Psyk Flashcards

1
Q

Vad finns det för skattningsskala för depression?

A

MADRS-S: montgomery-asberg depression rating scale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för skalor man kan använda för att undersöka suicidalitet?

A

SUAS-S (Suicidal Assesment Scale)

SIS (Suicidal Intent Scale)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad finns det för skalor som man kan använda för att värdera missbruk?

A

AUDIT för alkohol

DUDIT för droger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för skalor man kan använda för att värdera förekomst av bipolär sjukdom?

A

MDQ (Mood Disorder Questionary)

YMRS (Young Mania Rating Scale)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad finns det för skala för att värdera ADHD?

A

ASRS (Adult ADHD Self Report Scale)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad frågar man efter när en pat kommer in med sömnsvårigheter? En sömnanamnes helt enkelt!

A

Har du insomningssvårigheter? Frekventa uppvaknanden eller orolig sömn? Tidigt uppvaknande? Hur mycket sover du per dygn? När lägger du dig? När somnar du? Hur dags vaknar du? Hur många timmar sover du på natten? Sover du något på dagen? Hur lång tid? Vad för dig att vakna? Be patienten göra ett sömnschema. Finns det annat som stör? Koffein, energidryck, socker, choklad, alkohol (ger sämre kvalité på sömnen med fler uppvaknanden), droger? amfetamin, kokain, Läkemedel?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När en patient söker för sömnsvårigheter ska man ju ta en sömnanamnes. Man ska också bilda sig en uppfattning om hur patienten mår när han/hon är vaken. Vad frågar man efter för att kunna göra det?

A

Hur mår du när du vaknar på natten/på morgonen? Ångest Jobbiga tankar? Pigg?
Sömnighet dagtid?
Pigg dagtid trots mindre sömn än vanligt? (hypomani, mani, bipolär)
Trött dagtid?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlar man sömnsvårigheter? Psykiatriska.

Steg 1: sömnhygien?

A

Utred och optimera först och främst behandling för eventuell grundsjukdom. Sedan sömnhygien: stimuluskontroll - varva ner, koppla av. God sovrumsmiljö – tyst, mörkt, svalt. Regelbunden fysisk aktivitet, var ute på dagen. Ej hungrig, ej proppmät. Se upp med ”annat som stör”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid psykiatriska sömnproblem kan man, lite halvt allvarligt, dela in det i olika steg. Steg 2 som innefattar sömnschema, vad innebär det?

A

Stig upp samma tid oavsett hur länge du sovit.
Sov inte på dagen. Lägg dig att sova bara om du är sömnig. Använd sängen enbart till sömn. Om du inte har somnat efter 20 min – stig upp och gå in i ett annat rum och lägg dig igen först när du känner dig sömnig. Upprepa detta så ofta som behövs under natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är steg 3 i behandlingen av sömnproblem?

A

Hypnotika - dvs läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka läkemedelsgrupper kan användas för att behandla sömnsvårigheter? Räkna bara upp det.

A
Antihistaminer
Bensodiazepinliknande insomningstabletter
Benzodiazepider
Antidepressiva läkemedel
Neuroleptika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Finns det någon terapi man kan använda vid sömnsvårigheter?

A

Ja! Kbt för sömnstörning kan finnas tillgängligt. Då går man igenom:
Basal sömnlära
Beteende-stimuluskontroll
Kognitiv omstrukturering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är antihistaminer. Nämn två sådana preparat. Hur är deras beroendepotential? Vad har de för verkningsmekanism?

A

Propiomazin (Propavan ®) och Prometazin (Lergigan ®). De är ej beroendeframkallande. Verkningsmekanism för Propavan: Propiomazin är ett fentiazinderivat med en centralt dämpande effekt, medan de perifera verkningarna är svagt framträdande. Verkningsmekanismerna för den hypnotiska effekten är ej helt klarlagda. EEG-studier har visat att propiomazin ej påverkar det normala sömnmönstret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är benzodiazepinliknande insomningstabletter. Nämn tre sådana preparat. Hur är deras beroendepotential? Vad får detta för implikationer? Verkningsmekanismer för dessa preparat?

A

Zopiklon (Imovane ®), Zolpidem (Stilnoct ®), Zaleplon (Sonata ®). RISK FÖR TOLERANSÖKNING. Man ska vara försiktig när man sätter in dem, t ex tid missbruk, ärftlighet missbruk. Man ska också ha en bra uppföljning och förklara vad det innebär. De farmakologiska egenskaperna är: lugnande, ångestdämpande, kramplösande, muskelavslappnande. Dessa effekter är relaterade till en specifik agonistaktivitet på centrala receptorer inom det makromolekylära GABAA-receptorkomplexet som reglerar öppnandet av kloridjonkanaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid sömnsvårigheter kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är benzodiazepider. Nämn ett sådant preparat. Hur är beroendepotentialen här? Vad får detta för implikationer? Hur effektiv sömnmedicin är benzo? När använder man dem oftast i sömnsammanhang?

A

Nitrazepam (Apodorm ®). RISK FÖR BEROENDE. Man ska vara mkt försiktig. Kort behandlingstid, följa upp och fasa ut. Mkt effektivt. Inneliggande beh oftare, t ex prev delirium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vid sömnsvårigheter och samtidig depression kan man ju använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är antidepressiva lm, lite förvånande. Nämn ett preparat som lämpar sig väl. Verkningsmekanism?

A

Mirtazapin (Remeron ®). Det har som biverkan att man blir trött varför man kan ta den på kvällen och sova på. Att föredra då främst om pat redan har depression. Mirtazapin är en centralt verkande presynaptisk α2-antagonist, som ökar den centrala noradrenerga och serotonerga neurotransmissionen. Ökningen av den serotonerga neurotransmissionen medieras specifikt via 5-HT1-receptorer.Den histamin H1-antagonistiska effekten av mirtazapin är kopplad till de sedativa egenskaperna. Mirtazapin saknar i praktiken antikolinerg aktivitet och har i terapeutiska doser praktiskt taget ingen effekt på det kardiovaskulära systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vid sömnsvårigheter och samtidig psykossjd/depression kan man ju mot sömnbesvären använda hypnotika. En sådan lm-grupp som kan användas är neuroleptika. Ange två sådana preparat.

A

Quetiapine (Seroquel®) och Levopromazine (Nozinan®).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Circadin?

A

Melatonin (Circadin), en sömnmedicin. Den är indicerad hos äldre, men ganska dyr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad finns det för skattningskalor man kan använda för att testa om det föreligger en personlighetsstörning?

A

SCID II är personlighetsutredningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på tre tankefällor som är vanliga vid ångest?

A

• Katastrofiering – Negativa händelser och mindre oförutsedda händelser blir stora katastrofer
• Allt eller intet tänkande – ”Om det jag gjort inte är perfekt är det misslyckat”
• Förminskning
– Ser det positiva som verkligt men ändå betydelselöst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka hjärnområden anses vara inblandade vid ångestproblematik?

A

Sensoriska cortex- parahippocampala cortex- amygdala och hippocampus.
Sensoriska Thalamus -Amygdala.
Autonoma nervsystemet.
HPA axeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur kan en panikattack utvecklas och hur kan ett paniksyndrom utvecklas och vidmakthållas?

A

Att vilja fly utan att kunna. Ångest är en “irrationell” rädsla. En naturlig flykt-kampreaktion som gått överstyr. Kommer av sig själv, ibland utan egentlig förklaring. Det har med det autonoma nervsystemet att göra. Det kan finnas ett utlösande moment som triggar fysiologiska förändringar (t ex hjärtklappning), det ger en upplevelse av fysiologiska förändringar, de tolkas som ett hot (hjärtsjd?), de ger panikkänslor som i sin tur triggar ytterligare fysiologiska förändringar -och så är cirkeln igång. Dessutom skapar panikkänslorna en rädsla för framtida panik som ger ökad uppmärksamhet på kroppen - som ytterligare skapar en upplevelse av fysiologiska förändringar som tolkas som fara och cirkeln kör. Rädslan för framtida panik skapar också en kronisk fysiologisk aktivering med hjärtklappning osv och så är cirkeln igång. Många är rädda för att dö, tappa kontrollen, bli tokiga, göra något galet men det händer inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad brukar man kunna få för kroppsliga symptom på ångest?

Vad är deras funktion?

A

Yrsel, tankarna rusar (hjälper oss att snabbare utvärdera faran och fatta snabba beslut. Gör det svårt att fokusera på något annat), tunnelseende, torr mun, hjärtklappningar (mer blod pumpas ut till stora muskelgrupper som behövs för fight and flight-responsen), kalla händer (blodkärl i huden dras ihop för att tvinga blodet till de stora muskelgrupperna), spända muskler (mobiliseringen kan innebära att de skakar eller darrar), andning (andningen blir hastigare eller ytligare pga ökad syretillförsel), adrenalin (utsöndringen av adrenalin som signalerar till andra organ om mobilisering), blåsan (stress kan få muskulaturen i blåsan att slappna av), svettiga händer (en respons som handlar om kroppens behov av nedkylning). Alla dessa symptom har egentligen en bra funktion men i sammanhanget och i vår moderna värld blir den ju ofördelaktig. Vi är designade för att springa ifrån lejon, men idag utsätts vi för helt andra “hot” och “faror”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Symptom som vid en panikattack?

A

Palpitationer, svettning, darrning/skakning, känsla av att tappa andan, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet, illamående eller obehag i magen, derealisation/depersonalisation, rädsla att mista kontrollen/ bli tokig, svindel eller ostadighet, dödsskräck, parestesier, frossa eller värmevallningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad ska man göra (diagnostik och behandling) vid en första panikattack?

A

Säkerställa vitala parametrar. Ta EKG och hjärtmarkörer och sådant som känns rimligt. Standardprover (venös blodgas). Kroppsundersökning: hjärta, bt, lungor, rutinnervstatus.
Lugn. Psykoedukation - förklara varför det händer, hur det kan skapas och upprätthållas. Att prognosen är god. Remiss till VC kan man göra, om det är något handikappande, ss mkt stress, alkohol eller något utöver “det vanliga”, föreslå KBT i remissen. En ung person kan hänvisas till kurator, psykolog på skolan. Det är viktigt att dra igång en mental process som är en annan än panikattacken. Informera om att man kan söka Vc själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad karakteriserar en akut krisreaktion?

A

Psykiskt trauma av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag. Dissociativa symptom (depersonalisation, derealisation) är vanliga. Uppkommer i anslutning till traumat och klingar vanligen av inom ett par dagar. Prognosen är vanligtvis god. Kan utvecklas till ett postraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression eller annan sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur möter man en människa i akut kris/stressreaktion och vad är behandlingen av en akut krisreaktion?

A

Behandlingen är ett akut omhändertagande och vid behov psykiatrisk bedömning och behandling. En människa i akut kris/stressreaktion behöver vila, värme, omtanke, hjälp med att vara i nuet. Man bör förmedla lugn och trygghet. Lyssna. Säkerställa (viktigt) att det finns ett gott socialt omhändertagande. (Familj? Vänner? Präst?). Ta ställning till om det finns behov av sjukvård. T ex en obs-plats på akuten kanske? Beror på suicidrisk osv. Behövs tillfällig sömnmedicin? Helst utan. Slussa vidare till psykolog/kurator, psykiatri. Det är viktigt att fånga upp det hela. Det kan annars utveckla sig till PTSD. Vanligtvis god prognos annars.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ett vanligt symptom vid ångest är…?

A

Trötthet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innefattar tvångssyndrom? Vad karakteriseras det av?

A

Tvångstankar eller tvångshandlingar. Dessa förorsakar starkt obehag, är tidskrävande, eller stör i betydande grad individens normala livsföring och sociala funktion. Vägran utlöser ångeststegring = beteende-förstärkning eller undvikandebeteende. Ettårsprevalens: 1-2 %. Insjuknande i tonåren men sen diagnos. Kroniskt förlopp hos många utan behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är tvångstankar? Beskriv hur de känns, vad individen försöker göra med dem, medvetenheten kring dem och så.

A

Återkommande ihållande idéer, tankar, impulser eller fantasier som känns inkräktande och meningslösa. Individen försöker ignorera eller tränga bort dessa tankar eller försöker avväpna dem genom att tillgripa någon annan tanke eller handling. Individen är medveten om att tvångstankarna är egna och inte påtvingade utifrån. (ej tankepåsättning). Tvångstankarna har inte samband med någon annan axel I störning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är tvångshandlingar? Vad är deras syfte? Medvetenhet kring dem?

A

Upprepade handlingar som utförs medvetet och avsiktligt till följd av en tvångstanke, eller i enlighet med speciella regler eller på ett stereotypt sätt. Beteendet är ägnat att neutralisera eller förhindra ett obehag eller någon fruktad händelse eller situation. Individen är medveten om att handlingarna är överdrivna eller oförnuftiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Ange fyra vanliga områden som tvångssyndrom kretsar kring. Ange en handling respektive område hör samman med. Och ange 5 sammanlagt screeningfrågor som explorerar dessa områden.

A

KONTAMINATIONSSKRÄCK. Handling: Rengöringsritualer – ”Tycker du själv att du tvättar dig onödigt mycket? OÖNSKADE SKAMLIGA TANKAR om skada, sexualitet, religion. Handlingar: Kontroll och försäkring. Genomgång av tankar i huvudet och frågor till andra om man gjort något olämpligt – ”Tycker du själv att du måste kontrollera dörrar, kranar, lås onödigt mycket?” – ”Har du påträngande tankar med obehagligt innehåll som är svåra att slå bort?”. SYMMETRI. Handling: Arrangera ordna – “Blir du störd av när något inte är i symetrisk ordning.” “Blir du lätt upptagen av att kontrollräkna?” SPARANDE, oro att råka kasta bort något värdefullt (hoarding) Handling: Samla värdelösa ting som man inte kan göra sig av med – “Har du svårt att slänga saker?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Samsjuklighet till tvångssyndrom?

A

Depression, social fobi, paniksyndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Ddx till tvångssyndrom?

A

Personlighetsstörning, schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad ingår i OCD-spektrat?

A

Tic-sjukdomar tex Gilles de la Tourette, ätstörningar, dysmorfofobi, trichotillomani.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur behandlas tvångssyndrom?

A

KBT: Exponeringsbehandling – gör motsatsen. KBT har stark evidens här. SSRI hög dos (Sertralin, börja med 50 mg, titrera upp till 200 mg, utvärdera effekt, beh 1 år). TCA (Klomipramin): Börja med låg dos, höj efter tolerans. Behandla minst ett år. Detta lm har bättre effekt men fler biverkningar -kolinerga. Till mkt svår OCD som ej svarat på ovan behandling lägg till neuroleptika (ex risperidon). Obs biverkningsprofil. Beh sker inom psykiatrin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är social fobi?

A

En rädsla för att bli socialt värderad. En bestående fruktan för situationer där han/hon kan skärskådas av omgivningen. Under någon fas utlöses ångestreaktion vid en sådan situation. Undvikande av situationen. Undvikandet leder till funktionsnedsättning. Individen är medveten om att rädslan är överdriven. Kan vara svårt att upptäcka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Prevalens social fobi? Män vs kvinnor? Sökbenägenhet? Debut? Prognos? Samsjuklighet? Beteende? Suicidrisk?

A

Prevalens 10-15%, kvinnor=män. Söker sent eller inte alls. Debut i tonåren. Risk för kroniskt förlopp. Hög samsjuklighet med depression. Undvikande av situation där man kan bli socialt värderad (prata i telefon, äta inför andra), säkerhetsbeteenden. Hög suicidrisk, alkoholmissbruk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Utredning/diagnostik av social fobi? Screening-fråga? Efterfråga?

A

Kan vara svårt. Mycket skam. ”Brukar Du drabbas av osäkerhet i kontakt med andra?”. Undvik trivialisering. Efterfråga förväntans-ångest, undvikande-beteende, depression, missbruk. Sociala konsekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur behandlar man social fobi?

A

Med kognitiv beteendeterapi, gärna i grupp – bli kvar i situationen tills ångesten avklingar. Med läkemedel: SSRI (Sertralin), SNRI (Venlafaxin), Betablockare (omdebatterat) vid tillfälliga besvär. Försiktighet med bensodiazepiner pga av missbruksrisken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är en specifik fobi?

A

En uttalad och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig och som framkallas av att personen ställs inför eller förväntar sig att ställas inför en specifik företeelse eller situation (tex flygresor, höjder, djur, få en spruta, åsynen av blod). Exponering för det fobiska stimulit utlöser så gott som alltid en omedelbar ångestreaktion som kan ta formen av en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack. Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig. Det fobiska stimulit undviks helt alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka undertyper av specifik fobi finns det?

A

Levande varelser (ex ormar, spindlar osv)
Naturföreteelser (ex höjder, vatten, åska)
Blod, sprutor, skador (ex tandvård)
Specifika situationer (ex flygplan, hissar)
Atypisk (ex kvävning eller kräkning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hur behandlas specifik fobi?

A

KBT med exponering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är paniksyndrom?

A

Återkommande panikattacker. Förväntansångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är paniksyndrom med agorafobi?

A

Paniksyndrom med rädsla för folksamlingar eller att resa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Förekomst av paniksyndrom kv vs män? Hur många har samtidig agorafobi? Livstidsprevalens? Debutålder? Sökbenägenhet? Överdödlighet? Suicidrisk? Samsjuklighet?

A

Kvinnor/Män: 2/1. Tillsammans med agorafobi: 50 %. Livstidsprevalens: 1-2%. Debutålder: tonår till c:a 40 års ålder. Patienten söker sig oftast till somatisk vård. Överdödlighet i kardiovaskulär sjd, ffa män. Förhöjd suicidrisk/ökat alk beroende. 30-50 % utvecklar depression.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hur förhåller man sig vid en akut panikattack?

A

Närvara, lyssna. Uppträda lugnt. Ge krisstöd. Kroppsundersöka, vid behov. Förmedla kunskap –att det rör sig om ångest - “psykopedagogik” förklara biologin och stress-sårbarhetsmodellen. Fokusera på nuet och omgivningen- avledning (krama is). Om pågående attack som ni är överens om är panikattack– hjälp pat att distrahera sig. Kontrollera för missbruk (viktigt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur behandlas paniksyndrom?

A

Psykologisk behandling: exponering, andningstekniker (andas i fyrkant). Fokusera uppmärksamheten utanför den egna tanke- och känslovärlden. Kognitiv beteende-terapi (KBT) (exponering, “strukturera om kognitiva scheman”, katastroftankar - jag dör, tappar kontroll om jag får attack osv. Byta ut till rimliga). Läkemedel: SSRI (25 mg Sertralin första veckan, sedan 50. mtp på ångest kan denna öka, skriv ut Atarax), TCA (Klomipramin), SNRI (Venlafaxin), Anxiolytika (tex anithistamin. Bdz i untantagsfall). Följ upp medicineringen på vc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är GAD?

A

Orealistisk eller överdriven ångest och känsla av oro (förväntansoro) kring två eller flera teman flertalet dagar under minst 6 månader. Svårigheter att kontrollera oron. Rädslan och oron förknippas med tre eller fler av följande sex symtom: rastlös, uppskruvad eller på helspänn, lätt att bli uttröttad, svårt att koncentrera sig, irritabel, muskelspänning, sömnstörning. Oron och rädslan är inte enbart begränsat till symtom på någon axel I störning – tex inte en annan ångestsjukdom. Rädslan, oron orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i arbete och social funktion. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans och visar sig inte enbart i samband med ett förstämningssyndrom eller en psykos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Livstidsrisk GAD? Förekommer somatiska symptom? Missbruk? Risker? Etiologi? Samsjuklighet?

A

Ängslig läggning, tydligt redan i unga år. Livstidsrisk ca 5 %. Somatiska symtom kan dominera: dyspepsi, irritabel colon, tandgnisselskador, spänningsvärk. Alkoholöverkonsumtion, självmedicinering med lugnande medel. Ökad risk för kardiovask sjd, ökad suicidrisk. Oklar etiologi, hög samsjuklighet med depression.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Hur diagnosticerar man GAD? Utlösande faktor?

A

Man behöver gott om tid, gör en halvstrukturerad intervju. Sök konstellationen själslig / somatisk ångest. Ängslig, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd, stress-känslig, uttröttbar, irritabel, dålig sömn. Svettning, tremor, muntorrhet, hjärt-klappning, frekvent miktion. Utlösande faktor saknas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hur behandlar man GAD?

