PSYKOS SJUKDOMAR Flashcards
NÄMN DE 4 NEGATIVA SYMTOMEN VID SCHIZOFRENI
1) Anhedoni- Oförmåga att känna lust och engagemang.
2) Ambivalens- Växlande vilja, osäkerhet, kan ej bestämma sig
3) Apati- Viljelöshet, brist på motivation, nedsatt initiativförmåga
4) Alogi- Minskat talflöde, fåordighet.
NÄMN DE POSTIVA SYMTOMEN VID SCHIZOFRENI
Hallucinationer- Upplevelser av hörsel, syn, smak, lukt eller beröring utan yttre stimuli
Vanföreställningar- Okorrigerbar övertygelse av verklighet
Tankestörningar- tankarna uppfattas som konstiga för drabbade personen. De är snabba, långsamma, avbrutna, tankepåsättning.
Hänsyftningsidéer- Upplevelsen att radio, TV, tidningar förmedlar budskap riktade just till den sjuke. Även budskap förmedlade via blickar från andra eller hur en diskmaskin surrar.
Desorganiserat tal- desorganiserad tankeprocess. Ordsallad, neologismer, omständligt
Desorganiserat beteende
Underlig motorik, katatoniskt beteende. Orolig, överaktiv, explosiv. Växlar mellan överaktivitet och underaktivitet (sitter helt stilla, mutistisk). Ologiskt handlingsförlopp.
NÄMN KOGNITIVA SYMTOM VID PSYKOSSJUKDOM
Påverkad perception
Bristande abstraktionsförmåga
Nedsatt uppmärksamhet
Bristande exekutiva funktioner
NÄMN AFFEKTIVA SYMTOM VID PSYKOSSJUKDOM
Depressiva
Maniska
Ångest
Suicidala
VILKA ÄR DE TIDIGA TECKEN PÅ PSYKOSSJUDOM? PRODROMAL FAS?
Social isolering, drar sig undan.
Ändrad verklighetsuppfattning.
Udda tankegångar- brukar vara något som omgivningen reagerar på. Handlar ofta om förändringar från tidigare.
Svårbegripliga känslouttryck.
Ökad känslighet för sinnesintryck
Ändrad dygnsrytm
VILKA ORSAKER FINNS FÖR PSYKOS?
Psykatrisk sjukdom:
- Primär psykossjukdomar (fokus på dessa i denna föreläsning)
- Andra psykiatriska sjukdomar
- Kroppslig sjukdom
- Neurologisk sjukdom
- Extrem stress (t.ex. IVA-vård, sömndeprivering)
- Läkemedel och illegala droger
VILKA ÄR DE PRIMÄRA PSYKOSSJUKDOMAR?
Schizofreni Schizofreniformt syndrom Schizoaffektiv sjukdom Vanföreställningssyndrom Kortvarig psykos
VILKA ÄR DE SEKUNDÄRA PSYKOSSJUKDOMAR?
Substans- och läkemedelsbetingad psykos
Psykos orsakad av annat medicinskt tillstånd (ex. neurologiska sjukdomar som MS, epilepsi, hjärntumör, encefalit. Andra somatiska sjukdomar ex. SLE, Cushings, hypertyreos.
Ospecificerat schizofrenispektrumsjukdom
VILKA ÄR DE ÖVERIGA PSYKOSER INOM PYSKIATRIN?
Psykos vid mani eller depression Vid neuropsykiatriska tillstånd som autism Psykos vid demens Reaktiv psykos vid extrem stress Postpartumpsykos
VILKA ANDRA SJUKDOMAR ORSAKAR ICKE PSYKRIATRISKA PSYKOSER?
AKA organiska psykoser som beror på neurologisk eller somatiska tillstånd.
Vid neurologiska sjukdomar: MS, epilepsi, hjärntumör, encefalit Somatiska sjukdomar (systemsjukdomar, metabola och endokrina sjukdomar): Wilsons hypertyreos, Cushings syndrom, SLE Läkemedels/drogpåverkan: L-dopa, kortison, THC, LSD mm.
VILKA ÄR DSM KRITIER FÖR SCHIZOFRENI?
A) Två av nedanstående i minst en månad, varav minst ett skall vara nr. 1-3: Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom
B) Påtagligt påverkad funktionsförmåga jämfört med före sjukdomsdebuten (om debut i ungdomsår uppnår personen inte förväntad funktionsnivå).
