Psyk

Question 1

Vad finns det för skattningsskala för depression?

Answer 1

MADRS-S: montgomery-asberg depression rating scale

Question 2

Vad finns det för skalor man kan använda för att undersöka suicidalitet?

Answer 2

SUAS-S (Suicidal Assesment Scale)

SIS (Suicidal Intent Scale)

Question 3

Vad finns det för skalor som man kan använda för att värdera missbruk?

Answer 3

AUDIT för alkohol

DUDIT för droger

Question 4

Vad finns det för skalor man kan använda för att värdera förekomst av bipolär sjukdom?

Answer 4

MDQ (Mood Disorder Questionary)

YMRS (Young Mania Rating Scale)

Question 5

Vad finns det för skala för att värdera ADHD?

Answer 5

ASRS (Adult ADHD Self Report Scale)

Question 6

Vad frågar man efter när en pat kommer in med sömnsvårigheter? En sömnanamnes helt enkelt!

Answer 6

Har du insomningssvårigheter? Frekventa uppvaknanden eller orolig sömn? Tidigt uppvaknande? Hur mycket sover du per dygn? När lägger du dig? När somnar du? Hur dags vaknar du? Hur många timmar sover du på natten? Sover du något på dagen? Hur lång tid? Vad för dig att vakna? Be patienten göra ett sömnschema. Finns det annat som stör? Koffein, energidryck, socker, choklad, alkohol (ger sämre kvalité på sömnen med fler uppvaknanden), droger? amfetamin, kokain, Läkemedel?

Question 7

När en patient söker för sömnsvårigheter ska man ju ta en sömnanamnes. Man ska också bilda sig en uppfattning om hur patienten mår när han/hon är vaken. Vad frågar man efter för att kunna göra det?

Answer 7

Hur mår du när du vaknar på natten/på morgonen? Ångest Jobbiga tankar? Pigg?
Sömnighet dagtid?
Pigg dagtid trots mindre sömn än vanligt? (hypomani, mani, bipolär)
Trött dagtid?

Question 8

Hur behandlar man sömnsvårigheter? Psykiatriska.

Steg 1: sömnhygien?

Answer 8

Utred och optimera först och främst behandling för eventuell grundsjukdom. Sedan sömnhygien: stimuluskontroll - varva ner, koppla av. God sovrumsmiljö – tyst, mörkt, svalt. Regelbunden fysisk aktivitet, var ute på dagen. Ej hungrig, ej proppmät. Se upp med ”annat som stör”.

Question 9

Vid psykiatriska sömnproblem kan man, lite halvt allvarligt, dela in det i olika steg. Steg 2 som innefattar sömnschema, vad innebär det?

Answer 9

Stig upp samma tid oavsett hur länge du sovit.
Sov inte på dagen. Lägg dig att sova bara om du är sömnig. Använd sängen enbart till sömn. Om du inte har somnat efter 20 min – stig upp och gå in i ett annat rum och lägg dig igen först när du känner dig sömnig. Upprepa detta så ofta som behövs under natten.

Question 10

Vad är steg 3 i behandlingen av sömnproblem?

Answer 10

Hypnotika - dvs läkemedel

Question 11

Vilka läkemedelsgrupper kan användas för att behandla sömnsvårigheter? Räkna bara upp det.

Answer 11

Antihistaminer
Bensodiazepinliknande insomningstabletter
Benzodiazepider
Antidepressiva läkemedel
Neuroleptika

Question 12

Finns det någon terapi man kan använda vid sömnsvårigheter?

Answer 12

Ja! Kbt för sömnstörning kan finnas tillgängligt. Då går man igenom:
Basal sömnlära
Beteende-stimuluskontroll
Kognitiv omstrukturering

Question 13

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är antihistaminer. Nämn två sådana preparat. Hur är deras beroendepotential? Vad har de för verkningsmekanism?

Answer 13

Propiomazin (Propavan ®) och Prometazin (Lergigan ®). De är ej beroendeframkallande. Verkningsmekanism för Propavan: Propiomazin är ett fentiazinderivat med en centralt dämpande effekt, medan de perifera verkningarna är svagt framträdande. Verkningsmekanismerna för den hypnotiska effekten är ej helt klarlagda. EEG-studier har visat att propiomazin ej påverkar det normala sömnmönstret.

Question 14

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är benzodiazepinliknande insomningstabletter. Nämn tre sådana preparat. Hur är deras beroendepotential? Vad får detta för implikationer? Verkningsmekanismer för dessa preparat?

Answer 14

Zopiklon (Imovane ®), Zolpidem (Stilnoct ®), Zaleplon (Sonata ®). RISK FÖR TOLERANSÖKNING. Man ska vara försiktig när man sätter in dem, t ex tid missbruk, ärftlighet missbruk. Man ska också ha en bra uppföljning och förklara vad det innebär. De farmakologiska egenskaperna är: lugnande, ångestdämpande, kramplösande, muskelavslappnande. Dessa effekter är relaterade till en specifik agonistaktivitet på centrala receptorer inom det makromolekylära GABAA-receptorkomplexet som reglerar öppnandet av kloridjonkanaler.

Question 15

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är benzodiazepider. Nämn ett sådant preparat. Hur är beroendepotentialen här? Vad får detta för implikationer? Hur effektiv sömnmedicin är benzo? När använder man dem oftast i sömnsammanhang?

Answer 15

Nitrazepam (Apodorm ®). RISK FÖR BEROENDE. Man ska vara mkt försiktig. Kort behandlingstid, följa upp och fasa ut. Mkt effektivt. Inneliggande beh oftare, t ex prev delirium.

Question 16

Vid sömnsvårigheter och samtidig depression kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är antidepressiva lm, lite förvånande. Nämn ett preparat som lämpar sig väl. Verkningsmekanism?

Answer 16

Mirtazapin (Remeron ®). Det har som biverkan att man blir trött varför man kan ta den på kvällen och sova på. Att föredra då främst om pat redan har depression. Mirtazapin är en centralt verkande presynaptisk α2-antagonist, som ökar den centrala noradrenerga och serotonerga neurotransmissionen. Ökningen av den serotonerga neurotransmissionen medieras specifikt via 5-HT1-receptorer.Den histamin H1-antagonistiska effekten av mirtazapin är kopplad till de sedativa egenskaperna. Mirtazapin saknar i praktiken antikolinerg aktivitet och har i terapeutiska doser praktiskt taget ingen effekt på det kardiovaskulära systemet.

Question 17

Vid sömnsvårigheter och samtidig psykossjd/depression kan man ju mot sömnbesvären använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är neuroleptika. Ange två sådana preparat.

Answer 17

Quetiapine (Seroquel®) och Levopromazine (Nozinan®).

Question 18

Vad är Circadin?

Answer 18

Melatonin (Circadin), en sömnmedicin. Den är indicerad hos äldre, men ganska dyr.

Question 19

Vad finns det för skattningskalor man kan använda för att testa om det föreligger en personlighetsstörning?

Answer 19

SCID II är personlighetsutredningar

Question 20

Ge exempel på tre tankefällor som är vanliga vid ångest?

Answer 20

• Katastrofiering – Negativa händelser och mindre oförutsedda händelser blir stora katastrofer
• Allt eller intet tänkande – ”Om det jag gjort inte är perfekt är det misslyckat”
• Förminskning
– Ser det positiva som verkligt men ändå betydelselöst.

Question 21

Vilka hjärnområden anses vara inblandade vid ångestproblematik?

Answer 21

Sensoriska cortex- parahippocampala cortex- amygdala och hippocampus.
Sensoriska Thalamus -Amygdala.
Autonoma nervsystemet.
HPA axeln.

Question 22

Hur kan en panikattack utvecklas och hur kan ett paniksyndrom utvecklas och vidmakthållas?

Answer 22

Att vilja fly utan att kunna. Ångest är en “irrationell” rädsla. En naturlig flykt-kampreaktion som gått överstyr. Kommer av sig själv, ibland utan egentlig förklaring. Det har med det autonoma nervsystemet att göra. Det kan finnas ett utlösande moment som triggar fysiologiska förändringar (t ex hjärtklappning), det ger en upplevelse av fysiologiska förändringar, de tolkas som ett hot (hjärtsjd?), de ger panikkänslor som i sin tur triggar ytterligare fysiologiska förändringar -och så är cirkeln igång. Dessutom skapar panikkänslorna en rädsla för framtida panik som ger ökad uppmärksamhet på kroppen - som ytterligare skapar en upplevelse av fysiologiska förändringar som tolkas som fara och cirkeln kör. Rädslan för framtida panik skapar också en kronisk fysiologisk aktivering med hjärtklappning osv och så är cirkeln igång. Många är rädda för att dö, tappa kontrollen, bli tokiga, göra något galet men det händer inte.

Question 23

Vad brukar man kunna få för kroppsliga symptom på ångest?

Vad är deras funktion?

Answer 23

Yrsel, tankarna rusar (hjälper oss att snabbare utvärdera faran och fatta snabba beslut. Gör det svårt att fokusera på något annat), tunnelseende, torr mun, hjärtklappningar (mer blod pumpas ut till stora muskelgrupper som behövs för fight and flight-responsen), kalla händer (blodkärl i huden dras ihop för att tvinga blodet till de stora muskelgrupperna), spända muskler (mobiliseringen kan innebära att de skakar eller darrar), andning (andningen blir hastigare eller ytligare pga ökad syretillförsel), adrenalin (utsöndringen av adrenalin som signalerar till andra organ om mobilisering), blåsan (stress kan få muskulaturen i blåsan att slappna av), svettiga händer (en respons som handlar om kroppens behov av nedkylning). Alla dessa symptom har egentligen en bra funktion men i sammanhanget och i vår moderna värld blir den ju ofördelaktig. Vi är designade för att springa ifrån lejon, men idag utsätts vi för helt andra “hot” och “faror”.

Question 24

Symptom som vid en panikattack?

Answer 24

Palpitationer, svettning, darrning/skakning, känsla av att tappa andan, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet, illamående eller obehag i magen, derealisation/depersonalisation, rädsla att mista kontrollen/ bli tokig, svindel eller ostadighet, dödsskräck, parestesier, frossa eller värmevallningar.

Question 25

Vad ska man göra (diagnostik och behandling) vid en första panikattack?

Answer 25

Säkerställa vitala parametrar. Ta EKG och hjärtmarkörer och sådant som känns rimligt. Standardprover (venös blodgas). Kroppsundersökning: hjärta, bt, lungor, rutinnervstatus. Lugn. Psykoedukation - förklara varför det händer, hur det kan skapas och upprätthållas. Att prognosen är god. Remiss till VC kan man göra, om det är något handikappande, ss mkt stress, alkohol eller något utöver "det vanliga", föreslå KBT i remissen. En ung person kan hänvisas till kurator, psykolog på skolan. Det är viktigt att dra igång en mental process som är en annan än panikattacken. Informera om att man kan söka Vc själv.

Question 26

Vad karakteriserar en akut krisreaktion?

Answer 26

Psykiskt trauma av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag. Dissociativa symptom (depersonalisation, derealisation) är vanliga. Uppkommer i anslutning till traumat och klingar vanligen av inom ett par dagar. Prognosen är vanligtvis god. Kan utvecklas till ett postraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression eller annan sjukdom.

Question 27

Hur möter man en människa i akut kris/stressreaktion och vad är behandlingen av en akut krisreaktion?

Answer 27

Behandlingen är ett akut omhändertagande och vid behov psykiatrisk bedömning och behandling. En människa i akut kris/stressreaktion behöver vila, värme, omtanke, hjälp med att vara i nuet. Man bör förmedla lugn och trygghet. Lyssna. Säkerställa (viktigt) att det finns ett gott socialt omhändertagande. (Familj? Vänner? Präst?). Ta ställning till om det finns behov av sjukvård. T ex en obs-plats på akuten kanske? Beror på suicidrisk osv. Behövs tillfällig sömnmedicin? Helst utan. Slussa vidare till psykolog/kurator, psykiatri. Det är viktigt att fånga upp det hela. Det kan annars utveckla sig till PTSD. Vanligtvis god prognos annars.

Question 28

Ett vanligt symptom vid ångest är...?

Answer 28

Trötthet!

Question 29

Vad innefattar tvångssyndrom? Vad karakteriseras det av?

Answer 29

Tvångstankar eller tvångshandlingar. Dessa förorsakar starkt obehag, är tidskrävande, eller stör i betydande grad individens normala livsföring och sociala funktion. Vägran utlöser ångeststegring = beteende-förstärkning eller undvikandebeteende. Ettårsprevalens: 1-2 %. Insjuknande i tonåren men sen diagnos. Kroniskt förlopp hos många utan behandling.

Question 30

Vad är tvångstankar? Beskriv hur de känns, vad individen försöker göra med dem, medvetenheten kring dem och så.

Answer 30

Återkommande ihållande idéer, tankar, impulser eller fantasier som känns inkräktande och meningslösa. Individen försöker ignorera eller tränga bort dessa tankar eller försöker avväpna dem genom att tillgripa någon annan tanke eller handling. Individen är medveten om att tvångstankarna är egna och inte påtvingade utifrån. (ej tankepåsättning). Tvångstankarna har inte samband med någon annan axel I störning.

Question 31

Vad är tvångshandlingar? Vad är deras syfte? Medvetenhet kring dem?

Answer 31

Upprepade handlingar som utförs medvetet och avsiktligt till följd av en tvångstanke, eller i enlighet med speciella regler eller på ett stereotypt sätt. Beteendet är ägnat att neutralisera eller förhindra ett obehag eller någon fruktad händelse eller situation. Individen är medveten om att handlingarna är överdrivna eller oförnuftiga.

Question 32

Ange fyra vanliga områden som tvångssyndrom kretsar kring. Ange en handling respektive område hör samman med. Och ange 5 sammanlagt screeningfrågor som explorerar dessa områden.

Answer 32

KONTAMINATIONSSKRÄCK. Handling: Rengöringsritualer – ”Tycker du själv att du tvättar dig onödigt mycket? OÖNSKADE SKAMLIGA TANKAR om skada, sexualitet, religion. Handlingar: Kontroll och försäkring. Genomgång av tankar i huvudet och frågor till andra om man gjort något olämpligt – ”Tycker du själv att du måste kontrollera dörrar, kranar, lås onödigt mycket?” – ”Har du påträngande tankar med obehagligt innehåll som är svåra att slå bort?”. SYMMETRI. Handling: Arrangera ordna – "Blir du störd av när något inte är i symetrisk ordning." "Blir du lätt upptagen av att kontrollräkna?" SPARANDE, oro att råka kasta bort något värdefullt (hoarding) Handling: Samla värdelösa ting som man inte kan göra sig av med – "Har du svårt att slänga saker?"

Question 33

Samsjuklighet till tvångssyndrom?

Answer 33

Depression, social fobi, paniksyndrom

Question 34

Ddx till tvångssyndrom?

Answer 34

Personlighetsstörning, schizofreni

Question 35

Vad ingår i OCD-spektrat?

Answer 35

Tic-sjukdomar tex Gilles de la Tourette, ätstörningar, dysmorfofobi, trichotillomani.

Question 36

Hur behandlas tvångssyndrom?

Answer 36

KBT: Exponeringsbehandling – gör motsatsen. KBT har stark evidens här. SSRI hög dos (Sertralin, börja med 50 mg, titrera upp till 200 mg, utvärdera effekt, beh 1 år). TCA (Klomipramin): Börja med låg dos, höj efter tolerans. Behandla minst ett år. Detta lm har bättre effekt men fler biverkningar -kolinerga. Till mkt svår OCD som ej svarat på ovan behandling lägg till neuroleptika (ex risperidon). Obs biverkningsprofil. Beh sker inom psykiatrin.

Question 37

Vad är social fobi?

Answer 37

En rädsla för att bli socialt värderad. En bestående fruktan för situationer där han/hon kan skärskådas av omgivningen. Under någon fas utlöses ångestreaktion vid en sådan situation. Undvikande av situationen. Undvikandet leder till funktionsnedsättning. Individen är medveten om att rädslan är överdriven. Kan vara svårt att upptäcka.

Question 38

Prevalens social fobi? Män vs kvinnor? Sökbenägenhet? Debut? Prognos? Samsjuklighet? Beteende? Suicidrisk?

Answer 38

Prevalens 10-15%, kvinnor=män. Söker sent eller inte alls. Debut i tonåren. Risk för kroniskt förlopp. Hög samsjuklighet med depression. Undvikande av situation där man kan bli socialt värderad (prata i telefon, äta inför andra), säkerhetsbeteenden. Hög suicidrisk, alkoholmissbruk.

Question 39

Utredning/diagnostik av social fobi? Screening-fråga? Efterfråga?

Answer 39

Kan vara svårt. Mycket skam. ”Brukar Du drabbas av osäkerhet i kontakt med andra?”. Undvik trivialisering. Efterfråga förväntans-ångest, undvikande-beteende, depression, missbruk. Sociala konsekvenser.

Question 40

Hur behandlar man social fobi?

Answer 40

Med kognitiv beteendeterapi, gärna i grupp – bli kvar i situationen tills ångesten avklingar. Med läkemedel: SSRI (Sertralin), SNRI (Venlafaxin), Betablockare (omdebatterat) vid tillfälliga besvär. Försiktighet med bensodiazepiner pga av missbruksrisken.

Question 41

Vad är en specifik fobi?

Answer 41

En uttalad och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig och som framkallas av att personen ställs inför eller förväntar sig att ställas inför en specifik företeelse eller situation (tex flygresor, höjder, djur, få en spruta, åsynen av blod). Exponering för det fobiska stimulit utlöser så gott som alltid en omedelbar ångestreaktion som kan ta formen av en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack. Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig. Det fobiska stimulit undviks helt alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga.

Question 42

Vilka undertyper av specifik fobi finns det?

Answer 42

Levande varelser (ex ormar, spindlar osv) Naturföreteelser (ex höjder, vatten, åska) Blod, sprutor, skador (ex tandvård) Specifika situationer (ex flygplan, hissar) Atypisk (ex kvävning eller kräkning)

Question 43

Hur behandlas specifik fobi?

Answer 43

KBT med exponering

Question 44

Vad är paniksyndrom?

Answer 44

Återkommande panikattacker. Förväntansångest.

Question 45

Vad är paniksyndrom med agorafobi?

Answer 45

Paniksyndrom med rädsla för folksamlingar eller att resa.

Question 46

Förekomst av paniksyndrom kv vs män? Hur många har samtidig agorafobi? Livstidsprevalens? Debutålder? Sökbenägenhet? Överdödlighet? Suicidrisk? Samsjuklighet?

Answer 46

Kvinnor/Män: 2/1. Tillsammans med agorafobi: 50 %. Livstidsprevalens: 1-2%. Debutålder: tonår till c:a 40 års ålder. Patienten söker sig oftast till somatisk vård. Överdödlighet i kardiovaskulär sjd, ffa män. Förhöjd suicidrisk/ökat alk beroende. 30-50 % utvecklar depression.

Question 47

Hur förhåller man sig vid en akut panikattack?

Answer 47

Närvara, lyssna. Uppträda lugnt. Ge krisstöd. Kroppsundersöka, vid behov. Förmedla kunskap –att det rör sig om ångest - "psykopedagogik" förklara biologin och stress-sårbarhetsmodellen. Fokusera på nuet och omgivningen- avledning (krama is). Om pågående attack som ni är överens om är panikattack– hjälp pat att distrahera sig. Kontrollera för missbruk (viktigt).

Question 48

Hur behandlas paniksyndrom?

Answer 48

Psykologisk behandling: exponering, andningstekniker (andas i fyrkant). Fokusera uppmärksamheten utanför den egna tanke- och känslovärlden. Kognitiv beteende-terapi (KBT) (exponering, "strukturera om kognitiva scheman", katastroftankar - jag dör, tappar kontroll om jag får attack osv. Byta ut till rimliga). Läkemedel: SSRI (25 mg Sertralin första veckan, sedan 50. mtp på ångest kan denna öka, skriv ut Atarax), TCA (Klomipramin), SNRI (Venlafaxin), Anxiolytika (tex anithistamin. Bdz i untantagsfall). Följ upp medicineringen på vc.

Question 49

Vad är GAD?

Answer 49

Orealistisk eller överdriven ångest och känsla av oro (förväntansoro) kring två eller flera teman flertalet dagar under minst 6 månader. Svårigheter att kontrollera oron. Rädslan och oron förknippas med tre eller fler av följande sex symtom: rastlös, uppskruvad eller på helspänn, lätt att bli uttröttad, svårt att koncentrera sig, irritabel, muskelspänning, sömnstörning. Oron och rädslan är inte enbart begränsat till symtom på någon axel I störning – tex inte en annan ångestsjukdom. Rädslan, oron orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i arbete och social funktion. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans och visar sig inte enbart i samband med ett förstämningssyndrom eller en psykos.

Question 50

Livstidsrisk GAD? Förekommer somatiska symptom? Missbruk? Risker? Etiologi? Samsjuklighet?

Answer 50

Ängslig läggning, tydligt redan i unga år. Livstidsrisk ca 5 %. Somatiska symtom kan dominera: dyspepsi, irritabel colon, tandgnisselskador, spänningsvärk. Alkoholöverkonsumtion, självmedicinering med lugnande medel. Ökad risk för kardiovask sjd, ökad suicidrisk. Oklar etiologi, hög samsjuklighet med depression.

Question 51

Hur diagnosticerar man GAD? Utlösande faktor?

Answer 51

Man behöver gott om tid, gör en halvstrukturerad intervju. Sök konstellationen själslig / somatisk ångest. Ängslig, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd, stress-känslig, uttröttbar, irritabel, dålig sömn. Svettning, tremor, muntorrhet, hjärt-klappning, frekvent miktion. Utlösande faktor saknas.

Question 52

Hur behandlar man GAD?

Answer 52

Visa empati, respekt, saklighet, kontinuitet. SSRI. SNRI (Venlafaxin). Pregabalin (Lyrica, stor missbrukspotential). KBT Tillämpad avslappning

Question 53

Vad är PTSD? Sökbenägenhet?

Answer 53

Ett trauma-specifikt psykiatriskt tillstånd. Uppkommer genom medveten våldsutövning (tortyr, våldtäkt). Mycket erfarenhet kring detta från Vietnam-kriget. Pat söker sällan hjälp: vårdmiljön är ångestväckande. Personen upplevde, bevittnade, konfronterades med händelse som innebar död, allvarlig skada eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen som. Återkommande, påträngande plågsamma minnesbilder. Återkommande mardrömmar. Handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt. Intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler. Pat blir receptiv för stimuli och hyperkänslig för yttre triggers. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och nedsatt själslig vitalitet. Ihållande symtom på överspändhet. Varat i mer än en månad. Kliniskt signifikant lidande.

Question 54

Hur behandlar man PTSD?

Answer 54

Behandla symtomen initialt. Fokuserad korttidspsykoterapi med exponering - KBT. EMDR. SSRI. Neuroleptika. Undvik bensodiazepiner, använd Propavan vid dålig sömn (antihistamin 25-50 mg tn).

Question 55

Generell behandling vid ångestsyndrom?

Answer 55

Antidepressiva (till allt förutom specifik fobi). Psykoterapi, ofta kognitivbeteende-terapi. Kortare perioder: Lugnande läkemedel – Antihistamin (Atarax, Lerigigan) – Bensodiazepiner (risk för beroende!!) – Pregabalin (Stor risk för toleransökn och viktuppgång)

Question 56

Prevalens panikattack?

Answer 56

10%

Question 57

Prevalens panikattack?

Answer 57

10%

Question 58

Hur indelas personlighetsstörningar? Vilken funktion har indelningen?

Answer 58

I Kluster A, B och C. Indelning saknar vetenskapligt stöd men används i praktiken då den ger en upplevelse av logik.

Question 59

Vilka personlighetsstörningar ingår i Kluster A? Vad karakteriserar människor med dessa störningar? Kvinnor vs män? Gränssnitt mot?

Answer 59

• Paranoid, schizoid, schizotyp (ännu mer åt psykoshållet). Mår dåligt i och undviker nära relationer. Män överrepresenterade. Udda, excentriska. Gränssnitt mot asperger, schizofreni.

