Lung- och luftvägssjukdomar Flashcards
Arbetsrelaterad astma?
Bör alltid övervägas vid astmadebut i vuxen ålder. • Ca 15% av all vuxenastma beror på yrkesexponering
Diagnostik av arbetsorsakad astma
- Säkerställd astma- hög diagnostisk säkerhet pga konsekvenser om arbetsorsakad astma – omplacering, arbetsbyte, försäkringsfrågor
- Exponering i arbetsmiljön för faktor som orsakar astma.
- Tidssamband mellan exponering och astmadebut.
Hur säkerställer man yrkesastma?
1) Typiska symtom -Pip, andnöd, hosta -Nattliga besvär. Vanligt vid arbetsorsakad astma? -Förbättring av läkemedel 2) Undersökningsfynd Reversibilitet av FEV1 (≥ 12 % och ≥ 200 ml) Bronkiell hyperreaktivitet, t ex pos metakolintest PEF-variabilitet (≥ 20 %) Inflammationsmarkör – NO kväveoxid i utandningsluften
Exponeringar som orsakar astma
1) Högmolekylära ämnen, oftast protein IgE-förmedlad allergi ( mjöl, laboratoriedjur, tropiska växter, latex handskar, kaffe, kor och svin)
2) Lågmolekylära ämnen Flera mekanismer ( billackerare -diisocyanater, limtillverkning- cyanoakrylater, frisörer - persulfater –> binder till humant protein –> allergener
3) Irritanter - Kraftig engångsexponering - Upprepad, lägre exponering
Karakteristika för högmolekylära ämnen
• Atopi ökar risken • Sensibilisering kan ofta påvisas • Ju kraftigare exponering, desto större risk (dos-responssamband) • Oftast även rinit (näsbesvär, kommer ofta före astman, varningssignal, om man har rinit och är sensibiliserad har man hög risk att utveckla astma)
Vad betyder atopi?
Atopi är en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot proteiner i vår miljö. Tex pollenallergi.
Vad är högmolekylära ämnen?
IgE-förmedlad allergi: • Mjöl • Laboratoriedjur, • Tropiska växter • Latex handskar, • Kaffe • Kor och svin
Vad är lågmolekylära ämnen?
Flera mekanismer- -> binder till humant protein –> allergener • Diisocyanater- billackerare • Cyanoakrylater- limtillverkning • Persulfater- frisörer • Akrylater- plastindustri, tandvård
Vad är irritanter?
• Damm • Brandrök • Retande gaser i processindustri • Starka städkemikalier (inte i norra Europa, snällare städkemikalier) • Fukt och mögel o inomhusmiljö
Vad ingår i yrkesanamnes?
• Alltid o Arbetsplats- var jobbar man? o Tid-hur länge man har arbetat? o Arbetsuppgifter (yrkestitel) • Om man kan fråga mer specifik o Vilka exponeringar, ämnen, processer, miljöer, maskiner o Skyddsåtgärder- mask? utsug?
Exponeringsbedömning utgörs av?
Yrkeshygieniker • Vilken exponering som är farligt? • Duration • Intensitet • Jämförelse med gränsvärden och andra normer för riskbedömning • Litteratur
Tidssamband
• Exponering före insjuknandet alltså latentid o Latenstid Lågmolekylärt – astma ≤ 2 år Högmolekylärt – astma inom ½-1 år (kanske 20 år om mindre allergena ämnen tex mjöl) o Astma vid speciella arbetsmoment o Astma på natten efter exponering, särskilt diisocyanater? o Förbättring under helger och ledigheter, särskilt vid debuten?
• Relation till exponering kan studeras
o Metakolinkänslighet i arbete och efter 2 v eller mer utan o PEF-mätning vid 4 tillfällen under arbetet resp ledighet. Man kan räkna dygnsvariation • Bästa diagnostiska möjligheterna o Under exponeringen, dvs före tex omplacering o Före läkemedelsbehandling (inhalationssteroider
Hur räknar man dygnsvariation vid pef-mätning?
högsta värdet -lägsta värdet under dagen / medelvärdet dygnsvariation > 20% tyder på variabel luftvägsobruktion tex astma
Prognos för yrkesastma?
Omkring hälften får bestående astma även om man kommer ut ur exponeringen. Faktorer som ger bättre prognos är: Få exponerade år Få år med symtom Viktigt med tidig diagnos för ökad chans till tillfrisknande!