C) Kontinuerliga sjukdomstecken minst 6 månader (inklusive 1 månad med kriterium A symtom).
D) Schizoaffektivt syndrom, bipolär sjukdom och depression med psykotisk valör utesluten
E) Ej sekundärt till substansbruk eller somatisk sjukdom
Om patienten har en autism i botten krävs
F) vanföreställningar eller hallucinationer under minst en månad.
D-F är uteslutningskriterier.
HUR SKILJER MAN VANFÖRSTÄLLNINGS-SYNDROM IFRÅN SCHIZOFRENI?
Till skillnad från schizofreni påverkas inte vardagligt fungerande och inte uppenbart udda eller bisarrt vanföreställningar;
- Erotomani
- Grandiositet /storhetsvansinne
- Svartsjuka
- Förföljelse
- Sjukdomsparanoia
Det typiska är ofta bristande sjukdomsinsikt.
HUR BEHANDLAR MAN PSYKOS?
Förstahand: Risperidon (risperdal), aripiprazol (Abilify)
Andrahand: Paliperidon (Invega)
Tredjehand: Olanzapin (Zyprexa)
Vid svårbehandlad sjukdom: Klozapin (Leponex) eller depotinjektioner
VAD ÄR SYFTET MED BEHANDLINGEN?
Symtomreduktion,
Förebygga återinsjuknande,
Öka livslängden
Skydda hjärnan.
UTÖVER FARMAKA HUR KAN MAN BEHANDLA PSYKOSSJUDOMAR?
1) Psykosociala insatser:
Psykoedukation/patientutbildning
Psykoterapi: KBT (måttligt starkt stöd för effekt mot positiva symtom, mindre effekt mot neg symtom)
Arbete/sysselsättning
Familjebehandling
ACT modellen
2) Fysioterapeutisk behandling
Vad är ACT modellen?
Är en intensiv åtgärd som är avsedd för de med psykiska funktionsnedsättningar som ger omfattande funktionshinder och som gör det svårt för dem att medverka i vård och delta i samhällsliv.
Det karakteriseras av:
Samordning av vården
Få brukare per teammedlem
Insatserna ges i reella miljöer i samhället i stället för på en mottagning
Teamet är lättillgängligt
Teamet ger direkta insatser i stället för att remittera brukarna till andra vård och stödgivare
BESKRIV BEGREPPET PSYKOS
Ett tillstånd med förändrad/förvrängd verklighetsuppfattning. Pat är så pass påverkad av psykossymtom att förmågan att tolka verkligheten är störd.
VILKA SYMTOM HAR MAN VID PSYKOSSJUKDOMAR?
Positiva Negativa Affektiva Aggressiva Kognitiva
GE EXEMPEL PÅ POSITIVA PSYKOSSYMTOM
Hallucinationer Vanföreställning Desorganiserat tal/beteende Tankestörningar Hänsyftningsidéer
GE EXEMPEL PÅ NEGATIVA PSYKOSSYMTOM
Anhedoni
Ambivalens
Apati
Alogi
GE EXEMPEL PÅ KOGNITIVA PSYKOSSYMTOM
Påverkad perception
Bristande abstraktionsförmåga
Nedsatt uppmärksamhet
Bristande exekutiva funktioner
GE EXEMPEL PÅ AFFEKTIVA PSYKOSSYMTOM
Depressiva
Maniska
Ångest
Suicidala
FÖRKLARA HALLUCINATIONER
Upplevelser av hörsel, syn, smak, lukt eller beröring utan stimuli
FÖRKLARA VANFÖRESTÄLLNINGAR
Okorrigerbar övertygelse av ex. telepatisk, religiös, övernaturlig art. Eller i form av storhetsidéer, förföljelsemani.
Kan inte förklaras av individens religion eller kulturell.
FÖRKLARA TANKESTÖRNINGARA
Kan vara tankedetraktion, tankepåsättning. Snabba, långsamma, avbrutna. De uppfattas som konstiga.
FÖRKLARA HÄNSYFTNINGSIDÉER
Man upplever att radio, tv, tidningar förmedlar budskap riktade just till den sjuke. Även budskap förmedlade via blickar från andra eller hur en diskmaskin snurrar?
FÖRKLARA DESORGANISERAT TAL
Ordsallad, neologismer (nybildat språk) etc.