Question 60

Vilka personlighetsstörningar ingår i Kluster B? Vad karakteriserar människor med kluster B-störningar? Gränssnitt mot?

Answer 60

Emotionellt instabil (borderline), narcissistisk, histrionisk, antisocial. Dramatiska, känslomässiga, färgstarka. Gränssnitt mot bipolär II, ADHD, missbruk.

Question 61

Vilka personlighetsstörningar ingår i kluster C?

Answer 61

Ängslig, osjälvständig och tvångsmässig personlighetsstörning.

Question 62

Vad karakteriserar emotionellt instabil personlighetstyp (borderline)? Prevalens? Prognos? Suicidrisk?

Answer 62

Instabil självbild, svängande känslor, instabila relationer, impulsiv (självskade el utåtagerande), mycket självkritik/depressivitet/ångest/dysfori, kronisk tomhetskänsla, upprepad suicidal kommunikation, svårt med separationer. Prevalens: 1,6-5,9%. Prognos: Avtar med ålder men hög mortalitet (10% - suicid).

Question 63

Vad karakteriserar narcissistisk personlighetstyp? Prevalens?

Answer 63

Grandiositet, krav om överdriven beundran, fantiserar om makt, skönhet mm, exploaterande av andra, menar att regler är till för andra, oförmögna till empati, tendens till ytliga relationer, arrogant attityd, ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på dem, övertygade om att de bara kan förstås av personer med hög status Prevalens: 0-6,2%

Question 64

Vad karakteriserar histrionisk personlighetsstörning? Prevalens?

Answer 64

Mår dåligt när ej är i centrum, använder sitt yttre för att få uppmärksamhet, inadekvat flirtig eller förförisk, ”impressionistiskt” tal som saknar detaljer, byter lätt åsikt/stil efter tillfällig påverkan, snabba, ytliga känslosvängningar, tror ofta att relationer är intimare än motparten. Svårt med relationer, impulskontroll, självbild. Inget självskadebeteende. (Borderline pat behöver ej vara i centrum och inte så vanligt extravaganta i klädsel.) Prevalens 1,8%.

Question 65

Vad karakteriserar antisocial personlighetsstörning?

Answer 65

Oförmåga att anpassa sig till sociala normer – kriminell, använder knep för att påverka andra, oärlig, oförmåga till skuld, däremot skam, impulsiv, oförmåga till planering, ytlig charm men ingen förmåga till djupare relationer, likgiltig, hänsynslös inför andras säkerhet, lättväckt aggressivitet. (Ingen nytta att tjabba emot - trassla sig ur - vi får inte lov att förskriva benzo från akuten, det är en policy vi har)

Question 66

Vad ska, enligt DSM, vara uppfyllt för att man ska börja prata om en personlighetsstörning?

Answer 66

För att man ska börja prata om en klinisk störning ska följande vara uppfyllt: Minst två av följande områden drabbade: 1. Kognition, 2. Affektivitet, 3. Interpersonell funktion, 4. Impulskontroll. Det ska därtill vara stabila beteenden eller karaktärsdrag som avviker ifrån det kulturellt accepterade. Börjar senast i tonåren. Funktionsnedsättning: yrkesmässig eller social.

Question 67

Vad karakteriserar paranoid personlighetstyp? Ddx? Hur diffar du? Prognos? Prevalens?

Answer 67

Utpräglat misstänksamma, tror alla om illa, ser hotbilder i vänligt beteende, hänger upp sig på upplevda oförrätter, överdrivet känsliga för kritik, avsaknad av mjukhet, empati, humor, svartsjuk. Lite rättshaverister. Ddx: vanföreställningssyndrom. Men vanföreställningssyndrom karakteriseras mer av en speciell utarbetad idé som styr hela livet. Prognos: Pessimistisk. Prevalens: 2,3-4,4%

Question 68

Vad karakteriserar schizoid personliggetsstörning? Ddx? Prevalens?

Answer 68

Önskar inga nära relationer eller sex, trivs bäst ensam, likgiltig för beröm/kritik, få, om några, intressen, kyla eller flacka affekter. Diff. Diagnos: Asperger, prodromalfas schizofr. schizoaffektivt syndrom, ued Gemensam genetisk bakgrund med schizofreni Prevalens 3,3-4,9%

Question 69

Vad karakteriserar ängslig personlighetsstörning? Överlappar med? Prevalens?

Answer 69

Undviker allt som kräver kontakt med andra, upptagna av rädsla för kritik, vågar inte ta kontakt med andra om de inte vet att de är omtyckta, låg självkänsla, rädda för allt obehagligt, oroar sig mycket för fysisk säkerhet - Nasse. Hög överlappning med social fobi. Man kan tänka på denna om man inte kommer tillrätta med beh vid social fobi. Prevalens: 2,4%

Question 70

Vad karakteriserar tvångsmässig personlighetsstörning? Hur diffar man den från tvångssyndrom? Prevalens?

Answer 70

Ordning, perfektionism, kontroll. Svårt att ta till sig andras idéer, rigida. Svårt att fullfölja uppgifter pga perfektionism. Hög moral/moraliserande. Plikttrogna, upprättar schema. Håller ut med attityder/uppgifter långt efter att det slutat vara funktionellt. Kan inte slänga saker som inte ens har sentimentalt värde. Bilden domineras av ett "generellt" tvångsmässigt betéende snarare än specifika tvångshandlingar/tvångstankar. Prevalens 2,1-7,9%

Question 71

Vad karakteriserar osjälvständig personlighetsstörning? Ddx?

Answer 71

Stort behov av att bli omhändertagen. Undergiven, klängig. Svårt att fatta vardagliga beslut. Behöver få mycket stöd och uppmuntran. Kan inte vara oenig, vågar inte säga emot. Svårt att göra något på egen hand. Etablerar nya relationer så fort gamla tar slut. Ddx: ängslig personlighetsstörning. Men då fler tydliga teman som oron kretsar kring. Här är istället en osjälvständighet i själva personen det dominerande temat. Men diagnoserna överlappar varandra.

Question 72

Vad finns det för ledtrådar att det rör sig om en personlighetsstörning?

Answer 72

Vanlig behandling hjälper inte. Svårt att få en bra relation med patienten. Mycket funktionssvårigheter men svårt att ringa in problemet. Kunskap om diagnoserna. Man kan betrakta personlighetsstörningar som färdighetsbrister.

Question 73

Hur diagnosticerar man personlighetsstörning? | När är utredning ej lämpligt?

Answer 73

Genom en personlighetsutredning i psykiatrin. Strukturerad diagnostik (SCID-II). Kräver läkare/psykolog med utbildning. Viktigt med bra informationsunderlag! Bra relation med patienten - pat måste vilja utredas, annars fungerar det ej. Gärna anhörigintervju + journalgenomläsning. Ej lämpligt samtidigt som pågående kraftig axel I-sjuklighet (depression, psykos, akut kris)/missbruk, patient under 18 år.

Question 74

Hur är prevalensen av personlighetsstörningar i den svenska befolkningen? Hur är den på den psykiatriska akutmottagningen?

Answer 74

I befolkningen 9 -15% (samtliga inkluderade) På en psykiatrisk mottagning 60-80% Det finns en stor intraindividuell variation - man får vara ödmjuk, många kan i någon period av livet uppfylla kriterierna för en diagnos. Funktionen är ju viktig.

Question 75

Hur behandlas personlighetsstörning generellt?

Answer 75

Behandlingen sker i huvudsak inom psykiatrin. Svårbehandlat men (ofta) behandlingsbart. Olika behandlingar för olika personlighetsstörningar, men för lite forskning. Dålig evidensunderlag. I huvudsak psykologisk behandling (stöd finns för både KBT och dynamisk). Bra med strukturerade behandlingar. Läkemedelsbehandling mot samtidiga andra sjukdomar tex depression. (Cave intox-risk vid förskrivning!). Samsjuklighet är vanligt, behandla även denna. Behov av stödinsatser; LSS-boendestöd?, aktivitets- sjukersättning pga funktionshinder? Målet är inte att ”byta personlighet”, men att hantera sina svårigheter och fungera bättre i samspelet med andra. Blir i regel inte så bra av inneliggande vård eller mediciner.

Question 76

Specifik behandling för personlighetsstörningar?

Answer 76

Schizotyp: få studier, viss effekt av Haldol. Fobisk: ffa psykologisk, ibland SSRI. Undvik benso! Bra långtidsprognos. Osjälvständig: goda resultat med flera psykologiska behandlingar Borderline: – DBT (dialektisk beteendeterapi) – Läkemedel: SSRI och i vissa fall antipsykotika kan vara lämpligt. Undvik benso. Psykologisk behandling viktigast. Tänk på intox-risk!

Question 77

Vad består DBT av? När ges det? Syfte?

Answer 77

Stor behandlingsinsats. Ges bara vid självskadebeteende (eip). Primärt syfte – minska självskadebeteende. Men självklart också att minska andra symtom och ge patienten bättre livskvalité samt minska sjukvårdskonsumtion. Består av: Färdighetsträning: relationshantering, mindfulness, känsloreglering, stå ut när det är svårt. Individualterapi: hjälper patienten att hantera dagliga kriser genom att använda färdigheter enligt ovan. Ibland tillgång till terapeutiskt stöd via telefon.

Question 78

Vad är prognosen för personlighetsstörningar?

Answer 78

Många avtar inom en 10 års-period. Snabbare och mer frekvent remission än man trott. Kvar finns dock andra psykiatriska symtom och funktionsnedsättning. Paranoid, schizoid och schizotyp samt fobisk, osjälvständig och tvångsmässig förstärks. Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk avtar över tid. • Metodologiska svårigheter i studiern

Question 79

Vad innebär att validera?

Answer 79

1. Lyssna och observera. 2. Summera, spegla, återge, förmedla korrekt förståelse. 3. Ställ klargörande frågor. 4. Gör någon förståelig utifrån historia 5. Gör någon förståelig utifrån aktuell situation 6. Behandla patienten som jämlik och kompetent person. 7. Visa ömsesidig sårbarhet

Question 80

Symptom på depression?

Answer 80

Nedstämdhet (oavledbar), ångest (vanl delsymptom ss vid melankoli, ångest med dygnsrytm - lättar under dagen), anhedoni - anestesia dolorosa (smärtsam likgiltighet), depressivt tankeinnehåll, skuldkänslor (orimliga skuldkänslor. kan nå vanföreställningskaraktär. depressiv vanförest. syntyma - står i samklang med känsloläget. överdrivet men "begripligt". otrohet för 50 år sedan), hopplöshetstankar, självmordstankar, kognitiva svårigheter, koncentrationsproblem (ruminera - sammma tanke runt runt, minnesstörningar - kom inte in något i minnet. Gamla med dep kan te sig dementa - pseudodemens.) minnesstörningar, ambivalens (inte alltid otipmalt att säga: hur vill du att vi ska behandla? Tycker du att du borde vara på sjukhus? Nu gör vi såhär.) - obeslutsamhet, oföretagsamhet (Städar ej, diskar ej, räkningar, betala för mkt - orkar inte hämta ut pengarna.) - psykomotorisk hämning -(Rör sig sakta, talar sakta och tyst, mimikfattig, suckar. Stupor: pat ligger stilla reagerar ej.) stupor, sömnstörning, aptitförlust, viktnedgång, kroppslig värk (vanl hos äldre).

Question 81

Hur diagnosticerar man depression?

Answer 81

Depression är en klinisk diagnos. Klassificeras enligt icd och diagosticeras mha DSM V, särskilda kriterier som tas upp i ett annat flashcard. Svårighetsgraden kan avgöras med symptomskattningsskalor: MADRS, HAM-D.

Question 82

Hur diagnosticeras egentlig depression enligt DSM V?

Answer 82

A. Minst fem av följande symtom har förekommit under samma 2-veckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart kan tillskrivas något annat medicinskt tillstånd. 1. Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen, tom eller hopplös till sinnes) eller av andra (t ex ser ut att vilja gråta). (Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma.) 2. Påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). 3. Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex mer än 5-procentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit så gott som dagligen. (Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit.) 4. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn så gott som varje natt) 5. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (tydligt märkbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet). 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) så gott som dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor för att vara sjuk). 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord. B. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden. C. Episoden kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd. E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgereaktion, dvs. den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Question 83

Vad finns det för olika svårighetsgrader av depression?

Answer 83

Lindrig • Medelsvår • Svår

Question 84

Man brukar säga att det finns olika arter av depression. Alltså att olika symptom kan ha mer framträdande roll än andra. Ge exempel på olika arter?

Answer 84

• ångest • blandade drag (hypomana / maniska drag) • melankoli • atypiska drag • psykotiska symtom (stämningskongruenta) • psykotiska symtom (stämningsinkongruenta) • katatoni • peripartumdebut • årsrelaterat mönster

Question 85

Vad karakteriserar en depression med melakoliska drag?

Answer 85

Sänkt grundstämning av distinkt kvalitet, påtaglig psykomotorisk hämning, störning av vitala funktioner (hypotalamiska symtom), oavledbarhet.

Question 86

Vad karakteriserar en depression med atypiska drag?

Answer 86

inte oavledbar utan lättar upp vid positiva händelser, betydande viktökning eller ökad aptit, sover för mycket, armar och ben känns onaturligt tunga (“blytunga”), ett långvarigt mönster av känslighet för att bli avvisad av andra.

Question 87

Vad karakteriserar en depression med årstidsrelaterat mönster?

Answer 87

• Regelbundet återkommande depressioner vid en särskild tid på året, regelbundet tillfrisknande vid en särskild tid på året, två årstidsbundna depressiva episoder de senaste två åren, under hela livet har betydligt fler årstidsbundna än icke årstidsbunda depressiva episoder förekommit.

Question 88

Ddx till depression? Vad får det för konsekvenser kliniskt?

Answer 88

Diabetes, hypotyreos-hypertyreos, hypoparatyreos-hyperparatyreos, malignitet (t.ex. pankreastumor, lungcancer), vitamin B12 / folsyrebrist, demens, mb Parkinson (obehandlad), wilsons sjukdom, MS, hjärntumör. Viktigt att ta screening-blodprover.

Question 89

Vad finns det för hypoteser kring depressions etiologi?

Answer 89

Monoaminhypotesen, inflammation i hjärnan, neurogeneshypotesen, stress/sårbarhetsmodellen, kortisolhypotesen

Question 90

Vilka hjärnområden tros vara inblandade vid depression?

Answer 90

Prefrontala kortex (planering, executiv kontroll, vilja, känsloreglering, flexibilitet), hippocampus (minne), amygdala (rädsla, ångest), hypothalamus (aptit, dygnsrytm, sexlust).

Question 91

Hur beh depression, 3 principiella behandlingsalternativ?

Answer 91

Psykoterapi Farmakologiskt ECT

Question 92

Inom psykvården finns det tre tillsynsgrader, vilka?

Answer 92

Normal tillsyn: ingen speciell tillsyn, går dit när pat ringer osv. X-tillsyn: var 15:e minut X-vak: kontinuerlig tillsyn -pat får en skugga

Question 93

Ett hypnotikum som ger optimal beh, hur är/vad ger det?

Answer 93

Snabbt insomnande, god sömn i 6-8 timmar, ingen hang-over, bibehållen sömnarkitektur, ingen tolerans- eller beroendeutveckling

Question 94

En optimal beh av sömnproblem, hur ser den ut?

Answer 94

Behandla grundsjukdomen först och främst, dvs ”god diagnostik” innan behandling. God sömnkultur (se läkemedelsboken). Helst intermittent behandling (bryta tillståndet). Grupper: bensodiazepiner (hypnotika, lugnande), övriga hypnotika, antidepressiva, dndvik ”ospecifika” neuroleptika

Question 95

Vilka effekter ger benzodiazepiner?

Answer 95

``` anxiolytisk = sedativ hypnotisk = sömngivande antikonvulsiv (behandling av epilepsi) muskelavslappnande beroendeframkallande ```

Question 96

Är benzo toxiskt?

Answer 96

Benzo är ganska otoxiskt. Man får ta väld mkt för att överdosera. Men i kombination med alkohol blir det ju annorlunda

Question 97

Hur verkar benzo? Tolerans och beroendeutveckling? Påverkar sömnarkitektur? Toxicitet (CAVE?)? Dos till äldre?

Answer 97

Påverkar GABA-systemet. Risk för tolerans- och beroendeutveckling. Påverkan på sömnmönstret ganska liten. Låg toxicitet (CAVE graviditet, myastenia gravis, sömnapné) Halv dos till äldre.

Question 98

Nämn en kortverkande benzopreparat. Risker med detta preparat?

Answer 98

Flunitrazepam (rohypnol). "Date rape drug". Alkohol + roh = okänslig.

Question 99

Namnge ett långverkande benzo-preparat. I vilket sammanhang används det företrädesvis?

Answer 99

Nitrazepam (Apodorm), används oftast på sjukhus, effekt i 10h

Question 100

Namnge ett benzo med lugnande effekt!

Answer 100

Oxazepam (Sobril, Oxascand).

Question 101

Skillnaden mellan zopiklon och zolpidem?

Answer 101

Zopiklon (immovane) är mindre beroendeframkallande och fung bra 6-8h. Zolpidem (Stilnoct), verkar 3-4 h, är t ex bra om man vaknar mitt i natten så man slipper vara trött på dagen.

Question 102

Vad finns det för annan hypnotika än benzo?

Answer 102

Bensodiazepinliknande (zopiklon, zolpidem, zaleplon) Antihistaminer (propiomazin, alimemazin) Klometiazol Antidepressiva (mirtazapin, amitriptylin)

Question 103

Namnge en lugnande antihistamin.

Answer 103

Theralen (alimemazin), i låga doser fås en lugnande antihistamineffekt, i höga doser verkar Theralen som ett neuroleptikum.

Question 104

Antihistaminer kan verka på fyra olika sätt, vilka?

Answer 104

Som ett neuroleptikum (theralen högdos), lugnande (theralen lågdos), sömninducerande (propavan) och rent anti-allergiskt (cetirizin).

Question 105

Farmakologisk beh vid ångestssyndrom? | Var uppmärksam på?

Answer 105

GAD, Social och specifik fobi, OCD, Paniksyndrom, PTSD, Missbruk. SSRI-preparat är förstahandsval. Bensodiazepiner endast som tilläggsbehandling. Bevaka missbruk. Börja försiktigt, olika slutdoser för olika diagnoser.

Question 106

Benzo är ju väldigt effektivt mot akut ångest. Varför används det så lite i beh av ångestssyndrom?

Answer 106

Vid kut ångest så fungerar det jättebra med benzo, man kan ta en stesolid. Inför sövning etc. Ångestsjd kräver kronisk beh, då är risken stor för farligt beroende.

Question 107

Vad är monoaminhypotesen?

Answer 107

Monoaminhypotesen är en biologisk hypotes där depression tros vara beroende på underaktivitet i hjärnan av monoaminer, såsom serotonin, noradrenalin och dopamin. På 1950-talet upptäcktes MAOI och TCA accidentellt verka effektivt mot beh av depression. Desa fynd och andra stödjande bevis ledde till publikation av Joseph Schildkrauts artikel "The Catecholamine Hypothesis of Affective Disorders" in 1965. Schildkraut associerade låga nivåer av neurotransmittorer med depression.

Question 108

Vad står SSRI för och hur verkar det?

Answer 108

Selective Serotonin reuptake inhibitor. T ex Sertralin verkar genom att starkt och selektivt hämma återupptaget av serotonin (5-HT) i nervterminalerna. Detta resulterar i en potentierad effekt av 5-HT. Endast mkt svag effekt på återupptag av NA och DA.

Question 109

När kommer den antidepressiva effekten av SSRI? Varför?

Answer 109

Efter 3-4 veckor. Oklart varför. Trots att Serotonin omedelbart finns tillgängligt i större doser i synapsen. Någon slags remodullering?

Question 110

Namnge minst 3 olika SSRI-preparat! 6 är max

Answer 110

Sertralin (Sertralin), Citalopram (Cipramil), Escitalopram (Cipralex) Flouxetin (Flouxetin, Prozac) Paroxetin (Paroxetin, Seroxat) Fluvoxamin (Fevarin)

Question 111

Vad står SNRI för?

Answer 111

Serotonin-Norepinephrine Reuptake Ihibitor

Question 112

Namnge 2 SNRI!

Answer 112

Venlafaxin (Venlafaxin, Efexor) | Duloxetin (Cymbalta)

Question 113

Namnge 2 tetracyklika!

Answer 113

Mianserin (Tolvon) | Mirtazapin (Remeron)

Question 114

Hur verkar Mirtazapin?

Answer 114

Mirtazapin är en tetracyklika. Det är en centralt verkande a2-antagonist som ökar den centrala NA och SA neurotransmissionen. Ökninen av den serotonerga transmissionen medieras specifikt vida 5HT1-receptorer pga 5-HT2 (sexlust) och 5HT3 (illamående) blockeras av Mirtazapin. Den histamin H1-antagonistiska effekten av Mirta är kopplad till de sedativa egenskaperna. Mirta saknar i praktiken antikolinerg aktivitet och har i terapeutiska doser praktiskt taget ingen effekt på det kardiovaskulära systemet.

Question 115

Biverkningar Mirtazapin?

Answer 115

Viktökning

Question 116

Vad står NRI för?

Answer 116

Norepinephrine reuptake inhibitors

Question 117

Namnge 2 NRI

Answer 117

Reboxetin (Edronax( | Atomoxetin (Strattera)

Question 118

Vad står NDRI för?

Answer 118

Noradreanlin, dopamine reuptake inhibitors

Question 119

Namnge ett NDRI

Answer 119

Bupropion (Voxra)

Question 120

Namnge 3 tricyklika

Answer 120

Klomipramin (Anafranil) Amitryptilin (Saroten, Tryptizol) Nortryptilin (Sensaval)

Question 121

Hur verkar tricykliska antidepressiva? Biverkningar? Risker?

Answer 121

Hämmar återupptag av ffa S, även NA och DA. Problemet med dom är att de har en antikolinerg effekt, med antikolinerga biverkningar. Därtill är de toxiska, lätt att ta livet av sig. Så är det ej med SSRI (lyckopiller).

Question 122

TCA kan ge antikolinergika biverkningar. Ge exempel på några sådana!

Answer 122

Munntorrhet, förstoppning, miktionsstörningar, ackomodationsstörning, hjärtarrytmi, konfusion (äldre)

Question 123

När man sätter in antidepressiv medicin. Vad brukar man få effekter då på vägen till den antidepressiva effekten, och när kommer den?

Answer 123

Första veckorna brukar man få förstärkt ångest, sedan kan illamående och yrsel komma, därefter sexuella biverkningar och svettningar, sedan efter ca 4 veckor kommer den antidepressiva effekten.

Question 124

Vid insättning av antidepressiva lm kan pat få ökad ångest. Hur hanterar man detta vid instättande av medicin? Något man kan ge för att kurera?

Answer 124

Det är mkt viktigt att informera patienten. Hen måste söka om ångesten är outhärdlig osv. Man kan ge några tabletter Stesolid, det kan räcka för att kurera oron.

Question 125

Namnge en MAO-hämmare

Answer 125

Moklobemid (Aurorix)

Question 126

Vad gör MAO-I?

Answer 126

Antidepressivum som påverkar det monoaminerga transmittorsystemet genom en reversibel hämning av MAO. Nedbrytningen av serotonin, noradrenalin och dopamin minskar därmed och medför ökade koncentrationer av dessa neurotransmittorer.

Question 127

Vissa antidepressiva lm ska ALDRIG kombineras. Vilka? Varför?

Answer 127

MAO-I + återupptagshämmare. Risken för serotonergt syndrom ökar.

Question 128

När kan man få serotonergt syndrom?

Answer 128

Vid kombination av en eller flera serotonerga farmaka. MAO-I + återupptagshämmare är en mkt farlig kombo. Vid intoxikation med serotonerga lm. Vid antidepp-lm och samtidigt intag av droger, andra lm osv.

Question 129

Symptom som vid serotonergt syndrom?

Answer 129

Symptomatologin domineras av CNS-symptom med akatisier, tremor, svettning, oro, agitation, koordinationsstörning konfusion, diarré, hyperreflexi, klonus, takykardi, rigiditet och hypertermi, svettning, labilt bt. Det är ett allvarligt tillstånd som i värsta fall leder till döden.

Question 130

Vad menar med serotonergt syndrom? Vad är det som händer i CNS?

Answer 130

Med serotonergt syndrom menas en kraftig överaktivitet i den serotonerga neurotransmissionen i CNS och den symtomatologi detta medför.

Question 131

Hur behandlas ett serotonergt syndrom?

Answer 131

Sätt ut lm och förflytta till IVA

Question 132

Vad ger man för patientinformation i samband med insättning av ett antidepressivt lm?

Answer 132

Varför har pat ordinerats ett AD läkemedel Latenstid innan effekt Biverkningar AD läkemedel är ej beroendeframkallande. Skall tas regelbundet – inte vb som paracetamol.

Question 133

Hur ska man tänka vid val av AD-preparat?

Answer 133

Pat's ev. tidigare behandlingsutfall, depressionsdjup/ allvarlighetsgrad, biverkningsprofil (pats biverkningskänslighet), toxicitet (OBS ev suicidrisk), planeras långtidsbehandling (compliance) OBS ge inte enbart AD till bipolära patienter, RISK FÖR MANI Kanske ECT–behandling i stället Antidepressiva, preparatva

Question 134

Vad är målet med AD-beh och hur länge ska man beh? | Hur sätter man ut AD?

Answer 134

Behandlingstid: uppnå total remission, beh sedan i 6 mån - 1 år. Minska risk för återfall. Se till att få effekt. Sedan trappas den ut. Vid plötslig utsättning får man utsättningsbesvär. Smyga ut. Uppleva gå på bomull, blixtrar.

Question 135

Bipolaritet kan beh med principiellt 3 olika lm, vilka?

Answer 135

Li Antiepileptika Atypiska neuroleptika

Question 136

Förstahandsval för beh av bipolär sjd är Litihum. Hur doseras läkemedlet? Hur är det terapeutiska fönstret? -> Implikationer? Biverkningar Li?

Answer 136

Doseras med ledning av serumkoncentration (0.4 – 0.8) mätes på morgonen 12 h efter senaste dos. Elimineras linjärt. Smalt terapeutiskt fönster. Viktigt att kontrollera S-Li regelbundet. Biverkningar: polydipsi, polyuri, tremor, viktökning, hypothyreos (långsiktig biverk), ödem, diarre, muskelsvaghet, trötthet, affektiv utslätning. Ofta dosberoende (dock ej hypothyreos). Litiumintox S-Li > 1.2 – 1.6 (exempelvis hos dehydrerad patient).

Question 137

Tecken på Li-intox? S-konc vid intox? När kan en intox uppstå?

Answer 137

Litiumintox S-Li > 1.2 – 1.6 (exempelvis hos dehydrerad patient). Cerebrala: slöhet, apati, status epilepticus Cerebellära: nystagmus, ataxi, dysartri. Striatala: choreatiska rörelser, grovvågig tremor. Neuromuskulära: Muskelsvaghet. Renala: Anuri En intox kan uppstå vid medveten intoxikation men också vid alla tillfällen som derangerar salterna i kroppen, Li är ju en jon, så vid dehydrering, kräkning, ge, svettning - solsemester

Question 138

Li är ju förstahandsbeh vid bipolär sjd. Vilka andra mediciner interagerar lm med? Någon annan situation då man ska tänka till?

Answer 138

Interaktion med NSAID, ACE-hämmare, Diuetika (fra thiazider) – minskar litiumclerance (kan alltså leda till stigande S-Li). Neuroleptika kan ge reversibelt neurotoxiskt syndrom (konfusion, desorientering, feber, extrapyramidala biverkningar). OBS Graviditet.

Question 139

Nämn några första generationens (gamla/typiska) neuroleptika.

Answer 139

1. Högdos: Levomepromazin (Nozinan), Hibernal | 2. Lågdos: Haloperidol (Haldol), zuklopentixol (Cisordinol), Perfenazin (Trilafon), Lupentixol (Fluanxol)

Question 140

Nämn några andra generationens (nya/atypiska). Ange också spec biverkningar.

Answer 140

Olanzapin (Zyprexa), Risperidon (Risperdal), Quetiapin (Seroquel), Paliperidon (Invega), Ziprasidon (Zeldox), Sertindol (Serdolect), Aripiprazol (Abilify), Klozapin (Leponex) - agranulocytos!!, Loxapin (Adasuve)

Question 141

Några atypiska neuroleptika kan verka stämningstabiliserande och användas i beh mot bipolär sjd. Vilka?

Answer 141

Olanzapin (Zyprexa), Quetiapin (Seroquel), Aripriprazol (Abilify)

Question 142

Vilka antiepileptika kan användas stämningsstabilserande vid bipolär sjd?

Answer 142

Valproat (Ergenyl) Lamotrigin (Lamotrigin, Lamictal) Karbamazepin (Tegretol)

Question 143

Vilka lm-grupper med exempel kan användas som anxiolytika?

Answer 143