A

Visa empati, respekt, saklighet, kontinuitet.
SSRI. SNRI (Venlafaxin). Pregabalin (Lyrica, stor missbrukspotential).
KBT
Tillämpad avslappning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är PTSD? Sökbenägenhet?

A

Ett trauma-specifikt psykiatriskt tillstånd. Uppkommer genom medveten våldsutövning (tortyr, våldtäkt). Mycket erfarenhet kring detta från Vietnam-kriget. Pat söker sällan hjälp: vårdmiljön är ångestväckande. Personen upplevde, bevittnade, konfronterades med händelse som innebar död, allvarlig skada eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen som. Återkommande, påträngande plågsamma minnesbilder. Återkommande mardrömmar. Handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt. Intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler. Pat blir receptiv för stimuli och hyperkänslig för yttre triggers. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och nedsatt själslig vitalitet. Ihållande symtom på överspändhet. Varat i mer än en månad. Kliniskt signifikant lidande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur behandlar man PTSD?

A

Behandla symtomen initialt. Fokuserad korttidspsykoterapi med exponering - KBT. EMDR. SSRI. Neuroleptika. Undvik bensodiazepiner, använd Propavan vid dålig sömn (antihistamin 25-50 mg tn).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Generell behandling vid ångestsyndrom?

A

Antidepressiva (till allt förutom specifik fobi). Psykoterapi, ofta kognitivbeteende-terapi. Kortare perioder: Lugnande läkemedel
– Antihistamin (Atarax, Lerigigan)
– Bensodiazepiner (risk för beroende!!)
– Pregabalin (Stor risk för toleransökn och viktuppgång)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Prevalens panikattack?

A

10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Prevalens panikattack?

A

10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hur indelas personlighetsstörningar? Vilken funktion har indelningen?

A

I Kluster A, B och C. Indelning saknar vetenskapligt stöd men
används i praktiken då den ger en upplevelse av logik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilka personlighetsstörningar ingår i Kluster A?

Vad karakteriserar människor med dessa störningar? Kvinnor vs män?

Gränssnitt mot?

A

• Paranoid, schizoid, schizotyp (ännu mer åt psykoshållet).

Mår dåligt i och undviker nära relationer. Män överrepresenterade. Udda, excentriska.

Gränssnitt mot asperger, schizofreni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vilka personlighetsstörningar ingår i Kluster B?

Vad karakteriserar människor med kluster B-störningar?

Gränssnitt mot?

A

Emotionellt instabil (borderline), narcissistisk, histrionisk, antisocial.

Dramatiska, känslomässiga, färgstarka.

Gränssnitt mot bipolär II, ADHD, missbruk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vilka personlighetsstörningar ingår i kluster C?

A

Ängslig, osjälvständig och tvångsmässig personlighetsstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad karakteriserar emotionellt instabil personlighetstyp (borderline)?
Prevalens?
Prognos?
Suicidrisk?

A

Instabil självbild, svängande känslor, instabila relationer, impulsiv (självskade el utåtagerande), mycket självkritik/depressivitet/ångest/dysfori, kronisk tomhetskänsla, upprepad suicidal kommunikation, svårt med separationer. Prevalens: 1,6-5,9%. Prognos: Avtar med ålder men hög mortalitet (10% - suicid).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad karakteriserar narcissistisk personlighetstyp?

Prevalens?

A

Grandiositet, krav om överdriven beundran, fantiserar om makt, skönhet mm, exploaterande av andra, menar att regler är till för andra, oförmögna till empati, tendens till ytliga relationer, arrogant attityd, ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på dem, övertygade om att de bara kan förstås av personer med hög status Prevalens: 0-6,2%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad karakteriserar histrionisk personlighetsstörning?

Prevalens?

A

Mår dåligt när ej är i centrum, använder sitt yttre för att få uppmärksamhet, inadekvat flirtig eller förförisk, ”impressionistiskt” tal som saknar detaljer, byter lätt åsikt/stil efter tillfällig påverkan, snabba, ytliga känslosvängningar, tror ofta att relationer är intimare än motparten. Svårt med relationer, impulskontroll, självbild. Inget självskadebeteende. (Borderline pat behöver ej vara i centrum och inte så vanligt extravaganta i klädsel.) Prevalens 1,8%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad karakteriserar antisocial personlighetsstörning?

A

Oförmåga att anpassa sig till sociala normer – kriminell, använder knep för att påverka andra, oärlig, oförmåga till skuld, däremot skam, impulsiv, oförmåga till planering, ytlig charm men ingen förmåga till djupare relationer, likgiltig, hänsynslös inför andras säkerhet, lättväckt aggressivitet. (Ingen nytta att tjabba emot - trassla sig ur - vi får inte lov att förskriva benzo från akuten, det är en policy vi har)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad ska, enligt DSM, vara uppfyllt för att man ska börja prata om en personlighetsstörning?

A

För att man ska börja prata om en klinisk störning ska följande vara uppfyllt: Minst två av följande områden drabbade: 1. Kognition, 2. Affektivitet, 3. Interpersonell funktion, 4. Impulskontroll. Det ska därtill vara stabila beteenden eller karaktärsdrag som avviker ifrån det kulturellt accepterade. Börjar senast i tonåren. Funktionsnedsättning: yrkesmässig eller social.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad karakteriserar paranoid personlighetstyp? Ddx? Hur diffar du?
Prognos?
Prevalens?

A

Utpräglat misstänksamma, tror alla om illa, ser hotbilder i vänligt beteende, hänger upp sig på upplevda oförrätter, överdrivet känsliga för kritik, avsaknad av mjukhet, empati, humor, svartsjuk. Lite rättshaverister. Ddx: vanföreställningssyndrom. Men vanföreställningssyndrom karakteriseras mer av en speciell utarbetad idé som styr hela livet. Prognos: Pessimistisk. Prevalens: 2,3-4,4%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad karakteriserar schizoid personliggetsstörning?
Ddx?
Prevalens?

A

Önskar inga nära relationer eller sex, trivs bäst ensam, likgiltig för beröm/kritik, få, om några, intressen, kyla eller flacka affekter. Diff. Diagnos: Asperger, prodromalfas schizofr. schizoaffektivt syndrom, ued
Gemensam genetisk bakgrund med schizofreni
Prevalens 3,3-4,9%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad karakteriserar ängslig personlighetsstörning?
Överlappar med?
Prevalens?

A

Undviker allt som kräver kontakt med andra, upptagna av rädsla för kritik, vågar inte ta kontakt med andra om de inte vet att de är omtyckta, låg självkänsla, rädda för allt obehagligt, oroar sig mycket för fysisk säkerhet - Nasse. Hög överlappning med social fobi. Man kan tänka på denna om man inte kommer tillrätta med beh vid social fobi. Prevalens: 2,4%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad karakteriserar tvångsmässig personlighetsstörning?
Hur diffar man den från tvångssyndrom?
Prevalens?

A

Ordning, perfektionism, kontroll. Svårt att ta till sig andras idéer, rigida. Svårt att fullfölja uppgifter pga perfektionism. Hög moral/moraliserande. Plikttrogna, upprättar schema. Håller ut med attityder/uppgifter långt efter att det slutat vara funktionellt. Kan inte slänga saker som inte ens har sentimentalt värde. Bilden domineras av ett “generellt” tvångsmässigt betéende snarare än specifika tvångshandlingar/tvångstankar. Prevalens 2,1-7,9%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad karakteriserar osjälvständig personlighetsstörning?

Ddx?

A

Stort behov av att bli omhändertagen. Undergiven, klängig. Svårt att fatta vardagliga beslut. Behöver få mycket stöd och uppmuntran. Kan inte vara oenig, vågar inte säga emot. Svårt att göra något på egen hand. Etablerar nya relationer så fort gamla tar slut.
Ddx: ängslig personlighetsstörning. Men då fler tydliga teman som oron kretsar kring. Här är istället en osjälvständighet i själva personen det dominerande temat. Men diagnoserna överlappar varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad finns det för ledtrådar att det rör sig om en personlighetsstörning?

A

Vanlig behandling hjälper inte.
Svårt att få en bra relation med patienten.
Mycket funktionssvårigheter men svårt att ringa in problemet.
Kunskap om diagnoserna.
Man kan betrakta personlighetsstörningar som färdighetsbrister.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hur diagnosticerar man personlighetsstörning?

När är utredning ej lämpligt?

A

Genom en personlighetsutredning i psykiatrin. Strukturerad diagnostik (SCID-II). Kräver läkare/psykolog med utbildning. Viktigt med bra informationsunderlag! Bra relation med patienten - pat måste vilja utredas, annars fungerar det ej. Gärna anhörigintervju + journalgenomläsning. Ej lämpligt samtidigt som pågående kraftig axel I-sjuklighet (depression, psykos, akut kris)/missbruk, patient under 18 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Hur är prevalensen av personlighetsstörningar i den svenska befolkningen?
Hur är den på den psykiatriska akutmottagningen?

A

I befolkningen 9 -15% (samtliga inkluderade)
På en psykiatrisk mottagning 60-80%

Det finns en stor intraindividuell variation - man får vara ödmjuk, många kan i någon period av livet uppfylla kriterierna för en diagnos. Funktionen är ju viktig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Hur behandlas personlighetsstörning generellt?

A

Behandlingen sker i huvudsak inom psykiatrin. Svårbehandlat men (ofta) behandlingsbart. Olika behandlingar för olika personlighetsstörningar, men för lite forskning. Dålig evidensunderlag. I huvudsak psykologisk behandling (stöd finns för både KBT och dynamisk). Bra med strukturerade behandlingar. Läkemedelsbehandling mot samtidiga andra sjukdomar tex depression. (Cave intox-risk vid förskrivning!). Samsjuklighet är vanligt, behandla även denna. Behov av stödinsatser; LSS-boendestöd?, aktivitets- sjukersättning pga funktionshinder? Målet är inte att ”byta personlighet”, men att hantera sina svårigheter och fungera bättre i samspelet med andra. Blir i regel inte så bra av inneliggande vård eller mediciner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Specifik behandling för personlighetsstörningar?

A

Schizotyp: få studier, viss effekt av Haldol. Fobisk: ffa psykologisk, ibland SSRI. Undvik benso! Bra långtidsprognos. Osjälvständig: goda resultat med flera psykologiska behandlingar
Borderline: – DBT (dialektisk beteendeterapi) – Läkemedel: SSRI och i vissa fall antipsykotika kan vara lämpligt. Undvik benso. Psykologisk behandling viktigast. Tänk på intox-risk!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad består DBT av?
När ges det?
Syfte?

A

Stor behandlingsinsats. Ges bara vid självskadebeteende (eip).
Primärt syfte – minska självskadebeteende. Men självklart också att minska andra symtom och ge patienten bättre livskvalité samt minska sjukvårdskonsumtion. Består av: Färdighetsträning: relationshantering, mindfulness, känsloreglering, stå ut när det är svårt. Individualterapi: hjälper patienten att hantera dagliga kriser genom att använda färdigheter enligt ovan. Ibland tillgång till terapeutiskt stöd via telefon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad är prognosen för personlighetsstörningar?

A

Många avtar inom en 10 års-period. Snabbare och mer frekvent remission än man trott. Kvar finns dock andra psykiatriska symtom och funktionsnedsättning. Paranoid, schizoid och schizotyp samt fobisk, osjälvständig och tvångsmässig förstärks. Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk avtar över tid.

• Metodologiska svårigheter i studiern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad innebär att validera?

A
  1. Lyssna och observera.
  2. Summera, spegla, återge, förmedla korrekt förståelse. 3. Ställ klargörande frågor. 4. Gör någon förståelig utifrån historia
  3. Gör någon förståelig utifrån aktuell situation
  4. Behandla patienten som jämlik och kompetent person.
  5. Visa ömsesidig sårbarhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Symptom på depression?

A

Nedstämdhet (oavledbar), ångest (vanl delsymptom ss vid melankoli, ångest med dygnsrytm - lättar under dagen), anhedoni - anestesia dolorosa (smärtsam likgiltighet), depressivt tankeinnehåll, skuldkänslor (orimliga skuldkänslor. kan nå vanföreställningskaraktär. depressiv vanförest. syntyma - står i samklang med känsloläget. överdrivet men “begripligt”. otrohet för 50 år sedan), hopplöshetstankar, självmordstankar, kognitiva svårigheter, koncentrationsproblem (ruminera - sammma tanke runt runt, minnesstörningar - kom inte in något i minnet.
Gamla med dep kan te sig dementa - pseudodemens.) minnesstörningar, ambivalens (inte alltid otipmalt att säga: hur vill du att vi ska behandla? Tycker du att du borde vara på sjukhus? Nu gör vi såhär.) - obeslutsamhet, oföretagsamhet (Städar ej, diskar ej, räkningar, betala för mkt - orkar inte hämta ut pengarna.) - psykomotorisk hämning -(Rör sig sakta, talar sakta och tyst, mimikfattig, suckar. Stupor: pat ligger stilla reagerar ej.) stupor, sömnstörning, aptitförlust, viktnedgång, kroppslig värk (vanl hos äldre).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Hur diagnosticerar man depression?

A

Depression är en klinisk diagnos. Klassificeras enligt icd och diagosticeras mha DSM V, särskilda kriterier som tas upp i ett annat flashcard. Svårighetsgraden kan avgöras med symptomskattningsskalor: MADRS, HAM-D.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Hur diagnosticeras egentlig depression enligt DSM V?

A

A. Minst fem av följande symtom har förekommit under samma 2-veckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart kan tillskrivas något annat medicinskt tillstånd. 1. Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen, tom eller hopplös till sinnes) eller av andra (t ex ser ut att vilja gråta). (Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma.) 2. Påtagligt minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). 3. Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex mer än 5-procentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit så gott som dagligen. (Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit.)

  1. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn så gott som varje natt)
  2. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (tydligt märkbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet). 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) så gott som dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor för att vara sjuk). 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord. B. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden. C. Episoden kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd. E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgereaktion, dvs. den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vad finns det för olika svårighetsgrader av depression?

A

Lindrig • Medelsvår • Svår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Man brukar säga att det finns olika arter av depression. Alltså att olika symptom kan ha mer framträdande roll än andra. Ge exempel på olika arter?

A

• ångest • blandade drag (hypomana / maniska drag) • melankoli • atypiska drag • psykotiska symtom (stämningskongruenta) • psykotiska symtom (stämningsinkongruenta) • katatoni • peripartumdebut • årsrelaterat mönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vad karakteriserar en depression med melakoliska drag?

A

Sänkt grundstämning av distinkt kvalitet, påtaglig psykomotorisk hämning, störning av vitala funktioner (hypotalamiska symtom), oavledbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad karakteriserar en depression med atypiska drag?

A

inte oavledbar utan lättar upp vid positiva händelser, betydande viktökning eller ökad aptit, sover för mycket, armar och ben känns onaturligt tunga (“blytunga”), ett långvarigt mönster av känslighet för att bli avvisad av andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad karakteriserar en depression med årstidsrelaterat mönster?

A

• Regelbundet återkommande depressioner vid en särskild tid på året, regelbundet tillfrisknande vid en särskild tid på året, två årstidsbundna depressiva episoder de senaste två åren, under hela livet har betydligt fler årstidsbundna än icke årstidsbunda depressiva episoder förekommit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Ddx till depression? Vad får det för konsekvenser kliniskt?

A

Diabetes, hypotyreos-hypertyreos, hypoparatyreos-hyperparatyreos, malignitet (t.ex. pankreastumor, lungcancer), vitamin B12 / folsyrebrist, demens, mb Parkinson (obehandlad), wilsons sjukdom, MS, hjärntumör.
Viktigt att ta screening-blodprover.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Vad finns det för hypoteser kring depressions etiologi?

A

Monoaminhypotesen, inflammation i hjärnan, neurogeneshypotesen, stress/sårbarhetsmodellen, kortisolhypotesen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vilka hjärnområden tros vara inblandade vid depression?

A

Prefrontala kortex (planering, executiv kontroll, vilja, känsloreglering, flexibilitet), hippocampus (minne), amygdala (rädsla, ångest), hypothalamus (aptit, dygnsrytm, sexlust).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Hur beh depression, 3 principiella behandlingsalternativ?

A

Psykoterapi
Farmakologiskt
ECT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Inom psykvården finns det tre tillsynsgrader, vilka?

A

Normal tillsyn: ingen speciell tillsyn, går dit när pat ringer osv.

X-tillsyn: var 15:e minut

X-vak: kontinuerlig tillsyn -pat får en skugga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Ett hypnotikum som ger optimal beh, hur är/vad ger det?

A

Snabbt insomnande, god sömn i 6-8 timmar, ingen hang-over, bibehållen sömnarkitektur, ingen tolerans- eller beroendeutveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

En optimal beh av sömnproblem, hur ser den ut?

A

Behandla grundsjukdomen först och främst, dvs ”god diagnostik” innan behandling. God sömnkultur (se läkemedelsboken). Helst intermittent behandling (bryta tillståndet).
Grupper: bensodiazepiner (hypnotika, lugnande), övriga hypnotika, antidepressiva, dndvik ”ospecifika” neuroleptika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vilka effekter ger benzodiazepiner?

A
anxiolytisk = sedativ 
hypnotisk = sömngivande 
antikonvulsiv (behandling av epilepsi) 
muskelavslappnande 
beroendeframkallande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Är benzo toxiskt?

A

Benzo är ganska otoxiskt. Man får ta väld mkt för att överdosera.
Men i kombination med alkohol blir det ju annorlunda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Hur verkar benzo? Tolerans och beroendeutveckling? Påverkar sömnarkitektur? Toxicitet (CAVE?)? Dos till äldre?

A

Påverkar GABA-systemet. Risk för tolerans- och beroendeutveckling. Påverkan på sömnmönstret ganska liten. Låg toxicitet (CAVE graviditet, myastenia gravis, sömnapné)
Halv dos till äldre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Nämn en kortverkande benzopreparat. Risker med detta preparat?

A

Flunitrazepam (rohypnol). “Date rape drug”. Alkohol + roh = okänslig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Namnge ett långverkande benzo-preparat. I vilket sammanhang används det företrädesvis?

A

Nitrazepam (Apodorm), används oftast på sjukhus, effekt i 10h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Namnge ett benzo med lugnande effekt!

A

Oxazepam (Sobril, Oxascand).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Skillnaden mellan zopiklon och zolpidem?

A

Zopiklon (immovane) är mindre beroendeframkallande och fung bra 6-8h.
Zolpidem (Stilnoct), verkar 3-4 h, är t ex bra om man vaknar mitt i natten så man slipper vara trött på dagen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad finns det för annan hypnotika än benzo?

A

Bensodiazepinliknande (zopiklon, zolpidem, zaleplon)
Antihistaminer (propiomazin, alimemazin)
Klometiazol
Antidepressiva (mirtazapin, amitriptylin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Namnge en lugnande antihistamin.

A

Theralen (alimemazin), i låga doser fås en lugnande antihistamineffekt, i höga doser verkar Theralen som ett neuroleptikum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Antihistaminer kan verka på fyra olika sätt, vilka?

A

Som ett neuroleptikum (theralen högdos), lugnande (theralen lågdos), sömninducerande (propavan) och rent anti-allergiskt (cetirizin).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Farmakologisk beh vid ångestssyndrom?

Var uppmärksam på?

A

GAD, Social och specifik fobi, OCD, Paniksyndrom, PTSD, Missbruk. SSRI-preparat är förstahandsval. Bensodiazepiner endast som tilläggsbehandling. Bevaka missbruk. Börja försiktigt, olika slutdoser för olika diagnoser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Benzo är ju väldigt effektivt mot akut ångest. Varför används det så lite i beh av ångestssyndrom?

A

Vid kut ångest så fungerar det jättebra med benzo, man kan ta en stesolid. Inför sövning etc. Ångestsjd kräver kronisk beh, då är risken stor för farligt beroende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad är monoaminhypotesen?

