utlåtande/intyg. Innebär att man har ett förhållande till den man skriver intyg till och därmed ofri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kompetens?

A

Reel kompetens – det man verkligen kan

Formell kompetens –> legitimation eller specialist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sekretess och utlåtande?

A

Utlåtande skrivs endast med patientens samtycke.

Utlåtande utan samtycke får skrivas med stöd av lag tex LPT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Försäkringskassa eller arbetsgivare?

A

Man kan INTE skriva intyg på begära av dessa två aktörer utan patientens samtycke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När måste läkaren skriva intyg?

A

1) Intyg om vården enligt PatientDatalagen (PDL) när somhelst på patientens begäran.
2) Skriva utlåtande på begäran av polismyndighet, domstol, åklagarmyndighet, länstyrelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

RMV? OCh rättsintyg?

A
  • Rättsmedicinalverket tog över huvudansvaret för utförandet av rättsintyg i riket.
  • Rättsintyg skall alltså som huvudregel inhämtas från läkare inom RMV – helst inte från hälso- och sjukvårdens anställda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka fall skall obduceras av rättsmedicin? 4 grupper

A
  1. Kroppen skadats till följd av yttre påverkan
  2. Plötsligt och oklart död
  3. Identifieringsärende
  4. Försumlighet/vårdslöshet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kroppen skadats till följd av yttre påverkan?

A

o Mekaniska skador (skarpt eller trubbigt våld, skottskador mm, inklusive sena
komplikationer)
o Toxiska effekter (alkohol, narkotika, läkemedel)
o Värme, kyla eller el
o Dödssättet kan vara suicid, olycksfall eller orsakad av andra (tex mord)
o I princip alla icke-naturliga dödsfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Plötsligt och oklart död ?

A

o Plötslig spädbarnsdöd
o Ingen tydlig dödsorsak
o Om man inte har klar dödsorsak kan man inte utesluta att det är något polisen behöver utreda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Identifieringsärende?

A

o Ruttna fall, till följd av brand, efter allvarlig trafikskador visuellt identifiering inte möjligt.
o Övrigt okända personer

o Tandkort som tagits tidigare vs tandkort nu. Rättsodontologi
o Vävnad för rättsgenetisk analys mha en anhörig eller material från tandborste
o Kirurgisk implantat med seriernummer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Försumlighet/vårdslöshet?

A

o Lex Maria-fall
o Bristfällig vård av föräldrarna
o Bristfällig vård av barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka fall skall obduceras av rättsmedicin? Mnemonics “RYMD POLIS”

A
Ruttna 
Yttre våld 
Mord 
Droger 
Plötsligt spädbarnsdöd 
Oklart dödsorsak 
Lex Maria 
Indentitet okänd 
Suicid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dödsbevis?

Om ej fall för polisen skickas till vem?
Om det är ett fall för polisen skickas till vem?

A
  • Informerar Skatteverket att personen har avlidit (har inte med dödsorsaken att göra)
  • Läkaren som skriver på blanketten får inte vara nära anhörig till den avlidna (förälder, barn, make, syskon)

I ärende till polisen :
• Om det är klart att polisen kommer utreda fallet är det läkaren som skriver dödsbeviset som har ansvaret att polisen informeras. Dödsbeviset skickas till Polismyndigheten.

• Skall alltid fyllas i utan dröjesmål. Skickas till på första vardagen efter döden har upptäcks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dödsorsaksintyg?

A

• Fall som ej polisanmälas och döds har inträffat pga känd och naturlig så skrivs dödsorsaksintyg av läkaren som konstaterat dödsfallet inom 3 veckor. Skickas till Socialstyrelsen.

I dödsfall som har blivit polisiärt kommer en rättsmedicinskt obduktion att göras och intyget skickas till socialstyrelsen av rättmedicinsläkaren.

• Två delar
o Terminal dödsorsak och allt som har föranlett till den

o Andra sjukdomar eller tillstånd somi ntedirekt har orsakat döden,men kanske har lett till att personen avlidit fortare eller varit mer sårbar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är ett rättsintyg? Syftet? Inhämtas/begärs av? Vem avser den?