``` A: SSRI, SNRI B: Buspiron (Buspar) C: Pregabalin (Lyrica) D: Benzo - valium, sobril, stesolid etc E: Klometiazol (Heminevrin), F: Antihistaminer: theralen, Atarax, Lergig ```

Question 144

På vilka grundpelare vilar dopaminhypotesen vid schizofreni?

Answer 144

Parkinsons sjukdom - LDOPA, Amfetaminpsykos - frisätter DA, Neuroleptika hjälper. Pekar på att DA har en viktig roll.

Question 145

Vad gör Ketamin som kan vara rel för depression?

Answer 145

Blockar NMDA-receptorn

Question 146

Neuroleptika kan ge extrapyramidala biverkningar. Exemplifiera!

Answer 146

AKUT DYSTONI: nackmuskulatur spänns, tungan vrider sig snett, kuslig stelhetsupplevelse, kommer kort tid efter. Undvikas till varje pris. Måste ge antikolinerg injektion, biverk försvinner momentant, det är också diagnostiskt. Pga balans mellan dopaminsystemet och antikolinerga. AKATISI: kan ej sitta stilla, reser sig, rastlösa i sinnet. PARKINSONISTISK RÖRELSEHÄMNING. TARDIV DYSKINESI: stereotypa munrörelser, tungan åkter ut och in, kan bli irreversibel.

Question 147

Vad finns det för biverkningar av neuroleptika?

Answer 147

Akut dystoni, akatisi, parkinsonistisk rörelsehämning och tardiv dyskinesi (EPS). Dessutom malignt neuroleptikasyndrom (som liknar serotonergt syndrom -> IVA) och ”Zombie-effekt” ("emotionell parkinsonism).

Question 148

Ibland säger man att symptomen vid schizofreni kan likna dem biverkningar man får av neuroleptika. Så att det kan vara svårt att skilja det ena från det andra. Vilka schizofreni-symptom kan likna biverkningar?

Answer 148

``` Ångest / rastlöshet Kataton rörelsehämning Stereotypi Akut letal katatoni Kombination av negativa symtom ``` Biverkningar av neuroleptika, I

Question 149

Vad kan Clozapin ge för biverkningar?

Answer 149

Agranulocytos, viktökning/dm

Question 150

Vilket neuroleptikum kan ge förlängd QTc-tid?

Answer 150

Ziprasidon (Zeldox)

Question 151

Vilka biverkningar kan olanzapin ge?

Answer 151

Viktökning, dm

Question 152

Pat på neuroleptika med förlängd QTc-tid, vilket?

Answer 152

Ziprasidon (Zeldox)

Question 153

Pat på neuroleptika med agranulocytos, vilket?

Answer 153

Klozapin (leponex)

Question 154

Pat med neuroleptika som gått upp i vikt/fått dm, vilket/vilka?

Answer 154

Klozapin (Leponex), olanzapin (Zyprexa)

Question 155

Dopaminhypotesen och dopaminets olika banor. | Berätta om vad som händer om man blockerar de olika banorna.

Answer 155

D2-blockad av den: Mesolimbiska banan: motverkar positiva symptom Mesokortikala banan: förstärker negativa symptom Nigrostriatala: ger extrapyramidala biverkningar Tubuloinfundibulara: ger prolaktinstegring, galactorré, sek amen

Question 156

Hur behandlas extrapyramidala biverkningar av neuroleptika?

Answer 156

Akut dystoni: Injektion av antikolinergt preparat (biperiden, Akineton®, 2.5 – 5 mg i.m.). Parkinssonism: Dossänkning, antikolinergt preparat, orfenadrin, Disipal®. Akatisi: Dossänkning, antikolinergt preparat, betablockad, bensodizepiner. Tardiv dyskinesi: Dossänkning – byte till Leponex (Klozapin)

Question 157

När t ex kan ett malignt neuroleptikasyndrom inträffa? | Symptom på ett sådant?

Answer 157

Vid insättning eller dosökning av neuroleptika. Mutism/Stupor + Muskelrigiditet ++ Feber ++ Agitation, konfusion, svettning, takycardi och labilt blodtryck

Question 158

Ett malignt neuroleptikasyndrom kan likna ett annat tillstånd, vilket? När kommer det? Vilka är symptomen?

Answer 158

Akut letal katatoni. Komplikation till psykisk eller somatisk sjd. Stupor/mutism ++ Muskelrigiditet + Feber ++ Agitation, konfusion, svettning, takykardi och labilt blodtryck

Question 159

Hur behandlas ett malignt neuroleptikasyndrom?

Answer 159

Sätt ut neuroleptika. Ev ECT. Bromokriptin (DA-agonist vid PD). Dantrolen (muskelrelaxantia). IVA.

Question 160

Klozapin. Hur är det med EPS? Risker med Klozapin? | Vilka receptorer påverkar Klozapin?

Answer 160

ger aldrig extrapyramidala biverk, risk neutropeni. blodprov tas regelbundet. man kan gå upp i vikt, få dm2. Beh en psykotisk parkinssonpat med detta, 15 mg kanske. Klozapin är en med som påverkar väldigt många receptorer.

Question 161

Vad ger man till en psykotisk PD-pat? Dos?

Answer 161

Klozapin, 15 mg kanske.

Question 162

Vilket neuroleptika har bäst antipsykotisk effekt?

Answer 162

Klozapin

Question 163

Ibland pratar man om "tredje generationens neuroleptika". Nämn ett sådant preparat. Hur verkar den?

Answer 163

Aripriprazol (Abilify). En partiell D-blockerare, blockerar så att dopamin ej kan sätta sig på receptorn, men har i sig en svagare stimulerare. "Dopamin-stabilizer".

Question 164

Hur behandlas akut dystoni och parkinssonism tfa neuroleptika?

Answer 164

Antikolinergika (Biperiden (Akineton®), Trihexyfenidyl (Pargitan®))

Question 165

Hur verkar nyare neuroleptika generellt?

Answer 165

De ger en svagare D2 blockad och blockerar även andra receptorsystem. De ger en blockad även av serotonerga systemen. Serotonin hämmar vanl dopamin. Då får man en liten modulering av dopamin här, färre d-receptorer blockas och mer blir tillgängligt. De ger mindre risk för EPS. Metabola biverkningar såsom viktuppgång, stegrat blodsocker, förhöjda blodfetter och hormonell påverkan förekommer. Det är stor skillnad mellan preparaten!

Question 166

Vad ger ariprazol (Abilify) för biverkningar?

Answer 166

Det ger sällan metabola biverkningar, men kan ge rastlöshet, akatisi och illamående.

Question 167

``` Vilket lm ger bäst antipsykotisk effekt? Vilka receptorer verkar det på? Ger det EPS? I vilket läge väljer man det? Biverkningar? ```

Answer 167

Klozapin (Leponex) Dirty/rich drug, har effekt på nästan alla kända receptorer Mindre EPS Tredjehandspreparat bl a pga risk för agranulocytos Metabola biverkningar - dm/viktuppgång, och agranulocytos

Question 168

Vad är Loxapin (Adasuve)? Indikation? Beredningssätt? Tillslagstid?