A

Monoaminhypotesen är en biologisk hypotes där depression tros vara beroende på underaktivitet i hjärnan av monoaminer, såsom serotonin, noradrenalin och dopamin. På 1950-talet upptäcktes MAOI och TCA accidentellt verka effektivt mot beh av depression. Desa fynd och andra stödjande bevis ledde till publikation av Joseph Schildkrauts artikel “The Catecholamine Hypothesis of Affective Disorders” in 1965. Schildkraut associerade låga nivåer av neurotransmittorer med depression.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vad står SSRI för och hur verkar det?

A

Selective Serotonin reuptake inhibitor.
T ex Sertralin verkar genom att starkt och selektivt hämma återupptaget av serotonin (5-HT) i nervterminalerna. Detta resulterar i en potentierad effekt av 5-HT. Endast mkt svag effekt på återupptag av NA och DA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

När kommer den antidepressiva effekten av SSRI? Varför?

A

Efter 3-4 veckor. Oklart varför. Trots att Serotonin omedelbart finns tillgängligt i större doser i synapsen. Någon slags remodullering?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Namnge minst 3 olika SSRI-preparat! 6 är max

A

Sertralin (Sertralin), Citalopram (Cipramil), Escitalopram (Cipralex)
Flouxetin (Flouxetin, Prozac)
Paroxetin (Paroxetin, Seroxat)
Fluvoxamin (Fevarin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vad står SNRI för?

A

Serotonin-Norepinephrine Reuptake Ihibitor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Namnge 2 SNRI!

A

Venlafaxin (Venlafaxin, Efexor)

Duloxetin (Cymbalta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Namnge 2 tetracyklika!

A

Mianserin (Tolvon)

Mirtazapin (Remeron)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Hur verkar Mirtazapin?

A

Mirtazapin är en tetracyklika. Det är en centralt verkande a2-antagonist som ökar den centrala NA och SA neurotransmissionen. Ökninen av den serotonerga transmissionen medieras specifikt vida 5HT1-receptorer pga 5-HT2 (sexlust) och 5HT3 (illamående) blockeras av Mirtazapin. Den histamin H1-antagonistiska effekten av Mirta är kopplad till de sedativa egenskaperna. Mirta saknar i praktiken antikolinerg aktivitet och har i terapeutiska doser praktiskt taget ingen effekt på det kardiovaskulära systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Biverkningar Mirtazapin?

A

Viktökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Vad står NRI för?

A

Norepinephrine reuptake inhibitors

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Namnge 2 NRI

A

Reboxetin (Edronax(

Atomoxetin (Strattera)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Vad står NDRI för?

A

Noradreanlin, dopamine reuptake inhibitors

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Namnge ett NDRI

A

Bupropion (Voxra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Namnge 3 tricyklika

A

Klomipramin (Anafranil)
Amitryptilin (Saroten, Tryptizol)
Nortryptilin (Sensaval)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Hur verkar tricykliska antidepressiva?
Biverkningar?
Risker?

A

Hämmar återupptag av ffa S, även NA och DA. Problemet med dom är att de har en antikolinerg effekt, med antikolinerga biverkningar. Därtill är de toxiska, lätt att ta livet av sig. Så är det ej med SSRI (lyckopiller).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

TCA kan ge antikolinergika biverkningar. Ge exempel på några sådana!

A

Munntorrhet, förstoppning, miktionsstörningar, ackomodationsstörning, hjärtarrytmi, konfusion (äldre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

När man sätter in antidepressiv medicin. Vad brukar man få effekter då på vägen till den antidepressiva effekten, och när kommer den?

A

Första veckorna brukar man få förstärkt ångest, sedan kan illamående och yrsel komma, därefter sexuella biverkningar och svettningar, sedan efter ca 4 veckor kommer den antidepressiva effekten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Vid insättning av antidepressiva lm kan pat få ökad ångest. Hur hanterar man detta vid instättande av medicin? Något man kan ge för att kurera?

A

Det är mkt viktigt att informera patienten. Hen måste söka om ångesten är outhärdlig osv. Man kan ge några tabletter Stesolid, det kan räcka för att kurera oron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Namnge en MAO-hämmare

A

Moklobemid (Aurorix)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Vad gör MAO-I?

A

Antidepressivum som påverkar det monoaminerga transmittorsystemet genom en reversibel hämning av MAO. Nedbrytningen av serotonin, noradrenalin och dopamin minskar därmed och medför ökade koncentrationer av dessa neurotransmittorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Vissa antidepressiva lm ska ALDRIG kombineras. Vilka? Varför?

A

MAO-I + återupptagshämmare.

Risken för serotonergt syndrom ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

När kan man få serotonergt syndrom?

A

Vid kombination av en eller flera serotonerga farmaka.
MAO-I + återupptagshämmare är en mkt farlig kombo.
Vid intoxikation med serotonerga lm.
Vid antidepp-lm och samtidigt intag av droger, andra lm osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

Symptom som vid serotonergt syndrom?

A

Symptomatologin domineras av CNS-symptom med akatisier, tremor, svettning, oro, agitation, koordinationsstörning konfusion, diarré, hyperreflexi, klonus, takykardi, rigiditet och hypertermi, svettning, labilt bt. Det är ett allvarligt tillstånd som i värsta fall leder till döden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

Vad menar med serotonergt syndrom? Vad är det som händer i CNS?

A

Med serotonergt syndrom menas en kraftig överaktivitet i den serotonerga neurotransmissionen i CNS och den symtomatologi detta medför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Hur behandlas ett serotonergt syndrom?

A

Sätt ut lm och förflytta till IVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Vad ger man för patientinformation i samband med insättning av ett antidepressivt lm?

A

Varför har pat ordinerats ett AD läkemedel
Latenstid innan effekt
Biverkningar
AD läkemedel är ej beroendeframkallande. Skall tas regelbundet – inte vb som paracetamol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Hur ska man tänka vid val av AD-preparat?

A

Pat’s ev. tidigare behandlingsutfall, depressionsdjup/ allvarlighetsgrad, biverkningsprofil (pats biverkningskänslighet), toxicitet (OBS ev suicidrisk), planeras långtidsbehandling (compliance)
OBS ge inte enbart AD till bipolära patienter, RISK FÖR MANI
Kanske ECT–behandling i stället

Antidepressiva, preparatva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Vad är målet med AD-beh och hur länge ska man beh?

Hur sätter man ut AD?

A

Behandlingstid: uppnå total remission, beh sedan i 6 mån - 1 år. Minska risk för återfall.
Se till att få effekt. Sedan trappas den ut. Vid plötslig utsättning får man utsättningsbesvär. Smyga ut. Uppleva gå på bomull, blixtrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Bipolaritet kan beh med principiellt 3 olika lm, vilka?

A

Li
Antiepileptika
Atypiska neuroleptika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Förstahandsval för beh av bipolär sjd är Litihum.
Hur doseras läkemedlet?
Hur är det terapeutiska fönstret? -> Implikationer?
Biverkningar Li?

A

Doseras med ledning av serumkoncentration (0.4 – 0.8) mätes på morgonen 12 h efter senaste dos. Elimineras linjärt. Smalt terapeutiskt fönster. Viktigt att kontrollera S-Li regelbundet. Biverkningar: polydipsi, polyuri, tremor, viktökning, hypothyreos (långsiktig biverk), ödem, diarre, muskelsvaghet, trötthet, affektiv utslätning. Ofta dosberoende (dock ej hypothyreos). Litiumintox S-Li > 1.2 – 1.6 (exempelvis hos dehydrerad patient).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Tecken på Li-intox?
S-konc vid intox?
När kan en intox uppstå?

A

Litiumintox S-Li > 1.2 – 1.6 (exempelvis hos dehydrerad patient). Cerebrala: slöhet, apati, status epilepticus Cerebellära: nystagmus, ataxi, dysartri. Striatala: choreatiska rörelser, grovvågig tremor. Neuromuskulära: Muskelsvaghet. Renala: Anuri
En intox kan uppstå vid medveten intoxikation men också vid alla tillfällen som derangerar salterna i kroppen, Li är ju en jon, så vid dehydrering, kräkning, ge, svettning - solsemester

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

Li är ju förstahandsbeh vid bipolär sjd. Vilka andra mediciner interagerar lm med?
Någon annan situation då man ska tänka till?

A

Interaktion med NSAID, ACE-hämmare, Diuetika (fra thiazider) – minskar litiumclerance (kan alltså leda till stigande S-Li). Neuroleptika kan ge reversibelt neurotoxiskt syndrom (konfusion, desorientering, feber, extrapyramidala biverkningar).
OBS Graviditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Nämn några första generationens (gamla/typiska) neuroleptika.

A
  1. Högdos: Levomepromazin (Nozinan), Hibernal

2. Lågdos: Haloperidol (Haldol), zuklopentixol (Cisordinol), Perfenazin (Trilafon), Lupentixol (Fluanxol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Nämn några andra generationens (nya/atypiska). Ange också spec biverkningar.

A

Olanzapin (Zyprexa), Risperidon (Risperdal), Quetiapin (Seroquel), Paliperidon (Invega), Ziprasidon (Zeldox), Sertindol (Serdolect), Aripiprazol (Abilify), Klozapin (Leponex) - agranulocytos!!, Loxapin (Adasuve)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Några atypiska neuroleptika kan verka stämningstabiliserande och användas i beh mot bipolär sjd. Vilka?

A

Olanzapin (Zyprexa), Quetiapin (Seroquel), Aripriprazol (Abilify)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Vilka antiepileptika kan användas stämningsstabilserande vid bipolär sjd?

A

Valproat (Ergenyl)
Lamotrigin (Lamotrigin, Lamictal)
Karbamazepin (Tegretol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Vilka lm-grupper med exempel kan användas som anxiolytika?

A
A: SSRI, SNRI
B: Buspiron (Buspar)
C: Pregabalin (Lyrica)
D: Benzo - valium, sobril, stesolid etc
E: Klometiazol (Heminevrin), F: Antihistaminer: theralen, Atarax, Lergig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

På vilka grundpelare vilar dopaminhypotesen vid schizofreni?

A

Parkinsons sjukdom - LDOPA, Amfetaminpsykos - frisätter DA, Neuroleptika hjälper.
Pekar på att DA har en viktig roll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Vad gör Ketamin som kan vara rel för depression?

A

Blockar NMDA-receptorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Neuroleptika kan ge extrapyramidala biverkningar. Exemplifiera!

A

AKUT DYSTONI: nackmuskulatur spänns, tungan vrider sig snett, kuslig stelhetsupplevelse, kommer kort tid efter. Undvikas till varje pris. Måste ge antikolinerg injektion, biverk försvinner momentant, det är också diagnostiskt. Pga balans mellan dopaminsystemet och antikolinerga. AKATISI: kan ej sitta stilla, reser sig, rastlösa i sinnet. PARKINSONISTISK RÖRELSEHÄMNING. TARDIV DYSKINESI: stereotypa munrörelser, tungan åkter ut och in, kan bli irreversibel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Vad finns det för biverkningar av neuroleptika?

A

Akut dystoni, akatisi, parkinsonistisk rörelsehämning och tardiv dyskinesi (EPS). Dessutom malignt neuroleptikasyndrom (som liknar serotonergt syndrom -> IVA) och ”Zombie-effekt” (“emotionell parkinsonism).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Ibland säger man att symptomen vid schizofreni kan likna dem biverkningar man får av neuroleptika. Så att det kan vara svårt att skilja det ena från det andra. Vilka schizofreni-symptom kan likna biverkningar?

A
Ångest / rastlöshet
Kataton rörelsehämning
Stereotypi
Akut letal katatoni
Kombination av negativa symtom

Biverkningar av neuroleptika, I

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Vad kan Clozapin ge för biverkningar?

A

Agranulocytos, viktökning/dm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

Vilket neuroleptikum kan ge förlängd QTc-tid?

A

Ziprasidon (Zeldox)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Vilka biverkningar kan olanzapin ge?

A

Viktökning, dm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Pat på neuroleptika med förlängd QTc-tid, vilket?

A

Ziprasidon (Zeldox)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Pat på neuroleptika med agranulocytos, vilket?

A

Klozapin (leponex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Pat med neuroleptika som gått upp i vikt/fått dm, vilket/vilka?

A

Klozapin (Leponex), olanzapin (Zyprexa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Dopaminhypotesen och dopaminets olika banor.

Berätta om vad som händer om man blockerar de olika banorna.

A

D2-blockad av den:
Mesolimbiska banan: motverkar positiva symptom
Mesokortikala banan: förstärker negativa symptom
Nigrostriatala: ger extrapyramidala biverkningar
Tubuloinfundibulara: ger prolaktinstegring, galactorré, sek amen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Hur behandlas extrapyramidala biverkningar av neuroleptika?

A

Akut dystoni: Injektion av antikolinergt preparat (biperiden, Akineton®, 2.5 – 5 mg i.m.). Parkinssonism: Dossänkning, antikolinergt preparat, orfenadrin, Disipal®. Akatisi: Dossänkning, antikolinergt preparat, betablockad, bensodizepiner. Tardiv dyskinesi: Dossänkning – byte till Leponex (Klozapin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

När t ex kan ett malignt neuroleptikasyndrom inträffa?

Symptom på ett sådant?

A

Vid insättning eller dosökning av neuroleptika.
Mutism/Stupor +
Muskelrigiditet ++
Feber ++
Agitation, konfusion, svettning, takycardi och labilt blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Ett malignt neuroleptikasyndrom kan likna ett annat tillstånd, vilket? När kommer det? Vilka är symptomen?

A

Akut letal katatoni. Komplikation till psykisk eller somatisk sjd.
Stupor/mutism ++
Muskelrigiditet +
Feber ++
Agitation, konfusion, svettning, takykardi och labilt blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Hur behandlas ett malignt neuroleptikasyndrom?

A

Sätt ut neuroleptika. Ev ECT. Bromokriptin (DA-agonist vid PD). Dantrolen (muskelrelaxantia). IVA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Klozapin. Hur är det med EPS? Risker med Klozapin?

Vilka receptorer påverkar Klozapin?

A

ger aldrig extrapyramidala biverk, risk neutropeni. blodprov tas regelbundet. man kan gå upp i vikt, få dm2. Beh en psykotisk parkinssonpat med detta, 15 mg kanske. Klozapin är en med som påverkar väldigt många receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Vad ger man till en psykotisk PD-pat? Dos?

A

Klozapin, 15 mg kanske.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Vilket neuroleptika har bäst antipsykotisk effekt?

A

Klozapin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Ibland pratar man om “tredje generationens neuroleptika”. Nämn ett sådant preparat. Hur verkar den?

A

Aripriprazol (Abilify). En partiell D-blockerare, blockerar så att dopamin ej kan sätta sig på receptorn, men har i sig en svagare stimulerare. “Dopamin-stabilizer”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Hur behandlas akut dystoni och parkinssonism tfa neuroleptika?

A

Antikolinergika (Biperiden (Akineton®), Trihexyfenidyl (Pargitan®))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

Hur verkar nyare neuroleptika generellt?

A

De ger en svagare D2 blockad och blockerar även andra receptorsystem. De ger en blockad även av serotonerga systemen. Serotonin hämmar vanl dopamin. Då får man en liten modulering av dopamin här, färre d-receptorer blockas och mer blir tillgängligt. De ger mindre risk för EPS. Metabola biverkningar såsom viktuppgång, stegrat blodsocker, förhöjda blodfetter och hormonell påverkan förekommer. Det är stor skillnad mellan preparaten!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

Vad ger ariprazol (Abilify) för biverkningar?

A

Det ger sällan metabola biverkningar, men kan ge rastlöshet, akatisi och illamående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q
Vilket lm ger bäst antipsykotisk effekt?
Vilka receptorer verkar det på?
Ger det EPS?
I vilket läge väljer man det? 
Biverkningar?
A

Klozapin (Leponex)
Dirty/rich drug, har effekt på nästan alla kända receptorer
Mindre EPS
Tredjehandspreparat bl a pga risk för agranulocytos
Metabola biverkningar - dm/viktuppgång, och agranulocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

Vad är Loxapin (Adasuve)?
Indikation?
Beredningssätt? Tillslagstid?

A
Nya neuroleptika.
Indikation mild-måttlig agitation 
Inhalationsbehandling, snabbverkande  
Kräver frivillig medverkan  
På väg att introduceras 
Försiktighet vid astma, KOL
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q

Svåra biverkningar av neuroleptika som alla neuroleptika har?

A

Malignt neuroleptika syndrom: livshotande men sällsynt. Yttrar sig som hypertermi, rigiditet, medvetandepåverkan, autonom instabilitet (takykardi, instabilt blodtryck mm) MEWS! Övriga biverkningar: tardiv dyskinesi, kardiell arytmi – påverkan QT-tiden, ökad risk för stroke hos äldre. Risker: manligt kön, snabb höjning, höga doser, dehydrering. Seponera - vätska - benzo. Iva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

Vad finns det för akutbehandling med neuroleptika?

A

Gamla: • haloperidol (Haldol®) – inj im, flytande
• zuklopentixol (Cisordinol-Acutard®) – inj im
Nya:
• aripiprazol (Abilify®) – inj im
• olanzapin (Zyprexa®) – inj im eller munsönderfallande (Zyprexa Velotab®)

• Loxapin (Adasuve) Inhalation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q

Vid en psykiatrisk situation ska man inte ge neuroleptika.
Vilken?
Varför?
Vad ska man ge istället?

A

CAVE neuroleptika och centralstimulantia.

Vid okänd/misstänkt drogutlöst psykos ska man ej ge neuroleptika. Risk för blodtrycksfall. Ge benzo!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

Neuroleptika i depå?

A

Injektion intramuskulärt: Gamla – lågdos: haloperidol (Haldol depot®), perfenazin (Trilafon dekanoat®), flupentixol (Fluanxol depot®), zuklopentixol (Cisordinol depot®)
• Nya: risperidon (Risperdon Consta®), olanzapin (Zyphadera®), paliperidon (Xeplion®)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

Sammanfattande reflektion kring gamla vs nya neuroleptika?

A

Sammanfattning: ibland mot ångest, oftare mot mani.
Gamla: bra effekt på positiva symptom, ger mer negativa symptom, risk för EPS
Nya: ger EPS men mindre än gamla, modulerar dopaminnivåer, mer metabola biverkningar, bättre effekt på negativa symptom
Välj efter deras biverkningsprofil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

Vad brukar man säga att brist på serotonin vs dopamin ger för symptom?

A

serotonin - ångest, oro, äckel, nedstämdhet

dopamin/NA - energifattigdom, avsaknad av glädje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

När ska man se effekt av AD?

Hur länge ska man hålla på med AD? Noggrannt.

A

Man ska se effekt efter 2-3 veckor, på en adekvat dos. Trappa upp långsamt - först efter titrering + 2-3 veckor effekt. Man ska vara helt symptomfri i 6 månader första gången man får en depression. Andra gången 1 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q

Det här med ökad ångest vid insättning av AD, vad kallas det och vad är teorin bakom?
Åtgärder?

A

Vid insättning kan man få paradoxal ångeststegring - mår sämre. Hämningen i en depression släpper innan nedstämningen. Sedan får de energi att agera på sin nedstämdhet - teorin bakom. Man kan få ge dem något - benzo under insättningen. Information om detta ffa. Trappa in det långsammare - de vänder sig till sjukvården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

Biverkning av Citalopram?

A

Man kan få förlängd QTc-tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

Vanliga (lätta) biverkningar av SSRI?

A

Paradoxal ångest första 1-2 veckorna.

Illamående, sömnsvårigheter, sexuella biverkningar, ökad svettning, huvudvärk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

Svåra biverkningar av SSRI?

A

Hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet, ökad QT-tid, osteoporos, fallrisk. Serotonergt syndrom: kombination av flera serotonerga läkemedel. Karakteriseras initialt av illamående, kräkningar, svettning, oro och rastlöshet. Därefter kan konfusion, hypertermi, muskelrigiditet, tremor, hyperreflexi och kramper utvecklas. Risk finns för andningsdepression och arytmier samt rabdomyolys med njursvikt. Flera likheter finns med malignt neuroleptikasyndrom. Sällsynt men potentiellt mycket allvarligt. Observera andra läkemedel som har serotonerg aktivitet! tex TRAMADOL, Linezolid (antibiotika), centralstimulerande narkotika, Johannesört. Seponera med och till IVA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

Det gäller utsättning av SSRI. Hur vanligt är utsättningssymptom? -> implicerar? Vanliga symptom?
Prognos utsättningssymptom?
Åtgärd om outhärdliga?

