ÄTSTÖRNINGAR Flashcards

1
Q

VEM HAR STÖRST RISK ATT DRABBAS AV ÄTSTÖRNINGAR?

A

Tonårsflickor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

VAD KAN RISK FÖR ÄTSTÖRNING BERO PÅ?

A
  • Hormonförändringar under puberteten. (snabb ökning av östrogennivåer)
  • Dramatisk kroppslig förändring under puberteten.
  • Kroppssammansättningen förändras
  • Kroppsuppfattning och självbild omvärderas
  • Samhället påverkar (ideal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I VILKEN ÅLDER INFALLER KROPPSMEDVETENHET?

A

Mellan 10-13 års ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

I UPPSALA HAR STUDIER GJORTS DÄR MAN UNDERSÖKT 7-, 9- OCH 13-ÅRINGAR. VAD ÄR DET MAN SER REDAN VID 9 ÅRS ÅLDER?

A

Det är i denna åldern man börjar bli missnöjd med sin kropp och vill banta, för att bli smal. Ätstörningar hänger alltså inte bara ihop med puberteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

VAD HÄNDER MED KROPPSSAMMANSÄTTNINGEN I TONÅREN?

A

Kroppssammansättningen förändras. Det subkutana fettet ökar med 7-8kg i genomsnitt. Efter puberteten ser man att killarna ligger kvar på 15% i kroppsfett, medan det ökar hos flickor till mellan 17-28% i andel fett, vilket är normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE INKÖRSPORTEN TILL ÄTSTÖRNINGAR?

A

Bantning, men kom ihåg att det inte är alla som bantar som utvecklar en ätstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

NÄR ÄR VANLIGASTE DEBUTEN - ANOREXIA NERVOSA?

A

Tonåren/puberteten med peak runt 14-15 års ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VAD GÖR EN KVINNA MED BULIMIA NERVOSA?

A

Hetsäter och utför olämpliga kompensatoriska handlingar som att framkalla kräkningar eller använda t.ex lavemang för att komma ned i en normalvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

HUR SER FÖRHÅLLANDET UT MELLAN KVINNOR OCH MÄN GÄLLANDE ANOREXI OCH BULIMI?

A

10:1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN HETSÄTNING OCH BULIMI NERVOSA?

A

Man använder inte kräkning eller lavemang hos en person med enbart hetsätning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

VAD ÄR HETSÄTNING FÖRKNIPPAT MED?

A

Hög risk för övervikt eller obesitas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

VAD ÄR ORTOREXI?

A

Det är när ett hälsosamt beteende går i överdrift och man blir tvångsmässig till den grad att det resulterar i begränsningar i livsföringen och undernäring. Man blir begränsad i hur man ska äta rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

VILKEN ÄR DEN ALLVARLIGASTE ÄTSTÖRNINGEN?

A

Anorexia nervosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

NÄMN ETT AV KRITERIERNA FÖR ANOREXIA NERVOSA

A

Störd kroppsuppfattning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

HUR BÖRJAR ANOREXIA NERVOSA?

A
  1. Bantning. Men det är inte alla som börjar med bantning.
  2. Ihärdighet och tvångsmässighet (eftersom de mår mycket bättre med att vara stränga och gå ner i vikt).
  3. Förhöjd ångestnivå (man upptäcker att ångestnivån minskar när man går ner i vikt).
  4. Intensifierad träning (när man springer så gör man sig av med kalorier och ångesten upplevs minska).
  5. Isolerar sig från kamrater (man vill inte äta tillsammans med kamrater, för då kan andra påpeka hur man äter).
  6. Aptiten är kvar och fixering vid mat (de tänker hela tiden på mat)
  7. “Plötslig” veganism (det kan vara så att man vill ha kontroll över sitt matintag).
  8. Menstruation uteblir (observandum)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

DIAGNOSKRITERIER ENLIGT DSM-5 KRÄVS FÖR DIAGNOSEN ANOREXIA NERVOSA?

A

A. Otillräckligt matintag som leder till undervikt (BMI<18,5kg/m2 hos vuxna)
B. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock
C. Störd kroppsupplevelse och/eller självkänsla är överdrivet påverkad av kroppsvikt/kroppsform

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

BESKRIV OLIKA ETIOLOGIER FÖR ANOREXIA NERVOSA

A
  • Genetik är den största riskfaktorn för anorexia.
  • Livshändelser (bättre prognos, eftersom man ser förbättring efter man bearbetat sitt trauma).
  • Perfektionism
  • Tvångsmässig personlighet
  • Negativ självbild i barndomen.
  • Stressorer (svårt att hitta jämnåriga kompisar).
  • Socialt tillbakadragen i barndomen.
  • Sociokulturella faktorer (sociala medier, aktuella skönhetsideal etc som påverkar en)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

BESKRIV MINNESOTA STARVATION EXPERIMENT

A

En studie man gjorde i USA i slutet av andra världskriget. Man ville undersöka de psykologiska och somatiska konsekvenserna av att 36 unga friska män utsattes för svält under 6 månaders tid.