FÖRKLARA DESORGANISERAT BETEENDE
Underlig motorisk, katatoniskt beteende. Orolig, överaktiv, explosiv. Växlar mellan överaktivitet och underaktivitet (sitter helt stilla, mutistisk). Ologiskt handlings förlopp.
FÖRKLARA ANHEDONI
Minskad förmåga att känna livslust/glädje. Oförmåga att känna djup i känslor. Känslomässig avflackning.
FÖRKLARA AMBIVALENS
Växlande vilja, osäkerhet.
FÖRKLARA APATI
Viljelöshet, brist på motivation, nedsatt initiativförmåga.
FÖRKLARA ALOGI
Minskat talflöde. Fåordighet.
FÖRKLARA PÅVERKAD PERCEPTION
Svårt att uppfatta/tolka sinnesintryck
FÖRKLARA BRISTANDE ABSTRAKTIONSFÖRMÅGA
Svårigheter att förstå samband och överföra erfarenheter till en ny situation
FÖRKLARA NEDSATT UPPMÄRKSAMHET
Tappar fokus och koncentration
FÖRKLARA BRISTANDE EXEKUTIVA FUNKTIONER
Svårigheter att planera och ta initiativ
BESKRIV DEPRESSIVA SYMTOM
Nedstämdhet
BESKRIV MANISKA SYMTOM
Förhöjt stämningsläge
BESKRIV ÅNGEST SYMTOM
Oro, rastlöshet
BESKRIV SUICIDALA SYMTOM
Självmordstankar eller självmordshandlingar
VAD MENAS MED JAG-STÖRNING?
Innebär att man har svårare att skilja på jaget och omgivningen
BESKRIV TIDIGA TECKEN PÅ PSYKOSSJUKDOM
Social isolering, drar sig undran. Ändrar verklighetsuppfattning. Udda tankegångar (omgivningen reagerar på denna förändring). Svårbegripliga känslouttryck Ökad känslighet för sinnesintryck. Ändrad dygnsrytm
VAD FÖR TYP AV HALLUCINATION ÄR VANLIGAST HOS EN SCHIZOFRENI PAT?
Auditiva (rösthallucinationer)
BESKRIV DELIRIUM
Mentalt störd/rubbad. Förekommer mer nattetid och livliga i mörkret eller med slutna ögon, kortvariga, upplevs som i rörelse och saknar personlig betydelse.
OM HALLUCINATIONERNA ÄR VISULLEA, VAD SKA VI FUNDERA PÅ?
Om det kan bero på somatisk genes?
VAD TÄNKER MAN PÅ NÄR MAN JÄMFÖR SCHIZOFRENI OCH AFFEKTIV PSYKOS?
Schizofrenins vanföreställningar brukar uppstå plötsligt efter att man byggt upp en upplevelse.
Affektiva psykoser är ofta en gradvis utveckling, man bekröftar ex. gång på gång att man är en dålig person.
SKILJ MELLAN EN VANFÖRESTÄLLNING OCH ÖVERVÄRDIG IDÉ
Vanföreställning är plötsligt påkomna och ofta ganska bisarra. Man bryr sig sällan vad omvärlden tycker.
En övervärdig idé är överväldigande också, men man bryr sig fortfarande vad omvärlden tycker.
DEFINIERA PERSEVERATION
Handlar om att man fastnar upprepat i samma tankar.
DEFINIERA BLOCKAD
Handlar om att man känner att någon blockerar en eller styr en.
DEFINIERA IDIOSYNKRATISKA REAKTIONER
Man har sina egna konstiga tolkningar om omvärlden. Ex. vara kopplingen av att Jesus var förföljd och att man själv är förföljd och därav är man alltså Guds sändebud.
FÖRKLARA BRISTANDE ABSTRAKTIONSFÖRMÅGA
Handlar om exekutiva funktionsnedsättningar, oförmåga att kommunicera mellan raderna och att använda metaforer. Färre metaforer ska användas i intervjun med dessa pat.
FÖRKLARA KATATONI
Någon som är avstängd. I begreppet ingår negativism, mutism, stupor (total orörlighet, total psykisk blockering), agitation. Negativism innebär att man gör motsatt till det intervjuaren säger. Mutism innebär att man inte säger något alls. Stupor innebär att man bara ligger passivt. Katatoni kan växla mellan stupor och vegetation.