A

Utsättningssymptom är vanliga i samband med uttrappning. Informera patienten. Sömnstörning, huvudvärk, instabilitet, GI-symptom, återinsjuknande. Självbegränsande, några veckors besvär. Vid outhärdliga symptom höjer man dosen igen och trappar långsammare ett alternativ är att byta till ekvipotent dos i Fluoxetin eftersom det har längre halveringstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

Om man ska byta över från SSRI till SNRI pga otillräcklig effekt, hur gör man då?

A

Man saxar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
182
Q

Kan man konc-mäta något AD?

A

Ja, man kan konc-mäta SNRI, iaf Venlafaxin. Detta gör man vid misstanke om långsamma metaboliserare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
183
Q

Vad för biverkningar kan SNRI ge?
Implikation?
Utsättningssymptom?

A

Serotonerga och noradrenerga.
Följ blodtrycket! - det brukar kunna bli högt på Venlafaxin
Utsättningssymtom kan bli plågsamma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
184
Q

Tetracyklika med ett annat namn? Och vad står detta namnet för?

A

NaSSa. Noradrenergt och Specifikt Serotonerg alfa-2-adrenoreceptor antagonist, blockerar 5-HT2, 5-HT3 och alfa-2-(auto)receptor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
185
Q

Med Venlafaxin kan man få lite olika effekter på olika transmittorsubstanser, beroende på dos. Berätta.

A

100 mg SA
150 NA
300 DA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
186
Q

Mirtazapin (Remeron) används ju dels som hypnotika och dels som AD. Effekten anses ju vara dosberoende. Vilka doser ska vi ge för att inducera det ena eller det andra?

A

15 mg antihistamin effekt - sömn

30 trött med antidepressiv effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
187
Q

Bra lm att ge vid cannabisabstinens?

A

Mirtazapin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
188
Q

Mianserin (Tolvon) är ju en gammal Tetracyklika/NaSSA.

Vad är dåligt med den?

A

Den är kardiotoxisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
189
Q

Vad finns det för biverkningar av tetracyklika (NaSSa)? Mirtazapin, Mianserin.

A

Framförallt viktuppgång. Somnolens, yrsel, mindre risk för sexuella biverkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
190
Q

Hur verkar tricyklika?
AD-effekt?
Biverkningar? -> implikationer?
Toxicitet?

A

Egentligen SNRI med olika affinitetsgrad för olika transmittorsystem, verkar ffa genom att blockera transportmekanismen tillbaka till presynapsen. God antidepressiv effekt (fung mot svår ued och tvång) men svåra biverkningar och man måste koncentrationsmäta. Antikolinerga: muntorrhet, obstipation, ackomodationsstörning, miktionsstörning. Serotonerga: ökad ångest initialt, illamående, sömnsvårigheter, ökad svettning, sexuella biv. Noradrenerga: sömnbesvär, huvudvärk, yrsel, takykardi, hypertension. Toxiska vid överdos!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
191
Q

Vad används NRI till?

Biverkningar?

A

Edronax till ued. Strattera till ADHD.

Biverkningar – noradrenerga: obstipation, insomnia, takykardi, hypertension, yrsel, huvudvärk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
192
Q

Biverkningar av NDRI?

A

Sömnbesvär, minskad aptit, huvudvärk, hypertoni, magbesvär, illamående, muntorrhet.
Mindre frekvens av sexuella biverkningar och viktuppgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
193
Q

Hur är det med användandet av MAO-I nuförtiden?
Biverkningar?
Risker?

A

Används ej längre i större utsträckning pga bred biverkningsprofil men kan fortfarande fås på licens. moklobemid (Aurorix®)- den enda som ej kräver licens. Biverkningar: serotonerga och noradrenerga, högre risk för serotonergt syndrom och hypertensiva kriser än andra antidepressiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
194
Q

Hur verkar centralstimulantia (lm)? Vad finns det för centralstimulantia att välja på?
Biverkningar?

A

Behandling av ADHD. Ökar frisättning och motverkar återupptag av noradrenalin och dopamin. Metylfenidat (Concerta®, Ritalina®, Medikinet®, Equasym®). Amfetamin – licens (Metamina®). Lisdexamfetamin (Elvanse). Biverkningar - sömnsvårigheter, puls och blodtryckshöjning, viktnedgång, huvudvärk, magvärk, tillväxthämning, beroende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
195
Q

Hur verkar Lithionit? I detalj.

A

Membranstabiliserande - Na, K, monoaminerna påverkas först sekundärt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
196
Q

Biverkningar av stämningsstabilserande anti-ep?

A

Trötthet, yrsel, viktuppgång, leverpåverkan, allvarliga hudbiverkningar (Steven-Johnsson) mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
197
Q

Vad kan man ge för beh till en gravid kvinna med bipolärt syndrom?

A

ECT?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
198
Q

Vad är Buspar?
Indikation?
Effekt när?

A

Buspiron (Buspar®) – partiell agonist på pre- och postsynaptiska 5-HT1A receptorer + nedreglerar 5-HT2 receptor.
Anxiolytika
Effekt efter 1-2 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
199
Q

Biverkningar av benzo som anxiolytikum?

A

Trötthet, muskelsvaghet

Narkotikaklassade pga beroendeframkallande egenskaper – abstinens (som alkohol, ”torrsprit”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
200
Q

Nämn en kortverkande benzo

A

Oxazepam (Oxascand, Sobril)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
201
Q

Nämn en långverkande benzo

A

Iktorivil

Diazepam (Stesolid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
202
Q

Indikation Klometiazol (Heminevrin)?
Verkningsmekanism?
Biverkan? -implicerar?

A

Anxiolytikum
- via GABA, effekt liknar bensodiazepiner men mer svårdoserat
(hypersalivering, ger hypotoni därför försiktigt hos dementa m agitation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
203
Q

Akut beh med anxiolytika - när?
Vad ges?
Hur?

A

I samband med agitation kan det vara indicerat med injektion av anxiolytika, ibland får den ges på tvång(pat måste vårdas enl LPT och en överläkare måste ha fattat intagningsbeslut).

  • Klonazepam (iktorivil) ges im
  • Diazepam (Stesolid) im el iv (mindre biotillgänglighet) men används tex vid abstinens och EP. Även sup.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
204
Q

Vilka är de tre kriterierna för LPT enligt #3?

Räkna upp dem bara.

A
  1. Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. 2. Har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård -Psykiatrisk vård är absolut nödvändig och det finns ingen annan möjlig vårdform. 3. En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. (Eller pat är mkt ambivalent.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
205
Q

Vilka får utfärda ett vårdintyg?
Vad ingår att man ska göra?
När får ett vårdintyg utfärdas?

A

Utfärdas av legitimerad läkare (utan krav på specialistkompetens). Träffa pat, bedöma, under mötet ha uppe frågan om vård, sjukhus etc, undersöka.
Får bara utfärdas i anslutning till undersökningen
Skall utfärdas på särskild blankett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
206
Q

När man utfärdar ett vårdintyg ska man kryssa i lite olika rutor. Vilka olika rutor finns det och när ska man kryssa i vilken?

A

4§ vanlig LPT
11§ konvertering LPT
5§ ”akut” LRV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
207
Q

När man skriver under ett vårdintyg, och när man beslutar om detta. På vilka skäl intygar man att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda?

A

På sannolika skäl intygar man att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
208
Q

Ett vårdintyg har författats. Vad är nästa steg i en intagning?

A

Pat transporteras till den vårdinrättning där vården ska ske.
Vanligtvis psykakut. Ev med polishandräckning eller i ambulans. Eller möjligen, möjligen sjukresa, med medresenär. Man kan inte bara skicka pat med ett intyg i handen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
209
Q

Ett vårdintyg har författats, pat har transporterats till den vårdinrättning (i detta fallet psykakut) där vården ska ske. Vad är nästa steg?

A

Ett kvarhållningsbeslut fattas. Kan fattas av underläk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
210
Q

Vad innebär ett kvarhållningsbeslut?

A

Kvarhållningsbeslut enligt 6§ innebär att en patient får, sedan vårdintyg har utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts.
Kvarhållningsbeslutet är ett formellt och praktiskt beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
211
Q

Hur länge gäller ett kvarhållningsbeslut?

A

24h från ankomst till vårdinrättningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
212
Q

Får man fatta ett kvarhållningsbeslut på sitt eget vårdintyg?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
213
Q

Vi har fattat ett kvarhållningsbeslut. Vad är nästa steg i en intagning?

A

Man avgör om det finns sannolika skäl för LPT genom att fatta ett intagningsbeslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
214
Q

Vem får fatta ett intagningsbeslut?
Kan den som skrivit vårdintyget fatta ett intagningsbeslut? Varför/varför inte?
Hur gammalt får vårdintyget max vara för att man ska kunna fatta ett intagningsbeslut?
När måste intagningsbeslutet fattas?

A

Specialistläkare i psykiatri.
Nej.
Av rättsäkerhetsskäl ska det vara en 2-läkarprövning.
Vårdintyget får vara max 4 dagar.
Inom 24h sedan ankomst till vårdinrättningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
215
Q

Vem, återigen, fattar ett intagningsbeslut?
Vad måste man göra för slags bedömning för att fatta ett intagningsbeslut?
När måste intagningsbeslutet fattas? I tid.

A

Chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med uppdrag från chefsöverläkaren.
Självständig bedömning av patienten.
Tvåläkarprövning.
Inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
216
Q

När ett intagningsbeslut enligt LPT har fattats, vad ska pat få för information då?

A

En patient skall, när intagningsbeslut enligt LPT har fattats, ges tydligt information om 1. att vården ges enligt LPT och kort vad det innebär 2. att patienten har rätt att överklaga intagningsbeslutet till Förvaltningsrätten, att det inte är svårt att överklaga, att det inte kostar något att överklaga, att man får gratis advokathjälp i förhandlingen och att sjukvården kan hjälpa till med själva överklagandet 3. att patienten har rätt till en stödperson, som utses från patientnämnden samt 4. att patienten har rätt att överklaga vissa andra beslut dock inte gällande själva behandlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
217
Q

Vad är konvertering enligt LPT 11#?
Vad ska vara uppfyllt för att fatta detta beslut?
Hur går det till?

A

En övergång från frivillig psykiatrisk slutenvård till sluten psykiatrisk tvångsvård. De tre grundkriterierna samt: patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Med skada menas främst fysisk skada men också psykiska lidanden som personer i patientens omgivning kan riskera att utsättas för t.ex. hot och trakasserier. Däremot avses inte skada på egendom eller annan ekonomisk skada. Vårdintyg (leg. läkare)(obs! ruta 4) + intagningsbeslut inom 24 timmar (chöl) + information till patienten + snabb kommunikation med Förvaltningsrätten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
218
Q

Vad ska vården enligt LPT innehålla?

A

En vårdplan skall upprättas snarast efter det att patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen skall ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården skall uppnås och för att resultaten av dessa insatser skall kunna bestå. Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt skall samråd ske också med dennes närstående. Chefsöverläkaren skall undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten. Så långt det ör möjligt skall detta ske i samråd med patienten. 17§ I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med patientens närstående, om det inte är olämpligt. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Behandlingsåtgärderna ska anpassa till vad som krävs för att uppnå syftet med tvångsvården enligt 2 § andra stycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
219
Q

Vad finns det för tvångsåtgärder enligt LPT att tillgå?

A

Låst avdelning, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning, medicinering, fastspännning, avskiljning, kontroll av försändelser, inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, omhändertagande (och ev. förstörande eller försäljning) av viss egendom, i undantagsfall andra åtgärder t.ex. ECT, sondmatning, behandling av somatisk sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
220
Q

När man fattat beslut om en intagning enligt LPT och pat är på sjukhus - Vem fattar beslut om fortsatt tvångsvård? Hur? När?
Och sedan?
Och sedan?

A

Beslut om fortsatt tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten efter ansökan från chöl efter 4 veckor från intagningsbeslut, efter 4 månader efter intagningsbeslut och därefter var 6:e månad. Om chöl missar att ansöka upphör tvångsvården!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
221
Q

När ska tvångsvård upphöra?

A

När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård, ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
222
Q

Vid LPT har ju pat rätt att överklaga. Till vem? När i tid? Och gällande vilka beslut? Vilka beslut kan man ej överklaga?

A

Patienten har rätt av överklaga till Förvaltningsrätten och få sin sak prövad inom 8 dagar när det gäller: Intagningsbeslut. Avslag på begäran att tvångsvården skall upphöra. Avslag på begäran om permission. Beslut om vissa begränsningar. Beslut om permissionsvillkor. Beslut om återkallande av permissionstillstånd. Man kan inte överklaga vilken vård man får - sondmatning, medicin osv. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av doktorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
223
Q

Vad innebär öppen psykiatrisk tvångsvård?

A

De tre kriterierna: APS + (viktigt:) behov av särskilda villkor (t ex ta sin medicin regelbundet, infinna sig på psykiatrisk mottagning då och då, avhålla sig från alkohol droger) för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård + motsätter sig vården m.m. Alltid sluten psykiatrisk tvångsvård först. Samordnad vårdplan (landsting + kommun + ev. ytterligare aktörer). Beslut av Förvaltningsrätten. Vissa möjligheter att återinta för sluten psykiatrisk tvångsvård. Det vanligaste är att det handlar om en pat med psykossjd som ej vill ta sin medicin. Behöver bo på vårdhem, har missbruk etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
224
Q

Vad innebär en allvarlig psykisk störning? Vilka tillstånd innefattas i detta begrepp?

A

APS är ett juridiskt begrepp. Innefattar tillstånd av psykotisk karaktär (oavsett etiologi) dvs. tillstånd med STÖRD VERKLIGHETSUPPFATTNING och med symtom av typen vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, förvirring. Eller allvarliga depressioner med självmordsrisk. Eller svårartade personlighetsstörningar t.ex. med impulsgenombrott av psykoskaraktär eller extremt tvångsbeteende. Eller missbruk med psykostillstånd, allvarligt förvirringstillstånd, svårartat abstinenstillstånd. Eller allvarlig akut kris med allvarliga suicidtankar. Den gemensamma faktorn är hur som helst den störda verklighetsuppfattningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
225
Q

Rättpsykiatri består av grovt sett två delar, vilka? Och vilka står för respektive?

A
  1. Utredande (Rättsmedicinalverket)

2. Rättspsykiatrisk vård (landsting)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
226
Q

Hur är den juridiska händelsekedjan vid brott?

A

gärning -> häktning -> (#7 liten sinnesus) -> huvudförhandling -> (RPU ett kriterium är att det ska finnas fängelse i straffskalan) -> dom -> påföljd -> fängelse eller LRV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
227
Q

Vilka utför #7-us, den “lilla sinneus”?

A

Läkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
228
Q

Vad innebär RPU (“stor sinnesus)?
Vilka gör den?
Hur lång tid tar den, osv?

A

Rättsmedicinalverket, fyra veckors vistelse (för häktade) Omfattande multidisciplinär teamutredning •  Medicinsk-psykiatrisk utredning (psykiatrisk och somatisk diagnostik) •  Psykologutredning (begåvning, kognitiv funktion, personlighet) •  Socialutredning (livshistoria, referenser, social funktionsnivå) •  Omvårdnadsutredning (observation: symtom, social funktionsnivå) Slutprodukt: Rättspsykiatriskt utlåtande och fyra delutredningar 600 per år, 50% rekommenderas rättspsykiatrisk vård. Domstolen följer i 98%. 5% av RPU granskas av Socialstyrelsens rättsliga råd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
229
Q

Vad brukar man säga karakteriserar pat inom rättspsykiatrisk vård?

A

The tripply troubled:
Psykisk sjukdom – Missbruk - Våldsamma.
Och i tillägg: funktionshinder, traumatiserade, somatisk översjuklighet, bristande formell utbildning, bristande arbetsförmåga, social isolering och utsatthet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
230
Q

När ska en orosanmälan göras?

A

Anmälningsskyldigheten inträder redan vid misstanke om att något förhållande föreligger som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd: fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning, fysisk försummelse, bristande omsorg, psykisk försummelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
231
Q

I vilken form ska en anmälan till socialtjänsten göras?

A

Skriftligt. Kan kompletteras med att man muntligt tar kontakt direkt om det anses behövas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
232
Q

Orosanmälan. Hur görs det?

A

I ett akut skede kan anmälan göras muntligt till socialtjänsten. Muntlig anmälan kompletteras snarast med skriftlig information till berörd socialtjänst. Den skriftliga anmälan skickas till socialtjänsten i barnets/den unges hemkommun. Samtidigt med anmälan informeras föräldrarna/vårdnadshavarna. Under icke kontorstid kontaktas socialjouren via 112.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
233
Q

Inom neuropsykologin pratar man om principen för dubbel dissociation. Vad menas med detta?

A

Principen för dubbel dissociation = för att visa att en viss typ av specifikt funktionsbortfall föreligger bör man också kunna visa att andra, fysiologiskt orelaterade funktioner är intakta (t ex korttids- och långtidsminne).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
234
Q

Inom neuropsykologin pratar man om validitet och reabilitet. Berätta!

A

De flesta test inom klinisk neuropsykologi – utvecklade för andra syften. Senare upptäckte man deras sensitivitet för för olika skador och störningar. Leder till frågor om testen verkligen mäter det vi tror de mäter (ex EF-test). Korrelation med ”verkligt utförande” viktigt -ekologisk validitet! Vi vill också veta hur tillförlitliga och stabila patienternas testresultatet är (reliabilitet)– viktigt vid t ex behandlingsutvärdering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
235
Q

Vad är neuropsykologens uppdrag?

A

Del i teambaserad diagnostisk undersökning: individualiserad beskrivning av patientens funktioner (betydelse för symtom, sårbarhet, prognos) • behandlingsuppföljning • underlag för habiliterings-/ rehabiliteringsinsatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
236
Q

Vad för förmågor testas i basbatteriet inom neuropsykologin?

A

Perceptionsförmåga, verbal förmåga, visuokonstruktiv förmåga, uppmärksamhet/arbetsminne, verbalt episodiskt minne, visuospatialt episodiskt minne och executiva funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
237
Q

Vad menas med executiva funktioner?

A

Kopplade till intakt frontallob. Förmåga att hantera nya uppgifter/situationer, som kräver förmåga till planering etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
238
Q

Vad är stress-sårbarhetsmodellen?

A

Orsak arv och/ eller miljö. Sambandet mellan stressorer (tidiga upplevelser, bemötanden, livshändelser och beakta aktuell livssituation) och sårbarhet (arv, förvärvad) samt sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
239
Q

Vilken teori ligger till grund för PDT?

A

• Tidiga trauma och konflikter: ”förbjudna” drifter (sexualitet, aggressivitet). • Blir omedvetna med hjälp av förvarsmekanismer. • Omedvetna konflikter orsakar ångest. • PDT ger insikt om omedvetna, bortträngda konflikter och känslor, vilket leder till ångestreduktion och möjlighet att hantera dessa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
240
Q

Triangeln i PDT, hur ser den ut?

A

Nutid - aktuella relationer
Dåtid - föräldrar, andra relationer under uppväxt
Terapeut

och i mitten pat

241
Q

Vilka terapier har evindens vid lätta till måttliga depressioner?

A

KBT, IPT, PDkT

242
Q

Psykoterapi med evidens för anorexia nervosa?

A

Familjeterapi, för yngre

243
Q

Psykoterapi med evidens för bulimi?

A

KBT + kostregim, IPT

244
Q

Psykoterapi med evidens för schizofreni?

A

Psykoeduktiva program, KBT (minska stress runtikring, minska hallucinos), ACT (assertive community therapy)

245
Q

Psykoterapi med evidens för bipolär sjd?

A

Psykoeduktiva program, KBT

246
Q

Psykoterapi med evidens för borderline?

A

DBT, PDT

247
Q

Alkoholberoende?

A

12-steg, KBT, IPT

248
Q

Funkar KBT mot svårare ued?

A

Ja, lika bra som med. Och ger färre återfall.

249
Q

Terapier som fungerar som prevention mot suicidalt betéende?

A

KBT, problemlösning, DBT, PDT

250
Q

Vem får kalla sig leg terapeut?

