PSYKOS SJUKDOMAR Flashcards

1
Q

NÄMN DE 4 NEGATIVA SYMTOMEN VID SCHIZOFRENI

A

1) Anhedoni- Oförmåga att känna lust och engagemang.
2) Ambivalens- Växlande vilja, osäkerhet, kan ej bestämma sig
3) Apati- Viljelöshet, brist på motivation, nedsatt initiativförmåga
4) Alogi- Minskat talflöde, fåordighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

NÄMN DE POSTIVA SYMTOMEN VID SCHIZOFRENI

A

Hallucinationer- Upplevelser av hörsel, syn, smak, lukt eller beröring utan yttre stimuli

Vanföreställningar- Okorrigerbar övertygelse av verklighet

Tankestörningar- tankarna uppfattas som konstiga för drabbade personen. De är snabba, långsamma, avbrutna, tankepåsättning.

Hänsyftningsidéer- Upplevelsen att radio, TV, tidningar förmedlar budskap riktade just till den sjuke. Även budskap förmedlade via blickar från andra eller hur en diskmaskin surrar.

Desorganiserat tal- desorganiserad tankeprocess. Ordsallad, neologismer, omständligt

Desorganiserat beteende
Underlig motorik, katatoniskt beteende. Orolig, överaktiv, explosiv. Växlar mellan överaktivitet och underaktivitet (sitter helt stilla, mutistisk). Ologiskt handlingsförlopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

NÄMN KOGNITIVA SYMTOM VID PSYKOSSJUKDOM

A

Påverkad perception
Bristande abstraktionsförmåga
Nedsatt uppmärksamhet
Bristande exekutiva funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

NÄMN AFFEKTIVA SYMTOM VID PSYKOSSJUKDOM

A

Depressiva
Maniska
Ångest
Suicidala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

VILKA ÄR DE TIDIGA TECKEN PÅ PSYKOSSJUDOM? PRODROMAL FAS?

A

Social isolering, drar sig undan.

Ändrad verklighetsuppfattning.

Udda tankegångar- brukar vara något som omgivningen reagerar på. Handlar ofta om förändringar från tidigare.

Svårbegripliga känslouttryck.

Ökad känslighet för sinnesintryck

Ändrad dygnsrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

VILKA ORSAKER FINNS FÖR PSYKOS?

A

Psykatrisk sjukdom:

  • Primär psykossjukdomar (fokus på dessa i denna föreläsning)
  • Andra psykiatriska sjukdomar
  • Kroppslig sjukdom
  • Neurologisk sjukdom
  • Extrem stress (t.ex. IVA-vård, sömndeprivering)
  • Läkemedel och illegala droger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

VILKA ÄR DE PRIMÄRA PSYKOSSJUKDOMAR?

A
Schizofreni
Schizofreniformt syndrom
Schizoaffektiv sjukdom
Vanföreställningssyndrom
Kortvarig psykos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VILKA ÄR DE SEKUNDÄRA PSYKOSSJUKDOMAR?

A

Substans- och läkemedelsbetingad psykos
Psykos orsakad av annat medicinskt tillstånd (ex. neurologiska sjukdomar som MS, epilepsi, hjärntumör, encefalit. Andra somatiska sjukdomar ex. SLE, Cushings, hypertyreos.
Ospecificerat schizofrenispektrumsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

VILKA ÄR DE ÖVERIGA PSYKOSER INOM PYSKIATRIN?

A
Psykos vid mani eller depression
Vid neuropsykiatriska tillstånd som autism
Psykos vid demens
Reaktiv psykos vid extrem stress
Postpartumpsykos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

VILKA ANDRA SJUKDOMAR ORSAKAR ICKE PSYKRIATRISKA PSYKOSER?

AKA organiska psykoser som beror på neurologisk eller somatiska tillstånd.

A
Vid neurologiska sjukdomar: MS, epilepsi, hjärntumör, encefalit
Somatiska sjukdomar (systemsjukdomar, metabola och endokrina sjukdomar): Wilsons hypertyreos, Cushings syndrom, SLE
Läkemedels/drogpåverkan: L-dopa, kortison, THC, LSD mm.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

VILKA ÄR DSM KRITIER FÖR SCHIZOFRENI?

A
A) Två av nedanstående i minst en månad, varav minst ett skall vara nr. 1-3:
Vanföreställningar
Hallucinationer
Desorganiserat tal
Desorganiserat eller katatont beteende
Negativa symtom

B) Påtagligt påverkad funktionsförmåga jämfört med före sjukdomsdebuten (om debut i ungdomsår uppnår personen inte förväntad funktionsnivå).