  • De blev nedstämda
  • Fixerade vid mat
  • Sexuella lusten gick ner
  • Blev socialt tillbakadragna
  • Koncentrationssvårigheter
  • Omdömesförmågan blev sämre
  • Förståelsen gick ned generellt
  • Sänkt kroppstemperatur, sänkt hjärtfrekvens och ödem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

ANOREXIA NERVOSA OCH SAMSJUKLIGHET?

A

Det är sällan att man enbart har anorexia nervosa, utan man lider oftast av annan psykiatrisk sjukdom. Nedstämdhet förekommer nästan alltid. Depression, självmordshandlingar, tvångssyndrom, ångestsyndrom, svår ångest i samband med måltider, ångestlindring i samband med svält och/eller sömnsvårigheter (fragmenterad sömn och ytlig).

20
Q

VILKA SOMATISKA SYMTOM SER MAN HOS EN PAT MED ANOREXIA NERVOSA?

A

Hud, hår:

  • Håravfall, mjukt dunigt hår.
  • Kalla blå händer och fötter.

Blod:
- Anemi, leukocytopeni, hypokalemi, hypofosfatemi, hyponatremi, hypomagnesium.

Metabola och endokrina:

  • Hypotermi
  • Muskelsvaghet
  • Amenorré (3 på varandra följande menstruationer uteblir)
  • Östrogen lågt hos kvinnor.
  • Testosteron lågt hos män.
  • Lågt “T3 syndrom” (pga låg ämnesomsättning)

Gastrointestinala:

  • Karies, emaljskador på tänder (pga kräkningar samt all onyttigheter man äter)
  • Svullna spottkörtlar (sekundärt till kräkningar)
  • Utspänd mage/tarm (peristaltiken går långsamt vilket även leder till förstoppning)
  • Förstoppning.

Hjärt-kärlsystemet:

  • Lågt BT/ortostatism
  • Rytmrubbningar, särskilt bradykardi (förlängd QT-tid på EKG)
  • Minskad hjärtstorlek

CNS:

  • Minskad hjärnvolym.
  • Vidgat ventrikelsystem
  • Uppmärksamhet och minne försämras under svält (men kan normaliseras efter viktuppgång).
  • Svårt att se helhetsbilden.
21
Q

RISKER PÅ LÅNG SIKT MED ANOREXI NERVOSA?

A
  • Osteoporos (redan de första 6 månaderna ser man att man förlorar bentäthet).
  • Infertilitet (så länge man har låg östrogennivå)
  • Organsvikt ex. njurinsufficiens???
  • För tidig död
22
Q

RISK VID TIDIGT INSJUKNANDE (INNAN PUBERTET) OCH LÅNG SJUKDOMSDURATION?

A

Kortare än förväntat, man når inte den längs man hade nått om man inte hade haft anorexi.

23
Q

GE EXEMPEL PÅ PSYKIATRISKA DIFFDIAGNOSER SOM ANOREXIA NERVOSA

A
  • Depression (påverkar aptiten och man blir ointresserad av mat. Man kan gå ned i vikt).
  • Schizofreni (man kan ha vanföreställningar och man kan tro att mat kan bli giftigt och att man inte vågar äta)
  • Psykogena kräkningar (utvecklat en förmåga att kräkas lätt och hamnar df i en ond cirkel, där man har svårt att behålla maten).
24
Q

GE EXEMPEL PÅ SOMATISKA DIFFDIAGNOSER SOM ANOREXIA NERVOSA

A
  • Hypertyreos (man kan snabbt rasa i vikt om den är odiagnotiserad)
  • Diabetes mellitus
  • Hypofys/hypothalamus (en tumör i ex. hypothalamus, och påverkar funktioner som har med aptit att göra).
  • Celiaki (man förlorar vikt tills man slutar äta gluten)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Malignitet (har man anorexia nervosa och inte svarar på behandling måste man utreda vidare)
25
Q

VAD ÄR MÅLET MED BEHANDLINGEN AV ANOREXIA NERVOSA?

A

Normalisera vikten. Gå upp 0,5-1 kg/vecka.

26
Q

HUR BEHANDLAR MAN ANOREXIA NERVOSA?

A

Man behandlar med mat. 3 lagade måltider och 3 mellanmål. Vid lågvikt kan man inte ta till sig psykoterapi. Familjebaserad terapi till tonåringar, då pat ej närvarar utan enbart föräldrarna och man förklarar för de hur mycket mat som ska finnas på tallriken och hur de ska stå på sig när tonåringen säger att hen vill ej äta. Individualterapi vid behandling av vuxna. Ingen farmakologisk behandling.

27
Q

NÄR SKER AKUT INLÄGGNING AV EN ANOREKTIKER?

A
  • Puls <40 slag/minut (risk för arytmi)
  • BMI <14 kg/m2 (≥18 år), all energi måste sparas, då får pat ej gå, utan måste sitta i rullstol hela tiden.
  • Viktnedgång >1kg/vecka
28
Q

VAD ÄR REFEEDING SYNDROME?