A

Krav på förkunskaper: - högskoleutbildning minimum 180 hp - psykologer, socionomer, läkare, sjuksköterskor, präster. Grundläggande psykoterapiutbildning (motsv s.k. steg 1); ger ej legitimation; alla psykologer och ST-psykiater. #Psykoterapeutexamen (= leg psykoterapeut): 90 hp (3 år - deltid); praktik, teori, handledning, egenterapi; krav för att självständigt bedriva psykoterapi; tillsyn via Socialstyrelsen. # Psykoterapihandledare

251
Q

Vad kallas sjd vid kroppsliga symptom utan kroppslig patologi?

A

Somatoforma tillstånd, alt dissociativa

252
Q

Vad är typiskt för somatoforma syndrom?

A

Många, delvis svårförsteliga symptom

253
Q

Samsjuklighet vid somatoforma syndrom?

A

depression, ångesttillstånd

254
Q

Vad är somatiseringssyndrom?

A

Karaktäriseras av multipla, återkommande och föränderliga kroppsliga spt med en duration på minst 2 år. Många sjukvårdskontakter. Många neg us-fynd. Alla delar av kroppen. Förlopp kroniskt och fluktuerande. Ofta förenat med försämrade relationer.

255
Q

Förklara den “onda cirkeln” i somatiseringssyndrom?

A

Skada/stress leder till symptomutveckling. Katastroftankar leder till undvikande eller en inre stress. Stress ger fysiologisk påverkan. Undvikande leder till sekundär dysfunktion som i sin tur leder till fysiologisk påverkan. Och så är cirkeln igång. Om det istället för katastroftankar sker en normal tolkning kan man prova att konfrontera, man får funktionsutveckling och läkning.

256
Q

Vad ska man göra med en somatiseringspat?

A

Hålla på mottagningen.
Anamnes. Undersökning. Identifiera psykiatrisk samsjuklighet (HAD). Arbeta med livsstilsförändringar. Struktur. Bilda team med någon.

257
Q

Vad kallas sjd vid kroppsliga symptom utan kroppslig patologi?

A

Somatoforma tillstånd, alt dissociativa

258
Q

Vad är typiskt för somatoforma syndrom?

A

Många, delvis svårförsteliga symptom

259
Q

Samsjuklighet vid somatoforma syndrom?

A

depression, ångesttillstånd

260
Q

Vad är somatiseringssyndrom?

A

Karaktäriseras av multipla, återkommande och föränderliga kroppsliga spt med en duration på minst 2 år. Många sjukvårdskontakter. Många neg us-fynd. Alla delar av kroppen. Förlopp kroniskt och fluktuerande. Ofta förenat med försämrade relationer.

261
Q

Förklara den “onda cirkeln” i somatiseringssyndrom?

A

Skada/stress leder till symptomutveckling. Katastroftankar leder till undvikande eller en inre stress. Stress ger fysiologisk påverkan. Undvikande leder till sekundär dysfunktion som i sin tur leder till fysiologisk påverkan. Och så är cirkeln igång. Om det istället för katastroftankar sker en normal tolkning kan man prova att konfrontera, man får funktionsutveckling och läkning.

262
Q

Vad ska man göra med en somatiseringspat?

A

Hålla på mottagningen.
Anamnes. Undersökning. Identifiera psykiatrisk samsjuklighet (HAD). Arbeta med livsstilsförändringar. Struktur. Bilda team med någon.

263
Q

Går det att göra en riskbedömning om farlighet inom psykiatrin?

A

Riskbedömningar inom psykiatrin kan, bättre än slumpen, förutsäga manliga patienters framtida benägenhet att begå våldshandlingar i samhället.

264
Q

Hur hög kan precisionen för riskbedömningar gällande farlighet vara, inom psykiatrin?

A

Precisionen kan förväntas vara högst 70-75 procent.

265
Q

Är psykiskt sjuka människor farliga?

A

Cirka 5 procent av våldsbrott i Sverige har begåtts av personer som vårdats för psykossjukdom. Cirka 1 procent av befolkningen i Sverige lider av psykossjukdom. Riskökningen beräknas till mellan två och sex gånger för män och mellan två och åtta gånger för kvinnor. Psykossjukdomen i sig eller andra associerade faktorer (t.ex. fattigdom, missbruk, personlighetsstörningar, begåvningshandikapp)?

266
Q

Vad är det viktiga vid en riskbedömning inom psykiatrin?

A

Det viktiga med en riskbedömning är inte prediktion utan prevention.

267
Q

Hur bedöms “farlighet”?

A

Kliniska bedömningar: Enskild bedömare utifrån utbildning, erfarenheter och kunskaper om viktiga omständigheter i det enskilda patientfallet. Instrumenterade bedömningar: Explicit modell där förutbestämda risk- och skyddsfaktorer vägs samman enligt ett i förväg upprättat system. VRAG (violence risk appraisal guide)

268
Q

Ett riskbedömningsinstrument som används mkt inom rättspsykiatrin?

A

HCR-20

269
Q

Vad finns det för specifika riskhöjande faktorer?

A

Paranoida tolkningsmönster. Empatistörning. Identifierat offer (varningsklocka). Starkt uttalad svartsjuka. Imperativ rösthallucinos. Dissociation. Missbruk. ”Nothing to loose” (på samhällets botten).

270
Q

Hur kan man värdera risken för våld på kort sikt?

A

Med Bröset Violence Checklist (BVC). Risk för personrelaterat våld inom närmaste dygnet från patienter med psykos-sjukdomar och som vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Faktorer: Förvirring. Irritabilitet. Bullrighet. Fysiska hot. Verbala hot. Attacker på föremål. Resultat: Ingen faktor = ingen åtgärd. En faktor = höjd beredskap. Två eller fler faktorer = åtgärd t.ex. avskiljning, extra medicin, extravak.

271
Q

Vad klassas som mani?

A

Symtom minst en vecka (eller kortare om sjukhusvård nödvändig). Abnormt förhöjt eller irritabel sinnesstämning eller målinriktad aktivitet. Dessutom minst 3-4 av följande: Förhöjd självkänsla eller grandiositet. Minskat sömnbehov. Talträngdhet. Tankeflykt. Lättdistraherad. Ökad målinriktad aktivitet eller motorisk rastlöshet. Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser. (Psykosnära symptom med megalomani kan också förekomma) Funktionsnedsättningen är allvarlig.

272
Q

Vad klassas som hypomani?

A

Symtomen varat i minst 4 dagar. Onormalt förhöjd eller irritabel sinnesstämning. Dessutom minst 3-4 av följande: Förhöjd självkänsla eller grandiositet. Minskat sömnbehov. Talträngdhet. Tankeflykt. Lättdistraherad. Ökad målinriktad aktivitet eller motorisk rastlöshet. Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser. Funktionsnedsättningen ej lika påtaglig.

273
Q

Vad innebär Bipolär sjd typ 1?

A

Manier och depression.

För att klassas som detta krävs en mani.

274
Q

Vad är Bipolär sjd typ 2?

A

Hypomanier och depression.

1 hypoman episod och 1 depressiv

275
Q

Vad är cyclotymi?

A

Symtombild minst 2 år, halva tiden. Aldrig mer än 2 månader symtomfrihet. Hypomanier som inte uppfyller kriterierna. Depressioner som inte uppfyller kriterierna. En slags låggradig kronisk bipolär variant, man uppfyller eg inte kriterierna kring varken dep eller mani. Kritik - låter som borderline, adhd etc

276
Q

Vad är substansinducerad bipoläritet?

Vad gör man åt det?

A

Uppfyller kriterierna för en episod med stämneslägesförskjutning. Relation till intag eller borttagande av substans. Substansen kan förskjuta stämningsläget.
Ta bort SSRI/SNRI, watchful waiting. Med om nödvändigt, beror ju på situation.

277
Q

Bipolär sjd kan komma med olika specifikationer. Vilka? Exemplifiera!

A

Med ångest. Med blandade drag (mixed states). Med täta svängningar (rapid cycling). Med melankoli. Med atypiska drag. Med psykotiska symtom. Med katatoni. Med peripartum debut. Med årstidsrelaterat mönster.

278
Q

Vad tar man för anamnes vid (misstänkt) bipolär sjd?

A

Ärftlighet för psykisk sjukdom och självmord. Effekt av tidigare behandling. Förekomst av missbruk (ss typ 1). Icke-psykiatriska sjukdomar och deras behandling. Den sociala situationen. Suicidriskbedömning (30-50% gör försök, 10-15% suiciderar). Anamnes från anhöriga.

279
Q

Vad ska man diffa mot när pat är hypoman? Hur kan man göra?

A

Droger, något annat. U-tox och anhöriga t ex.

280
Q

Vad ska man diffa mot när pat är manisk?

A

Droger, akut psykos övergående psykos?

281
Q

Hur kan man misstänka bipolär sjukdom hos en patient med depression utan att patienten tidigare sökt vård för mani eller hypomani? Skillnad mellan bipolär och ued på gruppnivå?

A

Otillräckligt behandlingssvar. Fråga om stämningsläget varit onormalt förhöjt eller irritabelt i några dagar. Lågt sömnbehov.
Tidigare onset - tonår. Tydligt episodiska ued. Ökad postpartum-risk.
Mer koppling missbruk. Oftare atypiska eller psykotiska symptom. Hereditet mani. Ued oftare somatiska symptom.

282
Q

Grundstenar i behandlingen av bipolär sjd?

A

Individuell behandling. Kunskap om sjukdomen, den egna sårbarheten och hur den ska förebyggas. Patient/anhörigutbildning. Samtalsstöd. Psykoterapi om behov (KBT). ”Krisplan” -lära sig tolka varningssignaler. Kontaktperson/sjuksköterska för snar kontakt vid behov, hälsosamtal årligen, regelbunden kontroll av labvärden (ffa om litiumbehandlad). Läkemedel och provtagningsrutiner.

283
Q

Akut behandling av hypomani?

A

Säkerhetsställ god sömn. Snabbt återbesök. Hypnotika (nitrazepam). Neuroleptika (tex Olanzapine, Quetiapine, Haloperidol, Risperidol). Överväg benzodiazepiner. Kontrollera litiumkoncentrationen, justera dosen. Minska, sätt ut antidepressiva. Överväg inläggning för snabb sömnjustering. Hypomani är ej APS, om inget annat komplicerar saken.

284
Q

Akut behandling av mani?

A

Inläggning (ofta enligt LPT). Stimulibegränsning. Stämningsstabiliserare, tex Litium. Valproat (ej gravida kvinnor, försiktighet till kvinnor i fertil ålder). Antipsykotika: Olanzapine, Risperidone, Quetiapine, Haloperidol. Lugnande, sömnreglerande, tex Nitrazepam tn, Diazepam, Oxazepam. Ibland kan tvångsmedicinering bli nödvändig men då måste pat vara vårdad enligt LPT. Var noga med att vid behov ge medel mot extrapyramidala symtom (ex Biperiden). Sätt ut (eller minska) antidepressiva. (Överväg ECT).

285
Q

Profylatisk beh Bipolär sjd?

A

Litium (tänk på biverkningar, regelbundna blodprovskontroller, compliance). Gold standard vid typ 1. Antiepileptika: Valproat om ffa profylax mot manier önskas. Lamotrigin om ffa profylax mot depression önskas. Antipsykotiska läkemedel: Olanzapin (Zyprexa®), Quetiapin (Seroquel®) ffa, Aripiprazole (Abilify®).

286
Q

Vad ska man göra hos bipolär pat vid vätskebrist?

A

Om Lithionit - risk för intoxikation. Ta Litium-prov som mäter konc.

287
Q

Vad ska man tänka på som läkare till en bipolär pat?

A

Vikten av att sova! Vikten av att motivera. Anhöriga. Risker med vätskebrist vid Litium.

288
Q

Hur behandlas, sammanfattningsvis en manisk episod, läkemedelsmässigt?

A
  • läkemedelsbehandling med neuroleptika

* läkemedelsbehandling med litium

289
Q

Hur behandlas en depressiv episod hos en pat med Bipolär sjd?

A

Kombinationsbehandling med antidepressiva + antiepileptika eller antipsykosmedel.

290
Q

Hur beh bipolär sjd på sikt, sammanfattningsvis?

A

Läkemedelsbehandling med litium. Kompletteras med KBT, patientutbildning och närståendeutbildning
Kombinerat eller som alternativ: läkemedelsbehandling med antiepileptika, läkemedelsbehandling med neuroleptika

291
Q

Bipolär sjd.
Livstidsrisk?
Män vs kvinnor?
Medeldebut?

A

Livstidsrisk 0,3-1,5 %
Män=kvinnor
Medeldebut 21 år

292
Q

Etiologi Bipolär sjd?

A

Arv och miljö. Ärftlighet: (60% av monozygota tvillingar har sjukdomen, 20% har unipolär depression). Flera gener inblandade. Cyklotym personlighet? Miljö: Episoder kan utlösas bla av psykisk påfrestning- särskilt upprepad. Oregelbunden livsrytm. Sömnstörningar. Stressande livsituation. Antidepressiva. Missbruk. Bristande socialt stöd.

293
Q

Samsjuklighet Bipolär sjd?

A

Ångest, ADHD, Missbruk, Ofta obehandlade sjukdomar i andra organ

294
Q

Prognos Bipolär sjd?

A

Livslångt tillstånd. God prognos för många med rätt behandling. Frekvens av suicid cirka 10-15 %. Maniska episoder är associerade med förlust av grå substans i prefrontala cortex.

295
Q

Vilka långtidsbiverkningar är riskerna med Litium?

A

Hypotyreos, njursvikt, tremor och viktuppgång.

296
Q

Förstahandspreparat av antiepileptika vid Bipolär sjd?

Risker med detta preparat?

A

Ergenyl, Valproat - Förstahandspreparat. Teratogent, risk för polycyklisk påverkan på ovarier, leverpåverkan, blodbildspåverkan, viktuppgång, håravfall.

297
Q

Andrahandspreparat av anti-epmed vid Bipolär sjd?
Bra mot?
Risker?

A

Lamotrigin - Andrahandspreparat, främst verksamt vid
prevention mot bipolär depression. Titreras upp långsamt
pga risk för Steven-Johnson.

298
Q

När kan begäran om polishandräckning skickas till vakthavande befäl?

A
  • Om fara för livet – vem som helst kan begära
  • För vårdintygsbedömning – den som ska bedöma
  • Pat som avvikit - cheföverläkaren
299
Q

Konfusion med ett annat namn?

A

Förvirringstillstånd = konfusion = delirium = hjärnsvikt

300
Q

Prevalens konfusion hos äldre?

A

Prevalens hos äldre: inom akutmedicin ca 15 inom geriatrik och psykogeriatrik 15 – 20 % postoperativt 15 – 30 %
Förlänger vårdtiden 2 – 3 ggr och dödligheten upp till 10 ggr
Kan förebyggas och behandlas
Förväxlas med demens och förekommer ofta blandat med demens

301
Q

Vilka är ICD-10-kriterierna för konfusion?

A

a) Medvetandegrumling: uppmärksamhet, uppfattningsförmåga
b) Kognitiva symptom: minne, orientering, perception
c) Psykomotoriska störningar: hypo-, hyperaktivitet
d) Störd vakenhetsreglering
e) Emotionella symptom: ångest, apati, depression, irritabilitet, eufori

302
Q

Hur är förloppet vid konfusion?

A

Akut – subakut insjuknande. Tidssamband med utlösande faktorer. Fluktuerande med bättre och sämre perioder. Dagar till månader. Potentiellt reversibelt men betydande mortalitet och recidivrisk, beroende på etiologi och behandling.

303
Q

Predisponerande riskfaktorer för konfusion?

A

Hög ålder. Immobilitet. M > F. Stimulibortfall. Synnedsättning. Sömndeprivering. Demens. Dehydrering. Depression. Alkoholism. Krisreaktion. Metabola rubbningar. Miljöförändring.

304
Q

Vad för saker kan utlösa en akut konfusion?

A

somatisk sjukdom. psykisk sjukdom. medicinförändring. miljöförändring. separation. konflikt. sensorisk depravering. Akut somatisk sjukdom. Urinretention/ förstoppning.
Läkemedel. KAD. Abstinens. Smärta. Hyponatremi. Op (ortopediska, hjärt/lung). Anemi. Intensivvård.
Hypoxi. Huvudtrauma (stroke, blödning, tumörer).

305
Q

Ddx akut konfusion?

A

Demens

Depression

Psykoser

306
Q

Hur behandlar man akut konfusion?

A
  1. Utred bakomliggande, utlösande faktorer. Behandla sjukdom och tillstånd. Sätt ut olämplig farmaka. 2. God omvårdnad. Kontinuerlig observation. Lugn och trygg miljö. Inte massa förflyttningar. Lagom stimulering. Optimera syn och hörsel. Korrigera vätskebalans och näringsbrist. Övervaka urin/avföring. 3. Sanera mediciner som inte är livsnödvändiga (åtminstone temporärt) 4. När livshotande, bakomliggande tillstånd är uteslutna – ev. försiktig farmakologisk behandling. Kortvarigt sedativum (klometiazol). Neuroleptika (risperidon, olanzapin, haloperidol). ”Start low – go slow” Demens, depression: cholinesterashämmare, SSRI. Undvik kombinationer. Kontrollera blodtryck!
307
Q

Ett lm välkänt för att ge konfusion hos äldre?

A

Tramadol, Citalopram

308
Q

Äldre med akut konfusion. Vad kan vi ge för sömnen? Vad mot oro?

A

Zopiklon 5 mg, ett steg upp från det är Heminevrin

Mot oro - oxascand 5-10 mg

309
Q

Exemplifiera olika områden och tillstånd tillhörande dessa som kan ge akut konfusion hos äldre!

A

Hos äldre har akut konfusion ofta somatiska orsaker. Cerebralt: tumör, infektion, cvi, wernicke-korsakoff, tumör, ep, traumatisk blödning. Generellt: urinstämma, obstipation, smärta, anemi, elektrolyter, lever, njursvikt, dehydrering. Infektion: uvi, pneumoni, sepsis, encefalit, meningit. Psyk: demenser i botten, intox, psykotiska syndrom, post partum-psykos. Intox: mediciner, droger, alkohol, centralstimulantia, opiater, cannabis, benzo, kan vara ett suicidförsök, medicinbiverkan - opiater, betablockerare, antikolinergika - detrusitol för trängningsinkontinens, vissa neuroleptika, tricyc antidepp, för mkt litium, anti-ep, digitalis. Endokrin: hypoglykemi, ketoacidos, thyroidea, addisonkris, hyper-calc, hyponatremi - många äldre kan få det, alkoholister likaså - av SSRI. Andning: långvarig hypoxi. Cirkulation: arytmi, bradykardi.

310
Q

Rimlig usar att göra på äldre människa som kommer in med vad som förefaller vara akut konfusion?

A

CT-skalle
Rutinblodprover
Kanske u-tox
Odling?

Och så status såklart - hjärta, lungor, bt, mage, rns, thyroidea?

311
Q

En äldre människa som kommit in med akut konfusion - ska denne remitteras till minneskliniken?

A

Ja, det kan man göra om det finns saker som pekar på demens, tidigare eller så. Men en sådan utredning ska göras i ett lugnt skede. Länge efter att den akuta konfusionen gått över. Då kan man göra MMT och så, det är inget man slänger fram inne på avd.

312
Q

Vanl demenserna?

A

Alz
Vask
LBD och FTD

313
Q

Allmänt om självmord?

A

Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Nästan alltid ligger psykiska störningar bakom självmordshandlingar. Självmord är en gemensam möjlig slutpunkt för ett flertal psykiska störningar. Om självmordsrisken blir regelmässigt bedömd och den psykiska störningen rätt uppfattad och behandlad är självmord i stor utsträckning möjliga att förhindra.”

314
Q

På vilka indikationer kan ECT ges?

A

Svår depressiv episod, med eller utan psykotiska symtom. Svår depression med hög självmordsrisk. Terapiresistent/urakut mani.
Andra tillstånd med hög risk för dödlig utgång (deliriös mani, kataton stupor, delirium acutum, cykloid psykos, postpartumpsykos, malignt neuroleptiskt syndrom). Övriga indikationer: Mb. Parkinson, terapirefraktär OCD, terapiresistent schizofreni, smärttillstånd osv.

315
Q

Vilka är de vanligast indikationerna till ECT?