C) Kontinuerliga sjukdomstecken minst 6 månader (inklusive 1 månad med kriterium A symtom).

D) Schizoaffektivt syndrom, bipolär sjukdom och depression med psykotisk valör utesluten

E) Ej sekundärt till substansbruk eller somatisk sjukdom
Om patienten har en autism i botten krävs

F) vanföreställningar eller hallucinationer under minst en månad.

D-F är uteslutningskriterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

HUR SKILJER MAN VANFÖRSTÄLLNINGS-SYNDROM IFRÅN SCHIZOFRENI?

A

Till skillnad från schizofreni påverkas inte vardagligt fungerande och inte uppenbart udda eller bisarrt vanföreställningar;

  • Erotomani
  • Grandiositet /storhetsvansinne
  • Svartsjuka
  • Förföljelse
  • Sjukdomsparanoia

Det typiska är ofta bristande sjukdomsinsikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HUR BEHANDLAR MAN PSYKOS?

A

Förstahand: Risperidon (risperdal), aripiprazol (Abilify)

Andrahand: Paliperidon (Invega)

Tredjehand: Olanzapin (Zyprexa)

Vid svårbehandlad sjukdom: Klozapin (Leponex) eller depotinjektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

VAD ÄR SYFTET MED BEHANDLINGEN?

A

Symtomreduktion,
Förebygga återinsjuknande,
Öka livslängden
Skydda hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

UTÖVER FARMAKA HUR KAN MAN BEHANDLA PSYKOSSJUDOMAR?

A

1) Psykosociala insatser:

Psykoedukation/patientutbildning

Psykoterapi: KBT (måttligt starkt stöd för effekt mot positiva symtom, mindre effekt mot neg symtom)

Arbete/sysselsättning

Familjebehandling

ACT modellen

2) Fysioterapeutisk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är ACT modellen?

A

Är en intensiv åtgärd som är avsedd för de med psykiska funktionsnedsättningar som ger omfattande funktionshinder och som gör det svårt för dem att medverka i vård och delta i samhällsliv.

Det karakteriseras av:
Samordning av vården
Få brukare per teammedlem
Insatserna ges i reella miljöer i samhället i stället för på en mottagning
Teamet är lättillgängligt
Teamet ger direkta insatser i stället för att remittera brukarna till andra vård och stödgivare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

BESKRIV BEGREPPET PSYKOS

A

Ett tillstånd med förändrad/förvrängd verklighetsuppfattning. Pat är så pass påverkad av psykossymtom att förmågan att tolka verkligheten är störd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

VILKA SYMTOM HAR MAN VID PSYKOSSJUKDOMAR?

A
Positiva
Negativa
Affektiva
Aggressiva
Kognitiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

GE EXEMPEL PÅ POSITIVA PSYKOSSYMTOM

A
Hallucinationer
Vanföreställning
Desorganiserat tal/beteende
Tankestörningar
Hänsyftningsidéer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

GE EXEMPEL PÅ NEGATIVA PSYKOSSYMTOM

A

Anhedoni
Ambivalens
Apati
Alogi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

GE EXEMPEL PÅ KOGNITIVA PSYKOSSYMTOM

A

Påverkad perception
Bristande abstraktionsförmåga
Nedsatt uppmärksamhet
Bristande exekutiva funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

GE EXEMPEL PÅ AFFEKTIVA PSYKOSSYMTOM

A

Depressiva
Maniska
Ångest
Suicidala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

FÖRKLARA HALLUCINATIONER

A

Upplevelser av hörsel, syn, smak, lukt eller beröring utan stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

FÖRKLARA VANFÖRESTÄLLNINGAR

A

Okorrigerbar övertygelse av ex. telepatisk, religiös, övernaturlig art. Eller i form av storhetsidéer, förföljelsemani.

Kan inte förklaras av individens religion eller kulturell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

FÖRKLARA TANKESTÖRNINGARA

A

Kan vara tankedetraktion, tankepåsättning. Snabba, långsamma, avbrutna. De uppfattas som konstiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

FÖRKLARA HÄNSYFTNINGSIDÉER

A

Man upplever att radio, tv, tidningar förmedlar budskap riktade just till den sjuke. Även budskap förmedlade via blickar från andra eller hur en diskmaskin snurrar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

FÖRKLARA DESORGANISERAT TAL

A

Ordsallad, neologismer (nybildat språk) etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

FÖRKLARA DESORGANISERAT BETEENDE

A

Underlig motorisk, katatoniskt beteende. Orolig, överaktiv, explosiv. Växlar mellan överaktivitet och underaktivitet (sitter helt stilla, mutistisk). Ologiskt handlings förlopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

FÖRKLARA ANHEDONI

A

Minskad förmåga att känna livslust/glädje. Oförmåga att känna djup i känslor. Känslomässig avflackning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

FÖRKLARA AMBIVALENS

A

Växlande vilja, osäkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

FÖRKLARA APATI

A

Viljelöshet, brist på motivation, nedsatt initiativförmåga.