Answer 168

``` Nya neuroleptika. Indikation mild-måttlig agitation Inhalationsbehandling, snabbverkande Kräver frivillig medverkan På väg att introduceras Försiktighet vid astma, KOL ```

Question 169

Svåra biverkningar av neuroleptika som alla neuroleptika har?

Answer 169

Malignt neuroleptika syndrom: livshotande men sällsynt. Yttrar sig som hypertermi, rigiditet, medvetandepåverkan, autonom instabilitet (takykardi, instabilt blodtryck mm) MEWS! Övriga biverkningar: tardiv dyskinesi, kardiell arytmi – påverkan QT-tiden, ökad risk för stroke hos äldre. Risker: manligt kön, snabb höjning, höga doser, dehydrering. Seponera - vätska - benzo. Iva.

Question 170

Vad finns det för akutbehandling med neuroleptika?

Answer 170

Gamla: • haloperidol (Haldol®) – inj im, flytande • zuklopentixol (Cisordinol-Acutard®) – inj im Nya: • aripiprazol (Abilify®) – inj im • olanzapin (Zyprexa®) – inj im eller munsönderfallande (Zyprexa Velotab®) • Loxapin (Adasuve) Inhalation

Question 171

Vid en psykiatrisk situation ska man inte ge neuroleptika. Vilken? Varför? Vad ska man ge istället?

Answer 171

CAVE neuroleptika och centralstimulantia. | Vid okänd/misstänkt drogutlöst psykos ska man ej ge neuroleptika. Risk för blodtrycksfall. Ge benzo!

Question 172

Neuroleptika i depå?

Answer 172

Injektion intramuskulärt: Gamla – lågdos: haloperidol (Haldol depot®), perfenazin (Trilafon dekanoat®), flupentixol (Fluanxol depot®), zuklopentixol (Cisordinol depot®) • Nya: risperidon (Risperdon Consta®), olanzapin (Zyphadera®), paliperidon (Xeplion®)

Question 173

Sammanfattande reflektion kring gamla vs nya neuroleptika?

Answer 173

Sammanfattning: ibland mot ångest, oftare mot mani. Gamla: bra effekt på positiva symptom, ger mer negativa symptom, risk för EPS Nya: ger EPS men mindre än gamla, modulerar dopaminnivåer, mer metabola biverkningar, bättre effekt på negativa symptom Välj efter deras biverkningsprofil.

Question 174

Vad brukar man säga att brist på serotonin vs dopamin ger för symptom?

Answer 174

serotonin - ångest, oro, äckel, nedstämdhet | dopamin/NA - energifattigdom, avsaknad av glädje

Question 175

När ska man se effekt av AD? | Hur länge ska man hålla på med AD? Noggrannt.

Answer 175

Man ska se effekt efter 2-3 veckor, på en adekvat dos. Trappa upp långsamt - först efter titrering + 2-3 veckor effekt. Man ska vara helt symptomfri i 6 månader första gången man får en depression. Andra gången 1 år.

Question 176

Det här med ökad ångest vid insättning av AD, vad kallas det och vad är teorin bakom? Åtgärder?

Answer 176

Vid insättning kan man få paradoxal ångeststegring - mår sämre. Hämningen i en depression släpper innan nedstämningen. Sedan får de energi att agera på sin nedstämdhet - teorin bakom. Man kan få ge dem något - benzo under insättningen. Information om detta ffa. Trappa in det långsammare - de vänder sig till sjukvården.

Question 177

Biverkning av Citalopram?

Answer 177

Man kan få förlängd QTc-tid

Question 178

Vanliga (lätta) biverkningar av SSRI?

Answer 178

Paradoxal ångest första 1-2 veckorna. | Illamående, sömnsvårigheter, sexuella biverkningar, ökad svettning, huvudvärk.

Question 179

Svåra biverkningar av SSRI?

Answer 179

Hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet, ökad QT-tid, osteoporos, fallrisk. Serotonergt syndrom: kombination av flera serotonerga läkemedel. Karakteriseras initialt av illamående, kräkningar, svettning, oro och rastlöshet. Därefter kan konfusion, hypertermi, muskelrigiditet, tremor, hyperreflexi och kramper utvecklas. Risk finns för andningsdepression och arytmier samt rabdomyolys med njursvikt. Flera likheter finns med malignt neuroleptikasyndrom. Sällsynt men potentiellt mycket allvarligt. Observera andra läkemedel som har serotonerg aktivitet! tex TRAMADOL, Linezolid (antibiotika), centralstimulerande narkotika, Johannesört. Seponera med och till IVA.

Question 180

Det gäller utsättning av SSRI. Hur vanligt är utsättningssymptom? -> implicerar? Vanliga symptom? Prognos utsättningssymptom? Åtgärd om outhärdliga?

Answer 180

Utsättningssymptom är vanliga i samband med uttrappning. Informera patienten. Sömnstörning, huvudvärk, instabilitet, GI-symptom, återinsjuknande. Självbegränsande, några veckors besvär. Vid outhärdliga symptom höjer man dosen igen och trappar långsammare ett alternativ är att byta till ekvipotent dos i Fluoxetin eftersom det har längre halveringstid.

Question 181

Om man ska byta över från SSRI till SNRI pga otillräcklig effekt, hur gör man då?

Answer 181

Man saxar

Question 182

Kan man konc-mäta något AD?

Answer 182

Ja, man kan konc-mäta SNRI, iaf Venlafaxin. Detta gör man vid misstanke om långsamma metaboliserare.

Question 183

Vad för biverkningar kan SNRI ge? Implikation? Utsättningssymptom?

Answer 183

Serotonerga och noradrenerga. Följ blodtrycket! - det brukar kunna bli högt på Venlafaxin Utsättningssymtom kan bli plågsamma.

Question 184

Tetracyklika med ett annat namn? Och vad står detta namnet för?

Answer 184

NaSSa. Noradrenergt och Specifikt Serotonerg alfa-2-adrenoreceptor antagonist, blockerar 5-HT2, 5-HT3 och alfa-2-(auto)receptor.

Question 185

Med Venlafaxin kan man få lite olika effekter på olika transmittorsubstanser, beroende på dos. Berätta.

Answer 185

100 mg SA 150 NA 300 DA

Question 186

Mirtazapin (Remeron) används ju dels som hypnotika och dels som AD. Effekten anses ju vara dosberoende. Vilka doser ska vi ge för att inducera det ena eller det andra?

Answer 186

15 mg antihistamin effekt - sömn | 30 trött med antidepressiv effekt

Question 187

Bra lm att ge vid cannabisabstinens?

Answer 187

Mirtazapin

Question 188

Mianserin (Tolvon) är ju en gammal Tetracyklika/NaSSA. | Vad är dåligt med den?

Answer 188

Den är kardiotoxisk.

Question 189

Vad finns det för biverkningar av tetracyklika (NaSSa)? Mirtazapin, Mianserin.

Answer 189

Framförallt viktuppgång. Somnolens, yrsel, mindre risk för sexuella biverkningar.

Question 190

Hur verkar tricyklika? AD-effekt? Biverkningar? -> implikationer? Toxicitet?

Answer 190

Egentligen SNRI med olika affinitetsgrad för olika transmittorsystem, verkar ffa genom att blockera transportmekanismen tillbaka till presynapsen. God antidepressiv effekt (fung mot svår ued och tvång) men svåra biverkningar och man måste koncentrationsmäta. Antikolinerga: muntorrhet, obstipation, ackomodationsstörning, miktionsstörning. Serotonerga: ökad ångest initialt, illamående, sömnsvårigheter, ökad svettning, sexuella biv. Noradrenerga: sömnbesvär, huvudvärk, yrsel, takykardi, hypertension. Toxiska vid överdos!

Question 191

Vad används NRI till? | Biverkningar?

Answer 191

Edronax till ued. Strattera till ADHD. | Biverkningar – noradrenerga: obstipation, insomnia, takykardi, hypertension, yrsel, huvudvärk.

Question 192

Biverkningar av NDRI?

Answer 192

Sömnbesvär, minskad aptit, huvudvärk, hypertoni, magbesvär, illamående, muntorrhet. Mindre frekvens av sexuella biverkningar och viktuppgång.

Question 193

Hur är det med användandet av MAO-I nuförtiden? Biverkningar? Risker?

Answer 193

Används ej längre i större utsträckning pga bred biverkningsprofil men kan fortfarande fås på licens. moklobemid (Aurorix®)- den enda som ej kräver licens. Biverkningar: serotonerga och noradrenerga, högre risk för serotonergt syndrom och hypertensiva kriser än andra antidepressiva.

Question 194

Hur verkar centralstimulantia (lm)? Vad finns det för centralstimulantia att välja på? Biverkningar?

Answer 194

Behandling av ADHD. Ökar frisättning och motverkar återupptag av noradrenalin och dopamin. Metylfenidat (Concerta®, Ritalina®, Medikinet®, Equasym®). Amfetamin – licens (Metamina®). Lisdexamfetamin (Elvanse). Biverkningar - sömnsvårigheter, puls och blodtryckshöjning, viktnedgång, huvudvärk, magvärk, tillväxthämning, beroende

Question 195

Hur verkar Lithionit? I detalj.

Answer 195

Membranstabiliserande - Na, K, monoaminerna påverkas först sekundärt.

Question 196

Biverkningar av stämningsstabilserande anti-ep?

Answer 196

Trötthet, yrsel, viktuppgång, leverpåverkan, allvarliga hudbiverkningar (Steven-Johnsson) mm

Question 197

Vad kan man ge för beh till en gravid kvinna med bipolärt syndrom?

Answer 197

ECT?

Question 198

Vad är Buspar? Indikation? Effekt när?

Answer 198

Buspiron (Buspar®) – partiell agonist på pre- och postsynaptiska 5-HT1A receptorer + nedreglerar 5-HT2 receptor. Anxiolytika Effekt efter 1-2 veckor.

Question 199

Biverkningar av benzo som anxiolytikum?

Answer 199

Trötthet, muskelsvaghet Narkotikaklassade pga beroendeframkallande egenskaper – abstinens (som alkohol, ”torrsprit”)

Question 200

Nämn en kortverkande benzo

Answer 200

Oxazepam (Oxascand, Sobril)

Question 201

Nämn en långverkande benzo

Answer 201

Iktorivil | Diazepam (Stesolid)

Question 202

Indikation Klometiazol (Heminevrin)? Verkningsmekanism? Biverkan? -implicerar?

Answer 202

Anxiolytikum - via GABA, effekt liknar bensodiazepiner men mer svårdoserat (hypersalivering, ger hypotoni därför försiktigt hos dementa m agitation)

Question 203

Akut beh med anxiolytika - när? Vad ges? Hur?

Answer 203

I samband med agitation kan det vara indicerat med injektion av anxiolytika, ibland får den ges på tvång(pat måste vårdas enl LPT och en överläkare måste ha fattat intagningsbeslut). * Klonazepam (iktorivil) ges im * Diazepam (Stesolid) im el iv (mindre biotillgänglighet) men används tex vid abstinens och EP. Även sup.

Question 204

Vilka är de tre kriterierna för LPT enligt #3? | Räkna upp dem bara.

Answer 204

1. Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. 2. Har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård -Psykiatrisk vård är absolut nödvändig och det finns ingen annan möjlig vårdform. 3. En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. (Eller pat är mkt ambivalent.

Question 205

Vilka får utfärda ett vårdintyg? Vad ingår att man ska göra? När får ett vårdintyg utfärdas?

Answer 205

Utfärdas av legitimerad läkare (utan krav på specialistkompetens). Träffa pat, bedöma, under mötet ha uppe frågan om vård, sjukhus etc, undersöka. Får bara utfärdas i anslutning till undersökningen Skall utfärdas på särskild blankett

Question 206

När man utfärdar ett vårdintyg ska man kryssa i lite olika rutor. Vilka olika rutor finns det och när ska man kryssa i vilken?

Answer 206

4§ vanlig LPT 11§ konvertering LPT 5§ ”akut” LRV

Question 207

När man skriver under ett vårdintyg, och när man beslutar om detta. På vilka skäl intygar man att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda?

Answer 207

På sannolika skäl intygar man att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda.

Question 208

Ett vårdintyg har författats. Vad är nästa steg i en intagning?

Answer 208

Pat transporteras till den vårdinrättning där vården ska ske. Vanligtvis psykakut. Ev med polishandräckning eller i ambulans. Eller möjligen, möjligen sjukresa, med medresenär. Man kan inte bara skicka pat med ett intyg i handen.

Question 209

Ett vårdintyg har författats, pat har transporterats till den vårdinrättning (i detta fallet psykakut) där vården ska ske. Vad är nästa steg?

Answer 209

Ett kvarhållningsbeslut fattas. Kan fattas av underläk.

Question 210

Vad innebär ett kvarhållningsbeslut?

Answer 210

Kvarhållningsbeslut enligt 6§ innebär att en patient får, sedan vårdintyg har utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts. Kvarhållningsbeslutet är ett formellt och praktiskt beslut.

Question 211

Hur länge gäller ett kvarhållningsbeslut?

Answer 211

24h från ankomst till vårdinrättningen.

Question 212

Får man fatta ett kvarhållningsbeslut på sitt eget vårdintyg?

Answer 212

Ja.

Question 213

Vi har fattat ett kvarhållningsbeslut. Vad är nästa steg i en intagning?

Answer 213

Man avgör om det finns sannolika skäl för LPT genom att fatta ett intagningsbeslut.

Question 214

Vem får fatta ett intagningsbeslut? Kan den som skrivit vårdintyget fatta ett intagningsbeslut? Varför/varför inte? Hur gammalt får vårdintyget max vara för att man ska kunna fatta ett intagningsbeslut? När måste intagningsbeslutet fattas?

Answer 214

Specialistläkare i psykiatri. Nej. Av rättsäkerhetsskäl ska det vara en 2-läkarprövning. Vårdintyget får vara max 4 dagar. Inom 24h sedan ankomst till vårdinrättningen.

Question 215

Vem, återigen, fattar ett intagningsbeslut? Vad måste man göra för slags bedömning för att fatta ett intagningsbeslut? När måste intagningsbeslutet fattas? I tid.

Answer 215

Chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med uppdrag från chefsöverläkaren. Självständig bedömning av patienten. Tvåläkarprövning. Inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset.

Question 216

När ett intagningsbeslut enligt LPT har fattats, vad ska pat få för information då?

Answer 216

En patient skall, när intagningsbeslut enligt LPT har fattats, ges tydligt information om 1. att vården ges enligt LPT och kort vad det innebär 2. att patienten har rätt att överklaga intagningsbeslutet till Förvaltningsrätten, att det inte är svårt att överklaga, att det inte kostar något att överklaga, att man får gratis advokathjälp i förhandlingen och att sjukvården kan hjälpa till med själva överklagandet 3. att patienten har rätt till en stödperson, som utses från patientnämnden samt 4. att patienten har rätt att överklaga vissa andra beslut dock inte gällande själva behandlingen.

Question 217

Vad är konvertering enligt LPT 11#? Vad ska vara uppfyllt för att fatta detta beslut? Hur går det till?

Answer 217

En övergång från frivillig psykiatrisk slutenvård till sluten psykiatrisk tvångsvård. De tre grundkriterierna samt: patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Med skada menas främst fysisk skada men också psykiska lidanden som personer i patientens omgivning kan riskera att utsättas för t.ex. hot och trakasserier. Däremot avses inte skada på egendom eller annan ekonomisk skada. Vårdintyg (leg. läkare)(obs! ruta 4) + intagningsbeslut inom 24 timmar (chöl) + information till patienten + snabb kommunikation med Förvaltningsrätten

Question 218

Vad ska vården enligt LPT innehålla?

Answer 218

En vårdplan skall upprättas snarast efter det att patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen skall ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården skall uppnås och för att resultaten av dessa insatser skall kunna bestå. Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt skall samråd ske också med dennes närstående. Chefsöverläkaren skall undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten. Så långt det ör möjligt skall detta ske i samråd med patienten. 17§ I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med patientens närstående, om det inte är olämpligt. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Behandlingsåtgärderna ska anpassa till vad som krävs för att uppnå syftet med tvångsvården enligt 2 § andra stycket.

Question 219

Vad finns det för tvångsåtgärder enligt LPT att tillgå?

Answer 219

Låst avdelning, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning, medicinering, fastspännning, avskiljning, kontroll av försändelser, inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, omhändertagande (och ev. förstörande eller försäljning) av viss egendom, i undantagsfall andra åtgärder t.ex. ECT, sondmatning, behandling av somatisk sjukdom.

Question 220

När man fattat beslut om en intagning enligt LPT och pat är på sjukhus - Vem fattar beslut om fortsatt tvångsvård? Hur? När? Och sedan? Och sedan?

Answer 220

Beslut om fortsatt tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten efter ansökan från chöl efter 4 veckor från intagningsbeslut, efter 4 månader efter intagningsbeslut och därefter var 6:e månad. Om chöl missar att ansöka upphör tvångsvården!

Question 221

När ska tvångsvård upphöra?

Answer 221

När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård, ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande.

Question 222

Vid LPT har ju pat rätt att överklaga. Till vem? När i tid? Och gällande vilka beslut? Vilka beslut kan man ej överklaga?

Answer 222

Patienten har rätt av överklaga till Förvaltningsrätten och få sin sak prövad inom 8 dagar när det gäller: Intagningsbeslut. Avslag på begäran att tvångsvården skall upphöra. Avslag på begäran om permission. Beslut om vissa begränsningar. Beslut om permissionsvillkor. Beslut om återkallande av permissionstillstånd. Man kan inte överklaga vilken vård man får - sondmatning, medicin osv. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av doktorn.

Question 223

Vad innebär öppen psykiatrisk tvångsvård?

Answer 223

De tre kriterierna: APS + (viktigt:) behov av särskilda villkor (t ex ta sin medicin regelbundet, infinna sig på psykiatrisk mottagning då och då, avhålla sig från alkohol droger) för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård + motsätter sig vården m.m. Alltid sluten psykiatrisk tvångsvård först. Samordnad vårdplan (landsting + kommun + ev. ytterligare aktörer). Beslut av Förvaltningsrätten. Vissa möjligheter att återinta för sluten psykiatrisk tvångsvård. Det vanligaste är att det handlar om en pat med psykossjd som ej vill ta sin medicin. Behöver bo på vårdhem, har missbruk etc.

Question 224

Vad innebär en allvarlig psykisk störning? Vilka tillstånd innefattas i detta begrepp?

Answer 224

APS är ett juridiskt begrepp. Innefattar tillstånd av psykotisk karaktär (oavsett etiologi) dvs. tillstånd med STÖRD VERKLIGHETSUPPFATTNING och med symtom av typen vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, förvirring. Eller allvarliga depressioner med självmordsrisk. Eller svårartade personlighetsstörningar t.ex. med impulsgenombrott av psykoskaraktär eller extremt tvångsbeteende. Eller missbruk med psykostillstånd, allvarligt förvirringstillstånd, svårartat abstinenstillstånd. Eller allvarlig akut kris med allvarliga suicidtankar. Den gemensamma faktorn är hur som helst den störda verklighetsuppfattningen.

Question 225

Rättpsykiatri består av grovt sett två delar, vilka? Och vilka står för respektive?

Answer 225

1. Utredande (Rättsmedicinalverket) | 2. Rättspsykiatrisk vård (landsting)

Question 226

Hur är den juridiska händelsekedjan vid brott?

Answer 226

gärning -> häktning -> (#7 liten sinnesus) -> huvudförhandling -> (RPU ett kriterium är att det ska finnas fängelse i straffskalan) -> dom -> påföljd -> fängelse eller LRV

Question 227

Vilka utför #7-us, den "lilla sinneus"?

Answer 227

Läkare

Question 228

Vad innebär RPU ("stor sinnesus)? Vilka gör den? Hur lång tid tar den, osv?

Answer 228

Rättsmedicinalverket, fyra veckors vistelse (för häktade) Omfattande multidisciplinär teamutredning •  Medicinsk-psykiatrisk utredning (psykiatrisk och somatisk diagnostik) •  Psykologutredning (begåvning, kognitiv funktion, personlighet) •  Socialutredning (livshistoria, referenser, social funktionsnivå) •  Omvårdnadsutredning (observation: symtom, social funktionsnivå) Slutprodukt: Rättspsykiatriskt utlåtande och fyra delutredningar 600 per år, 50% rekommenderas rättspsykiatrisk vård. Domstolen följer i 98%. 5% av RPU granskas av Socialstyrelsens rättsliga råd

Question 229

Vad brukar man säga karakteriserar pat inom rättspsykiatrisk vård?

Answer 229

The tripply troubled: Psykisk sjukdom – Missbruk - Våldsamma. Och i tillägg: funktionshinder, traumatiserade, somatisk översjuklighet, bristande formell utbildning, bristande arbetsförmåga, social isolering och utsatthet.

Question 230

När ska en orosanmälan göras?

Answer 230

Anmälningsskyldigheten inträder redan vid misstanke om att något förhållande föreligger som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd: fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning, fysisk försummelse, bristande omsorg, psykisk försummelse

Question 231

I vilken form ska en anmälan till socialtjänsten göras?

Answer 231

Skriftligt. Kan kompletteras med att man muntligt tar kontakt direkt om det anses behövas.

Question 232

Orosanmälan. Hur görs det?

Answer 232

I ett akut skede kan anmälan göras muntligt till socialtjänsten. Muntlig anmälan kompletteras snarast med skriftlig information till berörd socialtjänst. Den skriftliga anmälan skickas till socialtjänsten i barnets/den unges hemkommun. Samtidigt med anmälan informeras föräldrarna/vårdnadshavarna. Under icke kontorstid kontaktas socialjouren via 112.

Question 233

Inom neuropsykologin pratar man om principen för dubbel dissociation. Vad menas med detta?

Answer 233

Principen för dubbel dissociation = för att visa att en viss typ av specifikt funktionsbortfall föreligger bör man också kunna visa att andra, fysiologiskt orelaterade funktioner är intakta (t ex korttids- och långtidsminne).

Question 234

Inom neuropsykologin pratar man om validitet och reabilitet. Berätta!

Answer 234

De flesta test inom klinisk neuropsykologi – utvecklade för andra syften. Senare upptäckte man deras sensitivitet för för olika skador och störningar. Leder till frågor om testen verkligen mäter det vi tror de mäter (ex EF-test). Korrelation med ”verkligt utförande” viktigt -ekologisk validitet! Vi vill också veta hur tillförlitliga och stabila patienternas testresultatet är (reliabilitet)– viktigt vid t ex behandlingsutvärdering.

Question 235

Vad är neuropsykologens uppdrag?

Answer 235

Del i teambaserad diagnostisk undersökning: individualiserad beskrivning av patientens funktioner (betydelse för symtom, sårbarhet, prognos) • behandlingsuppföljning • underlag för habiliterings-/ rehabiliteringsinsatser

Question 236

Vad för förmågor testas i basbatteriet inom neuropsykologin?

Answer 236

Perceptionsförmåga, verbal förmåga, visuokonstruktiv förmåga, uppmärksamhet/arbetsminne, verbalt episodiskt minne, visuospatialt episodiskt minne och executiva funktioner.

Question 237

Vad menas med executiva funktioner?

Answer 237

Kopplade till intakt frontallob. Förmåga att hantera nya uppgifter/situationer, som kräver förmåga till planering etc.

Question 238

Vad är stress-sårbarhetsmodellen?

Answer 238

Orsak arv och/ eller miljö. Sambandet mellan stressorer (tidiga upplevelser, bemötanden, livshändelser och beakta aktuell livssituation) och sårbarhet (arv, förvärvad) samt sjukdom.

Question 239

Vilken teori ligger till grund för PDT?

Answer 239

• Tidiga trauma och konflikter: ”förbjudna” drifter (sexualitet, aggressivitet). • Blir omedvetna med hjälp av förvarsmekanismer. • Omedvetna konflikter orsakar ångest. • PDT ger insikt om omedvetna, bortträngda konflikter och känslor, vilket leder till ångestreduktion och möjlighet att hantera dessa.

Question 240

Triangeln i PDT, hur ser den ut?

Answer 240

Nutid - aktuella relationer Dåtid - föräldrar, andra relationer under uppväxt Terapeut och i mitten pat

Question 241

Vilka terapier har evindens vid lätta till måttliga depressioner?

Answer 241

KBT, IPT, PDkT

Question 242

Psykoterapi med evidens för anorexia nervosa?

Answer 242

Familjeterapi, för yngre

Question 243

Psykoterapi med evidens för bulimi?

Answer 243

KBT + kostregim, IPT

Question 244

Psykoterapi med evidens för schizofreni?

Answer 244

Psykoeduktiva program, KBT (minska stress runtikring, minska hallucinos), ACT (assertive community therapy)

Question 245

Psykoterapi med evidens för bipolär sjd?

Answer 245

Psykoeduktiva program, KBT

Question 246

Psykoterapi med evidens för borderline?

Answer 246

DBT, PDT

Question 247

Alkoholberoende?

Answer 247

12-steg, KBT, IPT

Question 248

Funkar KBT mot svårare ued?

Answer 248

Ja, lika bra som med. Och ger färre återfall.

Question 249

Terapier som fungerar som prevention mot suicidalt betéende?

Answer 249

KBT, problemlösning, DBT, PDT

Question 250

Vem får kalla sig leg terapeut?

Answer 250

Krav på förkunskaper: - högskoleutbildning minimum 180 hp - psykologer, socionomer, läkare, sjuksköterskor, präster. Grundläggande psykoterapiutbildning (motsv s.k. steg 1); ger ej legitimation; alla psykologer och ST-psykiater. #Psykoterapeutexamen (= leg psykoterapeut): 90 hp (3 år - deltid); praktik, teori, handledning, egenterapi; krav för att självständigt bedriva psykoterapi; tillsyn via Socialstyrelsen. # Psykoterapihandledare

Question 251

Vad kallas sjd vid kroppsliga symptom utan kroppslig patologi?

Answer 251

Somatoforma tillstånd, alt dissociativa

Question 252

Vad är typiskt för somatoforma syndrom?

Answer 252

Många, delvis svårförsteliga symptom

Question 253

Samsjuklighet vid somatoforma syndrom?

Answer 253

depression, ångesttillstånd

Question 254

Vad är somatiseringssyndrom?

Answer 254

Karaktäriseras av multipla, återkommande och föränderliga kroppsliga spt med en duration på minst 2 år. Många sjukvårdskontakter. Många neg us-fynd. Alla delar av kroppen. Förlopp kroniskt och fluktuerande. Ofta förenat med försämrade relationer.

Question 255

Förklara den "onda cirkeln" i somatiseringssyndrom?

Answer 255

Skada/stress leder till symptomutveckling. Katastroftankar leder till undvikande eller en inre stress. Stress ger fysiologisk påverkan. Undvikande leder till sekundär dysfunktion som i sin tur leder till fysiologisk påverkan. Och så är cirkeln igång. Om det istället för katastroftankar sker en normal tolkning kan man prova att konfrontera, man får funktionsutveckling och läkning.

Question 256

Vad ska man göra med en somatiseringspat?

Answer 256

Hålla på mottagningen. Anamnes. Undersökning. Identifiera psykiatrisk samsjuklighet (HAD). Arbeta med livsstilsförändringar. Struktur. Bilda team med någon.

Question 257

Vad kallas sjd vid kroppsliga symptom utan kroppslig patologi?

Answer 257

Somatoforma tillstånd, alt dissociativa

Question 258

Vad är typiskt för somatoforma syndrom?

Answer 258

Många, delvis svårförsteliga symptom

Question 259

Samsjuklighet vid somatoforma syndrom?

Answer 259

depression, ångesttillstånd

Question 260

Vad är somatiseringssyndrom?

Answer 260

Karaktäriseras av multipla, återkommande och föränderliga kroppsliga spt med en duration på minst 2 år. Många sjukvårdskontakter. Många neg us-fynd. Alla delar av kroppen. Förlopp kroniskt och fluktuerande. Ofta förenat med försämrade relationer.

Question 261

Förklara den "onda cirkeln" i somatiseringssyndrom?

Answer 261

Skada/stress leder till symptomutveckling. Katastroftankar leder till undvikande eller en inre stress. Stress ger fysiologisk påverkan. Undvikande leder till sekundär dysfunktion som i sin tur leder till fysiologisk påverkan. Och så är cirkeln igång. Om det istället för katastroftankar sker en normal tolkning kan man prova att konfrontera, man får funktionsutveckling och läkning.

Question 262

Vad ska man göra med en somatiseringspat?

Answer 262

Hålla på mottagningen. Anamnes. Undersökning. Identifiera psykiatrisk samsjuklighet (HAD). Arbeta med livsstilsförändringar. Struktur. Bilda team med någon.

Question 263

Går det att göra en riskbedömning om farlighet inom psykiatrin?

Answer 263

Riskbedömningar inom psykiatrin kan, bättre än slumpen, förutsäga manliga patienters framtida benägenhet att begå våldshandlingar i samhället.

Question 264

Hur hög kan precisionen för riskbedömningar gällande farlighet vara, inom psykiatrin?

Answer 264

Precisionen kan förväntas vara högst 70-75 procent.

Question 265

Är psykiskt sjuka människor farliga?

Answer 265

Cirka 5 procent av våldsbrott i Sverige har begåtts av personer som vårdats för psykossjukdom. Cirka 1 procent av befolkningen i Sverige lider av psykossjukdom. Riskökningen beräknas till mellan två och sex gånger för män och mellan två och åtta gånger för kvinnor. Psykossjukdomen i sig eller andra associerade faktorer (t.ex. fattigdom, missbruk, personlighetsstörningar, begåvningshandikapp)?

Question 266

Vad är det viktiga vid en riskbedömning inom psykiatrin?

Answer 266

Det viktiga med en riskbedömning är inte prediktion utan prevention.

Question 267

Hur bedöms "farlighet"?

Answer 267

Kliniska bedömningar: Enskild bedömare utifrån utbildning, erfarenheter och kunskaper om viktiga omständigheter i det enskilda patientfallet. Instrumenterade bedömningar: Explicit modell där förutbestämda risk- och skyddsfaktorer vägs samman enligt ett i förväg upprättat system. VRAG (violence risk appraisal guide)

Question 268

Ett riskbedömningsinstrument som används mkt inom rättspsykiatrin?

Answer 268

HCR-20

Question 269

Vad finns det för specifika riskhöjande faktorer?

Answer 269

Paranoida tolkningsmönster. Empatistörning. Identifierat offer (varningsklocka). Starkt uttalad svartsjuka. Imperativ rösthallucinos. Dissociation. Missbruk. ”Nothing to loose” (på samhällets botten).

Question 270

Hur kan man värdera risken för våld på kort sikt?

Answer 270

Med Bröset Violence Checklist (BVC). Risk för personrelaterat våld inom närmaste dygnet från patienter med psykos-sjukdomar och som vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Faktorer: Förvirring. Irritabilitet. Bullrighet. Fysiska hot. Verbala hot. Attacker på föremål. Resultat: Ingen faktor = ingen åtgärd. En faktor = höjd beredskap. Två eller fler faktorer = åtgärd t.ex. avskiljning, extra medicin, extravak.

Question 271

Vad klassas som mani?

Answer 271

Symtom minst en vecka (eller kortare om sjukhusvård nödvändig). Abnormt förhöjt eller irritabel sinnesstämning eller målinriktad aktivitet. Dessutom minst 3-4 av följande: Förhöjd självkänsla eller grandiositet. Minskat sömnbehov. Talträngdhet. Tankeflykt. Lättdistraherad. Ökad målinriktad aktivitet eller motorisk rastlöshet. Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser. (Psykosnära symptom med megalomani kan också förekomma) Funktionsnedsättningen är allvarlig.

Question 272

Vad klassas som hypomani?

Answer 272

Symtomen varat i minst 4 dagar. Onormalt förhöjd eller irritabel sinnesstämning. Dessutom minst 3-4 av följande: Förhöjd självkänsla eller grandiositet. Minskat sömnbehov. Talträngdhet. Tankeflykt. Lättdistraherad. Ökad målinriktad aktivitet eller motorisk rastlöshet. Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser. Funktionsnedsättningen ej lika påtaglig.

Question 273

Vad innebär Bipolär sjd typ 1?

Answer 273

Manier och depression. | För att klassas som detta krävs en mani.

Question 274

Vad är Bipolär sjd typ 2?

Answer 274

Hypomanier och depression. | 1 hypoman episod och 1 depressiv

Question 275

Vad är cyclotymi?

Answer 275

Symtombild minst 2 år, halva tiden. Aldrig mer än 2 månader symtomfrihet. Hypomanier som inte uppfyller kriterierna. Depressioner som inte uppfyller kriterierna. En slags låggradig kronisk bipolär variant, man uppfyller eg inte kriterierna kring varken dep eller mani. Kritik - låter som borderline, adhd etc

Question 276

Vad är substansinducerad bipoläritet? | Vad gör man åt det?

Answer 276

Uppfyller kriterierna för en episod med stämneslägesförskjutning. Relation till intag eller borttagande av substans. Substansen kan förskjuta stämningsläget. Ta bort SSRI/SNRI, watchful waiting. Med om nödvändigt, beror ju på situation.

Question 277

Bipolär sjd kan komma med olika specifikationer. Vilka? Exemplifiera!

Answer 277

Med ångest. Med blandade drag (mixed states). Med täta svängningar (rapid cycling). Med melankoli. Med atypiska drag. Med psykotiska symtom. Med katatoni. Med peripartum debut. Med årstidsrelaterat mönster.

Question 278

Vad tar man för anamnes vid (misstänkt) bipolär sjd?

Answer 278

Ärftlighet för psykisk sjukdom och självmord. Effekt av tidigare behandling. Förekomst av missbruk (ss typ 1). Icke-psykiatriska sjukdomar och deras behandling. Den sociala situationen. Suicidriskbedömning (30-50% gör försök, 10-15% suiciderar). Anamnes från anhöriga.

Question 279

Vad ska man diffa mot när pat är hypoman? Hur kan man göra?

Answer 279

Droger, något annat. U-tox och anhöriga t ex.

Question 280

Vad ska man diffa mot när pat är manisk?

Answer 280

Droger, akut psykos övergående psykos?

Question 281

Hur kan man misstänka bipolär sjukdom hos en patient med depression utan att patienten tidigare sökt vård för mani eller hypomani? Skillnad mellan bipolär och ued på gruppnivå?

Answer 281

Otillräckligt behandlingssvar. Fråga om stämningsläget varit onormalt förhöjt eller irritabelt i några dagar. Lågt sömnbehov. Tidigare onset - tonår. Tydligt episodiska ued. Ökad postpartum-risk. Mer koppling missbruk. Oftare atypiska eller psykotiska symptom. Hereditet mani. Ued oftare somatiska symptom.

Question 282

Grundstenar i behandlingen av bipolär sjd?

Answer 282

Individuell behandling. Kunskap om sjukdomen, den egna sårbarheten och hur den ska förebyggas. Patient/anhörigutbildning. Samtalsstöd. Psykoterapi om behov (KBT). ”Krisplan” -lära sig tolka varningssignaler. Kontaktperson/sjuksköterska för snar kontakt vid behov, hälsosamtal årligen, regelbunden kontroll av labvärden (ffa om litiumbehandlad). Läkemedel och provtagningsrutiner.

Question 283

Akut behandling av hypomani?

Answer 283

Säkerhetsställ god sömn. Snabbt återbesök. Hypnotika (nitrazepam). Neuroleptika (tex Olanzapine, Quetiapine, Haloperidol, Risperidol). Överväg benzodiazepiner. Kontrollera litiumkoncentrationen, justera dosen. Minska, sätt ut antidepressiva. Överväg inläggning för snabb sömnjustering. Hypomani är ej APS, om inget annat komplicerar saken.

Question 284

Akut behandling av mani?

Answer 284

Inläggning (ofta enligt LPT). Stimulibegränsning. Stämningsstabiliserare, tex Litium. Valproat (ej gravida kvinnor, försiktighet till kvinnor i fertil ålder). Antipsykotika: Olanzapine, Risperidone, Quetiapine, Haloperidol. Lugnande, sömnreglerande, tex Nitrazepam tn, Diazepam, Oxazepam. Ibland kan tvångsmedicinering bli nödvändig men då måste pat vara vårdad enligt LPT. Var noga med att vid behov ge medel mot extrapyramidala symtom (ex Biperiden). Sätt ut (eller minska) antidepressiva. (Överväg ECT).

Question 285

Profylatisk beh Bipolär sjd?

Answer 285

Litium (tänk på biverkningar, regelbundna blodprovskontroller, compliance). Gold standard vid typ 1. Antiepileptika: Valproat om ffa profylax mot manier önskas. Lamotrigin om ffa profylax mot depression önskas. Antipsykotiska läkemedel: Olanzapin (Zyprexa®), Quetiapin (Seroquel®) ffa, Aripiprazole (Abilify®).

Question 286

Vad ska man göra hos bipolär pat vid vätskebrist?

Answer 286

Om Lithionit - risk för intoxikation. Ta Litium-prov som mäter konc.

Question 287

Vad ska man tänka på som läkare till en bipolär pat?

Answer 287

Vikten av att sova! Vikten av att motivera. Anhöriga. Risker med vätskebrist vid Litium.

Question 288

Hur behandlas, sammanfattningsvis en manisk episod, läkemedelsmässigt?

Answer 288

* läkemedelsbehandling med neuroleptika | * läkemedelsbehandling med litium

Question 289

Hur behandlas en depressiv episod hos en pat med Bipolär sjd?

Answer 289

Kombinationsbehandling med antidepressiva + antiepileptika eller antipsykosmedel.

Question 290

Hur beh bipolär sjd på sikt, sammanfattningsvis?

Answer 290

Läkemedelsbehandling med litium. Kompletteras med KBT, patientutbildning och närståendeutbildning Kombinerat eller som alternativ: läkemedelsbehandling med antiepileptika, läkemedelsbehandling med neuroleptika

Question 291

Bipolär sjd. Livstidsrisk? Män vs kvinnor? Medeldebut?

Answer 291

Livstidsrisk 0,3-1,5 % Män=kvinnor Medeldebut 21 år

Question 292

Etiologi Bipolär sjd?

Answer 292

Arv och miljö. Ärftlighet: (60% av monozygota tvillingar har sjukdomen, 20% har unipolär depression). Flera gener inblandade. Cyklotym personlighet? Miljö: Episoder kan utlösas bla av psykisk påfrestning- särskilt upprepad. Oregelbunden livsrytm. Sömnstörningar. Stressande livsituation. Antidepressiva. Missbruk. Bristande socialt stöd.

Question 293

Samsjuklighet Bipolär sjd?

Answer 293

Ångest, ADHD, Missbruk, Ofta obehandlade sjukdomar i andra organ

Question 294

Prognos Bipolär sjd?

Answer 294

Livslångt tillstånd. God prognos för många med rätt behandling. Frekvens av suicid cirka 10-15 %. Maniska episoder är associerade med förlust av grå substans i prefrontala cortex.

Question 295

Vilka långtidsbiverkningar är riskerna med Litium?

Answer 295

Hypotyreos, njursvikt, tremor och viktuppgång.

Question 296

Förstahandspreparat av antiepileptika vid Bipolär sjd? Risker med detta preparat?

Answer 296

Ergenyl, Valproat - Förstahandspreparat. Teratogent, risk för polycyklisk påverkan på ovarier, leverpåverkan, blodbildspåverkan, viktuppgång, håravfall.

Question 297

Andrahandspreparat av anti-epmed vid Bipolär sjd? Bra mot? Risker?

Answer 297

Lamotrigin - Andrahandspreparat, främst verksamt vid prevention mot bipolär depression. Titreras upp långsamt pga risk för Steven-Johnson.

Question 298

När kan begäran om polishandräckning skickas till vakthavande befäl?

Answer 298

* Om fara för livet – vem som helst kan begära * För vårdintygsbedömning – den som ska bedöma * Pat som avvikit - cheföverläkaren

Question 299

Konfusion med ett annat namn?

Answer 299

Förvirringstillstånd = konfusion = delirium = hjärnsvikt

Question 300

Prevalens konfusion hos äldre?

Answer 300

Prevalens hos äldre: inom akutmedicin ca 15 inom geriatrik och psykogeriatrik 15 – 20 % postoperativt 15 – 30 % Förlänger vårdtiden 2 – 3 ggr och dödligheten upp till 10 ggr Kan förebyggas och behandlas Förväxlas med demens och förekommer ofta blandat med demens

Question 301

Vilka är ICD-10-kriterierna för konfusion?

Answer 301

a) Medvetandegrumling: uppmärksamhet, uppfattningsförmåga b) Kognitiva symptom: minne, orientering, perception c) Psykomotoriska störningar: hypo-, hyperaktivitet d) Störd vakenhetsreglering e) Emotionella symptom: ångest, apati, depression, irritabilitet, eufori

Question 302

Hur är förloppet vid konfusion?

Answer 302

Akut – subakut insjuknande. Tidssamband med utlösande faktorer. Fluktuerande med bättre och sämre perioder. Dagar till månader. Potentiellt reversibelt men betydande mortalitet och recidivrisk, beroende på etiologi och behandling.

Question 303

Predisponerande riskfaktorer för konfusion?

Answer 303

Hög ålder. Immobilitet. M > F. Stimulibortfall. Synnedsättning. Sömndeprivering. Demens. Dehydrering. Depression. Alkoholism. Krisreaktion. Metabola rubbningar. Miljöförändring.

Question 304

Vad för saker kan utlösa en akut konfusion?

Answer 304

somatisk sjukdom. psykisk sjukdom. medicinförändring. miljöförändring. separation. konflikt. sensorisk depravering. Akut somatisk sjukdom. Urinretention/ förstoppning. Läkemedel. KAD. Abstinens. Smärta. Hyponatremi. Op (ortopediska, hjärt/lung). Anemi. Intensivvård. Hypoxi. Huvudtrauma (stroke, blödning, tumörer).

Question 305

Ddx akut konfusion?

Answer 305

Demens Depression Psykoser

Question 306

Hur behandlar man akut konfusion?

Answer 306

1. Utred bakomliggande, utlösande faktorer. Behandla sjukdom och tillstånd. Sätt ut olämplig farmaka. 2. God omvårdnad. Kontinuerlig observation. Lugn och trygg miljö. Inte massa förflyttningar. Lagom stimulering. Optimera syn och hörsel. Korrigera vätskebalans och näringsbrist. Övervaka urin/avföring. 3. Sanera mediciner som inte är livsnödvändiga (åtminstone temporärt) 4. När livshotande, bakomliggande tillstånd är uteslutna – ev. försiktig farmakologisk behandling. Kortvarigt sedativum (klometiazol). Neuroleptika (risperidon, olanzapin, haloperidol). ”Start low – go slow” Demens, depression: cholinesterashämmare, SSRI. Undvik kombinationer. Kontrollera blodtryck!

Question 307

Ett lm välkänt för att ge konfusion hos äldre?

Answer 307

Tramadol, Citalopram

Question 308

Äldre med akut konfusion. Vad kan vi ge för sömnen? Vad mot oro?

Answer 308

Zopiklon 5 mg, ett steg upp från det är Heminevrin Mot oro - oxascand 5-10 mg

Question 309

Exemplifiera olika områden och tillstånd tillhörande dessa som kan ge akut konfusion hos äldre!

Answer 309

Hos äldre har akut konfusion ofta somatiska orsaker. Cerebralt: tumör, infektion, cvi, wernicke-korsakoff, tumör, ep, traumatisk blödning. Generellt: urinstämma, obstipation, smärta, anemi, elektrolyter, lever, njursvikt, dehydrering. Infektion: uvi, pneumoni, sepsis, encefalit, meningit. Psyk: demenser i botten, intox, psykotiska syndrom, post partum-psykos. Intox: mediciner, droger, alkohol, centralstimulantia, opiater, cannabis, benzo, kan vara ett suicidförsök, medicinbiverkan - opiater, betablockerare, antikolinergika - detrusitol för trängningsinkontinens, vissa neuroleptika, tricyc antidepp, för mkt litium, anti-ep, digitalis. Endokrin: hypoglykemi, ketoacidos, thyroidea, addisonkris, hyper-calc, hyponatremi - många äldre kan få det, alkoholister likaså - av SSRI. Andning: långvarig hypoxi. Cirkulation: arytmi, bradykardi.

Question 310

Rimlig usar att göra på äldre människa som kommer in med vad som förefaller vara akut konfusion?

Answer 310

CT-skalle Rutinblodprover Kanske u-tox Odling? Och så status såklart - hjärta, lungor, bt, mage, rns, thyroidea?

Question 311

En äldre människa som kommit in med akut konfusion - ska denne remitteras till minneskliniken?

Answer 311

Ja, det kan man göra om det finns saker som pekar på demens, tidigare eller så. Men en sådan utredning ska göras i ett lugnt skede. Länge efter att den akuta konfusionen gått över. Då kan man göra MMT och så, det är inget man slänger fram inne på avd.

Question 312

Vanl demenserna?

Answer 312

Alz Vask LBD och FTD

Question 313

Allmänt om självmord?

Answer 313

Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Nästan alltid ligger psykiska störningar bakom självmordshandlingar. Självmord är en gemensam möjlig slutpunkt för ett flertal psykiska störningar. Om självmordsrisken blir regelmässigt bedömd och den psykiska störningen rätt uppfattad och behandlad är självmord i stor utsträckning möjliga att förhindra.”

Question 314

På vilka indikationer kan ECT ges?

Answer 314

Svår depressiv episod, med eller utan psykotiska symtom. Svår depression med hög självmordsrisk. Terapiresistent/urakut mani. Andra tillstånd med hög risk för dödlig utgång (deliriös mani, kataton stupor, delirium acutum, cykloid psykos, postpartumpsykos, malignt neuroleptiskt syndrom). Övriga indikationer: Mb. Parkinson, terapirefraktär OCD, terapiresistent schizofreni, smärttillstånd osv.

Question 315

Vilka är de vanligast indikationerna till ECT?

Answer 315

Depression 91% Psykoser 6% Mani 2% Övrigt 1%

Question 316

Hur många av pat med svåra depressioner med hög självmordsrisk, mat- och dryckvägran eller inslag av psykotiska symptom har ECT effekt?

Answer 316

Vid svåra depressioner med hög självmordsrisk, mat- och dryckvägran eller med inslag av psykotiska symtom har ECT en överlägset snabb och god effekt. Ungefär 90% av patienter med sådana tillstånd blir återställda av ECT.

Question 317

Har ECT snabbare och större effekt än lm vid svåra depressioner?

Answer 317

Ja!

Question 318

Vad finns det för kontraindikationer till ECT?

Answer 318

Inga absoluta kontraindikationer. Instabil eller allvarlig hjärtkärlsjukdom. Aneurysm med risk för ruptur. Ökat intrakraniellt tryck. Färsk hjärtinfarkt

Question 319

Förberedelser inför ECT?

Answer 319

Somatiskt status- AT, hjärta inkl BT och puls, lungor, NL-status. Lösa tänder? Rökare? Labprover- rutinstatus (Hb, Na, K, kreat, B-glukos). EKG. Kramptröskelhöjande mediciner (bdz, antiepileptika mm) natten el dagen före ECT kryssas (helst sätts ut om det går), antidepressiva-överväg lägre dos (risk för bl a serotonergt syndrom), Li-lägsta effektiva dos (interaktion med Celocurin). Pat ska vara fastande från midnatt, får inte heller röka. Viss premedikation kan dock ges per os x-vis blodtrycksmediciner med en liten klunk vatten, inhalationer, mixt Theralen i lugnande syfte mm. Helst 2 timmar före ECT. Rökare och andra pat med mycket sekret i luftvägar kan få premedikation med Inj. Robinul (antikolinergikum) i.m. eller i.v.

Question 320

När man ger ECT-behandling kan man göra det enligt tre olika "protokoll", vilka? Bara nämn dem.

Answer 320

ECT kan ges polikliniskt eller i sluten vård. 1)Indexserien 2) Fortsättningsserien (C-ECT) 3) Underhållsbehandligen (M-ECT)

Question 321

När ECT ges kan det ges enligt Indexserien. Vad är det? Syfte? Antal beh?

Answer 321

Indexserien kan ges polikliniskt eller i sluten vård. Det är en "akutbehandling” som syftar till utläkning av episoden (6-12 beh). Ca 3g/v.

Question 322

ECT kan ges enligt fortsättningsserien. Vad är det? | Syfte?

Answer 322

Fortsättningsserien kan ges polikliniskt eller i sluten vård. 2)Fortsättningsserien (C-ECT)- efter den akuta behandlingsserien ges successivt utglesade behandlingar, för att minimera risken för återfall i den pågående episoden.

Question 323

ECT kan ges som underhållningsbehandling. Syfte? Hur ofta?

Answer 323

Underhållsbehandlingen kan ges polikliniskt eller i sluten 3)Underhållsbehandligen (M-ECT)- för att förebygga nya episoder. Ca 1g/4v

Question 324

Var placeras elektroderna vid ECT?

Answer 324

Elektroderna kan placeras unilateralt (temporoparietalt, icke-dominant hemisfär)- oftast, eller bilateralt (bitemporalt eller bifrontalt).

Question 325

Detaljer om ECT-beh, som jag aldrig kan tänka mig kommer på tentan?

Answer 325

Individuell kramptröskel - ge kramptröskel x 2,5-6, beroende på elektrodplacering (x2,5 BL, x6 UL). Variabler (MECTA 5000Q): 1) Pulsbredd- 0,3-1,0 ms (0,4-0,7ms). 2) Frekvens- 20-120 Hz (40-70Hz). 3) Duration- 0,5-8 s (4-6 sec, Lund 8 sec). 4) Strömstyrka- 500-900 mA (Lund 800mA). Enhet för ECT dos heter coulomb (C) = strömstyrka (A) under 1 sekund. 1A x 1s = 1 C = 1000 mC. Max 1728,0 mC.

Question 326

Hur funkar ECT-behandlingen rent praktiskt?

Answer 326

El-stimuleringen pågår ca 5-8 sekunder, epileptisk anfall av grand mal- typ pågår ca 20-40 sekunder. Det är det epileptiska anfallet som ger effekt, inte el-stimuleringen (den ger biverkningar). Under behandlingen monitoreras puls, BT, EKG och saturation kontinuerligt. Puls, BT och saturation före och efter behandlingen noteras i ECT journalen.Efter avslutat epileptiskt anfall kopplas pat igen till syrgas och ventileras tills spontanandning (1-2 min).

Question 327

Vad kallas det när det epileptiska anfallet efter ECT tagit slut?

Answer 327

Postiktal supression, GABA har kommit igång.

Question 328

Vad ger ECT för biverkningar, vanliga och ovanliga?

Answer 328

Efter ECT-behandlingen är det vanligt att pat har biverkningar i form av huvud- och muskelvärk, som kuperas framgångsrikt med paracetamol. Alla patienter har övergående minnesstörningar. Övriga biverkningar x-vis bestående minnessvårigheter, frakturer, kotkompresioner mm är sällsynta.

Question 329

Vad för kliniska effekter kan ECT ge?

Answer 329

Antidepressiv effekt. Antimanisk effekt. Antipsykotisk effekt (främst affektiva psykoser). Stämningsstabiliserande effekt – vid rapid cycling och mixed states. Antiepileptisk effekt – kramptröskeln stiger under en behandlingsserie. Motorikbefrämjande effekt. Effekt på kognitiva funktioner – gynnsam vid akuta konfusionstillstånd, men behandlingen kan också utlösa övergående konfusion och har kända effekter på minnet.

Question 330

Man brukar säga att ECT har i huvudsak fyra olika effekter neurobiologiskt. Bara nämn dessa!

Answer 330

Snabba effekter Fördröjda effekter Lokaliserade effekter Flera målområden

Question 331

Man brukar säga att två typer av neurobiologiska effekter ECT har är ss hjälpsamma mot två konsekvenser av depressionssjd. Vilka effekter och vilka konsekvenser?

Answer 331

De snabba effekterna av ECT tros hjälpa mot den i depressionssjd förmodade cellulära dysfunktionen. De fördröjda effekterna tros hjälpa mot atrofin, förlust av glia.

Question 332

Vad finns det för snabba neurobiologiska effekter av ECT?

Answer 332

Ökning av neurotransmittorer (5HT, NA, DA, GABA, Glutamat). Ökad synaptogenes. Ökning av tillväxtfaktorer som BDNF, VEGF, FGF. Ökning av neuropeptiden NPY som tros ge en antikonvulsiv effek.

Question 333

Vad ger ECT för neurobiologiska fördröjda effekter?

Answer 333

Påverkan på cellulär plasticitet, en generell trofisk effekt, angiogenes, ökad vaskularisering, förbättrad hjärnfunktion.

Question 334

Man pratar om att ECT kan påverka flera områden i hjärnan, och att detta kan vara förklaringen till att det fungerar så bra mot depression. Berätta, förklara och exemplifiera!

Answer 334