A

Depression 91%
Psykoser 6%
Mani 2%
Övrigt 1%

316
Q

Hur många av pat med svåra depressioner med hög självmordsrisk, mat- och dryckvägran eller inslag av psykotiska symptom har ECT effekt?

A

Vid svåra depressioner med hög självmordsrisk, mat- och dryckvägran eller med inslag av psykotiska symtom har ECT en överlägset snabb och god effekt. Ungefär 90% av patienter med sådana tillstånd blir återställda av ECT.

317
Q

Har ECT snabbare och större effekt än lm vid svåra depressioner?

A

Ja!

318
Q

Vad finns det för kontraindikationer till ECT?

A

Inga absoluta kontraindikationer. Instabil eller allvarlig hjärtkärlsjukdom. Aneurysm med risk för ruptur. Ökat intrakraniellt tryck. Färsk hjärtinfarkt

319
Q

Förberedelser inför ECT?

A

Somatiskt status- AT, hjärta inkl BT och puls, lungor, NL-status. Lösa tänder? Rökare? Labprover- rutinstatus (Hb, Na, K, kreat, B-glukos). EKG. Kramptröskelhöjande mediciner (bdz, antiepileptika mm) natten el dagen före ECT kryssas (helst sätts ut om det går), antidepressiva-överväg lägre dos (risk för bl a serotonergt syndrom), Li-lägsta effektiva dos (interaktion med Celocurin). Pat ska vara fastande från midnatt, får inte heller röka. Viss premedikation kan dock ges per os x-vis blodtrycksmediciner med en liten klunk vatten, inhalationer, mixt Theralen i lugnande syfte mm. Helst 2 timmar före ECT. Rökare och andra pat med mycket sekret i luftvägar kan få premedikation med Inj. Robinul (antikolinergikum) i.m. eller i.v.

320
Q

När man ger ECT-behandling kan man göra det enligt tre olika “protokoll”, vilka? Bara nämn dem.

A

ECT kan ges polikliniskt eller i sluten vård. 1)Indexserien

2) Fortsättningsserien (C-ECT)
3) Underhållsbehandligen (M-ECT)

321
Q

När ECT ges kan det ges enligt Indexserien.
Vad är det?
Syfte?
Antal beh?

A

Indexserien kan ges polikliniskt eller i sluten vård. Det är en “akutbehandling” som syftar till utläkning av episoden (6-12 beh). Ca 3g/v.

322
Q

ECT kan ges enligt fortsättningsserien. Vad är det?

Syfte?

A

Fortsättningsserien kan ges polikliniskt eller i sluten vård. 2)Fortsättningsserien (C-ECT)- efter den akuta behandlingsserien ges successivt utglesade behandlingar, för att minimera risken för återfall i den pågående episoden.

323
Q

ECT kan ges som underhållningsbehandling.
Syfte?
Hur ofta?

A

Underhållsbehandlingen kan ges polikliniskt eller i sluten 3)Underhållsbehandligen (M-ECT)- för att förebygga nya episoder. Ca 1g/4v

324
Q

Var placeras elektroderna vid ECT?

A

Elektroderna kan placeras unilateralt (temporoparietalt, icke-dominant hemisfär)- oftast, eller bilateralt (bitemporalt eller bifrontalt).

325
Q

Detaljer om ECT-beh, som jag aldrig kan tänka mig kommer på tentan?

A

Individuell kramptröskel - ge kramptröskel x 2,5-6, beroende på elektrodplacering (x2,5 BL, x6 UL). Variabler (MECTA 5000Q): 1) Pulsbredd- 0,3-1,0 ms (0,4-0,7ms). 2) Frekvens- 20-120 Hz (40-70Hz). 3) Duration- 0,5-8 s (4-6 sec, Lund 8 sec). 4) Strömstyrka- 500-900 mA (Lund 800mA). Enhet för ECT dos heter coulomb (C) = strömstyrka (A) under 1 sekund. 1A x 1s = 1 C = 1000 mC. Max 1728,0 mC.

326
Q

Hur funkar ECT-behandlingen rent praktiskt?

A

El-stimuleringen pågår ca 5-8 sekunder, epileptisk anfall av grand mal- typ pågår ca 20-40 sekunder. Det är det epileptiska anfallet som ger effekt, inte el-stimuleringen (den ger biverkningar). Under behandlingen monitoreras puls, BT, EKG och saturation kontinuerligt. Puls, BT och saturation före och efter behandlingen noteras i ECT journalen.Efter avslutat epileptiskt anfall kopplas pat igen till syrgas och ventileras tills spontanandning (1-2 min).

327
Q

Vad kallas det när det epileptiska anfallet efter ECT tagit slut?

A

Postiktal supression, GABA har kommit igång.

328
Q

Vad ger ECT för biverkningar, vanliga och ovanliga?

A

Efter ECT-behandlingen är det vanligt att pat har biverkningar i form av huvud- och muskelvärk, som kuperas framgångsrikt med paracetamol. Alla patienter har övergående minnesstörningar.
Övriga biverkningar x-vis bestående minnessvårigheter, frakturer, kotkompresioner mm är sällsynta.

329
Q

Vad för kliniska effekter kan ECT ge?

A

Antidepressiv effekt. Antimanisk effekt. Antipsykotisk effekt (främst affektiva psykoser). Stämningsstabiliserande effekt – vid rapid cycling och mixed states. Antiepileptisk effekt – kramptröskeln stiger under en behandlingsserie. Motorikbefrämjande effekt. Effekt på kognitiva funktioner – gynnsam vid akuta konfusionstillstånd, men behandlingen kan också utlösa övergående konfusion och har kända effekter på minnet.

330
Q

Man brukar säga att ECT har i huvudsak fyra olika effekter neurobiologiskt. Bara nämn dessa!

A

Snabba effekter
Fördröjda effekter
Lokaliserade effekter
Flera målområden

331
Q

Man brukar säga att två typer av neurobiologiska effekter ECT har är ss hjälpsamma mot två konsekvenser av depressionssjd. Vilka effekter och vilka konsekvenser?

A

De snabba effekterna av ECT tros hjälpa mot den i depressionssjd förmodade cellulära dysfunktionen.
De fördröjda effekterna tros hjälpa mot atrofin, förlust av glia.

332
Q

Vad finns det för snabba neurobiologiska effekter av ECT?

A

Ökning av neurotransmittorer (5HT, NA, DA, GABA, Glutamat). Ökad synaptogenes. Ökning av tillväxtfaktorer som BDNF, VEGF, FGF. Ökning av neuropeptiden NPY som tros ge en antikonvulsiv effek.

333
Q

Vad ger ECT för neurobiologiska fördröjda effekter?

A

Påverkan på cellulär plasticitet, en generell trofisk effekt, angiogenes, ökad vaskularisering, förbättrad hjärnfunktion.

334
Q

Man pratar om att ECT kan påverka flera områden i hjärnan, och att detta kan vara förklaringen till att det fungerar så bra mot depression. Berätta, förklara och exemplifiera!

A
Prefrontala kortex påverkas  - uppmärksamhet, flexibilitet, vilja.
Amygdala - ångest
Hippokampus - minne
Hypotalamus - sexlust, dygnsrytm, aptit
Nucleus Accumbens - lust 
Thalamus
335
Q

Finns det några nya eller “nya” beh man kan testa mot depression?

A

Transkraniell magnetstimulering - skonsamt men moderat effekt
DBS -brodman area 25

336
Q

Vilka faser, enligt Johan Cullberg, innehåller den normala krisreaktionen?

A

Chockfas - Kort och tydlig. Då finns ofta en känsla av overklighet. Kroppsliga symtom, sömnsvårigheter, irritation, ilska och känslor av skuld är vanliga. Reaktionsfas - Upptagen av sin sorg stora delar av dygnet. Denna period kan pågå i några veckor eller månader. Bearbetningsfas - Tänker på det som har hänt, försöker få in det i ett begripligt sammanhang i livet. Denna fas är längre, kanske upp mot något år. Nyorienteringsfas - Beredd att ta tag i livet på nytt och hitta ett sätt att leva med de erfarenheter man har fått. Denna fas fortsätter livet ut.

337
Q

Vad är anpassningsstörningar?

A

Anpassningsstörningar innebär allmänna symptom på ångest och depression i samband med en betydande förändring i livet. Förändringen kan bestå av: förlust av en närstående, en stor förändring på arbetet, att man själv eller en anhörig blir sjuk. Störningen är av lindrig natur och ligger ganska nära en sund reaktion på förändringar. Den försämrade funktionsförmåga som störningen ger upphov till går inte snabbt över. Man kommer inte riktigt till nyorienteringsfasen.

338
Q

Vad finns det för stressrelaterade symptom? Vilken typ av stress orsakas dem av? Vad ger de för klinisk bild?

A

Livskris, ”normal” psykisk påfrestning kan ge anpassningsstörning. Kliniskt ses nedstämdhet, ångest, oro, sömnstörning, ibland självmordstankar. Icke livshotande långvarig stress utan återhämtning kan ge Utmattningssyndrom (UMS). Manifesteras kliniskt som extrem psykisk och fysisk trötthet, kognitiva störningar, störd sömn, affektiva symtom. Livshotande trauma, akutskedet kan ge akut stressyndrom (ASD). Kliniskt ses starka, växlande affekter, dissociation, inadekvat beteende, förvirring, passivisering. Livshotande trauma, efterförloppet kan ge posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Påträngande, ovälkomna och ångestväckande minnesbilder (flashbacks), ångest, spänningssymtom, fobiskt undvikande.

339
Q

Det finns en ramsa som hjälper en att komma ihåg vad som ska vara med i en depressionsbedömning. Vad ingår? Hur mkt?

A

NI SKA SE PÅ. Nio kriterier varav fem skall uppfyllas. Nummer 1 eller 2 är obligat. Nedstämdhet. Intresseförlust - minskad glädje. Sömnstörning, ökad eller minskad sömn. Koncentration, nedsatt förmåga. Aptit påtagligt sänkt eller ökad. Suicidtankar. Energiförlust - minskad inititativkraft. Skuld, skam och värdelöshetskänsla. Psykomotorisk agitation eller hämning. Ångest.

340
Q

Handläggning stressreaktion?

A

Egenvård av sömnstörning - avvakta läkemedelsinsättning. Ta besvären på allvar, möt med empati, handla snabbt. Remiss till psykoterapi inom ramen för vårdgaranti. Återbesök för ny bedömning om 2 - 4 veckor, då med anhörig för att aktivera anhörigstöd. Vaksamhet för utveckling av missbruk, depressiva symtom, generaliserad ångest. Vid försämring av symtom som visar sig svårbehandlade, remiss till specialist. Validera - bekräfta patienten, ta patientens oro på allvar, behandla patienten med respekt. Normalisera - sätt symtomen i ett perspektiv, att reagera på stress och trauma är normalt Medikalisera? - Väg för- och nackdelar med läkemedelsbehandling. Gagnar diagnos och läkemedel pat?

341
Q

Doser sömnmedicinering?

Atarax, lergigan, theralen, mirta, circadin, zopiklon

A
Atarax 10 - 50 mg tn 
Lergigan 25 - 50 mg tn 
Theralen 0,25 - 1 ml tn 
Mirtazapin 15 mg tn 
Circadin 2 mg tn 
Zopiklon 5 mg tn
342
Q

Hur gör man vid omhändertagande av akut sorgreaktion?

A

Skapa lugn, men låt patienten få utlopp för sina reaktioner. Sträva efter att vara närvarande i samtalet, lyssna! Sträva efter ett medmänskligt förhållningssätt. Låt samtalet ta tid. Ta gärna en paus och kom sedan tillbaka. Lämna dem, sätt in en skötare - jag kommer tillbaka om en stund.

343
Q

Hur, vad och vad är viktigt vid bedömning av akut sorgereaktion?

A

Psykstatus. Tidigare psykiatrisk sjukdom, tidigare suicidalitet. Suicidriskbedömning. Det absolut viktigaste. Är patienten i behov av inläggning eller kan hen gå hem, sjukskrivning. Återbesök? Remiss? Blir det värre, kom tillbaka. Om pat ska läggas in, vilken vårdform är aktuell? HSL alt LPT. Sällan inläggning i det här läget, det är om nuvarande el tidigare suicid, tidigare psyk-sjuk. Kan personen ta hand om sig? Hur ser omgivningens reaktion ut? Finns det möjlighet till stöd? I sällsynta fall kan pat vara i behov av medicinering. Hypnotika, anxiolytica. Atarax kanske eller sömntablett 2 dagar. Undviks i möjligaste mån dock.

344
Q

De 3 kriterierna för LPT - enligt tenta!

A
  1. Allvarlig psykisk störning
  2. Oundgängligt behov av inneliggande psykiatrisk slutenvård
  3. Patientens motsätter sig erbjuden vård, alt bedöms vara i ett tillstånd då ett grundat ställningstagande ej kan göras
345
Q

Vad betyder persekutoriska vanföreställningar?

A

Vanföreställningar om att vara hotad, förföljd.

346
Q

Förutom EPS har gamla neuroleptika också andra biverkningar. Vilka, t ex?

A

Klassiska neuroleptika har även andra farmakologiska egenskaper utöver D2 antagonism. Denna receptorprofil skiljer sig mellan de olika preparaten → olika biverkningsprofiler. Viktigaste profilskillnaden gäller dock skillnaden i förmågan att: - blockera muskarinerga kolinerga receptorer→ muntorrhet, dimsyn, förstoppning, kognitiv avflackning. Dock tror man att STARK antikolinerg profil ger MINDRE EPS (vilket förklarar läkemedelsbehandlingen av det) - blockad histamin 1 receptorer → viktökning, sedation - och/ eller blockad alpha 1 adrenerga receptorer → yrsel, sedation, sänkt blodtryck

347
Q

Ickespec biverkningar av andra generationens neuroleptika?

A

Svagare D2 blockad, blockerar även andra receptorsystem. mindre risk för EPS. metabola biverkningar (viktuppgång, stegrat blodsocker, förhöjda blodfetter, hormonell påverkan. stor skillnad mellan preparaten!

348
Q

Svåra biverkningar av neuroleptika, förutom malignt neuroleptikasyndrom och EPS?

A

Tardiv dyskinesi
Kardiell arytmi – påverkan QT-tiden
Ökad risk för stroke hos äldre

349
Q

Vilket psykiatriskt lm kan ge hyponatremi?

A

Sertralin

350
Q

Svåra biverkningar av SSRI? Förutom serotonergt syndrom.

A

Hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet, ökad QT-tid, osteoporos, fallrisk.

351
Q

“Graviditetssymptom” på depression?

A

Sömn-och aptitstörning. Nedsatt libido. Nedsatt energi. Medicinska graviditets-komplikationer (anemi, diabetes, hypothyreos).

352
Q

En gravid kvinna, har depression, hur tänker vi med behandling?

A

Hos en gravid kvinna måste alltid en risk - nyttoanalys göras. Den risk mamman utsätts för om läkemedlet inte används. Den risk fostret utsätts för om mammans sjukdom inte behandlas. Den risk fostret utsätts för om läkemedlet används.

353
Q

Vad säger vi om antidepressiva lm i tidig graviditet?

A

Det finns ingen indikation för teratogenicitet när läkemedlen analyseras som grupp ..med två undantag: Vissa studier visar en något ökad risk för hjärtmissbildningar, främst ventrikelseptumdefekt (VSD), hos barn exponerade för paroxetin eller klomipramin. Tveksamt om man ska byta preparat på välinställda patienter Nyinsättning av dessa två läkemedel bör, om möjligt, undvikas till fertila kvinnor.

354
Q

Vad brukar man säga om antidep i första trimestern -om man ätit, bör man avbryta graviditet?

A

”Att en kvinna använt antidepressiva läkemedel under första trimestern ska i sig aldrig behöva leda till en diskussion om ett avbrytande av graviditeten.”

355
Q

Vad brukar man säga om utsättning av antidepp under graviditet, får man recidiv?

A

Utsättning av antidepressiva läkemedel under graviditet ökar återfallsrisken påtagligt

356
Q

Antidepressiv behandling under sen graviditet?

A

JA! Om rätt indikation och observera barnet.

357
Q

Graviditetsutfall efter sen exp av antidepp - risker?

A

Ökad risk för: Preeclampsi
Blödningar vid förlossningen.
Igångsättande av förlossning

358
Q

Kvinna på antidepp, vad kan hända under partus?

A

Läkemedelskoncentrationen hos barnet sjunker hastigt vilket kan ge utsättningsreaktioner som sprittighet, irritabilitet, nedsatt sugreflex, eller i värsta fall kramper

359
Q

Neonatalt utfall efter sen exponering av antidepp?

A

Ökad risk för: Prematuritet (

360
Q

Amning och antidepp-med?

A

Det finns inga klara belägg för att amning skulle ha negativa effekter då mamman behandlas med ett antidepressivum. Mer forskning behövs dock. Däremot främjar amning anknytningen mamma-barn.

361
Q

Risker med att inte beh grav dep mamma med antidepp?

A

Svårigheter att knyta an till barnet. Försämrad fosterutveckling och låg födelsevikt. Höga noradrenerga- och kortisolnivåer hos foster och nyfödda barn till mammor med hög ångest nivå och/eller depression. Sänkt livskvalitet hos modern. Risk för försämrad kost, sömn och motion. Bristande motivation att avstå från t ex tobak och alkohol.

362
Q

Sömnmed under grav?

A

Propavan går ganska bra (ej under amning)

Undvik benzo

363
Q

Vanligaste tiden att insjukna i postpartum-depression?

A

Inom spannet 4v postpartum.

364
Q

Symptom som vid postpartum-depression?

A

Liknar symtommässigt MDD; Nedstämdhet, ångest, hypokondri, självmordstankar, nedsatt funktionsförmåga, dock mer: Hypokondri. Tankar på att skada barnet. Tvångstankar. Även rastlöshet. Irritabilitet och agitation. Insomnia. Snabba svängningar i stämningsläget. Desorganiserat beteende. Förvirring /konfusion. Vanföreställningar om barnet. Hörselhallucination kan förekomma. Självmordstankar (och handlingar). Tvångsmässiga tankar på att skada barnet.

365
Q

Neuroleptika under graviditet?

A

Så lite som möjligt. Så lågt som möjligt. Kan påverka fostrets hjärnutveckling. Kan ge långvarig men övergående neurologisk påverkan av extrapyramidal natur hos barnet. exponering indikerar möjligheten av en CNS-påverkan hos barnet vilket manar till försiktighet.

366
Q

Stämningsstab under grav?

A

Litium undvik.
Lamotrigin kan gå.
Ergenyl, Tegretol - NEJ.
Neuroleptika - som vanl grav

367
Q

Sammanfattning psyk-lm och graviditet?

A

Avbryt inte pågående behandling utan kontakt med förskrivande läkare eller noggrann anamnes!
Håll kvinnan symtomfri genom hela graviditeten!
Nära kontakt med MVC och BVC!

368
Q

Psykossjd innebär i regel en genomgripande förändring inom vilka kognitiva områden?

A

Perception. Tankar. Känslor. Vilja - ambivalens. Upplevelse och tolkning av sig själv och sin omvärld. Beteende, funktionsförmåga och sociala interaktion. Vilket medför en förändrad verklighets-uppfattning och bristfällig realitetsprövning - avsaknad av sjd-insikt/dålig, spec fö psykos

369
Q

Symptom som vid psykos?

A

Hallucinationer. Vanföreställningar. Formella tankestörningar. Språkstörning. Desorganiserat beteende. Katatoni. Jagstörning. Bristfällig sjdinsikt.

370
Q

Vad är en vanföreställning? Hur kan man förklara det?

A

En ickekorrigerbar idé om hur verkligheten är sammansatt i något avseende som inte delas av någon annan - tankeinnehåll.
Vanföreställning - ni två har satt er där längst fram, nu fattar jag, för att ni ska hoppa på mig. Kan inte korrigeras. Behöver inte ha röster, men rösterna kanske kopplas ihop.

371
Q

Vad finns det för olika psykoser?

A

Schizofreni och andra psykotiska syndrom: psykossjukdomar
Orsakat av somatisk sjukdom/skada: organisk psykos
Substansbetingat psykotiskt syndrom: drogpsykos (toxisk psykos, prednisolon). Förstämningssyndrom m psykotiska symtom: affektiv psykos. Mani är psykos enligt Mats.

372
Q

Vilka psykotiska syndrom finns?