32
Q

FÖRKLARA ALOGI

A

Minskat talflöde. Fåordighet.

33
Q

FÖRKLARA PÅVERKAD PERCEPTION

A

Svårt att uppfatta/tolka sinnesintryck

34
Q

FÖRKLARA BRISTANDE ABSTRAKTIONSFÖRMÅGA

A

Svårigheter att förstå samband och överföra erfarenheter till en ny situation

35
Q

FÖRKLARA NEDSATT UPPMÄRKSAMHET

A

Tappar fokus och koncentration

36
Q

FÖRKLARA BRISTANDE EXEKUTIVA FUNKTIONER

A

Svårigheter att planera och ta initiativ

37
Q

BESKRIV DEPRESSIVA SYMTOM

A

Nedstämdhet

38
Q

BESKRIV MANISKA SYMTOM

A

Förhöjt stämningsläge

39
Q

BESKRIV ÅNGEST SYMTOM

A

Oro, rastlöshet

40
Q

BESKRIV SUICIDALA SYMTOM

A

Självmordstankar eller självmordshandlingar

41
Q

VAD MENAS MED JAG-STÖRNING?

A

Innebär att man har svårare att skilja på jaget och omgivningen

42
Q

BESKRIV TIDIGA TECKEN PÅ PSYKOSSJUKDOM

A
Social isolering, drar sig undran.
Ändrar verklighetsuppfattning.
Udda tankegångar (omgivningen reagerar på denna förändring).
Svårbegripliga känslouttryck
Ökad känslighet för sinnesintryck. 
Ändrad dygnsrytm
43
Q

VAD FÖR TYP AV HALLUCINATION ÄR VANLIGAST HOS EN SCHIZOFRENI PAT?

A

Auditiva (rösthallucinationer)

44
Q

BESKRIV DELIRIUM

A

Mentalt störd/rubbad. Förekommer mer nattetid och livliga i mörkret eller med slutna ögon, kortvariga, upplevs som i rörelse och saknar personlig betydelse.

45
Q

OM HALLUCINATIONERNA ÄR VISULLEA, VAD SKA VI FUNDERA PÅ?

A

Om det kan bero på somatisk genes?

46
Q

VAD TÄNKER MAN PÅ NÄR MAN JÄMFÖR SCHIZOFRENI OCH AFFEKTIV PSYKOS?

A

Schizofrenins vanföreställningar brukar uppstå plötsligt efter att man byggt upp en upplevelse.
Affektiva psykoser är ofta en gradvis utveckling, man bekröftar ex. gång på gång att man är en dålig person.

47
Q

SKILJ MELLAN EN VANFÖRESTÄLLNING OCH ÖVERVÄRDIG IDÉ

A

Vanföreställning är plötsligt påkomna och ofta ganska bisarra. Man bryr sig sällan vad omvärlden tycker.
En övervärdig idé är överväldigande också, men man bryr sig fortfarande vad omvärlden tycker.

48
Q

DEFINIERA PERSEVERATION

A

Handlar om att man fastnar upprepat i samma tankar.

49
Q

DEFINIERA BLOCKAD

A

Handlar om att man känner att någon blockerar en eller styr en.

50
Q

DEFINIERA IDIOSYNKRATISKA REAKTIONER

A

Man har sina egna konstiga tolkningar om omvärlden. Ex. vara kopplingen av att Jesus var förföljd och att man själv är förföljd och därav är man alltså Guds sändebud.

51
Q

FÖRKLARA BRISTANDE ABSTRAKTIONSFÖRMÅGA

A

Handlar om exekutiva funktionsnedsättningar, oförmåga att kommunicera mellan raderna och att använda metaforer. Färre metaforer ska användas i intervjun med dessa pat.

52
Q

FÖRKLARA KATATONI

A

Någon som är avstängd. I begreppet ingår negativism, mutism, stupor (total orörlighet, total psykisk blockering), agitation. Negativism innebär att man gör motsatt till det intervjuaren säger. Mutism innebär att man inte säger något alls. Stupor innebär att man bara ligger passivt. Katatoni kan växla mellan stupor och vegetation.