``` Prefrontala kortex påverkas - uppmärksamhet, flexibilitet, vilja. Amygdala - ångest Hippokampus - minne Hypotalamus - sexlust, dygnsrytm, aptit Nucleus Accumbens - lust Thalamus ```

Question 335

Finns det några nya eller "nya" beh man kan testa mot depression?

Answer 335

Transkraniell magnetstimulering - skonsamt men moderat effekt DBS -brodman area 25

Question 336

Vilka faser, enligt Johan Cullberg, innehåller den normala krisreaktionen?

Answer 336

Chockfas - Kort och tydlig. Då finns ofta en känsla av overklighet. Kroppsliga symtom, sömnsvårigheter, irritation, ilska och känslor av skuld är vanliga. Reaktionsfas - Upptagen av sin sorg stora delar av dygnet. Denna period kan pågå i några veckor eller månader. Bearbetningsfas - Tänker på det som har hänt, försöker få in det i ett begripligt sammanhang i livet. Denna fas är längre, kanske upp mot något år. Nyorienteringsfas - Beredd att ta tag i livet på nytt och hitta ett sätt att leva med de erfarenheter man har fått. Denna fas fortsätter livet ut.

Question 337

Vad är anpassningsstörningar?

Answer 337

Anpassningsstörningar innebär allmänna symptom på ångest och depression i samband med en betydande förändring i livet. Förändringen kan bestå av: förlust av en närstående, en stor förändring på arbetet, att man själv eller en anhörig blir sjuk. Störningen är av lindrig natur och ligger ganska nära en sund reaktion på förändringar. Den försämrade funktionsförmåga som störningen ger upphov till går inte snabbt över. Man kommer inte riktigt till nyorienteringsfasen.

Question 338

Vad finns det för stressrelaterade symptom? Vilken typ av stress orsakas dem av? Vad ger de för klinisk bild?

Answer 338

Livskris, ”normal” psykisk påfrestning kan ge anpassningsstörning. Kliniskt ses nedstämdhet, ångest, oro, sömnstörning, ibland självmordstankar. Icke livshotande långvarig stress utan återhämtning kan ge Utmattningssyndrom (UMS). Manifesteras kliniskt som extrem psykisk och fysisk trötthet, kognitiva störningar, störd sömn, affektiva symtom. Livshotande trauma, akutskedet kan ge akut stressyndrom (ASD). Kliniskt ses starka, växlande affekter, dissociation, inadekvat beteende, förvirring, passivisering. Livshotande trauma, efterförloppet kan ge posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Påträngande, ovälkomna och ångestväckande minnesbilder (flashbacks), ångest, spänningssymtom, fobiskt undvikande.

Question 339

Det finns en ramsa som hjälper en att komma ihåg vad som ska vara med i en depressionsbedömning. Vad ingår? Hur mkt?

Answer 339

NI SKA SE PÅ. Nio kriterier varav fem skall uppfyllas. Nummer 1 eller 2 är obligat. Nedstämdhet. Intresseförlust - minskad glädje. Sömnstörning, ökad eller minskad sömn. Koncentration, nedsatt förmåga. Aptit påtagligt sänkt eller ökad. Suicidtankar. Energiförlust - minskad inititativkraft. Skuld, skam och värdelöshetskänsla. Psykomotorisk agitation eller hämning. Ångest.

Question 340

Handläggning stressreaktion?

Answer 340

Egenvård av sömnstörning - avvakta läkemedelsinsättning. Ta besvären på allvar, möt med empati, handla snabbt. Remiss till psykoterapi inom ramen för vårdgaranti. Återbesök för ny bedömning om 2 - 4 veckor, då med anhörig för att aktivera anhörigstöd. Vaksamhet för utveckling av missbruk, depressiva symtom, generaliserad ångest. Vid försämring av symtom som visar sig svårbehandlade, remiss till specialist. Validera - bekräfta patienten, ta patientens oro på allvar, behandla patienten med respekt. Normalisera - sätt symtomen i ett perspektiv, att reagera på stress och trauma är normalt Medikalisera? - Väg för- och nackdelar med läkemedelsbehandling. Gagnar diagnos och läkemedel pat?