A

Schizofreni. Schizofreniformt syndrom. Schizoaffektivt syndrom. Vanföreställningssyndrom. Kortvarig psykos. Utvidgad psykos (folie à deux). Psykotiskt syndrom UNS.

373
Q

APS i två meningar?

A

Som allvarlig psykisk störning bör i första hand räknas tillstånd av psykotisk karaktär, således tillstånd med störd realitetsvärdering och med symtom av typen vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Dessutom allvarliga depressioner med självmordsrisk – personlighetsstörningar med impuls-genombrott av psykoskaraktär.

374
Q

Prevalens schizofreni?

A

0.8%

375
Q

Vad är schizofreniformt syndrom?

A

En bild såsom vid schizofreni med sjddurationen >1 mån men

376
Q

Vad är schizoaffektivt syndrom?

A

Samtidigt uppträdande schizofreni och mani, depression eller blandepisod m/d. Vanföreställningar eller hallucinationer under minst 2 veckor i frånvaro av framträdande förstämningssymtom. Förstämningsepisoder förekommer under en betydande del av det totala sjukdomsförloppet.

377
Q

Vad är vanföreställningssyndrom?

A

Senare debut än schizofreni: 30-40 år. Primära (dvs icke sekundära till hallucinationer), icke-bisarra (teoretiskt skulle de kunna vara korrekta) vanföreställningar. Relativt väl bevarad personlighet, kognition och funktion i övrigt. Äldre namn: paranoisk (paranoid) psykos.

378
Q

Vad betyder paranoid?

A

Vid sidan av förnuftet

379
Q

Vad finns det för olika typer av vanföreställningssyndrom?

A

Erotomani. Storhetsvansinne. Svartsjukeparanoia. Förföljelseparanoia. Kverulansparanoia. Dysmorfoparanoia.

380
Q

Nämn 4 viktiga kroniska psykiska sjd!

A

schizofreni, schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom och bipolär sjd.

381
Q

Vad är kortvarig psykos?

A

Episoden varar i minst en dag men är kortare än en månad, och personen återfår därefter sin vanliga funktionsförmåga. Med (reaktiv) eller utan uppenbar stressfaktor. Med postpartumdebut (inom 4 veckor).

382
Q

Vad är reaktiv psykos?

A

Akut debuterande psykos i nära anslutning till att en individ drabbats av extern belastning. Symtomens innehåll avspeglar det reella problemet.

383
Q

Vad är akut cycloid (polymorf) psykos?

Karakteristika? Symptombild?

A

En diagnos enligt ICD 10. Akut insjuknande. Snabbt fluktuerande (kärnsymptom) symtombild: Affekter. Motorik. Konfusion (ett kärnsymptom här). Hallucinationer. Vanföreställningar. Recidivrisk. Återställd mellan skoven. Extern belastning som t. ex. stress, sömnrubbning, akut infektion, m.m., kan utlösa skov. Symtombilden kan ha likheter med såväl schizofreni som affektiv psykos, vilket leder till diskussion om klassifikation.

384
Q

När debuterar vanl en post partum-psykos?

Prevalens? Symptombild?

A

Debut vanligen under första månaden efter partus. Postpartum-psykos (ppp) vid 1-2 promille av alla förlossningar. Symtombild som vid akut (cykloid) polymorf psykos (app). Ökad risk för ppp om tidigare app. Ökad risk för app om tidigare ppp.

385
Q

Vad är utvidgad psykos?

A

Folie a deux - tvågalenskap. Kan drabba den mer undergivna individen i ett par om den dominerande individen drabbas av ett vanföreställningssyndrom. Kallas inducerat vanföreställningssyndrom också. Tillhör de primära psykossjd.

386
Q

Organisk psykos talar man ibland om. Vad kan ge upphov till detta?

A

Konfusion (förvirring, delirium). Demens. CNS (hjärntumör, stroke, hjärnblödning). CNS-infektioner (Borrelia, syfilis, HIV, Herpesencefalit). Temporallobsepilepsi. Postiktalt (efter ep-anfall). Endokrina sjd (thyreoidea, hypercalcemi, Cushings syndrom). Autoimmuna sjd (SLE). Metabola sjd (akut intermittent porfyri). Wilsons sjukdom. Huntingtons sjukdom. Kromosomrubbningar.

387
Q

Man talar ibland om substansbetingat psykotiskt syndrom. Vad kan ge det?

A

Farmaka: kortison, L-Dopa. Abstinens med delirium (inkl hallucinationer och vanföreställningar): delirium tremens utlöst av alkohol. bensodiazepin- abstinens. Akut rus av: cannabis, amfetamin, LSD, Fencyklidin, Opiater, Sedativa, Alkohol.

388
Q

Vad finns det för förstämningssyndrom med psykotiska symptom?

A

Depressionssjukdom: svår depressiv episod med psykotiska symtom (depressiv psykos). Bipolär sjukdom: manisk episod med psykotiska symtom (manisk psykos) eller svår depressiv episod med psykotiska symtom (depressiv psykos).

389
Q

Ddx till psykossjd?

A

Dissociation. Somatoforma syndrom: konversion, dysmorfofobi, hypokondri. Personlighetsstörningar: schizoid, schizotyp, paranoid, borderline (emotionellt instabil/gränspsykotisk personlighetsstörning med ”mikropsykoser”). Aspergers syndrom. Tvångssyndrom (OCD). Ätstörningar.

390
Q

Utredning vid misstänkt psykossjd?

A

Anamnes (autoanamnes, närstående-anamnes). Psykiskt status. Observation & kliniskt förlopp. Neuropsykologisk testning: psykolog. Funktionsbedömning: arbetsterapeut, omvårdnadspersonal. Kroppsuppfattning: sjukgymnast. Somatiskt och neurologiskt status. Lab: Hb, vita, tromb, B12, folat, glukos, TSH/T4, Ca, Na, K, lever, njure, CRP. Toxikologi: narkotika, alkohol, farmaka. Serologi: syfilis, borrelia, HIV. CT/MR hjärna. EEG; (rCBF). (Kromosomanalys).

391
Q

Behandlingsformer vid psykossjd?

A

Omvårdnad & stöd. Antipsykotiska farmaka. Färdighetsträning. Psykoedukation. Psykoterapi. Sociala insatser. Samarbete mellan sjukvård och kommun.

392
Q

Eugen Bleuler som 1911 myntade begreppet schizofreni betonade vissa symptom. Vilka?

A

Fyra ”A”: Affektstörning (förändrat känsloliv). Associationsstörning. Ambivalens (viljestörning). Autism (isoleringstendens, självförsjunkenhet). Accessoriska symtom: hallucinationer, vanföreställningar.

393
Q

Vilka symptom ingår i Kurt Sneiders first rank symptoms?

A

Hörbara tankar. Kommenterande röster. Tankeblockering. Styrningsupplevelser.

394
Q

Emil Kraepelin myntade begreppet dementia preacox. Vilka symptom betonade han ffa?

A
  • negativa symtom (förändrad viljefunktion och avflackning av affekter)
  • allvarlighetsgrad och förlopp
395
Q

Vid schizofreni pratar man om positiva symptom.

Räkna upp 4 sådana!

A

hallucinationer (särskilt auditiva)
vanföreställningar (bisarra)
desorganiserat eller katatont beteende
desorganiserat tal (tankestörningar)

396
Q

Räkna upp några negativa symptom vid schizofreni!

A

tröghet, slöhet, brist på intresse, likgiltighet, passivitet, initiativlöshet, viljelöshet, avflackat känsloliv, inadekvata affekter, fattigt språk, tillbakadragenhet, självförsjunkenhet.

397
Q

Hur diagnosticeras schizofreni enligt DSM?

A

A. Minst 2 av följande: 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Desorganiserat tal. 4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende. 5. Negativa symtom. Under minst en månad eller kortare vid beh. B. Social eller yrkesmässig dysfunktion. C. Varaktighet minst 6 månader (enligt ICD-10 minst en månad) inkl prodromal- och residualfas. D. Ej beroende på annan psykisk sjukdom. E. Ej beroende på droger eller somatisk orsak. F. Vid samtidig axel II-störning endast schizofrenidiagnos vid positiva symtom.

398
Q

Är det vanligt att medvetandegraden är påverkad vid schizofreni?

A

Nej!

399
Q

Är det vanligt att kognitionen är påverkad vid schizofreni?

A

Ja!

400
Q

Vad karakteriserar paranoid schizofreni?

A

Systematiserade vanföreställningar. Hörselhallucinos. Tankestörningar, affektstörning eller katatona symtom ska ej vara framträdande. Senare debut. Bättre prognos.

401
Q

Vad kallas desorganierad schizofreni med ett annat namn och vad karakteriserar den?

A

Hebefreni. Huvudsakligen affektförändringar och tankestörningar, desorganiserat tal, desorganiserat beteende. Vanföreställningar, ej systematiserade. Tidig debut, ”knick i utvecklingen”. Sämre prognos. Svårbehandlat.

402
Q

Vad karakteriserar kataton schizofreni?

A

Katatona (motoriska) symtom ska vara framträdande under minst 2 veckor: Manerlighet, bisarra poser, ekolali, ekopraxi. Växling mellan stupor och excitation
Mutism, negativism
Minskad prevalens. ECT kan vara livräddande

403
Q

Män vs kvinnor gällande schizofreni?

A

Något vanl hos män

404
Q

Debutförlopp av schizofreni?

A
Akut eller smygande 
Ofta en prodromalfas på några år 
Ålder vid diagnos:   
män 18-24 år   
kvinnor 23-28 år
405
Q

Prognos schizofreni?

A

(Tillfrisknar) el milda symtom: ca 10 %
Måttliga/medelsvåra symtom: ca 70 %
Svåra symtom: ca 20 %

406
Q

Prognossänkande faktorer schizofreni? (2 st här)
Hur vanl är det med missbruk?
Suicidfrekvens?
Farlighet?

A

Sämre prognos: män, kognitiv nedsättn
Missbruk vanligt
Suicid: ca 10 %
Farlighet

407
Q

Etiologi och patofysiologi schizofreni?

A

Hereditet: tvilling- och adoptionsstudier. Kandidatgener (stort antal): Neuregulin, COMT, DISC, m.fl. Influensa under graviditet. Födelsetid: vinter/vår. Förlossningskomplikationer. Svält, skallskada. CNS-infektion under uppväxt. Familjeklimat? (expressed emotions). Storstadsmiljö. Minoriteter. Invandring. Cannabis. Vidgade ventriklar. Hypofrontalitet. Dopaminhypotesen. Glutamathypotesen; kynurensyra ökad. Neuro-developmental or -degenerative. Salient disorder? amygdala involverad.

408
Q

Behandlingsmål vid schizofreni?

A

Lindra besvär. Största möjliga autonomi. Förhindra recidiv, återinläggning. Öka funktionsnivå och social förmåga. Reducera anhörigas belastning och konfliktnivå i familjen. Förbättra sysselsättning/arbete. Öka trivsel, livskvalitet, känsla av delaktighet och mening i tillvaron. Acceptera och lära sig att leva med symtom och funktionsnedsättning. Se starka sidor!

409
Q

Hur tänker man generellt vid val av lm vid psykosbehandling?

A

Om patienten är känd och läkemedlet fungerat tidigare – välj det i första hand. Om ny patient – gör ett eget val och bedöm behovet av behandlingseffekt som t ex sedation. Vilka biverkningar har de olika läkemedlen som kan vara lämpliga. Vilken biverkning är det viktigt att undvika på just denna patient?

Val av läkemedel

410
Q

Vad ska man inkludera i beh vid psykossjd?

A

Somatisk vård; tandvård. Kost, motion, rökstopp. Missbruk. Suicidprevention. Förebyggande av farlighet. Barn? Graviditet? Preventivmedel? Körkort? Vapen?

411
Q

Vilka neuroleptika kan ge hypotension?

A

Seroquel och Clozapin.

Kolla bt!

412
Q

Sedation och neuroleptika. Vilka ger mkt, måttligt och lite?

A

Mycket: Clozapin, Zyprexa, Seroquel

Måttligt: Haldol, Trilafon, Risperdal

Svag: Abilify, Zeldox

413
Q

Dosförslag neuroleptika för nyinsjuknade pat?

A

1:a generationens läkemedel, biverkningar; främst EPS, akatisi
Haldol 2-4 mg. (Trilafon 8-16 mg). Fluanxol 2-5 mg. Cisordinol 4-10 mg. Atypiska antipsykotiska läkemedel: Risperdal 2-4 mg. Zyprexa 5-10 mg. Seroquel depot i upptrappning 300 mg → 600 mg Abilify 5-15 mg. Icke förstahandspreparat: Serdolect Clozapin (Leponex).

414
Q

Vad är dystymi?

A

Dystymi kan liknas vid låggradig, långvarig depression. Kroniciteten är det mest karakteristisika för det dystyma tillståndet, minst 2 års duration krävs för diagnosen. Når aldrig upp till ued.

415
Q

Vad finns det för ätstörningar och födorelaterade syndrom enligt DSM V?

A

Anorexia nervosa • Bulimia nervosa • Hetsätningsstörning • Undvikande/restriktiv ätstörning • Pica • Idisslande

416
Q

Vad finns det för andra ätstörningar eller födorelaterade syndrom enligt DSM V?

A

Atypisk anorexia nervosa • Bulimia nervosa (med låg frekvens och/eller begränsad varaktighet) • Hetsätningsstörning (med låg frekvens och/eller begränsad varaktighet) • Självrensning • Nattligt ätande

417
Q

Hur def anorexia nervosa enligt DSM V?

A

A: Otillräckligt energiintag i förhållande till behoven vilket medför en signifikant låg kroppsvikt med beaktande av ålder, kön, tillväxtkurva och kroppslig hälsa. Med signifikant låg kroppsvikt avses en vikt som understiger lägsta normalnivå, eller, för barn och ungdomar, understiger den lägsta normalt förväntade kroppsvikten. B: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig. C: Störd upplevelse av den egna kroppens vikt eller form, självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens vikt eller form, eller allvaret i den låga vikten förnekas.

418
Q

Hur def en anorexia nervosa i remission?

A

• Partiell remission: – Under en sammanhängande tidsperiod har kriterium A inte längre varit uppfyllt. Däremot är antingen kriterium B eller kriterium C fortfarande uppfyllt. • Fullständig remission. – Samtliga kriterier för anorexia nervosa har tidigare varit uppfyllda. Under en sammanhängande tidsperiod har inga kriterier längre varit uppfyllda.

419
Q

Vilken är den dödligaste psykiatriska sjd enl vår föreläsare? Och vad dör personerna av?

A

Anorexia nervosa

Kardiella orsaker och suicid

420
Q

Symptom på svält?

A

Frusenhet. Trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Förstoppning, diarré. Illamående. Buksmärtor. Amenorre. Blödande tandkött. Nedsatt koncentrations förmåga. Huvudvärk. Håravfall. Nedsatt kondition. Nedsatt grov kraft.

421
Q

Vanliga us-fynd vid svält?

A

Avmagring. Bradycardi. Hypotension. Hypotermi. Perifera ödem. Försenad längdtillväxt. Försenad pubertets utveckling. Torr och sprucken hud. Kalla händer och fötter. Perifer cyanos. Tunt hår. Lanugobehåring. Tand- och tandköttsskador.

422
Q

Somatisk us och laboratorieprover vid anorexia nervosa?

A

Kom ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden. Patologiska laboratoriefynd ser man ofta inte förrän sent i sjukdomsutvecklingen. Centrala parametrar att följa vid an är: vikt. puls – liggande och stående (40 larmvärde). Blodtryck – Liggande och stående. Kroppstemperatur.

423
Q

Bulimia nervosa enligt DSM 5?

A

Återkommande episoder av hetsätning: 1. Under en avgränsad tidsperiod äter individen en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle göra. 2. Kombineras med en känsla av brist på kontroll över ätandet. Vidare: Återkommande olämpligt kompensationsbeteende – för att förhindra viktuppgång, såsom självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel, diuretika, eller andra läkemedel, lavemang, fasta eller överdriven motion. Både hetsätningen och det olämpliga kompensationsbeteendet förekommer i genomsnitt minst 1 ggr per vecka under minst tre månader. Självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens form och vikt. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

424
Q

Hur vidmakthålls bulimia nervosa fysiologiskt?

A
  1. Periodvis svält och pendelätande som ger 2. Okontrollerbar hunger (oxhunger). 3. Sätter igång hetsätningsattacker 4. Vilka i sin tur ger ångest över de mängder mat som man ätit. 5. Detta utlöser det kompensatoriska beteendet, som ger 6. Svält
425
Q

Tecken på bulimia nervosa?

A

Söker ofta för allmänna symtom – Huvudvärk, trötthet, nedstämdhet, buksmärtor, förstoppning, etc. • Munvinkelragader • Sår på handryggen • Bröstsmärtor (Esofagit) • Spottkörtelförstoring • Mensrubbningar • Tandskador

426
Q

Incidensförändringar över tid anorexi och bulimi?

A

Anorexia nervosa – Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt – Oklart om det är en faktisk ökning – Indikationer på stabil incidens de senaste 30-40 åren.
Bulimia nervosa – Indikationer på förändringar över tid.

427
Q

Prevalens an och bn?

A

Anorexia nervosa - 0,3 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 1%
Bulimia nervosa - 0,3-1 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 2%?
Ätstörningar UNS – 2,4 % kvinnor 15-35 år
Män - ca 10% av patienter med ätstörningar är män

428
Q

Farmaka anorexia nervosa?

A

Inget läkemedel är effektivt mot anorexia nervosa sjukdomen.

Olanzapin minskar ångestnivån och de anorektiska tvångstankarna hos en del patienter. Ingen säker effekt på vikten.

429
Q

Psykoterapi vid an?

A

Familjebehandling är den bättre behandling för den yngre patienten (

430
Q

Psykoterapi vid bulimia nervosa?

A

KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har i flera studier visat god effekt, och bättre än SSRI-preparat. • KBT har snabbare effekt på symtomen än IPT (Interpersonell Terapi). • IPT har lika bra eller bättre effekt vid långtidsuppföljning. • Familjebehandling är den bättre behandlingen för yngre patienter.

431
Q

Farmaka klinisk praxis ätstörningar?

A

SSRI preparat, främst fluoxetin (Fontex) (indikation i FASS), har gett lindring av ätstörningsymtom i ett flertal studier. • Minskar kräkningar, hetsätningsepisoder samt även tankar kring kropp och mat • Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda behandlingsform. • Psykoterapi är förstahandsval och SSRI-komplettering – då kombinationen verkar ge bättre effekt.

432
Q

Vad är KBT?

A

Grundläggande utgångspunkt är sambandet mellan, tankeprocesser, affekter, kroppsliga förnimmelser och handlingar och hur dessa kan påverkas och förändras för att minska lidande och lösa problem. KBT utgör idag ett samlingsbegrepp, liksom ett paraply, under vilken flera olika modeller samlas. Integrativ terapiform som har införlivat tekniker från flera

433
Q

Vad innebär kollaborativ empirism?

A

Ett begrepp inom KBT. Innebär att beh utformas som ett samarbete med samtalspartnern.

434
Q

Vad finns det för terapeutiska förhållningssätt inom KBT?

A

Kollaborativ empirism, Sokratiskt förhållningssätt (icke-vetande positionen), människan är föränderlig och strävar efter att göra sitt bästa, lärande och förändring främjas av känslomässig trygghet och tillit, en fungerande samarbetsallians är en grundförutsättning för terapeutiskt arbete, patient och terapeut är aktiva, hemuppgifter

435
Q

Hur är beh-upplägget vid KBT?

A

Förstå! Introduktionsfas, Analysfas, Konceptualisering och målsättning Förändra! Kognitiva verbala interventioner, arbete med tankar. Beteendeförändring. Känslohantering. Kroppsliga tekniker (avslappning, andning, mm). Befästa! Vidmakthållande plan. Uppföljning. Fortsätta att öva på egen hand, instruktioner vid bakslag!

436
Q

Hur ser den kognitiva triaden ut?

A

Sig själv, framtid, omvärld. I mitten synen på dessa 3.

437
Q

Vad består depressionsbeh olika komponenter av vid KBT?

A

Beteendeaktivering
Kognitiv omstrukturering
Livsstilsförändringar
Acceptans

438
Q

Prevalens depression?