A

Det är en metabolisk störning som uppstår till följd av att man ex under en lång tid svälter och så får man mat i sig. Det är mycket som plötsligt händer med kroppen då.

29
Q

NÄR INTRÄFFAR REFEEDING SYNDROME?

A

4 dagar efter insatt behandling mot svält.

30
Q

VAD HÄNDER MED KROPPEN VID REFEEDING SYNDROME?

A
  • Insulinproduktionen ökar när blodsockret stiger.
  • Ökad glykogen-, fett- och proteinsyntes.
  • “Basal metabolic rate” ökar
  • Fostat, magnesium och kalium tas upp av cellerna från blodet och man får elektrolytbrist i blodet. Man får bland annat hypofosfatemi (orsakar bla abnormal hjärtrytm, brist på intracellulärt ATP i erytrocyter), hypokalemi. Erytrocyter får sämre förmåga att transportera syre till kroppens organ.
31
Q

VILKEN ÄR DEN VANLIGASTE DÖDSORSAKEN SEKUNDÄRT TILL REFEEDING SYNDROME?

A

Abnorm hjärtrytm.

32
Q

NÄMN ANDRA SYMTOM MAN SER HOS EN PATIENT MED REFEEDING SYNDROME?

A

Konfusion, koma, kramper och hjärtstillestånd.

33
Q

VILKET PROV ÄR VIKTIGT ATT KONTROLLERA VID REFEEDING SYNDROME?

A

Fosfat morgon och kväll.

34
Q

VAD ÄR SÄRSKILT VIKTIGT ATT TILLFÖRA VID REFEEDING SYNDROME?

A

Fosfat per oralt.

35
Q

VAD INNEBÄR BULIMIA NERVOSA?

A

Man äter stora mängder mat.

36
Q

DIAGNOSKRITERIER FÖR BULIMIA NERVOSA?

A

A. Återkommande episoder av hetsätning (under kortare tid jämfört med hur man normalt klarar av att äta)
B. Återkommande “olämpliga kompensatoriskt beteende”, för att inte gå upp i vikt (ex. kräkningar, laxerande, lavemang, diuretika, fastande eller överträning)
C. Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform/kroppsvikt.

*Hetsätning och olämpligt kompensatoriskt beteende ska ha förekommit i minst 3 månader och minst 1 gång/vecka under den tiden.

37
Q

VILKA RISKFAKTORER FINNS FÖR BULIMIA NERVOSA?

A
  • Negativ självbild, fetma i barndomen och tidig pubertet.
  • Övervikt i familjen
  • Stress ex. dåligt bemötande från föräldrar
  • Sexuella övergrepp
  • Hereditet (50-60%)
38
Q

SAMSJUKLIGHET - BULIMIA NERVOSA?

A
  • Egentlig depression
  • GAD och andra ångeststörningar
  • Alkohol- och substansmissbruk
  • ADHD
  • Borderline personlighetssyndrom
39
Q

BEHANDLING VID BULIMIA NERVOSA?

A
  • KBT (individuellt och grupp), man skriver ner vad man äter och hur man mår.
  • Interpersonell terapi (IPT), fokuserar inte alls på ätstörningar utan på att man har problem i relationer.
  • Fluoxetin (Enda SSRI-behandling av depression 20-40mg, men hos dessa pat krävs 60mg för effekt)
40
Q

VAD INNEBÄR HETSÄTNINGSSTÖRNING DIAGNOSEN?

A
  • Återkommande episoder av hetsätning
  • Hetsätning är inte förknippad med “olämpliga kompensatoriska beteenden”
  • Vid hetsätningsepisoder föredrar man att inta kolhydrater och fett.
41
Q

SAMSJUKLIGHET VID HETSÄTNINGSSTÖRNING?

A

Vanligt 3/4 har det. Det vanligaste är ångeststörningar och depressioner.

42
Q

BEHANDLING VID HETSÄTNING?

A
  • KBT*
  • Interpersonell terapi (IPT)*
  • SSRI (fluoxetin 60 mg)
  • Centralstimulantia (lisdexamfetamin)
  • mest vetenskapliga underlag
43
Q

VAD TALAR FÖR DÅLIG PROGNOS VID ANOREXIA NERVOSA?

A
  • Låg ålder vid insjuknande (före pubertet)

- Hetsätning/kräkning

44
Q

VAD INGÅR I PRIMÄRPREVENTION VID ÄTSTÖRNINGAR?

A
  • Informera INTE om ätstörningar och deras symtom, då detta kan öka intresset för ätstörningar och sköra pat kan ta efter beteendet.
  • Arbeta istället med att förbättra självkänsla och förbered flickorna på hur kroppen förändras vid pubertet
45
Q

VAD INGÅR I SEKUNDÄRPREVENTION VID ÄTSTÖRNINGAR?

A

Det handlar om tidig upptäckt och tidig behandling när något väl inträffat.