FÖRKLARA AVOLITION
Handlar om brist på driv framåt, brist på motivation (viljelöshet).
FÖRKLARA ASOCIALITET
Uppträdande som avviker från samhällets normer
FÖRKLARA AFFEKTIV BLUNTING
Avtrubbat affektivt uttryck
VAD MENAS MED HYPERREFLEXION OCH ÖVERDRIVNA SJÄLVMEDVETENHET
Man förlorar exekutiva funktioner och kan bli medveten om sådant man normalt inte ska tänka på ex. sin andning, hjärtats slag.
VAD HANDLAR JAG-STÖRNING OM?
- Hyperreflexivitet: pat är oerhärt uppmärksamma
- Minskad närvaro: fokuserar plötsligt på små detaljer
- Avvikande kontroll över perceptioner och kognition: svårt att hålla sig i en tidslinje, svårt att hålla isär fantasi, minne och perception.
KORTVARIG PSYKOS
- DURATION
- VANFÖRESTÄLLNING
- HALLUCINATIONER
- DESORGANISERAT TAL
- NEGATIVA SYMTOM
- FUNKTIONSNIVÅ
- ÖVRIGT
Duration : 1 dag- 1 månad
Vanföreställningar: X
Hallucinationer: X
Desorganiserat tal: X
Funktionsnivå: Återfår på sikt sin vanliga funktionsförmåga
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag.
SCHIZOFRENIFORMT SYNDROM
- DURATION
- VANFÖRESTÄLLNING
- HALLUCINATIONER
- DESORGANISERAT TAL
- NEGATIVA SYMTOM
- FUNKTIONSNIVÅ
- ÖVRIGT
Duration: 1- 6 månader Vanföreställningar: X Hallucinationer: X Desorganiserat tal: X Negativa symtom: X
Funktionsnivå: -
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag
SCHIZOFRENI
- DURATION
- VANFÖRESTÄLLNING
- HALLUCINATIONER
- DESORGANISERAT TAL
- NEGATIVA SYMTOM
- FUNKTIONSNIVÅ
- ÖVRIGT
Duration: minst 6 månader Vanföreställningar: X Hallucinationer: X Desorganiserat tal: X Negativa symtom: X
Funktionsnivå: påtaglig påverkan på social eller yrkesmässig funktion
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag
SCHIZOAFFEKTIVT SYNDROM
- DURATION
- VANFÖRESTÄLLNING
- HALLUCINATIONER
- DESORGANISERAT TAL
- NEGATIVA SYMTOM
- FUNKTIONSNIVÅ
- ÖVRIGT
Duration : Minst 1 månad Vanföreställningar: X Hallucinationer: X Desorganiserat tal: X Negativa symtom: X
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag.
Förstämningsperiod föreligger under mer än hälften av symtomaktiva faserna.
VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDOM
- DURATION
- VANFÖRESTÄLLNING
- HALLUCINATIONER
- DESORGANISERAT TAL
- NEGATIVA SYMTOM
- FUNKTIONSNIVÅ
- ÖVRIGT
Duration: minst 1 månad
Vanföreställningar: -
Hallucinationer: -
Desorganiserat tal: -
Funktionsnivå: inte markant nedsatt
Övrigt: Symtombild förklaras ej bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom eller substansintag
BESKRIV DE DIAGNOSTISKA STEGEN VID EX. MISSTANKE OM SCHIZOFRENI
- Utred bakomliggande orsak och uteslut andra orsaker.
- kartlägga aktuell symtombild
- Kartlägg debuten av symtom
- Följ förloppet
- Kartlägg ev. samsjuklighet
- Kartlägg funktionsnivå, social situation etc.
- Klinisk bild + anamnes och status (neurolog&somatisk), U-tox, MR, LP, Blodprover och skattningsskalor.
NÄR DEBUTERAR SCHIZOFRENI HOS MÄN VS KVINNOR?
Män: kring 20-25 år
Kvinnor: kring 25-30 år
VAD MENAS MED DOPAMINHYPOTESEN?
Den innebär att för mycket dopamin ger psykotiska symtom. Mesokortikala (D1) banor och Mesolimbiska banor (D2) är involverade.
VAD ÄR DEN VIKTIGASTE FÖRKLARINGEN BAKOM SCHIZOFRENI?