Question 341

Doser sömnmedicinering? | Atarax, lergigan, theralen, mirta, circadin, zopiklon

Answer 341

``` Atarax 10 - 50 mg tn Lergigan 25 - 50 mg tn Theralen 0,25 - 1 ml tn Mirtazapin 15 mg tn Circadin 2 mg tn Zopiklon 5 mg tn ```

Question 342

Hur gör man vid omhändertagande av akut sorgreaktion?

Answer 342

Skapa lugn, men låt patienten få utlopp för sina reaktioner. Sträva efter att vara närvarande i samtalet, lyssna! Sträva efter ett medmänskligt förhållningssätt. Låt samtalet ta tid. Ta gärna en paus och kom sedan tillbaka. Lämna dem, sätt in en skötare - jag kommer tillbaka om en stund.

Question 343

Hur, vad och vad är viktigt vid bedömning av akut sorgereaktion?

Answer 343

Psykstatus. Tidigare psykiatrisk sjukdom, tidigare suicidalitet. Suicidriskbedömning. Det absolut viktigaste. Är patienten i behov av inläggning eller kan hen gå hem, sjukskrivning. Återbesök? Remiss? Blir det värre, kom tillbaka. Om pat ska läggas in, vilken vårdform är aktuell? HSL alt LPT. Sällan inläggning i det här läget, det är om nuvarande el tidigare suicid, tidigare psyk-sjuk. Kan personen ta hand om sig? Hur ser omgivningens reaktion ut? Finns det möjlighet till stöd? I sällsynta fall kan pat vara i behov av medicinering. Hypnotika, anxiolytica. Atarax kanske eller sömntablett 2 dagar. Undviks i möjligaste mån dock.

Question 344

De 3 kriterierna för LPT - enligt tenta!

Answer 344

1. Allvarlig psykisk störning 2. Oundgängligt behov av inneliggande psykiatrisk slutenvård 3. Patientens motsätter sig erbjuden vård, alt bedöms vara i ett tillstånd då ett grundat ställningstagande ej kan göras

Question 345

Vad betyder persekutoriska vanföreställningar?

Answer 345

Vanföreställningar om att vara hotad, förföljd.

Question 346

Förutom EPS har gamla neuroleptika också andra biverkningar. Vilka, t ex?

Answer 346

Klassiska neuroleptika har även andra farmakologiska egenskaper utöver D2 antagonism. Denna receptorprofil skiljer sig mellan de olika preparaten → olika biverkningsprofiler. Viktigaste profilskillnaden gäller dock skillnaden i förmågan att: - blockera muskarinerga kolinerga receptorer→ muntorrhet, dimsyn, förstoppning, kognitiv avflackning. Dock tror man att STARK antikolinerg profil ger MINDRE EPS (vilket förklarar läkemedelsbehandlingen av det) - blockad histamin 1 receptorer → viktökning, sedation - och/ eller blockad alpha 1 adrenerga receptorer → yrsel, sedation, sänkt blodtryck

Question 347

Ickespec biverkningar av andra generationens neuroleptika?

Answer 347

Svagare D2 blockad, blockerar även andra receptorsystem. mindre risk för EPS. metabola biverkningar (viktuppgång, stegrat blodsocker, förhöjda blodfetter, hormonell påverkan. stor skillnad mellan preparaten!

Question 348

Svåra biverkningar av neuroleptika, förutom malignt neuroleptikasyndrom och EPS?

Answer 348

Tardiv dyskinesi Kardiell arytmi – påverkan QT-tiden Ökad risk för stroke hos äldre

Question 349

Vilket psykiatriskt lm kan ge hyponatremi?

Answer 349

Sertralin

Question 350

Svåra biverkningar av SSRI? Förutom serotonergt syndrom.

Answer 350

Hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet, ökad QT-tid, osteoporos, fallrisk.

Question 351

"Graviditetssymptom" på depression?

Answer 351

Sömn-och aptitstörning. Nedsatt libido. Nedsatt energi. Medicinska graviditets-komplikationer (anemi, diabetes, hypothyreos).

Question 352

En gravid kvinna, har depression, hur tänker vi med behandling?

Answer 352

Hos en gravid kvinna måste alltid en risk - nyttoanalys göras. Den risk mamman utsätts för om läkemedlet inte används. Den risk fostret utsätts för om mammans sjukdom inte behandlas. Den risk fostret utsätts för om läkemedlet används.

Question 353

Vad säger vi om antidepressiva lm i tidig graviditet?

Answer 353

Det finns ingen indikation för teratogenicitet när läkemedlen analyseras som grupp ..med två undantag: Vissa studier visar en något ökad risk för hjärtmissbildningar, främst ventrikelseptumdefekt (VSD), hos barn exponerade för paroxetin eller klomipramin. Tveksamt om man ska byta preparat på välinställda patienter Nyinsättning av dessa två läkemedel bör, om möjligt, undvikas till fertila kvinnor.

Question 354

Vad brukar man säga om antidep i första trimestern -om man ätit, bör man avbryta graviditet?

Answer 354

”Att en kvinna använt antidepressiva läkemedel under första trimestern ska i sig aldrig behöva leda till en diskussion om ett avbrytande av graviditeten.”

Question 355

Vad brukar man säga om utsättning av antidepp under graviditet, får man recidiv?

Answer 355

Utsättning av antidepressiva läkemedel under graviditet ökar återfallsrisken påtagligt

Question 356

Antidepressiv behandling under sen graviditet?

Answer 356

JA! Om rätt indikation och observera barnet.

Question 357

Graviditetsutfall efter sen exp av antidepp - risker?

Answer 357

Ökad risk för: Preeclampsi Blödningar vid förlossningen. Igångsättande av förlossning

Question 358

Kvinna på antidepp, vad kan hända under partus?

Answer 358

Läkemedelskoncentrationen hos barnet sjunker hastigt vilket kan ge utsättningsreaktioner som sprittighet, irritabilitet, nedsatt sugreflex, eller i värsta fall kramper

Question 359

Neonatalt utfall efter sen exponering av antidepp?

Answer 359

Ökad risk för: Prematuritet (

Question 360

Amning och antidepp-med?

Answer 360

Det finns inga klara belägg för att amning skulle ha negativa effekter då mamman behandlas med ett antidepressivum. Mer forskning behövs dock. Däremot främjar amning anknytningen mamma-barn.

Question 361

Risker med att inte beh grav dep mamma med antidepp?

Answer 361

Svårigheter att knyta an till barnet. Försämrad fosterutveckling och låg födelsevikt. Höga noradrenerga- och kortisolnivåer hos foster och nyfödda barn till mammor med hög ångest nivå och/eller depression. Sänkt livskvalitet hos modern. Risk för försämrad kost, sömn och motion. Bristande motivation att avstå från t ex tobak och alkohol.

Question 362

Sömnmed under grav?

Answer 362

Propavan går ganska bra (ej under amning) | Undvik benzo

Question 363

Vanligaste tiden att insjukna i postpartum-depression?

Answer 363

Inom spannet 4v postpartum.

Question 364

Symptom som vid postpartum-depression?

Answer 364

Liknar symtommässigt MDD; Nedstämdhet, ångest, hypokondri, självmordstankar, nedsatt funktionsförmåga, dock mer: Hypokondri. Tankar på att skada barnet. Tvångstankar. Även rastlöshet. Irritabilitet och agitation. Insomnia. Snabba svängningar i stämningsläget. Desorganiserat beteende. Förvirring /konfusion. Vanföreställningar om barnet. Hörselhallucination kan förekomma. Självmordstankar (och handlingar). Tvångsmässiga tankar på att skada barnet.

Question 365

Neuroleptika under graviditet?

Answer 365

Så lite som möjligt. Så lågt som möjligt. Kan påverka fostrets hjärnutveckling. Kan ge långvarig men övergående neurologisk påverkan av extrapyramidal natur hos barnet. exponering indikerar möjligheten av en CNS-påverkan hos barnet vilket manar till försiktighet.

Question 366

Stämningsstab under grav?

Answer 366

Litium undvik. Lamotrigin kan gå. Ergenyl, Tegretol - NEJ. Neuroleptika - som vanl grav

Question 367

Sammanfattning psyk-lm och graviditet?

Answer 367

Avbryt inte pågående behandling utan kontakt med förskrivande läkare eller noggrann anamnes! Håll kvinnan symtomfri genom hela graviditeten! Nära kontakt med MVC och BVC!

Question 368

Psykossjd innebär i regel en genomgripande förändring inom vilka kognitiva områden?

Answer 368

Perception. Tankar. Känslor. Vilja - ambivalens. Upplevelse och tolkning av sig själv och sin omvärld. Beteende, funktionsförmåga och sociala interaktion. Vilket medför en förändrad verklighets-uppfattning och bristfällig realitetsprövning - avsaknad av sjd-insikt/dålig, spec fö psykos

Question 369

Symptom som vid psykos?

Answer 369

Hallucinationer. Vanföreställningar. Formella tankestörningar. Språkstörning. Desorganiserat beteende. Katatoni. Jagstörning. Bristfällig sjdinsikt.

Question 370

Vad är en vanföreställning? Hur kan man förklara det?

Answer 370

En ickekorrigerbar idé om hur verkligheten är sammansatt i något avseende som inte delas av någon annan - tankeinnehåll. Vanföreställning - ni två har satt er där längst fram, nu fattar jag, för att ni ska hoppa på mig. Kan inte korrigeras. Behöver inte ha röster, men rösterna kanske kopplas ihop.

Question 371

Vad finns det för olika psykoser?

Answer 371

Schizofreni och andra psykotiska syndrom: psykossjukdomar Orsakat av somatisk sjukdom/skada: organisk psykos Substansbetingat psykotiskt syndrom: drogpsykos (toxisk psykos, prednisolon). Förstämningssyndrom m psykotiska symtom: affektiv psykos. Mani är psykos enligt Mats.

Question 372

Vilka psykotiska syndrom finns?

Answer 372

Schizofreni. Schizofreniformt syndrom. Schizoaffektivt syndrom. Vanföreställningssyndrom. Kortvarig psykos. Utvidgad psykos (folie à deux). Psykotiskt syndrom UNS.

Question 373

APS i två meningar?

Answer 373

Som allvarlig psykisk störning bör i första hand räknas tillstånd av psykotisk karaktär, således tillstånd med störd realitetsvärdering och med symtom av typen vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Dessutom allvarliga depressioner med självmordsrisk – personlighetsstörningar med impuls-genombrott av psykoskaraktär.

Question 374

Prevalens schizofreni?

Answer 374

0.8%

Question 375

Vad är schizofreniformt syndrom?

Answer 375

En bild såsom vid schizofreni med sjddurationen >1 mån men

Question 376

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Answer 376

Samtidigt uppträdande schizofreni och mani, depression eller blandepisod m/d. Vanföreställningar eller hallucinationer under minst 2 veckor i frånvaro av framträdande förstämningssymtom. Förstämningsepisoder förekommer under en betydande del av det totala sjukdomsförloppet.

Question 377

Vad är vanföreställningssyndrom?

Answer 377

Senare debut än schizofreni: 30-40 år. Primära (dvs icke sekundära till hallucinationer), icke-bisarra (teoretiskt skulle de kunna vara korrekta) vanföreställningar. Relativt väl bevarad personlighet, kognition och funktion i övrigt. Äldre namn: paranoisk (paranoid) psykos.

Question 378

Vad betyder paranoid?

Answer 378

Vid sidan av förnuftet

Question 379

Vad finns det för olika typer av vanföreställningssyndrom?

Answer 379

Erotomani. Storhetsvansinne. Svartsjukeparanoia. Förföljelseparanoia. Kverulansparanoia. Dysmorfoparanoia.

Question 380

Nämn 4 viktiga kroniska psykiska sjd!

Answer 380

schizofreni, schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom och bipolär sjd.

Question 381

Vad är kortvarig psykos?

Answer 381

Episoden varar i minst en dag men är kortare än en månad, och personen återfår därefter sin vanliga funktionsförmåga. Med (reaktiv) eller utan uppenbar stressfaktor. Med postpartumdebut (inom 4 veckor).

Question 382

Vad är reaktiv psykos?

Answer 382

Akut debuterande psykos i nära anslutning till att en individ drabbats av extern belastning. Symtomens innehåll avspeglar det reella problemet.

Question 383

Vad är akut cycloid (polymorf) psykos? | Karakteristika? Symptombild?

Answer 383

En diagnos enligt ICD 10. Akut insjuknande. Snabbt fluktuerande (kärnsymptom) symtombild: Affekter. Motorik. Konfusion (ett kärnsymptom här). Hallucinationer. Vanföreställningar. Recidivrisk. Återställd mellan skoven. Extern belastning som t. ex. stress, sömnrubbning, akut infektion, m.m., kan utlösa skov. Symtombilden kan ha likheter med såväl schizofreni som affektiv psykos, vilket leder till diskussion om klassifikation.

Question 384

När debuterar vanl en post partum-psykos? | Prevalens? Symptombild?

Answer 384

Debut vanligen under första månaden efter partus. Postpartum-psykos (ppp) vid 1-2 promille av alla förlossningar. Symtombild som vid akut (cykloid) polymorf psykos (app). Ökad risk för ppp om tidigare app. Ökad risk för app om tidigare ppp.

Question 385

Vad är utvidgad psykos?

Answer 385

Folie a deux - tvågalenskap. Kan drabba den mer undergivna individen i ett par om den dominerande individen drabbas av ett vanföreställningssyndrom. Kallas inducerat vanföreställningssyndrom också. Tillhör de primära psykossjd.

Question 386

Organisk psykos talar man ibland om. Vad kan ge upphov till detta?

Answer 386

Konfusion (förvirring, delirium). Demens. CNS (hjärntumör, stroke, hjärnblödning). CNS-infektioner (Borrelia, syfilis, HIV, Herpesencefalit). Temporallobsepilepsi. Postiktalt (efter ep-anfall). Endokrina sjd (thyreoidea, hypercalcemi, Cushings syndrom). Autoimmuna sjd (SLE). Metabola sjd (akut intermittent porfyri). Wilsons sjukdom. Huntingtons sjukdom. Kromosomrubbningar.

Question 387

Man talar ibland om substansbetingat psykotiskt syndrom. Vad kan ge det?

Answer 387

Farmaka: kortison, L-Dopa. Abstinens med delirium (inkl hallucinationer och vanföreställningar): delirium tremens utlöst av alkohol. bensodiazepin- abstinens. Akut rus av: cannabis, amfetamin, LSD, Fencyklidin, Opiater, Sedativa, Alkohol.

Question 388

Vad finns det för förstämningssyndrom med psykotiska symptom?

Answer 388

Depressionssjukdom: svår depressiv episod med psykotiska symtom (depressiv psykos). Bipolär sjukdom: manisk episod med psykotiska symtom (manisk psykos) eller svår depressiv episod med psykotiska symtom (depressiv psykos).

Question 389

Ddx till psykossjd?

Answer 389

Dissociation. Somatoforma syndrom: konversion, dysmorfofobi, hypokondri. Personlighetsstörningar: schizoid, schizotyp, paranoid, borderline (emotionellt instabil/gränspsykotisk personlighetsstörning med ”mikropsykoser”). Aspergers syndrom. Tvångssyndrom (OCD). Ätstörningar.

Question 390

Utredning vid misstänkt psykossjd?

Answer 390

Anamnes (autoanamnes, närstående-anamnes). Psykiskt status. Observation & kliniskt förlopp. Neuropsykologisk testning: psykolog. Funktionsbedömning: arbetsterapeut, omvårdnadspersonal. Kroppsuppfattning: sjukgymnast. Somatiskt och neurologiskt status. Lab: Hb, vita, tromb, B12, folat, glukos, TSH/T4, Ca, Na, K, lever, njure, CRP. Toxikologi: narkotika, alkohol, farmaka. Serologi: syfilis, borrelia, HIV. CT/MR hjärna. EEG; (rCBF). (Kromosomanalys).

Question 391

Behandlingsformer vid psykossjd?

Answer 391

Omvårdnad & stöd. Antipsykotiska farmaka. Färdighetsträning. Psykoedukation. Psykoterapi. Sociala insatser. Samarbete mellan sjukvård och kommun.

Question 392

Eugen Bleuler som 1911 myntade begreppet schizofreni betonade vissa symptom. Vilka?

Answer 392

Fyra ”A”: Affektstörning (förändrat känsloliv). Associationsstörning. Ambivalens (viljestörning). Autism (isoleringstendens, självförsjunkenhet). Accessoriska symtom: hallucinationer, vanföreställningar.

Question 393

Vilka symptom ingår i Kurt Sneiders first rank symptoms?

Answer 393

Hörbara tankar. Kommenterande röster. Tankeblockering. Styrningsupplevelser.

Question 394

Emil Kraepelin myntade begreppet dementia preacox. Vilka symptom betonade han ffa?

Answer 394

- negativa symtom (förändrad viljefunktion och avflackning av affekter) - allvarlighetsgrad och förlopp

Question 395

Vid schizofreni pratar man om positiva symptom. | Räkna upp 4 sådana!

Answer 395

hallucinationer (särskilt auditiva) vanföreställningar (bisarra) desorganiserat eller katatont beteende desorganiserat tal (tankestörningar)

Question 396

Räkna upp några negativa symptom vid schizofreni!

Answer 396

tröghet, slöhet, brist på intresse, likgiltighet, passivitet, initiativlöshet, viljelöshet, avflackat känsloliv, inadekvata affekter, fattigt språk, tillbakadragenhet, självförsjunkenhet.

Question 397

Hur diagnosticeras schizofreni enligt DSM?

Answer 397

A. Minst 2 av följande: 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Desorganiserat tal. 4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende. 5. Negativa symtom. Under minst en månad eller kortare vid beh. B. Social eller yrkesmässig dysfunktion. C. Varaktighet minst 6 månader (enligt ICD-10 minst en månad) inkl prodromal- och residualfas. D. Ej beroende på annan psykisk sjukdom. E. Ej beroende på droger eller somatisk orsak. F. Vid samtidig axel II-störning endast schizofrenidiagnos vid positiva symtom.

Question 398

Är det vanligt att medvetandegraden är påverkad vid schizofreni?

Answer 398

Nej!

Question 399

Är det vanligt att kognitionen är påverkad vid schizofreni?

Answer 399

Ja!

Question 400

Vad karakteriserar paranoid schizofreni?

Answer 400

Systematiserade vanföreställningar. Hörselhallucinos. Tankestörningar, affektstörning eller katatona symtom ska ej vara framträdande. Senare debut. Bättre prognos.

Question 401

Vad kallas desorganierad schizofreni med ett annat namn och vad karakteriserar den?

Answer 401

Hebefreni. Huvudsakligen affektförändringar och tankestörningar, desorganiserat tal, desorganiserat beteende. Vanföreställningar, ej systematiserade. Tidig debut, ”knick i utvecklingen”. Sämre prognos. Svårbehandlat.

Question 402

Vad karakteriserar kataton schizofreni?

Answer 402

Katatona (motoriska) symtom ska vara framträdande under minst 2 veckor: Manerlighet, bisarra poser, ekolali, ekopraxi. Växling mellan stupor och excitation Mutism, negativism Minskad prevalens. ECT kan vara livräddande

Question 403

Män vs kvinnor gällande schizofreni?

Answer 403

Något vanl hos män

Question 404

Debutförlopp av schizofreni?

Answer 404

``` Akut eller smygande Ofta en prodromalfas på några år Ålder vid diagnos: män 18-24 år kvinnor 23-28 år ```

Question 405

Prognos schizofreni?

Answer 405

(Tillfrisknar) el milda symtom: ca 10 % Måttliga/medelsvåra symtom: ca 70 % Svåra symtom: ca 20 %

Question 406

Prognossänkande faktorer schizofreni? (2 st här) Hur vanl är det med missbruk? Suicidfrekvens? Farlighet?

Answer 406

Sämre prognos: män, kognitiv nedsättn Missbruk vanligt Suicid: ca 10 % Farlighet

Question 407

Etiologi och patofysiologi schizofreni?

Answer 407

Hereditet: tvilling- och adoptionsstudier. Kandidatgener (stort antal): Neuregulin, COMT, DISC, m.fl. Influensa under graviditet. Födelsetid: vinter/vår. Förlossningskomplikationer. Svält, skallskada. CNS-infektion under uppväxt. Familjeklimat? (expressed emotions). Storstadsmiljö. Minoriteter. Invandring. Cannabis. Vidgade ventriklar. Hypofrontalitet. Dopaminhypotesen. Glutamathypotesen; kynurensyra ökad. Neuro-developmental or -degenerative. Salient disorder? amygdala involverad.

Question 408

Behandlingsmål vid schizofreni?

Answer 408

Lindra besvär. Största möjliga autonomi. Förhindra recidiv, återinläggning. Öka funktionsnivå och social förmåga. Reducera anhörigas belastning och konfliktnivå i familjen. Förbättra sysselsättning/arbete. Öka trivsel, livskvalitet, känsla av delaktighet och mening i tillvaron. Acceptera och lära sig att leva med symtom och funktionsnedsättning. Se starka sidor!

Question 409

Hur tänker man generellt vid val av lm vid psykosbehandling?

Answer 409

Om patienten är känd och läkemedlet fungerat tidigare – välj det i första hand. Om ny patient – gör ett eget val och bedöm behovet av behandlingseffekt som t ex sedation. Vilka biverkningar har de olika läkemedlen som kan vara lämpliga. Vilken biverkning är det viktigt att undvika på just denna patient? Val av läkemedel

Question 410

Vad ska man inkludera i beh vid psykossjd?

Answer 410

Somatisk vård; tandvård. Kost, motion, rökstopp. Missbruk. Suicidprevention. Förebyggande av farlighet. Barn? Graviditet? Preventivmedel? Körkort? Vapen?

Question 411

Vilka neuroleptika kan ge hypotension?

Answer 411

Seroquel och Clozapin. | Kolla bt!

Question 412

Sedation och neuroleptika. Vilka ger mkt, måttligt och lite?

Answer 412

Mycket: Clozapin, Zyprexa, Seroquel Måttligt: Haldol, Trilafon, Risperdal Svag: Abilify, Zeldox

Question 413

Dosförslag neuroleptika för nyinsjuknade pat?

Answer 413

1:a generationens läkemedel, biverkningar; främst EPS, akatisi Haldol 2-4 mg. (Trilafon 8-16 mg). Fluanxol 2-5 mg. Cisordinol 4-10 mg. Atypiska antipsykotiska läkemedel: Risperdal 2-4 mg. Zyprexa 5-10 mg. Seroquel depot i upptrappning 300 mg → 600 mg Abilify 5-15 mg. Icke förstahandspreparat: Serdolect Clozapin (Leponex).

Question 414

Vad är dystymi?

Answer 414

Dystymi kan liknas vid låggradig, långvarig depression. Kroniciteten är det mest karakteristisika för det dystyma tillståndet, minst 2 års duration krävs för diagnosen. Når aldrig upp till ued.

Question 415

Vad finns det för ätstörningar och födorelaterade syndrom enligt DSM V?

Answer 415

Anorexia nervosa • Bulimia nervosa • Hetsätningsstörning • Undvikande/restriktiv ätstörning • Pica • Idisslande

Question 416

Vad finns det för andra ätstörningar eller födorelaterade syndrom enligt DSM V?

Answer 416

Atypisk anorexia nervosa • Bulimia nervosa (med låg frekvens och/eller begränsad varaktighet) • Hetsätningsstörning (med låg frekvens och/eller begränsad varaktighet) • Självrensning • Nattligt ätande

Question 417

Hur def anorexia nervosa enligt DSM V?

Answer 417

A: Otillräckligt energiintag i förhållande till behoven vilket medför en signifikant låg kroppsvikt med beaktande av ålder, kön, tillväxtkurva och kroppslig hälsa. Med signifikant låg kroppsvikt avses en vikt som understiger lägsta normalnivå, eller, för barn och ungdomar, understiger den lägsta normalt förväntade kroppsvikten. B: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig. C: Störd upplevelse av den egna kroppens vikt eller form, självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens vikt eller form, eller allvaret i den låga vikten förnekas.

Question 418

Hur def en anorexia nervosa i remission?

Answer 418

• Partiell remission: – Under en sammanhängande tidsperiod har kriterium A inte längre varit uppfyllt. Däremot är antingen kriterium B eller kriterium C fortfarande uppfyllt. • Fullständig remission. – Samtliga kriterier för anorexia nervosa har tidigare varit uppfyllda. Under en sammanhängande tidsperiod har inga kriterier längre varit uppfyllda.

Question 419

Vilken är den dödligaste psykiatriska sjd enl vår föreläsare? Och vad dör personerna av?

Answer 419

Anorexia nervosa | Kardiella orsaker och suicid

Question 420

Symptom på svält?

Answer 420

Frusenhet. Trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Förstoppning, diarré. Illamående. Buksmärtor. Amenorre. Blödande tandkött. Nedsatt koncentrations förmåga. Huvudvärk. Håravfall. Nedsatt kondition. Nedsatt grov kraft.

Question 421

Vanliga us-fynd vid svält?

Answer 421

Avmagring. Bradycardi. Hypotension. Hypotermi. Perifera ödem. Försenad längdtillväxt. Försenad pubertets utveckling. Torr och sprucken hud. Kalla händer och fötter. Perifer cyanos. Tunt hår. Lanugobehåring. Tand- och tandköttsskador.

Question 422

Somatisk us och laboratorieprover vid anorexia nervosa?

Answer 422

Kom ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden. Patologiska laboratoriefynd ser man ofta inte förrän sent i sjukdomsutvecklingen. Centrala parametrar att följa vid an är: vikt. puls – liggande och stående (40 larmvärde). Blodtryck – Liggande och stående. Kroppstemperatur.

Question 423

Bulimia nervosa enligt DSM 5?

Answer 423

Återkommande episoder av hetsätning: 1. Under en avgränsad tidsperiod äter individen en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle göra. 2. Kombineras med en känsla av brist på kontroll över ätandet. Vidare: Återkommande olämpligt kompensationsbeteende – för att förhindra viktuppgång, såsom självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel, diuretika, eller andra läkemedel, lavemang, fasta eller överdriven motion. Både hetsätningen och det olämpliga kompensationsbeteendet förekommer i genomsnitt minst 1 ggr per vecka under minst tre månader. Självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens form och vikt. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

Question 424

Hur vidmakthålls bulimia nervosa fysiologiskt?

Answer 424

1. Periodvis svält och pendelätande som ger 2. Okontrollerbar hunger (oxhunger). 3. Sätter igång hetsätningsattacker 4. Vilka i sin tur ger ångest över de mängder mat som man ätit. 5. Detta utlöser det kompensatoriska beteendet, som ger 6. Svält

Question 425

Tecken på bulimia nervosa?

Answer 425

Söker ofta för allmänna symtom – Huvudvärk, trötthet, nedstämdhet, buksmärtor, förstoppning, etc. • Munvinkelragader • Sår på handryggen • Bröstsmärtor (Esofagit) • Spottkörtelförstoring • Mensrubbningar • Tandskador

Question 426

Incidensförändringar över tid anorexi och bulimi?

Answer 426

Anorexia nervosa – Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt – Oklart om det är en faktisk ökning – Indikationer på stabil incidens de senaste 30-40 åren. Bulimia nervosa – Indikationer på förändringar över tid.

Question 427

Prevalens an och bn?

Answer 427

Anorexia nervosa - 0,3 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 1% Bulimia nervosa - 0,3-1 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 2%? Ätstörningar UNS – 2,4 % kvinnor 15-35 år Män - ca 10% av patienter med ätstörningar är män

Question 428

Farmaka anorexia nervosa?