A
  • Skriftligt medicinskt utlåtande av läkare som behöver ej vara rättsläkare
  • I syfte att användas i brottsutredning eller som bevis i en rättegång vid brott som begåtts. Inhämtas av polis eller åklagare
  • Polisen eller åklagarens begäran gör det till ett rättsintyg, privatperson kan inte begära rättsintyg.
  • Avser en levande person
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är underlaget till ett rättsintyg?

A

o Läkarens egna undersökningsfynd

§ Efter särskild kroppsundersökning av målsägande (skador som skall användas som bevismaterial –> frivilligt
eller
§ kroppsbesiktning av en misstänkt –> (tvång)

o Rättsmedicinskt yttrande

§ Skadedokumentation som en FD-läkare (forensisk dokumentations) har utfört, där en rättsläkare ansvarar för bedömningen och rättsintyget.

§ Uppgifter i en patientjournal (efter besöket inom HSV) angående en misstänkt eller målsägande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad avses med kroppsbesiktning?

A

Undersökning av människokroppens yttre och inre samt att prov tas från människokroppen och undersöks. Tvång görs på begäran av åklagaren eller polisen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vem får besluta att inhämta ett rättsintyg?

A
  • Polis- eller åklagarmyndighet

* Enskilda får inte begära rättsintyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

När skall ett rättsintyg inhämtas?

A

• Vid utredning av ett brott som kan antas föranleda annan påföljd än böter

  • Görs även om den misstänkte inte är straffmyndig men brottet kunde ha antas ge annan påföljd än böter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär rättsmedicinsk kroppsundersökning av målsägande?

A

• Frivillig undersökning
• Får aldrig ske utan samtycke
o Minderårig målsägande – samtycke från vårdnadshavare
o Medvetslös – samtycke från god man
o Målsägande har rätt att bestämma omfattningen av undersökningen (skall förklara vikten att undersöka allt men kan inte tvinga)

OBS varje steg av undersökningen skall ske med samtycke!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär rättsmedicinsk kroppsbesiktning av misstänkta gärningsmän?

  • Åklagare
  • Förundersökningsledare av polisen
  • Domstol
A
  • Ofrivillig undersökning
  • Tvångsåtgärd vid misstänkta gärningsmän
  • Innebär undersökning av människokroppens yttre och inre, samt tar prover från människokroppen och undersökning av sådana prover.
  • Får inte leda till skador eller men

• OBS får inte ge lugnande för att underlätta kroppsbesiktning men får lugnande om
det efter medicinsk bedömning är indicerat, ej etiskt försvarbart utan medicinsk indikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Rättsintyg som avser målsägande får som huvudregel inte utfärdas utan samtycke, dock undantag till samtyckesregeln finns om?

A

Undantag 1: Brott med minst ett års fängelse eller försök till brott med minst två års fängelse.

Undantag 2: Försök till överföring av allmänfarlig sjukdom med minst ett års fängelse

Undantag 3: Vissa brott enligt brottsbalken eller lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot minderåriga

Undantag 4: Om journalhandlingar etc. lämnats ut till polis/åklagare med målsägandes godkännande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ett rättsintyg som avser den som är misstänkt för brott får utfärdas utan samtycke om?

A

Kroppsbesiktning har gjorts eller annan undersökning har gjorts

Brottet tillhör undantag 1, 2 eller 3 nedan.

Undantag 1: Brott med minst ett års fängelse eller försök till brott med minst två års fängelse.

Undantag 2: Försök till överföring av allmänfarlig sjukdom med minst ett års fängelse

Undantag 3: Vissa brott enligt brottsbalken tex förbud mot könsstympning av kvinnor, mot minderåriga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Sekretessen ska brytas om:

A
  1. Uppgifterna rör att någon vistas på en sjukvårdsinrättning begärs av en domstol, åklagare, polis, mm
  2. Det behövs för en rättsmedicinsk undersökning
  3. Man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (socialnämnden)
  4. RMV begär ut handlingar för sitt arbete och det omfattar av undantag 1-3 på förra sidan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur klassificera skadan?

A

1) Enligt avsikt:
Självtillfogade skador- i syfte till suicid, ångestlindrande, bedrägligsyfte (lura försäkring)

Avvärjningsskador- aktiv- greppar ett föremål
- passiv- håller armen uppe för att
skydda huvud.

2) Enligt allvarlighetsgrad:

Lindrig?
Livshotande?
Risk för bestående men?