Genetiska arvet
VAD SPELAR GENETIK OCH MILJÖ FÖR ROLL HOS EN PAT MED SCHIZOFRENI?
Genetisk sårbarhet (nedärvd känslighet) + tillkomst av omgivningsfaktorer (ex. stress/trauma) –> möjliggörs utvecklingen av plötsligt schizofreni
VILKA ÄR DSM-KRITERIERNA FÖR SCHIZOAFFEKTIVA SYNDROM?
Kriterier: A) En sjukdomsperiod där det föreligger en mani eller egentlig depression och samtidigt med symtom som uppfyller Kriterium A för schizofreni Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom Två av ovanstående i minst en månad, varav minst ett ska vara nr 1-3
B) Någon gång sedan sjukdomsdebuten har hallucinationer och vanföreställningar förelegat under minst 2 veckor i frånvaro av svår förstämningsepisod.
C) Symtom som uppfyller kriterierna för en svår förstämningsepisod föreligger under mer än hälften av den totala varaktigheten av sjukdomens symtomaktiva faser och residualperioder.
D) Syndromet beror ej på fysiologiska effekter av substans eller annat medicinskt tillstånd.
D är ett uteslutningskriterium.
Kan för att illustrera sjukdomen kan den ses som en blandning mellan bipolär sjukdom och schizofreni.
VILKA ÄR DSM-KRITERIERNA FÖR VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDROM?
A) En eller flera vanföreställningar med varaktighet av minst en månad.
B) Kriterium A för schizofreni har aldrig varit uppfyllt. Känsel och lukthallucinationer (men ej hörselhallucinos) kan förekomma om de har något samband med temat i vanföreställningen.
C) Förutom den inverkan som vanföreställningarna, eller deras vidareutvecklingar, i sig kan ha försämras inte det vardagliga fungerandet påtagligt, och beteendet uppfattas inte som uppenbart udda eller bisarrt.
D) Om förstämningsepisoder förekommit samtidigt med vanföreställningarna är deras totala varaktighet kort jämfört med perioderna av vanföreställningar.
E) Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (till exempel missbruksdrog eller medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada. Störningen kan inte heller förklaras bättre av någon annan psykiatrisk störning som dysmorfobi eller tvångssyndrom.
B, D och E är uteslutningskriterier.
Det typiska är ofta bristande sjukdomsinsikt.
NÄMN MILJÖFAKTORER SOM ÄR VIKTIGA FÖR UTVECKLINGEN AV SCHIZOFRENI
Prenatala, perinatala och faktorer under barndom och ungdomsåren. Ex. på miljöfaktorer:
Obstetriska:
- förlossningsskador
- tillväxthämning
- prematur födsel
- näringsbrist under graviditet
- Infektioner under graviditet
Äldre pappa
Socioekonomiska faktorer
Migration
Urbant: kan tänkas bero på större infektionsrisk eller en mer stressig tillvaro
Cannabisbruk: tycks vara ett orsakssamband mellan cannabisbruk och schizofreni
STRESS OCH DOPAMINSYSTEM RELATERAT TILL SCHIZOFRENI?
Under hjärnutveckling kan olika faktorer som ex. infektioner skapa stress hos fostret och påverka dopaminsystemet som gör att det blir känsligt och om stress uppstår i framtiden kan pat utveckla schizofreni.
VAD INNEBÄR SENSITISERADE DOPAMINSYSTEM?
Sensitiserade dopaminsystem utsöndrar för mycket dopamin och man får felaktig processing av inre och yttre stimuli i samband med ett snedvridet kognitivt schema som leder till paranoid tolkning och psykos.
VAD INNEBÄR SCHIZOFRENA FÖRLOPPET?
Det innebär att man har en utgångspunkt och att man har störningar från födseln men de är inte uppenbara förrän i barnaåren/tonår. Ofta kommer dessa störningar fram efter någon form av belastning.
FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD HOS EN SCHIZOFREN PAT?
25 år kortare än genomsnittet.
VAD BEROR DEN KORTARE LIVSLÄNGDEN HOS EN SCHIZOFRENI PAT?
10% suicid, resten beror på överdödlighet pga somatiska sjukdomar.
VILKET LÄKEMEDEL GER BÄST EFFEKT GÄLLANDE SCHIZOFRENI
Klozapin