Answer 428

Inget läkemedel är effektivt mot anorexia nervosa sjukdomen. Olanzapin minskar ångestnivån och de anorektiska tvångstankarna hos en del patienter. Ingen säker effekt på vikten.

Question 429

Psykoterapi vid an?

Answer 429

Familjebehandling är den bättre behandling för den yngre patienten (

Question 430

Psykoterapi vid bulimia nervosa?

Answer 430

KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har i flera studier visat god effekt, och bättre än SSRI-preparat. • KBT har snabbare effekt på symtomen än IPT (Interpersonell Terapi). • IPT har lika bra eller bättre effekt vid långtidsuppföljning. • Familjebehandling är den bättre behandlingen för yngre patienter.

Question 431

Farmaka klinisk praxis ätstörningar?

Answer 431

SSRI preparat, främst fluoxetin (Fontex) (indikation i FASS), har gett lindring av ätstörningsymtom i ett flertal studier. • Minskar kräkningar, hetsätningsepisoder samt även tankar kring kropp och mat • Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda behandlingsform. • Psykoterapi är förstahandsval och SSRI-komplettering – då kombinationen verkar ge bättre effekt.

Question 432

Vad är KBT?

Answer 432

Grundläggande utgångspunkt är sambandet mellan, tankeprocesser, affekter, kroppsliga förnimmelser och handlingar och hur dessa kan påverkas och förändras för att minska lidande och lösa problem. KBT utgör idag ett samlingsbegrepp, liksom ett paraply, under vilken flera olika modeller samlas. Integrativ terapiform som har införlivat tekniker från flera

Question 433

Vad innebär kollaborativ empirism?

Answer 433

Ett begrepp inom KBT. Innebär att beh utformas som ett samarbete med samtalspartnern.

Question 434

Vad finns det för terapeutiska förhållningssätt inom KBT?

Answer 434

Kollaborativ empirism, Sokratiskt förhållningssätt (icke-vetande positionen), människan är föränderlig och strävar efter att göra sitt bästa, lärande och förändring främjas av känslomässig trygghet och tillit, en fungerande samarbetsallians är en grundförutsättning för terapeutiskt arbete, patient och terapeut är aktiva, hemuppgifter

Question 435

Hur är beh-upplägget vid KBT?

Answer 435

Förstå! Introduktionsfas, Analysfas, Konceptualisering och målsättning Förändra! Kognitiva verbala interventioner, arbete med tankar. Beteendeförändring. Känslohantering. Kroppsliga tekniker (avslappning, andning, mm). Befästa! Vidmakthållande plan. Uppföljning. Fortsätta att öva på egen hand, instruktioner vid bakslag!

Question 436

Hur ser den kognitiva triaden ut?

Answer 436

Sig själv, framtid, omvärld. I mitten synen på dessa 3.

Question 437

Vad består depressionsbeh olika komponenter av vid KBT?

Answer 437

Beteendeaktivering Kognitiv omstrukturering Livsstilsförändringar Acceptans

Question 438

Prevalens depression?

Answer 438

Depression påverkar upp till 25% av kvinnor och 12% av men och är en höggradigt kronisk sjukdom.

Question 439

Hur definieras en terapirefraktär depression?

Answer 439

Kriterierna för egentlig depression kvarstår trots behandlingsförsök med 2 olika sorters antidepressiva i full dos.

Question 440

Hur definieras en kronisk depression?

Answer 440

Kriterierna för egentlig depressionsepisod har varit uppfyllda oavbrutet under de senaste 2 åren.

Question 441

Restsymptom vid depression? Särskilt efter utmattningsdep.

Answer 441

Koncentrationssvårigheter Ökad retbarhet Minnesvårigheter Nedsatt arbetsförmåga

Question 442

Vad kan man göra vid terapirefraktär depression?

Answer 442

Medicinändring? – Dosjustering? – Tillägg av Sömnmedel? Anxiolytika? – Byta till antidepressiva ifrån en annan klass? – Tillägg av annan antidepressiva? – Byta till litium? (kräver specialist) – Tillägg av litium (kräver specialist) Ffa om återkommande depression – ECT?

Question 443

Hur lång är långtidsbeh av depression? | Funktion?

Answer 443

3-5 år | Minska risk för recidiv

Question 444

Utsättningssymptom vid utsättning av AD?

Answer 444

Störst risk vid LM med potent serotoninåterupptagshämmande effekt och kort halveringstid (paroxetin, venlafaxin, duloxetin). Symptom: Diffust obehag, svettningar. Irritabilitet. Trötthet. Sömnsvårigheter, illamående. Influensaliknande symtom. Neurologiska sensationer (tex elektriska stötar, parestesier). Symptomen är övergående. Behandling: Långsam uttrappning.

Question 445

Vilka faktorer ökar återfallsrisken vid depression?

Answer 445

Genetik: Första insjuknande innan 30 års ålder eller efter 60 års ålder. Depression bland förstagradssläktingar. Frekvens, duration och svårighetsgrad. Tre eller fler tidigare depressionsepisoder. Hög frekvens av återfall (2 episoder inom 5 år). Tidigare episod samma år. Långa episoder. Svåra episoder. Läkemedelssvar. Restsymtom under ”continuation phase”. Tidigare återfall när medicinen tagits bort eller minskats. Komorbiditet. Samtidig dystymi. Samtidigt missbruk. Samtidig ångestsjukdom.

Question 446

Ge exempel på vad man kan ange som kriterium 1 vid vårdintygsskrivning. Vid depression, bipolär sjd, personlighetsstörning, alkohol, psykos.

Answer 446

Art och grad! Djup depression med suicidintention. Bipolär sjd i akut manisk fas. Svår personlighetsstörning med nedsatt impulskontroll och suicidalitet i samband med svåra yttre påfrestningar. Grav alkoholberusning med akut suicidalitet. Försämring i schizofrenisjd med tilltagande hallucinationer.

Question 447

Vad kan man skriva under oundgängligt vårdbehov i vårdintyget ?

Answer 447

Suicidprevention i säker miljö. Säkerställa nutrition, utredning, behandling då annars förenat med allvarlig kroppslig skada. Undvika social/ekonomisk katastrof. I behov av stimulifattig miljö och kontinuerlig övervakning för att ej komma till skada. Behov av begränsning för att skydda andra från fara. Säkerställa akut psykiatrisk behandling. Skriv gärna i punktform.

Question 448

I vilken åldersgrupp är risken för självmord som störst?

Answer 448

Män i åldrarna 45-64

Question 449

Förhållandet mellan män och kvinnor vad gäller suicid?

Answer 449

2-3:1

Question 450

Hur många tar sitt liv varje år i Sverige?

Answer 450

1500

Question 451

Hur har incidensen i suicid förändrats de senaste 30 åren?

Answer 451

Halverats sedan toppåret 1979

Question 452

I vilken åldersgrupp ökar självmorden?

Answer 452

Bland ungdomar

Question 453

Vanligaste metoden vid självmord hos män?

Answer 453

Hängning Förgiftning med fasta och flytande ämnen Skjutning

Question 454

Tre vanligaste metoderna vid självmord hos kvinnor i Sverige?

Answer 454

Förgiftning med fasta och flytande ämnen, hängning, dränkning

Question 455

Vård före suicid?

Answer 455

C:a 50% har haft kontakt med psykiatrin sista månaden. C:a 30 % har sökt psykiater sista halvåret. C:a 30% har aldrig haft kontakt med psykiatri. C:a 75 % har sökt somatisk läkare sista halvåret.

Question 456

Vad klassas som ett suicidförsök?

Answer 456

en situation då en person har uppvisat ett verkligt eller till synes livshotande beteende med avsikten att äventyra sitt liv, eller att avsikten varit sådan, men som inte resulterat i död.

Question 457

I vilken ålderskategori är suicidförsök vanligast?

Answer 457

15-24 år

Question 458

Incidensen av suicidförsök, hur är den?

Answer 458

Den har ökat de senaste 30 åren

Question 459

Hur är fördelning kvinnor vs män vad gäller suicidförsök?

Answer 459

Vanligare med försök hos kvinnor än hos män

Question 460

Vad är självskadebeteende? Berätta lite.

Answer 460

Självtillfogad kroppsskada utan suicidavsikt. Affektreglerande. Vanligaste avsikt: att bryta outhärdlig anspänning eller överväldigande känslor. Självskadande beteende för med sig lättnad – i motsats till suicidförsök.

Question 461

Exemplifiera några självdestruktiva beteenden!

Answer 461

missbruk, sociala - sex, relationer, risktagande, icke-suicidal förgiftning, anorexi, bulimi, hetsätning, ätstörning, självmordsbeteende

Question 462

Vilken är den största riskfaktorn för suicid?

Answer 462

Nyligen gjort suicidförsök. Risken är störst det första året efter, men kvarstår livet ut.

Question 463

Exemplifiera en suicidnära pat.

Answer 463

Nyligen gjort suicidförsök Allvarliga suicidtankar Bedöms pga andra omständigheter vara i riskzonen, t ex missbruk, sociala

Question 464

Vad är det presuicidala lugnet?

Answer 464

Presuicidala lugnet. Vill göra det trevligt - vill inte bli hindrade. Vänta nu, du försökte ta livet av dig för några veckor sedan, och nu verkar du må så bra, det är inte så att du har bestämt dig för att ta livet av dig?

Question 465

Vanliga exempel på vad som brustit när en patient suiciderat i nära anslutning till vården?

Answer 465

Bristande/utebliven suicidriskbedömning. Bristande kompetens vid bedömningen (kalla alltid in erfaren kollega). Bristande dokumentation (anhörigdokumentation). Bristande kommunikation mellan olika vårdinstanser. Bristande kontinuitet i vården (tid mellan slutenvård -> öppenvård). Farlig vårdmiljö (tex tillgång till remmar mm).

Question 466

Hur kan man bedöma suicidrisken?

Answer 466

1. Suicidavsikt (suicidal intention). 2. Bakomliggande riskfaktorer. 3. Kvaliteten i kontakten under samtalet: psykisk status och innehållet i samtalet. 4. Finns det en tydlig allians med patienten? – Akutbesök? – Mottagning med planerad nära uppföljning? – Inneliggande patient? – Kontinuitet i vårdkontakterna? – Patient mellan två vårdinstanser?

Question 467

Vid suicidriskbedömning ska man bedöma suicidal intention. Vilka parametrar innefattar det?

Answer 467

Vilja att dö. Vilja att göra ett aktivt suicidförsök. Varaktighet av suicidtankar. Frekvens av suicidtankar. Suicidal planering. Faktiska förberedelser.

Question 468

Hur får man information om suicidal intention?

Answer 468

Genom att fråga! Fråga i klartext angående suicidstegen: Nedstämdhet. Dödstankar. Nedsatt livslust. Dödsönskan. Självmordstankar. Självmordsönskan. Självmordsplaner. Självmordsförsök. Ställ föjldfrågan: Har du funderat på någon metod som du skulle använda för att ta ditt liv. VAR OBSERVANT PÅ VÅLDSAMMA PLANER - ökar risken. Fråga inte bara om suicidtankar/planer fråga även om: Hur har du tänkt gå till väga? Hur länge har du haft dessa tankar? Hur ofta kommer tankarna? När var det senast du fick tanken att ta ditt liv? I vilka situationer får du tankar på att ta ditt liv? Kan du bli så förtvivlad att du skulle kunna försöka ta ditt liv? Finns det något som håller emot? Vad kan du göra i stället för ett suicidförsök? Har du någon gång försökt att ta ditt liv? Här är telefonnumret till akutmottagningen, kan jag lita på att du ringer akutmottagningen?

Question 469

Ange bakomliggande riskfaktorer för suicid.

Answer 469

TIDIGARE SUICIDFÖRSÖK: antal, allvarlighet, orsak. ÄRFTLIGHET. SUICID BLAND NÄRSTÅENDE (smittfaktor). KÖN. ÅLDER. SOCIAL SITUATION: ensamhet, aktuell relationsproblematik, isolering, problem i ursprungsfamiljen, aktuell förlust. NEGATIVA LIVSHÄNDELSER: sexuella övergrepp i barndomen, fysisk eller psykisk misshandel, försummelse, förlust. PERSONLIGHETSPROBLEMATIK: Personlighetsstörning (ffa borderline), dålig problemlösningsförmåga, minskad anpassning till stress, överkänslighet, lättkränkthet, impulsivitet, aggressivitet. SYMPTOMATOLOGI: depressionssymtom, hopplöshet, muntlig suicidal kommunikation, ångest, sömnsvårigheter, drogpåverkan, vanföreställningar (hypokondriska, depressiva…). SJUKDOM: psykisk sjudom – långvarigt psykiskt lidande, missbruk av alkohol/droger, fysisk sjukdom, långvarig smärta.

Question 470

Vid vilka psykiatriska tillstånd/sjd är risken för suicid förhöjd?

Answer 470

Tidigare suicidförsök, ffa. Bipolär sjd, depression, psykos, ångestsjukdom samt vid personlighet och personlighetsstörningar, missbruk av alkohol och droger, ADHD och autism spektrumstörningar, akut stressreaktion, fysisk sjukdom.

Question 471

Vilka psykologiska och sociala faktorer ökar suicidrisken?

Answer 471

Exponering för traumatiska händelser i familjen. Suicidalt beteende i familj och närkrets. Påverkan via internet. Erfarenheter av våld. Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster.

Question 472

Vilket är det viktigaste bedömningsinstrumentet vid suicidriskbedömning?

Answer 472

Den kliniska bedömningen.

Question 473

Vad innehåller en strukturerad suicidriskbedömning/dokumentation? (viktigt)

Answer 473

Suicidal intention. Tidigare suicidförsök: antal, allvarlighet, orsak. Suicidal kommunikation: muntlig, avskedsbrev, icke-verbal. Sociala faktorer: (inkl riskfaktorer). Aktuell sjukdomsbild: (ink riskfaktorer).

Question 474

Hur sammanfattar man en suicidriskbedömning?

Answer 474

Ingen risk. Mycket låg risk. Låg risk. Hög risk (lägg def in). Mycket hög risk.

Question 475

Suicidrisken kan snabbt ändras, brukar man säga. Vad implicerar det?

Answer 475

TVEKSAMT om man i bedömningen kan eller bör skriva återkommande, kontinuerlig eller kronisk risk. OM UNDERLAGET ÄR BRISTFÄLLIGT- skriv det.

Question 476

När ska suicidriskbedömning dokumenteras?

Answer 476

Efter varje form av övervägd självskada eller suicidförsök. Akutsökande. Nya patienter. Patienter med återkommande suicidtankar (även om vaga). Patienter med depression. Patienter med personlighetsprobematik, missbruk, psykotiska inslag. Svårbedömda. Efter inläggning och under vårdtiden. Inför utevistelse. Vid permission. Utskrivning.

Question 477

Vad finns det för suicidförebyggande åtgärder?

Answer 477

Diagnostik (ofullständig utan ställningstagande till suicidrisk!). Se till att patienten inte har tillgång till metoder att ta sitt liv med (läkemedel, vapen, etc). Tät kontakt. Undvika avbrott i kontakt med patienten när denne remitteras mellan olika instanser (tex slutenvård till öppenvård). Behandling (ofullständig utan fortlöpande riskbedömning!)

Question 478

Vilka faser är särskilt suicidfarliga under en depressionsbehandling?

Answer 478

Pseudoförbättring när ”talat ut” (eller efter suicidförsök). När den depressiva hämningen släpper. Pseudoförbättring vid suicidbeslut. Efter utskrivning/ny behandlare.

Question 479

I vilken åldersgrupp är risken för självmord som störst?

Answer 479

Män i åldrarna 45-64

Question 480

Förhållandet mellan män och kvinnor vad gäller suicid?

Answer 480

2-3:1

Question 481

Hur många tar sitt liv varje år i Sverige?

Answer 481

1500

Question 482

Hur har incidensen i suicid förändrats de senaste 30 åren?

Answer 482

Halverats sedan toppåret 1979

Question 483

I vilken åldersgrupp ökar självmorden?

Answer 483

Bland ungdomar

Question 484

Vanligaste metoden vid självmord hos män?

Answer 484

Hängning Förgiftning med fasta och flytande ämnen Skjutning

Question 485

Tre vanligaste metoderna vid självmord hos kvinnor i Sverige?

Answer 485

Förgiftning med fasta och flytande ämnen, hängning, dränkning

Question 486

Vård före suicid?

Answer 486

C:a 50% har haft kontakt med psykiatrin sista månaden. C:a 30 % har sökt psykiater sista halvåret. C:a 30% har aldrig haft kontakt med psykiatri. C:a 75 % har sökt somatisk läkare sista halvåret.

Question 487

Vad klassas som ett suicidförsök?

Answer 487

en situation då en person har uppvisat ett verkligt eller till synes livshotande beteende med avsikten att äventyra sitt liv, eller att avsikten varit sådan, men som inte resulterat i död.

Question 488

I vilken ålderskategori är suicidförsök vanligast?

Answer 488

15-24 år

Question 489

Incidensen av suicidförsök, hur är den?

Answer 489

Den har ökat de senaste 30 åren

Question 490

Hur är fördelning kvinnor vs män vad gäller suicidförsök?

Answer 490

Vanligare med försök hos kvinnor än hos män

Question 491

Vad är självskadebeteende? Berätta lite.

Answer 491

Självtillfogad kroppsskada utan suicidavsikt. Affektreglerande. Vanligaste avsikt: att bryta outhärdlig anspänning eller överväldigande känslor. Självskadande beteende för med sig lättnad – i motsats till suicidförsök.

Question 492

Exemplifiera några självdestruktiva beteenden!

Answer 492

missbruk, sociala - sex, relationer, risktagande, icke-suicidal förgiftning, anorexi, bulimi, hetsätning, ätstörning, självmordsbeteende

Question 493

Vilken är den största riskfaktorn för suicid?

Answer 493

Nyligen gjort suicidförsök. Risken är störst det första året efter, men kvarstår livet ut.

Question 494

Exemplifiera en suicidnära pat.

Answer 494

Nyligen gjort suicidförsök Allvarliga suicidtankar Bedöms pga andra omständigheter vara i riskzonen, t ex missbruk, sociala

Question 495

Vad är det presuicidala lugnet?

Answer 495

Presuicidala lugnet. Vill göra det trevligt - vill inte bli hindrade. Vänta nu, du försökte ta livet av dig för några veckor sedan, och nu verkar du må så bra, det är inte så att du har bestämt dig för att ta livet av dig?

Question 496

Vanliga exempel på vad som brustit när en patient suiciderat i nära anslutning till vården?

Answer 496

Bristande/utebliven suicidriskbedömning. Bristande kompetens vid bedömningen (kalla alltid in erfaren kollega). Bristande dokumentation (anhörigdokumentation). Bristande kommunikation mellan olika vårdinstanser. Bristande kontinuitet i vården (tid mellan slutenvård -> öppenvård). Farlig vårdmiljö (tex tillgång till remmar mm).

Question 497

Hur kan man bedöma suicidrisken?

Answer 497

1. Suicidavsikt (suicidal intention). 2. Bakomliggande riskfaktorer. 3. Kvaliteten i kontakten under samtalet: psykisk status och innehållet i samtalet. 4. Finns det en tydlig allians med patienten? – Akutbesök? – Mottagning med planerad nära uppföljning? – Inneliggande patient? – Kontinuitet i vårdkontakterna? – Patient mellan två vårdinstanser?

Question 498

Vid suicidriskbedömning ska man bedöma suicidal intention. Vilka parametrar innefattar det?

Answer 498

Vilja att dö. Vilja att göra ett aktivt suicidförsök. Varaktighet av suicidtankar. Frekvens av suicidtankar. Suicidal planering. Faktiska förberedelser.

Question 499

Hur får man information om suicidal intention?

Answer 499

Genom att fråga! Fråga i klartext angående suicidstegen: Nedstämdhet. Dödstankar. Nedsatt livslust. Dödsönskan. Självmordstankar. Självmordsönskan. Självmordsplaner. Självmordsförsök. Ställ föjldfrågan: Har du funderat på någon metod som du skulle använda för att ta ditt liv. VAR OBSERVANT PÅ VÅLDSAMMA PLANER - ökar risken. Fråga inte bara om suicidtankar/planer fråga även om: Hur har du tänkt gå till väga? Hur länge har du haft dessa tankar? Hur ofta kommer tankarna? När var det senast du fick tanken att ta ditt liv? I vilka situationer får du tankar på att ta ditt liv? Kan du bli så förtvivlad att du skulle kunna försöka ta ditt liv? Finns det något som håller emot? Vad kan du göra i stället för ett suicidförsök? Har du någon gång försökt att ta ditt liv? Här är telefonnumret till akutmottagningen, kan jag lita på att du ringer akutmottagningen?

Question 500

Ange bakomliggande riskfaktorer för suicid.

Answer 500

TIDIGARE SUICIDFÖRSÖK: antal, allvarlighet, orsak. ÄRFTLIGHET. SUICID BLAND NÄRSTÅENDE (smittfaktor). KÖN. ÅLDER. SOCIAL SITUATION: ensamhet, aktuell relationsproblematik, isolering, problem i ursprungsfamiljen, aktuell förlust. NEGATIVA LIVSHÄNDELSER: sexuella övergrepp i barndomen, fysisk eller psykisk misshandel, försummelse, förlust. PERSONLIGHETSPROBLEMATIK: Personlighetsstörning (ffa borderline), dålig problemlösningsförmåga, minskad anpassning till stress, överkänslighet, lättkränkthet, impulsivitet, aggressivitet. SYMPTOMATOLOGI: depressionssymtom, hopplöshet, muntlig suicidal kommunikation, ångest, sömnsvårigheter, drogpåverkan, vanföreställningar (hypokondriska, depressiva…). SJUKDOM: psykisk sjudom – långvarigt psykiskt lidande, missbruk av alkohol/droger, fysisk sjukdom, långvarig smärta.

Question 501

Vid vilka psykiatriska tillstånd/sjd är risken för suicid förhöjd?

Answer 501

Tidigare suicidförsök, ffa. Bipolär sjd, depression, psykos, ångestsjukdom samt vid personlighet och personlighetsstörningar, missbruk av alkohol och droger, ADHD och autism spektrumstörningar, akut stressreaktion, fysisk sjukdom.

Question 502

Vilka psykologiska och sociala faktorer ökar suicidrisken?

Answer 502

Exponering för traumatiska händelser i familjen. Suicidalt beteende i familj och närkrets. Påverkan via internet. Erfarenheter av våld. Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster.

Question 503

Vilket är det viktigaste bedömningsinstrumentet vid suicidriskbedömning?

Answer 503

Den kliniska bedömningen.

Question 504

Vad innehåller en strukturerad suicidriskbedömning/dokumentation? (viktigt)

Answer 504

Suicidal intention. Tidigare suicidförsök: antal, allvarlighet, orsak. Suicidal kommunikation: muntlig, avskedsbrev, icke-verbal. Sociala faktorer: (inkl riskfaktorer). Aktuell sjukdomsbild: (ink riskfaktorer).

Question 505

Hur sammanfattar man en suicidriskbedömning?

Answer 505

Ingen risk. Mycket låg risk. Låg risk. Hög risk (lägg def in). Mycket hög risk.

Question 506

Suicidrisken kan snabbt ändras, brukar man säga. Vad implicerar det?

Answer 506

TVEKSAMT om man i bedömningen kan eller bör skriva återkommande, kontinuerlig eller kronisk risk. OM UNDERLAGET ÄR BRISTFÄLLIGT- skriv det.

Question 507

När ska suicidriskbedömning dokumenteras?

Answer 507

Efter varje form av övervägd självskada eller suicidförsök. Akutsökande. Nya patienter. Patienter med återkommande suicidtankar (även om vaga). Patienter med depression. Patienter med personlighetsprobematik, missbruk, psykotiska inslag. Svårbedömda. Efter inläggning och under vårdtiden. Inför utevistelse. Vid permission. Utskrivning.

Question 508

Vad finns det för suicidförebyggande åtgärder?

Answer 508

Diagnostik (ofullständig utan ställningstagande till suicidrisk!). Se till att patienten inte har tillgång till metoder att ta sitt liv med (läkemedel, vapen, etc). Tät kontakt. Undvika avbrott i kontakt med patienten när denne remitteras mellan olika instanser (tex slutenvård till öppenvård). Behandling (ofullständig utan fortlöpande riskbedömning!)