3) Enligt kontext:
Sexuella övergrepp
Barnmisshandel
Hängningar

4) Patologisk klassificering – grundas i principerna av mekanism och morfologi

o Trubbigt våld
o Skarpt våld
o Kombination av trubbigt och skarpt våld - punktionsskador, hackskador, tex yxa, skruvmejsel, mycket slö kniv mm
o Högenergiskador – skottskador och explosioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Patologisk klassificering grundas på?

A

I principerna av mekanism och morfologi

  • Trubbigt
  • Skarpt
  • Kombination
  • Högenergiskador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur bedöms livshotande skador?

A

Skadan innebär beaktansvärd risk för dödlig utgång om den inte kommer under behandling. Avser en skadas spontanförlopp, dvs. utan behandling skulle det vara livshotande.

Av betydelse även om skadorna har varit i närheten av vitala organ

  • Skärskador på halsen, bredvid stora kärl
  • Skottkanal i bröstet, i närheten av hjärtat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är ett livshotande tillstånd?

A

• Personen har befunnit sig i en situation som innebär en beaktansvärd risk för dödlig utgång

o Olika varianter av kvävning
o Nedkylning
o Nära att drunkna
o Svält/uttorkning (fr a bebis)

  • Fysiska skadorna kan vara ringa eller obefintliga
  • Bedömningen grundas ofta delvis på omständighetsinformation
32
Q

Hur bedöms bestående men?

A

• Bedömning av risken för bestående fysiska men till följd av skadorna

o Omfattande ärrbildning
o Funktionsförluster (nervskador, ledskador)
o Posttraumatisk epilepsi

• Ringa/ytliga skador läker oftast utan framtida men

• OBS kan vara svårt att förutse
o Vanligt förekommande komplikationer till vissa skador kan inte uteslutas
o Klinisk specialistbedömning?

• Svårare att bedöma än livshotande skador då man förväntas bedöma prognos

33
Q

Vad redovisas i rättsintygets utlåtande?

A
  • Påvisade undersökningsfynd/skador
  • Fyndens/skadornas uppkomstsätt (satt i relation till det som påstås ha hänt)
  • Fyndens/skadornas ålder (satt i relation till tidpunkten för händelsen)
  • Livshot/beaktansvärd risk
  • Risk för bestående (fysiska) men
34
Q

Vävnadsskade mekanismer?

A
  • Mekaniskt våld
  • Termisk energi och bestrålning
  • Toxiska ämnen
  • Skadande kemikalier
  • Asfyxi (pulslöshet) och ischemi
  • Mikroorganismer (infektion)
35
Q

Traumatologi definition är?

A

Läran om vävnadsskador till följd av mekaniskt våld

36
Q

Vad är mekaniskt våld?

A

Kroppen exponeras för en fysisk kraft tex stött, tryck, sträck, kläm, knip och Kinetisk energi överförs till och skingras i vävnaden

Källor av energi: vapen, gravitation, kroppens egen rörelse (acc/decel)

37
Q

Vävnad motstår skador pga 2 faktorer?

När inträffar en vävnadskada?

A

1) Hårdhet, stelhet, styrka från tex ben
2) Flexibilitet, elasticitet från tex hud

Energi > vävnadens resistens = skada

38
Q

• Fysiska egenskaper hos inverkande kraft som påverkar omfånget av skadan

A

o Magnitud (mängden kinetisk energi, en ökning av hastighet gör skadan större än samma ökning av massan då E = 1⁄2 x m x v^2)

o Riktning och orientering relativt till kroppen

o Tidsintervall (vill inte att kroppen utsätts för hela mängden kraft under kort tid utan vill dra ut på tiden, därför bilar ska knycklas ihop vid frontalkrock)

o Ytan som exponeras- hela mängden kraft på mindre yta ger större risk för skada, tex bli trampad på med stiletter vs platta skor)

39
Q

• Fysiska egenskaper hos kroppen som påverkar omfång och utseende av skador

A

o Anatomisk lokalisering
§ Tex bukvägg är elastisk, inte så allvarliga yttre skador men risk för mer allvarliga inre skador

§ Däremot hårbotten har hårt underliggande skallben, liten mjuk yta mellan två hårda ytor (skallbenet och vapnet), mer allvarliga yttre skador men skallbenet skyddar hjärnan
§ Sårbarhet för kompressionskrafter?

o Typ av vävnad
§ Hud (mjuk, dock elastiskt) vs ben (hårt, men ej medgivande)
§ Sårbarhet för vridande krafter?

o Kvalitet av vävnad

§ Åldern (tex hud skadas lättare)
§ Sjukdom (infektion i lungvävnad, benskörhet mm
§ Samma mängd kraft hos två olika individer kan ge skadebild som skiljer sig mycket

• Kom ihåg att lindriga yttre skador kan dölja allvarliga inre skador!