53
Q

FÖRKLARA AVOLITION

A

Handlar om brist på driv framåt, brist på motivation (viljelöshet).

54
Q

FÖRKLARA ASOCIALITET

A

Uppträdande som avviker från samhällets normer

55
Q

FÖRKLARA AFFEKTIV BLUNTING

A

Avtrubbat affektivt uttryck

56
Q

VAD MENAS MED HYPERREFLEXION OCH ÖVERDRIVNA SJÄLVMEDVETENHET

A

Man förlorar exekutiva funktioner och kan bli medveten om sådant man normalt inte ska tänka på ex. sin andning, hjärtats slag.

57
Q

VAD HANDLAR JAG-STÖRNING OM?

A
  1. Hyperreflexivitet: pat är oerhärt uppmärksamma
  2. Minskad närvaro: fokuserar plötsligt på små detaljer
  3. Avvikande kontroll över perceptioner och kognition: svårt att hålla sig i en tidslinje, svårt att hålla isär fantasi, minne och perception.
58
Q

KORTVARIG PSYKOS

  • DURATION
  • VANFÖRESTÄLLNING
  • HALLUCINATIONER
  • DESORGANISERAT TAL
  • NEGATIVA SYMTOM
  • FUNKTIONSNIVÅ
  • ÖVRIGT
A

Duration : 1 dag- 1 månad
Vanföreställningar: X
Hallucinationer: X
Desorganiserat tal: X

Funktionsnivå: Återfår på sikt sin vanliga funktionsförmåga
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag.

59
Q

SCHIZOFRENIFORMT SYNDROM

  • DURATION
  • VANFÖRESTÄLLNING
  • HALLUCINATIONER
  • DESORGANISERAT TAL
  • NEGATIVA SYMTOM
  • FUNKTIONSNIVÅ
  • ÖVRIGT
A
Duration: 1- 6 månader 
Vanföreställningar: X
Hallucinationer: X
Desorganiserat tal: X
Negativa symtom: X

Funktionsnivå: -

Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag

60
Q

SCHIZOFRENI

  • DURATION
  • VANFÖRESTÄLLNING
  • HALLUCINATIONER
  • DESORGANISERAT TAL
  • NEGATIVA SYMTOM
  • FUNKTIONSNIVÅ
  • ÖVRIGT
A
Duration: minst 6 månader 
Vanföreställningar: X
Hallucinationer: X
Desorganiserat tal: X
Negativa symtom: X

Funktionsnivå: påtaglig påverkan på social eller yrkesmässig funktion

Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag

61
Q

SCHIZOAFFEKTIVT SYNDROM

  • DURATION
  • VANFÖRESTÄLLNING
  • HALLUCINATIONER
  • DESORGANISERAT TAL
  • NEGATIVA SYMTOM
  • FUNKTIONSNIVÅ
  • ÖVRIGT
A
Duration : Minst 1 månad 
Vanföreställningar: X
Hallucinationer: X
Desorganiserat tal: X
Negativa symtom: X

Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag.
Förstämningsperiod föreligger under mer än hälften av symtomaktiva faserna.

62
Q

VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDOM

  • DURATION
  • VANFÖRESTÄLLNING
  • HALLUCINATIONER
  • DESORGANISERAT TAL
  • NEGATIVA SYMTOM
  • FUNKTIONSNIVÅ
  • ÖVRIGT
A

Duration: minst 1 månad
Vanföreställningar: -
Hallucinationer: -
Desorganiserat tal: -

Funktionsnivå: inte markant nedsatt

Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag

63
Q

BESKRIV DE DIAGNOSTISKA STEGEN VID EX. MISSTANKE OM SCHIZOFRENI

A
  1. Utred bakomliggande orsak och uteslut andra orsaker.
  2. kartlägga aktuell symtombild
  3. Kartlägg debuten av symtom
  4. Följ förloppet
  5. Kartlägg ev. samsjuklighet
  6. Kartlägg funktionsnivå, social situation etc.
    - Klinisk bild + anamnes och status (neurolog&somatisk), U-tox, MR, LP, Blodprover och skattningsskalor.
64
Q

NÄR DEBUTERAR SCHIZOFRENI HOS MÄN VS KVINNOR?

A

Män: kring 20-25 år

Kvinnor: kring 25-30 år

65
Q

VAD MENAS MED DOPAMINHYPOTESEN?

A

Den innebär att för mycket dopamin ger psykotiska symtom. Mesokortikala (D1) banor och Mesolimbiska banor (D2) är involverade.

66
Q

VAD ÄR DEN VIKTIGASTE FÖRKLARINGEN BAKOM SCHIZOFRENI?