Question 509

Vilka faser är särskilt suicidfarliga under en depressionsbehandling?

Answer 509

Pseudoförbättring när ”talat ut” (eller efter suicidförsök). När den depressiva hämningen släpper. Pseudoförbättring vid suicidbeslut. Efter utskrivning/ny behandlare.

Question 510

Vad är ett schizofreniformt syndrom?

Answer 510

En bild såsom vid schizofreni med sjddurationen över 1 månad men mindre än 6 månader. Beh ej bli schizofreni, men kan.

Question 511

Tre huvudsymptom på psykos enligt Mats Lindström?

Answer 511

Hallucinationer Vanföreställningar Formella tankestörningar

Question 512

Stora huvudgrupper av psykossjd enligt M Lindström?

Answer 512

Primära psykossjd Organisk psykos Drogpsykos Affektiv psykos

Question 513

Vilken typ av splittring är det man menar när man talar o schizofreni?

Answer 513

splittring av tankarna från affekterna och viljefunktionen - rigid eller ambivalent Kognitioner, emotioner och vilja hänger ej ihop

Question 514

Schizofreni enligt DSM V?

Answer 514

A. Minst 2 av följande (inkl 1, 2 o/e 3): 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Desorganiserat tal. 4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende. 5. Negativa symptom. Under minst en månad (eller kortare vid beh.). B. Social och/eller yrkesmässig dysfunktion. C. Varaktighet minst 6 månader (varav minst 1 månad med aktiv symtomatologi enligt kriterium A) inkl prodromal- och residualfas. D. Ej beroende på annan psykisk sjukdom. E. Ej beroende på droger eller somatisk orsak. F. Om autism el kommunik-störn m debut i barndom endast om framträdande vanföreställn el hallucinationer under >1 mån.

Question 515

Vanl symptom vid residualfas av schizofreni?

Answer 515

kanske mer ångest, passivitet, isolation, fungerar sämre

Question 516

Om en vanföreställning är systematiserad, hur är den då?

Answer 516

mkt tankar kring vad som är skälet och orsaken till att detta pågår. Ex: hör röster i form av barn, trevligt, modem. Förklaringar, stora system, ett fascinerande system

Question 517

Exemplifiera men en fallbeskrivning en typisk hebefreni-pat? (desorg schizo)

Answer 517

ung man insjuknar tidigt, drar sig undan, svårt med kognition, ffa tankestörningar, affekterna blir flacka

Question 518

Vad är psychosis at risk?

Answer 518

udda idéer som tar alltmer plats i ens liv, grubblande filosofisk, religiös, dra sig undan. Fungerar inte som man gjort tidigare i studier, arbete, sociala relationer. Den gruppen - med en slags knick i utv - en stor del utvecklar i sjd, men inte alla - således ingen indikation för farmaka.

Question 519

COMT?

Answer 519

catekol-o-metyltransferas, reglerar nedbryt av katekolaminer

Question 520

Risk för identiska tvillingar utveckla schizofreni? Syskon? Barn?

Answer 520

50% 10% 13%

Question 521

Vad menar man med att schizofreni kanske är en salient disorder?

Answer 521

sämre filtreringsfunktion? Deshabituering. Lägga märke till saker som andra inte gör - constructed på tröja. Salient disorder - lägger märker till det ovidkommande. ansikten med olika uttryck - fmri, skillnad i aktivitet i amygdala. Ökad aktivitet hos friska vid arga ansikten jmf med neutrala. Hos pat med schizofreni - neutrala ger mer aktivitet än det arga. De uppfattar omgivningen på ett speciellt sätt - svårt att läsa av ansikten. "Det känns som ni är arga på mig nu".

Question 522

Vilka neuroleptika ger ortostatism?

Answer 522

Seroquel Clozapine

Question 523

Konfusion/delirium enligt DSM V?

Answer 523

A. Störning av såväl uppmärksamhet (rikta, fokusera upprätthålla, skifta↓) och medvetenhet (försämrad orienteringsgrad relativt omgivningen). B. Snabb uppkomst & Fluktuerande över dygnet. C. Kognitiva förändringar – t.ex minne, desorientering, språkstörning, planeringsförmåga. D. Ej förklaras av neurokognitiv sjukdom eller av nedsatt medvetandegrad, såsom koma. E. Hållpunkter för att störningen är en direkt fysiologisk följd av somatisk sjd/skada/förgiftning/abstinens.

Question 524

Symptom utanför DSM V som är associerade med konfusion?

Answer 524

Perception: hallucinationer, illusioner. Aktivitetsgrad: hypo, hyper (vanl motorisk oro). Affekt: labilitet, dysfori, ångest, aggressivitet. Tänkande: vanföreställningar, inkoherens

Question 525

Utredning vid akut konfusion?

Answer 525

Anamnes • Somatiskt status - ortostatiskt blodtryck • EKG, EEG • Labstatus • Farmakagenomgång-Antikolinergika? (inkontinensmedel t ex) Neuroleptika? Bensodiazepiner? • Observation • Röntgenundersökningar- rtg pulm, CT-skalle • Bladder-scan

Question 526

Behandling av akut konfusion enligt föreläsarna?

Answer 526

Åtgärda om möjligt utlösande faktor!!! • Lugn, upplyst miljö, personalkontinuitet, undvik flytt Symtomatisk farmakologisk behandling: • Agitation, aggressivitet, hallucinationer: ev. neuroleptika- Haldol, Risperdal - LÅGA DOSER! • Ångest, oro- Oxazepam • Sömnstörning- Zopiklon, Zoldipem

Question 527

Varför inte Heminevrin till äldre med konfusion?

Answer 527

Heminevrin ger hög fallrisk. Inte på dagen. Isåfall tn. Sänker blodtrycket - ortostatism.

Question 528

Hur kan man formulera sig i ett intyg om körkort, vapen osv, vid psykotisk pat?

Answer 528

Dvs störd verklighetsvärdering och missbedömning av tankar och intryck samt felaktiga slutsatser.

Question 529

Lewy body demens, vad är det dom inte ska ha?

Answer 529

Neuroleptika! Ortostatism

Question 530

Behandling av dep hos äldre?

Answer 530

SSRI, SNRI, Mirtazapin, ECT, Psykoterapi, Bryta social isolering

Question 531

Vad kan indikera kognitiv sjd istället för dep hos äldre?

Answer 531

Sämre svar på farmakologisk beh. Vaskulära skador på CT. Apati, dysexekutivitet > dysfori. Påtagligt nedsatta resultat på kognitiva tester. Dyspraxi, dysfasi, dysgnosi. Långsam utveckling.

Question 532

Vad är "pseudodemens"?

Answer 532

Depression hos äldre kan te sig som demens -”pseudodemens”. T ex. apati, förlångsamning, somatiska symtom, irritabilitet, syntyma vanföreställningar kan dominera vid depression hos äldre, men ofta liknande klinisk bild som hos yngre. Äldre med depression får ofta mer kognitiv påverkan eftersom de har mindre reservkapacitet. Patienten brukar uppleva sämre funktion än vad objektiv testning visar. Depression kan dock vara första symtomet i en demensutveckling.

Question 533

Läkemedel som kan utlösa depression hos äldre?

Answer 533

Läkemedel som kan utlösa depression (t.ex. betablockerare, kortikosteroider, NSAID, Ca-antagonister, neuroleptika)

Question 534

Vad är "kognitiv svikt"?

Answer 534

Nedsatt kognition (”tankeförmåga”) på ett eller flera områden, t.ex.: Minne. Språk. Rumsuppfattning. Varseblivning. Praktisk förmåga. Innebär en sänkning från tidigare nivå (inte medfödda problem).

Question 535

Definition av demens?

Answer 535

Minnesnedsättning. Försämring av andra kognitiva funktioner. Klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Nedsättning av emotionell kontroll/motivation/socialt beteende. Symtomen ska ha funnits minst 6 mån.

Question 536

Läkemedelsverkets rekommendationer vid BPSD Behavioral and Psychological Signs and Symptoms of dementia och Sekundära symptom av demens (epilepsi är ett liksom tex ortostatism men brukar inte avses)?

Answer 536

1. Utredning/kartläggning av symptom, tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuella pålagrade psykiska eller kroppsliga sjukdomar. 2. Översyn av farmakologisk behandling. Överväg utsättning av läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet. Tidigt insatt behandling mot Alzheimers sjukdom kan minska risken för utveckling av BPSD. 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande. Tex Strukturerad vårdrådgivning. 4. Vid otillräcklig effekt – ställningstagande till farmakologisk behandling. SSRI-preparat är förstahandsval vid depressiva symptom, irritation, agitation och oro. Memantin (Ebixa) kan ha effekt vid främst agitation och aggressivitet. Vid psykotiska symptom och aggressivitet, som orsakar lidande för patienten eller potentiell fara för patient eller andra, kan risperidon (max 1,5 mg/dygn) prövas. Restriktiv användning rekommenderas p g a en ökad risk för allvarliga biverkningar som stroke och ökad dödlighet. Vid behov av akut sedering kan oxazepam prövas under kort tid och med adekvat övervakning. Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid med utvärdering inom 2 veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet.

Question 537

4 kroniska psykossjd och 4 akuta?

Answer 537

Kron: schizofreni, vanföreställningssyndrom, schizofreniformt symdrom, schizoaffektivt syndrom Akut: akut psykos, polymorf psykos, post partum, reaktiv, drogutlöst

Question 538

Suicidstegen, vilka steg ingår?

Answer 538

Nedstämdhet/hopplöshet. | Dödstankar. Dödsönskan. Suicidtankar. Suicidönskan. Suicidförsök. Suicidplaner. Suicidförberedelser.

Question 539

Olanzapin?

Answer 539

Zyprexa Andra gen neuroleptika

Question 540

Risperidon

Answer 540

Risperdal Andra gen neuroleptika

Question 541

Quetiapin

Answer 541

Seroquel Andra gen neuroleptika

Question 542

Paliperidon

Answer 542

Invega Andra gen neuroleptika

Question 543

Ziprasidon

Answer 543

Zeldox Andra gen neuroleptika

Question 544

Sertindol

Answer 544

Serdolect Andra gen neuroleptika

Question 545

Aripriprazol

Answer 545

Abilify Andra gen neuroleptika

Question 546

Klozapin

Answer 546

Leponex Andra gen neuroleptika

Question 547

Loxapin

Answer 547

Adasuve Andra gen neuroleptika

Question 548

Zyprexa

Answer 548

Olanzapin 2 gen neuroleptika

Question 549

Risperdal

Answer 549

Risperidon 2 gen neurolep

Question 550

Seroquel

Answer 550

Quetiapin 2 gen neurolep

Question 551

Invega

Answer 551

Paliperidon 2 gen neurolep

Question 552

Zeldox

Answer 552

Ziprasidon 2 gen neuroleptika Qtc

Question 553

Serdolect

Answer 553

Sertindol 2 gen neurolept

Question 554

Abilify

Answer 554

Aripriprazol 2 gen neurolep

Question 555

Leponex

Answer 555

Klozapin 2 gen neurolep

Question 556

Adasuve

Answer 556

Leponex 2 gen neurolep

Question 557

Tre kardinalsymtom vid autism har beskrivits av Lorna Wing och kallas Wings triad? De finns också beskrivna i DSM IV. Vilka?

Answer 557

Social interaktion, social kommunikation, bristande social fantasi/behov av konstans och snäva intressen.

Question 558

Enligt DSM IV finns det nio symtom (enligt Kriterium A), som kännetecknar egentlig depression, varav minst fem ska vara uppfyllda för diagnos. Därutöver krävs ytterligare kriterier och saker som ska tas i beaktande. Nämn två.

Answer 558

Två veckors duration, signifikanta besvär och funktionsnedsättning samt inte orsakat av droger, annan medicinsk sjukdom, ta svår stress som naturkatastrof, förlust i beaktande.

Question 559

Simons hustru ringer på nytt till mottagningen eftersom han fått ett utslag. Du vet att både Lamotrigin och Lithionit kan utlösa/förvärra dermatologiska tillstånd. Vilket tillstånd är kopplat till respektive preparat?

Answer 559

Litium-Psoriasis Lamotrigin- Hudutslag, Stevens-Johnssons syndrom, toxisk epidermal nekrolys, DRESS

Question 560

Ge exempel på de vanligaste biverkningarna som förekommer vid medicinering med läkemedel ur gruppen första generationens (FGA) respektive andra generationens (SGA) antipsykotiska läkemedel. Du ska ge tre exempel för varje grupp.

Answer 560

FGA: akatisi, sedation, parkisonism, akut dystoni, ev tardiv dyskinesi SGA: Sedation, viktuppgång, ökad insulinresistens, förlängt QTc-intervall, galaktorré

Question 561

Vilket av följande påståenden är korrekt om suicidfrekvensen i Sverige?

Answer 561

Suicidfrekvensen har de senaste 30 åren minskat för personer i ålders-kategorierna 25-44 år, 45-64 år och över 65 år och äldre, men denna minskning har inte skett för personer i ålderskategorin15-24 år.

Question 562

Patient-anhörigföreningar är viktiga tillgångar för personer som råkat ut för psykisk ohälsa. Hur förkortas den föreningen som finns för personer som drabbats av en anhörigs suicid?

Answer 562

SPES

Question 563

Vilka blodprover ska regelbundet tas i samband med litiumbehandling?

Answer 563

Njurstatus och thyroideastatus

Question 564

På behandlingskonferensen diskuteras alternativa antidepressiva farmaka. Vilka läkemedel av annat slag än SSRI-preparat kan det vara aktuellt att prova? Ge tre exempel på specifika preparat (varunamn eller generika), som inte tillhör gruppen SSRI.

Answer 564

Svar: venlafaxin, mirtazapin, klomipramin, bupropion

Question 565

Ange tre faktorer som är särskilt viktiga att tänka på i samband med planerad utsättning av antidepressiva?

Answer 565

Stegvis sänkning av dos (samt info om att utsättningssymtom kan uppkomma). Fortsatt aktiv kontakt med vårdcentralen för uppföljning. Pat skall höra av sig tidigare om försämring, recidiv i depression.

Question 566

ADHD är ett utvecklingsrelaterat neuropsykiatriskt funktionshinder, som karakteriseras av tre kärnsymtom, nämligen vilka?

Answer 566

Ouppmärksamhet, Hyperaktivitet, Impulsivitet

Question 567

Vilka tre infektionssjukdomar i CNS bör man i första hand misstänka som möjlig orsak till akut psykos?

Answer 567

Borrelia, HIV och lues

Question 568

Ge tre exempel på vad som bör ingå i den psykosociala utredningen av en patient med psykossjukdom?

Answer 568

1. Uppväxt, familjeförhållanden, övriga sociala förhållanden och relationer, arbete/skolgång, 2. tidigare högsta funktionsnivå 3. påfrestningar i samband med sjukdomsdebuten, 4. missbruk i samband med sjukdomsdebuten. 5. Utredningen sker (svarar snarare på ”hur utförs” än på ”vad bör ingå”) genom samtal med patienten men helst även genom samtal med nära anhöriga och andra referenter om patienten tillåter. Exempel på andra möjliga svar premorbid personlighet, premorbid intellektuell kapacitet, basal kroppskännedom, etc

Question 569

Ge två exempel på principiella faktorer som skiljer en personlighetsstörning från normala personlighetsdrag?

Answer 569

Debut i unga år, subjektivt lidande och/eller funktionsnedsättning, flera olika situationer/sammanhang.

Question 570

Diagnosen Demens bör inte sättas med mindre än att tillståndet har haft minst 6 mån varaktighet. Motivera varför det är viktigt ur klinisk synpunkt?

Answer 570

Andra psykiatriska och/eller somatiska tillstånd kan ha liknande symtombild, men dessa kan vara övergående spontant eller vid adekvat behandling.

Question 571

Hur stor är sannolikheten (ange i procent) att man uppfyller kriterierna för en personlighetsstörning 2 år efter att man fått diagnosen?

Answer 571

Ca 50%

Question 572

Du ringer upp kvinnan och får veta att hon har stått på Lamotrigin 200 mg dagligen i fyra veckor men nu har hon fått utslag på kroppen och hon minns något om att detta kunde vara farligt och att hon skulle ta kontakt med sjukvård. Hon brukar ta hela dosen på kvällen då hon blir lite trött av tabletterna och undrar nu hur hon ska göra ikväll. Vad ger du henne för råd/instruktioner?

Answer 572

Avstå från att ta tabl Lamotrigin ikväll; söka sjukvård akut om uttalade besvär, annars kontakta sin ordinarie läkare imorgon.

Question 573

Frågor som kan hjälpa diagnostik vid ued, paniksyndrom, social fobi, missbruk

Answer 573

Generaliserat ångestsyndrom (Depression (Har du dig känt dig ledsen större delen av dagen de senaste två veckorna). Paniksyndrom (Har du någon gång haft ångest attacker som stegrat till panik inom 10 minuter ). Social fobi (Har du rädd för att göra bort dig). Missbruk (hur mycket alkohol dricker du?)

Question 574

Hur handlägga pat i hypoman fas om du gör AT på Vc?

Answer 574

Patienten behöver remitteras till psykiatrin akut eller subakut. Konsultera kunnig allmänläkare eller psykiatrisk akutmottagning för att säkerställa adekvat handläggning och uppföljning. Sätt ut/minska SSRI, behandla med neuroleptika, sömnmedicinering, planera för profylaktisk medicin. Eller annat relevant svar.

Question 575

Hur beh anpassningsstörning som AT på Vc?

Answer 575

Egenvård sömn, liten förpackning sömnmedicinering, remiss för samtalsbehandling återbesök vid försämring för depressionsbedömning

Question 576

Nämn fyra somatiska sjukdomar som har en välbelagd ökad förekomst av depression.

Answer 576

Exempel på svar: hjärtsjukdomar, stroke, Parkinsons sjukdom, Reumatoid artrit och andra smärttillstånd, diabetes, cancer

Question 577

Ge två exempel på åtgärder mot sexuella biverk vid antidep.

Answer 577

Inte avsluta medicineringen. Tillägg Buspar (?) eller byte till annat antidepressivum utan serotonerga biverkningar ”Drug holiday” inför samlag. Viagra Fasa ut medicineringen och inleda KBT/IPT

Question 578

Nämn ett läkemedel eller läkemedelsgrupp som används inom psykiatrin där antikolinerga biverkningar är vanligt förekommande?

Answer 578

tca, antikolinergika, högdosantipsykotikum, klozapin.

Question 579

Hur behandla akatisi?

Answer 579

Sänka dos. Byte av preparat. Eventuellt betablockad eller benzodiazepiner.

Question 580

Ge exempel på tre vanliga biverkningar av SSRI-preparat?

Answer 580

a) ångest b) magont c) huvudvärk

Question 581

Det finns fyra dimensioner av tvång (OCD). Vilka?

Answer 581

A. Kontaminationsskräck kopplat till rengöringsritualer B. Tankar om skada kopplat till kontroll D. Symmetri kopplat till ordnande E. Samlande

Question 582

Vilken del av en utredning/undersökning är viktigast, ofta utslagsgivande, när man utreder om en vuxen har ADHD eller autismspektrumtillstånd?

Answer 582

Barndomsanamnesen, särskilt den kognitiva utvecklingen

Question 583

Hur många i befolkningen beräknas vara utvecklingsstörda? Ha adhd? Autism?

Answer 583

0.5-2 % utvecklingsstörda 3-5% ADHD 0.6-0.9 % ASD

Question 584

Vad står DAMP för?

Answer 584

Dysfunction of Attention, Motor control and Perception

Question 585

Diagnoskriterier ADHD hos vuxna?

Answer 585

(5)/av 9/ kriterier för uppmärksamhetsstörning (AD) •5 av 9 kriterier för hyperaktivitet/impulsivitet (HD) • Symtom skall ha förelegat före 7 (12) års ålder • Funktionsnedsättningen skall visa sig inom minst två livsområden (skola, hem, relationer, arbete, fritid)

Question 586

Diagnoskriterier för vuxna, uppmärksamhetsstörning

Answer 586

Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel. Har svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter. Verkar sällan lyssna på direkt tilltal. Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra arbetsuppgifter eller hemsysslor. Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter. Undviker ofta uppgifter som kräver mental uthållighet. Tappar ofta bort viktiga saker. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli. Är ofta glömsk i det dagliga livet.

Question 587

Diagnoskriterier för vuxna, hyperaktivitet

Answer 587

Känsla av rastlöshet/oro. Klarar sällan av att förströ sig lugnt och stilla. Svårt hålla händer eller fötter stilla. Är ofta "på språng", går "på högvarv". Pratar ofta för mycket. Lämnar sin plats vid möten eller andra situationer där man förväntas sitta kvar.

Question 588

Diagnoskriterier impulsivitet, vuxna

Answer 588

Avslutar meningarna åt andra som talar med en Svårt att vänta på sin tur i situationer där detta krävs, t ex kö Avbryter/inkräktar på andra när de är upptagna

Question 589

Prognos ADHD?

Answer 589

50% har kvar symptom i vuxen ålder

Question 590

Orsaker till ADHD?

Answer 590

Genetiska faktorer – (sannolikt) polygent. Risken ökar 5 ‐ 8 ggr om förstagradssläkting har ADHD. Mycket prematur ‐ risken ökar 20 ‐ 40%. Toxisk påverkan under graviditet t ex alkohol, droger. Avvikande hjärnfunktion i samspel med miljön.

Question 591

Autism = Wings triad = ?

Answer 591

1. Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social interaktion 2. Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social kommunikation 3. Begränsningar i social fantasi, beteenden, och intressen; ”insistence on sameness”/ ”behov av konstans”

Question 592

Teorier om kognitiva funktionsnedsättningar hos personer med autism?

Answer 592

Bristande mentaliseringsförmåga (kognitiv empati, vad tänker/förstår någon annan, theory of mind) Central koherens Executiva funktioner

Question 593

Diagnos ASD?

Answer 593

Beteendediagnos, utvecklingsanamnes etc etc

Question 594

Orsaker ASD?

Answer 594

Överlappande med orsaker till bl a utvecklingsstörning, t ex kromosom‐ rubbningar, fosterpåverkan (infektioner, gifter, metabolism mm) • Genetik ‐ tvillingstudier mm; säkert polygent och med inverkan av miljöfaktorer • Överlappande gener med ADHD, schizofreni, bipolär sjukdom, depression, ?

Question 595

Vilka 3 "presentationer" av ADHD finns?

Answer 595

ADD, ADHD, HD

Question 596

Kognitiv dysfunktion "bakom" ADHD?

Answer 596

EF = Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål Förmågan att styra sin uppmärksamhet och sitt beteende på ett målinriktat, flexibelt och energisnålt sätt, ”en VD i huvudet” Hjärnans pannlober (står för tillämpning av det man vet)

Question 597

ASD enligt DSM 5?

Answer 597

A. Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i multipla miljöer – (bristande förmåga att utveckla, förstå och bevara relationer). B. Begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter, inkl sensoriska avvikelser/perceptionsstörningar – (stereotypi etc) • C. A och B (minst 5 symtom) finns i tidig barndom • D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning • E. Störningarna förklaras inte bättre av (enbart) intellektuell funktionsnedsättning

Question 598

Defintion utvecklingsstörning DSM 5?

Answer 598

DSM‐5: Intellektuell funktionsnedsättning/ID/IDD • Begåvningstest mer än 2 SD under medel (ca 70 – 75), visat sig under utvecklingsperioden • Brister i adaptiv funktionsförmåga (förmåga att hantera vardagslivets krav) • Lindrig, medelsvår, svår, mycket svår

Question 599

Svagbegåvning?

Answer 599

IQ 70 – 80/85 (1 – 2 SD under medel) • ”Normalt” (14% av befolkningen) men inte oproblematiskt i dagens samhälle • Abstraktionsförmåga under medel • Skolproblem, problem i arbetslivet: Skolanamnes! • Sårbarhet för psykisk sjukdom • 30% av psykiatrins patienter? Terapiresistens, non‐compliance….. • Inga särskilda rättigheter, svårt få stödinsatser