40
Q

Hur definieras trubbigt våld?

A

Skadande kraft appliceras på kroppen över en relativt stor yta.

  • Fallskador
  • Slag och spark
  • Träbrädor, metallrör, tegelstenar
41
Q

Hur klassifieras trubbigt våldsskador?

A

1) Blåmärke (Contusion) dermis och hypodermis
2) Hudavskrapningar (Abrasion) epidermis
3) Kross- och slitskador (Laceration) går ner till subkutanvävnad

42
Q

Vad är blåmärke?

A

En skada som orsakas av trubbigt våld, som innebär sönderslitning av blodkärlen i dermis och eller hypodermis med blodansamling under en intakt epidermis.

43
Q

Blödning begränsad till dermis ?

Blödning begränsad till hypodermis

A
  • är blödningen mer välavgränsad–små blodkärl, tät omgivande bindväv
  • flyter blödningen ut mer – större blodkärl, lös
    fettväv
44
Q

• Utseendet av blåmärke förändras över tid

A

1) Kan flytta pga gravitation
2) Kan bli större och tydligare
3) Läkning – färgen förändras
o Blå-röd – brun-lila – grön-gul – ljusgul
o Färgskiftning sker hos levande och avlidna, denna gäller levande, metaboliskt aktiv process, färgskriftning av blåmärken efter döden är aldrig pga läkning
o Ingen förändring – 24 h till max 48 h gammal
o Grön missfärgning – minst 18 h gammal
o Viktigare är blåmärken av olika ålder (tex barnmisshandel)

45
Q

• Spårformat blåmärke?

A

o Slår med något smalt skaft

  • kompression längs föremålet men tänjning på var sida
    om det, där har blodkärlen större risk att gå sönder pga att blodkärl är mer känsliga för tänjning än kompression
46
Q

Blodkärl är mer känsligt för?

A

täjning än kompression

47
Q
  • Intradermalt blåmärke?

* AKA för?

A

Återspeglar mönstret på ytan av föremålet som orsakade blåmärkena tex däck,sko kallas därför också för mönstrade blåmärke.

Begränsad till dermis.

48
Q

• Blåtira?

AKA för?

A

o Peri-orbital vävnad är lös – blod och vätska samlas lätt. AKA periorbital hematom

o Kan orsakas av både direkt våld eller blåmärke som vandrat från tex pannan då saknas skador i ögat eller skallbasfraktur som ger bilateral racoons eyes.

49
Q

Definition av hudavskrapningar?

Epidermisskada?
Övre dermisskada?

A

En skada som orsakas av trubbigt våld, som innebär söndertrasning av hudens ytligaste skikt epidermis och ofta även övre delen av dermis.

Endast epidermis som är skadat –> ingen blödning för epidermis har inte blodkärl.

Övre dermisskada –> sparsam blödning

50
Q

Utseendet av hudavskrapning

A

o Ytliga hudavskrapningar – inget blod, vätskar
o Antemortem – vital reaktion med svullnad och rodnad
o Postmortem – blir brunt och skinnaktigt pga intorkning
o Postmortalaskador–epidermis sitter inte fast så kan
skrapas av,blekgult pga att kroppen inte har reagerat på skadan.

51
Q

En typ av hudavskrapning är brush abrasion som kallas på svenska ?

A

Skrubbsår - kraft tangentiell till hudytan. Striae av hudavskrapningar sker parallellt till kraften.

52
Q

En annan typ av hudavskrapning är crush abrasion som kallas på svenska ?

Vilken subtyp finns för crush abrasion?

A

Kompressions hudavskrapningar - kraft är lodrät till hudytan- krossar epidermis.

En subtyp är mönstrade hudavskrapningar. Återspeglar mönster på ytan som krossade huden

53
Q

Mönstrade hudsavskrapningar orsakas av krön eller dal på ett däck?