A

Genetiska arvet

67
Q

VAD SPELAR GENETIK OCH MILJÖ FÖR ROLL HOS EN PAT MED SCHIZOFRENI?

A

Genetisk sårbarhet (nedärvd känslighet) + tillkomst av omgivningsfaktorer (ex. stress/trauma) –> möjliggörs utvecklingen av plötsligt schizofreni

68
Q

VILKA ÄR DSM-KRITERIERNA FÖR SCHIZOAFFEKTIVA SYNDROM?

A
Kriterier:
A) En sjukdomsperiod där det föreligger en mani eller egentlig depression och samtidigt med symtom som uppfyller Kriterium A för schizofreni
Vanföreställningar
Hallucinationer
Desorganiserat tal
Desorganiserat eller katatont beteende
Negativa symtom
Två av ovanstående i minst en månad, varav minst ett ska vara nr 1-3

B) Någon gång sedan sjukdomsdebuten har hallucinationer och vanföreställningar förelegat under minst 2 veckor i frånvaro av svår förstämningsepisod.

C) Symtom som uppfyller kriterierna för en svår förstämningsepisod föreligger under mer än hälften av den totala varaktigheten av sjukdomens symtomaktiva faser och residualperioder.

D) Syndromet beror ej på fysiologiska effekter av substans eller annat medicinskt tillstånd.

D är ett uteslutningskriterium.

Kan för att illustrera sjukdomen kan den ses som en blandning mellan bipolär sjukdom och schizofreni.

69
Q

VILKA ÄR DSM-KRITERIERNA FÖR VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDROM?

A

A) En eller flera vanföreställningar med varaktighet av minst en månad.

B) Kriterium A för schizofreni har aldrig varit uppfyllt. Känsel och lukthallucinationer (men ej hörselhallucinos) kan förekomma om de har något samband med temat i vanföreställningen.

C) Förutom den inverkan som vanföreställningarna, eller deras vidareutvecklingar, i sig kan ha försämras inte det vardagliga fungerandet påtagligt, och beteendet uppfattas inte som uppenbart udda eller bisarrt.

D) Om förstämningsepisoder förekommit samtidigt med vanföreställningarna är deras totala varaktighet kort jämfört med perioderna av vanföreställningar.

E) Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (till exempel missbruksdrog eller medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada. Störningen kan inte heller förklaras bättre av någon annan psykiatrisk störning som dysmorfobi eller tvångssyndrom.

B, D och E är uteslutningskriterier.
Det typiska är ofta bristande sjukdomsinsikt.

70
Q

NÄMN MILJÖFAKTORER SOM ÄR VIKTIGA FÖR UTVECKLINGEN AV SCHIZOFRENI

A

Prenatala, perinatala och faktorer under barndom och ungdomsåren. Ex. på miljöfaktorer:

Obstetriska:

  • förlossningsskador
  • tillväxthämning
  • prematur födsel
  • näringsbrist under graviditet
  • Infektioner under graviditet

Äldre pappa

Socioekonomiska faktorer

Migration

Urbant: kan tänkas bero på större infektionsrisk eller en mer stressig tillvaro

Cannabisbruk: tycks vara ett orsakssamband mellan cannabisbruk och schizofreni

71
Q

STRESS OCH DOPAMINSYSTEM RELATERAT TILL SCHIZOFRENI?

A

Under hjärnutveckling kan olika faktorer som ex. infektioner skapa stress hos fostret och påverka dopaminsystemet som gör att det blir känsligt och om stress uppstår i framtiden kan pat utveckla schizofreni.

72
Q

VAD INNEBÄR SENSITISERADE DOPAMINSYSTEM?

A

Sensitiserade dopaminsystem utsöndrar för mycket dopamin och man får felaktig processing av inre och yttre stimuli i samband med ett snedvridet kognitivt schema som leder till paranoid tolkning och psykos.

73
Q

VAD INNEBÄR SCHIZOFRENA FÖRLOPPET?

A

Det innebär att man har en utgångspunkt och att man har störningar från födseln men de är inte uppenbara förrän i barnaåren/tonår. Ofta kommer dessa störningar fram efter någon form av belastning.

74
Q

FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD HOS EN SCHIZOFREN PAT?

A

25 år kortare än genomsnittet.

75
Q

VAD BEROR DEN KORTARE LIVSLÄNGDEN HOS EN SCHIZOFRENI PAT?

A

10% suicid, resten beror på överdödlighet pga somatiska sjukdomar.

76
Q

VILKET LÄKEMEDEL GER BÄST EFFEKT GÄLLANDE SCHIZOFRENI

A

Klozapin