A

Mönstrade hudsavskrapningar orsakas av Krön.

Krossad epidermis återspeglar krön på föremålets mönstrade yta, där huden stämplas av räfflarna.

54
Q

Mönstrade blåmärke orsakas av krön eller dal på ett däck?

A

Mönstrade blåmärke orsakas av Dal.

Blödningar i dermis återspeglar dal på föremålets mönstrade yta, där huden ”nyps” i fårorna mellan räfflarna, med stretchning av blodkärlen

55
Q

En 3 typ av hudavskrapning är ligature mark som kallas på svenska ?

A

Snöfåra- åtstramning som är hård och plötsligt, utan friktion kan bli mönstrade tex vid hängning.

o Snara som stramas åt plötsligt runt huden, ingen rörelse mellan snaran och huden, ser mönstrad återspegling av snarans textur

o Om man har rört på tex bundna handleder ser man inte längre något mönster då man får friktionsavskrapning av huden

56
Q

Definition kross och slit/rivskador?

A

Skador som orsakas av trubbigt våld, med förkrossning eller översträckning av vävnaden, som innebär destruktion av hudens hela tjocklek (och ofta vävnaden under huden)

57
Q

Krossår vanligaste lokalisationer? Ser ut som?

A
finns där man har lite vävnad mellan skelettet och huden
Pannan
Hårbottnen, 
Över sträcksenor i leder 
Linjeformat eller stjärnformat
58
Q

Vad kännetecknas djupa trubbiga skador (”lacerations”)?

A

1) Sårkanterna ojämna (fintrasiga eller grovtrasiga)
2) Omgivande huden ofta skadad (blåmärke, hudavskrapning)

3) Vävnadsbryggor
4) Mjukävnad och ben i sårbotten visar tecken på trubbigt våld
4) Ofta smuts (”debris”) i och omkring såret

59
Q

Slitsår eller degloving injury?

A

Skador med avdragning av vävnaden (degloving injuries)

o Raka och släta kanter, drag på en sida av huden leder till att den spricker upp på andra sidan

o Dock vävnadsbryggor, därför vet man att det är en trubbig skada och inte skarpt-skada

60
Q

Definition av skarpt våld? Klassifikation?

A

Kraft appliceras på kroppen genom ett skarpt föremål med skärande kant eller stickande punkt. Koncentrerad över en mycket begränsad yta.

o Skärskador- l
o Stickskador-

61
Q

Skärsår?

A
  • Defekt i hudytan längre än djupet av skadan
  • Orsakas av skärande rörelse, inte stickande
  • Allvarlighet av skärskador beror oftast på anatomisk lokalisation (tex halsen hotad luftväg)
62
Q

Sticksår?

A
  • Defekt i hudytan kortare än djupet av sårkanalen i den underliggande vävnaden
  • ellipsformige sticksåret
  • Storlek (två dimensioner bredd, längd)
  • Orientering (längs- tvär-, eller snett gående)
  • Beskriver kanterna (och änderna, om det går)
  • Kommentar på omgivande huden
  • Sårkanal- riktning och djup
63
Q

Skärskador karaktäriseras ?

A

Jämna, raka sårkanter med spetsiga änder

Omgivande huden ofta oskadat

Sårbotten besudlas sällan

Vävnaden i sårbotten skarpt fördelat

Ibland jack i benet

64
Q

Krossskador karaktäriseras?

A

Sårkanterna fin- eller grovtrasiga, änderna avtrubbade

Omgivande huden ofta skadad (blåmärke, hudavskrapning)

Ofta smuts (”debris”) från vapnet i och omkring såret

Vävnadsbro och krossad muskel

Ibland krossad ben/frakturer i sårbotten

65
Q

Utseende av sticksår kan variera även om det är samma kniv om;
• Parallellt med Langers linjer
• Vinkelrätt mot Langers linjer
• Rörelse av kroppen relativt till riktningen av vapnet

A
  • Parallellt med Langers linjer – smala sår
  • Vinkelrätt mot Langers linjer – stora och öppna sår
  • Rörelse av kroppen relativt till riktningen av vapnet -kniven kommer ut i annan vinkel än den gick in, stjärnformat sår
66
Q

Komplikationer av skador

A

Infektioner (sepsis, pneumoni, meningit efter brott på ansiktsskelett)

Embolier (DVT, gas emboli, fett- eller benmärg emboli)

Ärrvävnad (kompression av blodkärl, tarmobstruktion)

Neurologiska komplikationer (post-traumatisk epilepsi, obstruktiv uropati)
Traumatisk fistel, pseudo-aneurysm 
Hemoperikardium med tamponad efter sticksår
67
Q

Stickskada och bröstsmärta efter några dagar och patienten avlider?

A

Rättsmedicinskt abduktion krävs för att yttre våld och okänd dödsorsak är involverad. Man har anledning att tro att dödsfallet är relaterad till stickskadan.

68
Q

Stryptag och fotografering?

Stryptag och ögonundersökning?

A

Fota i bra ljus, helst i dagsljus.
Placera linjal bredvid märken som man vill fota.

Vid stryptag kan små blödningar uppstå i ögonen även på läpparna.

69
Q

Yttrande betyder i samband med rättsintyg?

A

Rättsintyg kan även skrivas utifrån uppgifterna i en patientjournal. Dessa intyg kallas yttranden, men är också rättsintyg. Även i dessa fall är grundregeln samtycke men om intyget avser ett brott med minimistraff på ett års fängelse kan denna typ av rättsintyg utfärdas utan den enskildes medgivande. I dessa fall bryts även den sekretess

70
Q

forensiska dokumentationsläkare varför finns de? va gör de?

A

För att täcka behovet av undersökningar på vissa orter som ligger långt ifrån de rättsmedicinska enheterna används forensiska dokumentationsläkare (FD-läkare).

De är timanställda av Rättsmedicinalverket och har som enda uppgift att dokumentera skador hos målsägande och misstänkta gärningspersoner.

De rättsintyg som baseras på FD-läkarnas dokumentation utfärdas av rättsläkare vid rättsmedicinsk enhet och genomgår därefter sedvanlig kvalitetsgranskning.

71
Q

Läkarens skyldighet förutom att skriva rättsintyg är?

A

Läkare ska även vara behjälpliga vid spårsäkring av misstänkta gärningspersoner när polisen behöver skyndsam sådan.

Läkaren är skyldig att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg på begäran av polis och åklagare.

72
Q

Direkta dödstecken?

A

Likfläckar- tidigt tecken
Likstelhet - tidigt tecken
Föruttnelseförändringar- sen tecken

73
Q

Likfläckar? färg?
Bildas på de ställen där det finns inte tryck.

till följd av gravitation och röda blodkroppar faller ner till de område med fri tillgång.

en kropp på ryggen lämnat i 5 timmar
fixering kan även ses efter 2 dagar.

blåmärke och likfläck? att skilja på blåmärke är man kan inte ta bort fläcken för att det finns blod i vävnad.

likfläckar blodet finns i kärlen.

A

Utvecklas direkt efter 0,5 - 3 timmar
Fullt utvecklade efter 6 - 8 timmar
Kan förflyttas helt eller delvist vid ändring av kroppsläge kort efter döden <8 h
”Fixerade” efter ca 8 timmar.

Är vanligen blåröda i färgen men

  • vid CO förgiftning blir rosa
  • vid anemi eller förblödning kan likfläckar saknas
  • vibicies är passiv process till följd av ökat hydrostatisk tryck och blodet läcker ut från blodkärl
74
Q

Likstelhet?

A

Märks först i de små musklerna och kan därför tidigt ses hos underkäken och fingrarna, händer och fötter och handled. 1-1,5 h i småleder

Uppträder inom de första timmarna efter döden. Muskler använder ATP för att hålla sin elasticitet och när personen avlider och man tillför inte nya ATP. Först när ATP inte finns kommer musklerfibrerna stelna till genom kristalisering process. Soldat/idrott utvecklar snabbar likstelhet.

Fullt utvecklad inom 6-12 timmar känns i alla leder.

Om likstelheten bryts kommer denna att återställas inom tidsperioden 2- 8 timmar efter döden.

75
Q

Vid 22 grader förruttnelse?

Vid 4 grader förruttnelse?

A

2-3 dagar förruttnelser börjar

Vid lägre temperatur kan bakterierna inte metabolisera fort.

Frusen kropp kan inte obduceras.