A

Depression påverkar upp till 25% av kvinnor och 12% av men och är en höggradigt kronisk sjukdom.

439
Q

Hur definieras en terapirefraktär depression?

A

Kriterierna för egentlig depression kvarstår trots behandlingsförsök med 2 olika sorters antidepressiva i full dos.

440
Q

Hur definieras en kronisk depression?

A

Kriterierna för egentlig depressionsepisod har varit uppfyllda oavbrutet under de senaste 2 åren.

441
Q

Restsymptom vid depression? Särskilt efter utmattningsdep.

A

Koncentrationssvårigheter
Ökad retbarhet
Minnesvårigheter
Nedsatt arbetsförmåga

442
Q

Vad kan man göra vid terapirefraktär depression?

A

Medicinändring?

– Dosjustering?

– Tillägg av Sömnmedel? Anxiolytika?

– Byta till antidepressiva ifrån en annan klass?

– Tillägg av annan antidepressiva?

– Byta till litium? (kräver specialist)

– Tillägg av litium (kräver specialist) Ffa om återkommande depression

– ECT?

443
Q

Hur lång är långtidsbeh av depression?

Funktion?

A

3-5 år

Minska risk för recidiv

444
Q

Utsättningssymptom vid utsättning av AD?

A

Störst risk vid LM med potent serotoninåterupptagshämmande effekt och kort halveringstid (paroxetin, venlafaxin, duloxetin). Symptom: Diffust obehag, svettningar. Irritabilitet. Trötthet. Sömnsvårigheter, illamående. Influensaliknande symtom. Neurologiska sensationer (tex elektriska stötar, parestesier). Symptomen är övergående. Behandling: Långsam uttrappning.

445
Q

Vilka faktorer ökar återfallsrisken vid depression?

A

Genetik: Första insjuknande innan 30 års ålder eller efter 60 års ålder. Depression bland förstagradssläktingar. Frekvens, duration och svårighetsgrad. Tre eller fler tidigare depressionsepisoder. Hög frekvens av återfall (2 episoder inom 5 år). Tidigare episod samma år. Långa episoder. Svåra episoder. Läkemedelssvar. Restsymtom under ”continuation phase”. Tidigare återfall när medicinen tagits bort eller minskats. Komorbiditet. Samtidig dystymi. Samtidigt missbruk. Samtidig ångestsjukdom.

446
Q

Ge exempel på vad man kan ange som kriterium 1 vid vårdintygsskrivning. Vid depression, bipolär sjd, personlighetsstörning, alkohol, psykos.

A

Art och grad! Djup depression med suicidintention. Bipolär sjd i akut manisk fas. Svår personlighetsstörning med nedsatt impulskontroll och suicidalitet i samband med svåra yttre påfrestningar. Grav alkoholberusning med akut suicidalitet. Försämring i schizofrenisjd med tilltagande hallucinationer.

447
Q

Vad kan man skriva under oundgängligt vårdbehov i vårdintyget ?

A

Suicidprevention i säker miljö. Säkerställa nutrition, utredning, behandling då annars förenat med allvarlig kroppslig skada. Undvika social/ekonomisk katastrof. I behov av stimulifattig miljö och kontinuerlig övervakning för att ej komma till skada. Behov av begränsning för att skydda andra från fara. Säkerställa akut psykiatrisk behandling. Skriv gärna i punktform.

448
Q

I vilken åldersgrupp är risken för självmord som störst?

A

Män i åldrarna 45-64

449
Q

Förhållandet mellan män och kvinnor vad gäller suicid?

A

2-3:1

450
Q

Hur många tar sitt liv varje år i Sverige?

A

1500

451
Q

Hur har incidensen i suicid förändrats de senaste 30 åren?

A

Halverats sedan toppåret 1979

452
Q

I vilken åldersgrupp ökar självmorden?

A

Bland ungdomar

453
Q

Vanligaste metoden vid självmord hos män?

A

Hängning
Förgiftning med fasta och flytande ämnen
Skjutning

454
Q

Tre vanligaste metoderna vid självmord hos kvinnor i Sverige?

A

Förgiftning med fasta och flytande ämnen, hängning, dränkning

455
Q

Vård före suicid?

A

C:a 50% har haft kontakt med psykiatrin sista månaden. C:a 30 % har sökt psykiater sista halvåret. C:a 30% har aldrig haft kontakt med psykiatri. C:a 75 % har sökt somatisk läkare sista halvåret.

456
Q

Vad klassas som ett suicidförsök?

A

en situation då en person har uppvisat ett verkligt eller till synes livshotande beteende med avsikten att äventyra sitt liv, eller att avsikten varit sådan, men som inte resulterat i död.

457
Q

I vilken ålderskategori är suicidförsök vanligast?

A

15-24 år

458
Q

Incidensen av suicidförsök, hur är den?

A

Den har ökat de senaste 30 åren

459
Q

Hur är fördelning kvinnor vs män vad gäller suicidförsök?

A

Vanligare med försök hos kvinnor än hos män

460
Q

Vad är självskadebeteende? Berätta lite.

A

Självtillfogad kroppsskada utan suicidavsikt. Affektreglerande. Vanligaste avsikt: att bryta outhärdlig anspänning eller överväldigande känslor. Självskadande beteende för med sig lättnad – i motsats till suicidförsök.

461
Q

Exemplifiera några självdestruktiva beteenden!

A

missbruk, sociala - sex, relationer, risktagande, icke-suicidal förgiftning, anorexi, bulimi, hetsätning, ätstörning, självmordsbeteende

462
Q

Vilken är den största riskfaktorn för suicid?

A

Nyligen gjort suicidförsök. Risken är störst det första året efter, men kvarstår livet ut.

463
Q

Exemplifiera en suicidnära pat.

A

Nyligen gjort suicidförsök
Allvarliga suicidtankar
Bedöms pga andra omständigheter vara i riskzonen, t ex missbruk, sociala

464
Q

Vad är det presuicidala lugnet?

A

Presuicidala lugnet. Vill göra det trevligt - vill inte bli hindrade.
Vänta nu, du försökte ta livet av dig för några veckor sedan, och nu verkar du må så bra, det är inte så att du har bestämt dig för att ta livet av dig?

465
Q

Vanliga exempel på vad som brustit när en patient suiciderat i nära anslutning till vården?

A

Bristande/utebliven suicidriskbedömning. Bristande kompetens vid bedömningen (kalla alltid in erfaren kollega). Bristande dokumentation (anhörigdokumentation). Bristande kommunikation mellan olika vårdinstanser. Bristande kontinuitet i vården (tid mellan slutenvård -> öppenvård). Farlig vårdmiljö (tex tillgång till remmar mm).

466
Q

Hur kan man bedöma suicidrisken?

A
  1. Suicidavsikt (suicidal intention). 2. Bakomliggande riskfaktorer. 3. Kvaliteten i kontakten under samtalet: psykisk status och innehållet i samtalet. 4. Finns det en tydlig allians med patienten? – Akutbesök? – Mottagning med planerad nära uppföljning? – Inneliggande patient? – Kontinuitet i vårdkontakterna? – Patient mellan två vårdinstanser?
467
Q

Vid suicidriskbedömning ska man bedöma suicidal intention. Vilka parametrar innefattar det?

A

Vilja att dö. Vilja att göra ett aktivt suicidförsök. Varaktighet av suicidtankar. Frekvens av suicidtankar. Suicidal planering. Faktiska förberedelser.

468
Q

Hur får man information om suicidal intention?

A

Genom att fråga! Fråga i klartext angående suicidstegen: Nedstämdhet. Dödstankar. Nedsatt livslust. Dödsönskan. Självmordstankar. Självmordsönskan. Självmordsplaner. Självmordsförsök. Ställ föjldfrågan: Har du funderat på någon metod som du skulle använda för att ta ditt liv. VAR OBSERVANT PÅ VÅLDSAMMA PLANER - ökar risken. Fråga inte bara om suicidtankar/planer fråga även om: Hur har du tänkt gå till väga? Hur länge har du haft dessa tankar? Hur ofta kommer tankarna? När var det senast du fick tanken att ta ditt liv? I vilka situationer får du tankar på att ta ditt liv? Kan du bli så förtvivlad att du skulle kunna försöka ta ditt liv? Finns det något som håller emot? Vad kan du göra i stället för ett suicidförsök? Har du någon gång försökt att ta ditt liv? Här är telefonnumret till akutmottagningen, kan jag lita på att du ringer akutmottagningen?

469
Q

Ange bakomliggande riskfaktorer för suicid.

A

TIDIGARE SUICIDFÖRSÖK: antal, allvarlighet, orsak. ÄRFTLIGHET. SUICID BLAND NÄRSTÅENDE (smittfaktor). KÖN. ÅLDER. SOCIAL SITUATION: ensamhet, aktuell relationsproblematik, isolering, problem i ursprungsfamiljen, aktuell förlust. NEGATIVA LIVSHÄNDELSER: sexuella övergrepp i barndomen, fysisk eller psykisk misshandel, försummelse, förlust. PERSONLIGHETSPROBLEMATIK: Personlighetsstörning (ffa borderline), dålig problemlösningsförmåga, minskad anpassning till stress, överkänslighet, lättkränkthet, impulsivitet, aggressivitet. SYMPTOMATOLOGI: depressionssymtom, hopplöshet, muntlig suicidal kommunikation, ångest, sömnsvårigheter, drogpåverkan, vanföreställningar (hypokondriska, depressiva…). SJUKDOM: psykisk sjudom – långvarigt psykiskt lidande, missbruk av alkohol/droger, fysisk sjukdom, långvarig smärta.

470
Q

Vid vilka psykiatriska tillstånd/sjd är risken för suicid förhöjd?

A

Tidigare suicidförsök, ffa. Bipolär sjd, depression, psykos, ångestsjukdom samt vid personlighet och personlighetsstörningar, missbruk av alkohol och droger, ADHD och autism spektrumstörningar, akut stressreaktion, fysisk sjukdom.

471
Q

Vilka psykologiska och sociala faktorer ökar suicidrisken?

A

Exponering för traumatiska händelser i familjen. Suicidalt beteende i familj och närkrets. Påverkan via internet. Erfarenheter av våld. Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster.

472
Q

Vilket är det viktigaste bedömningsinstrumentet vid suicidriskbedömning?

A

Den kliniska bedömningen.

473
Q

Vad innehåller en strukturerad suicidriskbedömning/dokumentation? (viktigt)

A

Suicidal intention. Tidigare suicidförsök: antal, allvarlighet, orsak. Suicidal kommunikation: muntlig, avskedsbrev, icke-verbal. Sociala faktorer: (inkl riskfaktorer). Aktuell sjukdomsbild: (ink riskfaktorer).

474
Q

Hur sammanfattar man en suicidriskbedömning?

A

Ingen risk. Mycket låg risk. Låg risk. Hög risk (lägg def in). Mycket hög risk.

475
Q

Suicidrisken kan snabbt ändras, brukar man säga. Vad implicerar det?

A

TVEKSAMT om man i bedömningen kan eller bör skriva återkommande, kontinuerlig eller kronisk risk. OM UNDERLAGET ÄR BRISTFÄLLIGT- skriv det.

476
Q

När ska suicidriskbedömning dokumenteras?

A

Efter varje form av övervägd självskada eller suicidförsök. Akutsökande. Nya patienter. Patienter med återkommande suicidtankar (även om vaga). Patienter med depression. Patienter med personlighetsprobematik, missbruk, psykotiska inslag. Svårbedömda. Efter inläggning och under vårdtiden. Inför utevistelse. Vid permission. Utskrivning.

477
Q

Vad finns det för suicidförebyggande åtgärder?

A

Diagnostik (ofullständig utan ställningstagande till suicidrisk!). Se till att patienten inte har tillgång till metoder att ta sitt liv med (läkemedel, vapen, etc). Tät kontakt. Undvika avbrott i kontakt med patienten när denne remitteras mellan olika instanser (tex slutenvård till öppenvård). Behandling (ofullständig utan fortlöpande riskbedömning!)

478
Q

Vilka faser är särskilt suicidfarliga under en depressionsbehandling?

A

Pseudoförbättring när ”talat ut” (eller efter suicidförsök). När den depressiva hämningen släpper. Pseudoförbättring vid suicidbeslut. Efter utskrivning/ny behandlare.

479
Q

I vilken åldersgrupp är risken för självmord som störst?

A

Män i åldrarna 45-64

480
Q

Förhållandet mellan män och kvinnor vad gäller suicid?

A

2-3:1

481
Q

Hur många tar sitt liv varje år i Sverige?

A

1500

482
Q

Hur har incidensen i suicid förändrats de senaste 30 åren?

A

Halverats sedan toppåret 1979

483
Q

I vilken åldersgrupp ökar självmorden?

A

Bland ungdomar

484
Q

Vanligaste metoden vid självmord hos män?

A

Hängning
Förgiftning med fasta och flytande ämnen
Skjutning

485
Q

Tre vanligaste metoderna vid självmord hos kvinnor i Sverige?

A

Förgiftning med fasta och flytande ämnen, hängning, dränkning

486
Q

Vård före suicid?

A

C:a 50% har haft kontakt med psykiatrin sista månaden. C:a 30 % har sökt psykiater sista halvåret. C:a 30% har aldrig haft kontakt med psykiatri. C:a 75 % har sökt somatisk läkare sista halvåret.

487
Q

Vad klassas som ett suicidförsök?

A

en situation då en person har uppvisat ett verkligt eller till synes livshotande beteende med avsikten att äventyra sitt liv, eller att avsikten varit sådan, men som inte resulterat i död.

488
Q

I vilken ålderskategori är suicidförsök vanligast?

A

15-24 år

489
Q

Incidensen av suicidförsök, hur är den?

A

Den har ökat de senaste 30 åren

490
Q

Hur är fördelning kvinnor vs män vad gäller suicidförsök?

A

Vanligare med försök hos kvinnor än hos män

491
Q

Vad är självskadebeteende? Berätta lite.

A

Självtillfogad kroppsskada utan suicidavsikt. Affektreglerande. Vanligaste avsikt: att bryta outhärdlig anspänning eller överväldigande känslor. Självskadande beteende för med sig lättnad – i motsats till suicidförsök.

492
Q

Exemplifiera några självdestruktiva beteenden!

A

missbruk, sociala - sex, relationer, risktagande, icke-suicidal förgiftning, anorexi, bulimi, hetsätning, ätstörning, självmordsbeteende

493
Q

Vilken är den största riskfaktorn för suicid?

A

Nyligen gjort suicidförsök. Risken är störst det första året efter, men kvarstår livet ut.

494
Q

Exemplifiera en suicidnära pat.

A

Nyligen gjort suicidförsök
Allvarliga suicidtankar
Bedöms pga andra omständigheter vara i riskzonen, t ex missbruk, sociala

495
Q

Vad är det presuicidala lugnet?

A

Presuicidala lugnet. Vill göra det trevligt - vill inte bli hindrade.
Vänta nu, du försökte ta livet av dig för några veckor sedan, och nu verkar du må så bra, det är inte så att du har bestämt dig för att ta livet av dig?

496
Q

Vanliga exempel på vad som brustit när en patient suiciderat i nära anslutning till vården?

A

Bristande/utebliven suicidriskbedömning. Bristande kompetens vid bedömningen (kalla alltid in erfaren kollega). Bristande dokumentation (anhörigdokumentation). Bristande kommunikation mellan olika vårdinstanser. Bristande kontinuitet i vården (tid mellan slutenvård -> öppenvård). Farlig vårdmiljö (tex tillgång till remmar mm).

497
Q

Hur kan man bedöma suicidrisken?

A
  1. Suicidavsikt (suicidal intention). 2. Bakomliggande riskfaktorer. 3. Kvaliteten i kontakten under samtalet: psykisk status och innehållet i samtalet. 4. Finns det en tydlig allians med patienten? – Akutbesök? – Mottagning med planerad nära uppföljning? – Inneliggande patient? – Kontinuitet i vårdkontakterna? – Patient mellan två vårdinstanser?
498
Q

Vid suicidriskbedömning ska man bedöma suicidal intention. Vilka parametrar innefattar det?

A

Vilja att dö. Vilja att göra ett aktivt suicidförsök. Varaktighet av suicidtankar. Frekvens av suicidtankar. Suicidal planering. Faktiska förberedelser.

499
Q

Hur får man information om suicidal intention?

A

Genom att fråga! Fråga i klartext angående suicidstegen: Nedstämdhet. Dödstankar. Nedsatt livslust. Dödsönskan. Självmordstankar. Självmordsönskan. Självmordsplaner. Självmordsförsök. Ställ föjldfrågan: Har du funderat på någon metod som du skulle använda för att ta ditt liv. VAR OBSERVANT PÅ VÅLDSAMMA PLANER - ökar risken. Fråga inte bara om suicidtankar/planer fråga även om: Hur har du tänkt gå till väga? Hur länge har du haft dessa tankar? Hur ofta kommer tankarna? När var det senast du fick tanken att ta ditt liv? I vilka situationer får du tankar på att ta ditt liv? Kan du bli så förtvivlad att du skulle kunna försöka ta ditt liv? Finns det något som håller emot? Vad kan du göra i stället för ett suicidförsök? Har du någon gång försökt att ta ditt liv? Här är telefonnumret till akutmottagningen, kan jag lita på att du ringer akutmottagningen?

500
Q

Ange bakomliggande riskfaktorer för suicid.

A

TIDIGARE SUICIDFÖRSÖK: antal, allvarlighet, orsak. ÄRFTLIGHET. SUICID BLAND NÄRSTÅENDE (smittfaktor). KÖN. ÅLDER. SOCIAL SITUATION: ensamhet, aktuell relationsproblematik, isolering, problem i ursprungsfamiljen, aktuell förlust. NEGATIVA LIVSHÄNDELSER: sexuella övergrepp i barndomen, fysisk eller psykisk misshandel, försummelse, förlust. PERSONLIGHETSPROBLEMATIK: Personlighetsstörning (ffa borderline), dålig problemlösningsförmåga, minskad anpassning till stress, överkänslighet, lättkränkthet, impulsivitet, aggressivitet. SYMPTOMATOLOGI: depressionssymtom, hopplöshet, muntlig suicidal kommunikation, ångest, sömnsvårigheter, drogpåverkan, vanföreställningar (hypokondriska, depressiva…). SJUKDOM: psykisk sjudom – långvarigt psykiskt lidande, missbruk av alkohol/droger, fysisk sjukdom, långvarig smärta.

501
Q

Vid vilka psykiatriska tillstånd/sjd är risken för suicid förhöjd?

A

Tidigare suicidförsök, ffa. Bipolär sjd, depression, psykos, ångestsjukdom samt vid personlighet och personlighetsstörningar, missbruk av alkohol och droger, ADHD och autism spektrumstörningar, akut stressreaktion, fysisk sjukdom.

502
Q

Vilka psykologiska och sociala faktorer ökar suicidrisken?

A

Exponering för traumatiska händelser i familjen. Suicidalt beteende i familj och närkrets. Påverkan via internet. Erfarenheter av våld. Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster.

503
Q

Vilket är det viktigaste bedömningsinstrumentet vid suicidriskbedömning?

A

Den kliniska bedömningen.

504
Q

Vad innehåller en strukturerad suicidriskbedömning/dokumentation? (viktigt)

A

Suicidal intention. Tidigare suicidförsök: antal, allvarlighet, orsak. Suicidal kommunikation: muntlig, avskedsbrev, icke-verbal. Sociala faktorer: (inkl riskfaktorer). Aktuell sjukdomsbild: (ink riskfaktorer).

505
Q

Hur sammanfattar man en suicidriskbedömning?

A

Ingen risk. Mycket låg risk. Låg risk. Hög risk (lägg def in). Mycket hög risk.

506
Q

Suicidrisken kan snabbt ändras, brukar man säga. Vad implicerar det?

A

TVEKSAMT om man i bedömningen kan eller bör skriva återkommande, kontinuerlig eller kronisk risk. OM UNDERLAGET ÄR BRISTFÄLLIGT- skriv det.

507
Q

När ska suicidriskbedömning dokumenteras?

A

Efter varje form av övervägd självskada eller suicidförsök. Akutsökande. Nya patienter. Patienter med återkommande suicidtankar (även om vaga). Patienter med depression. Patienter med personlighetsprobematik, missbruk, psykotiska inslag. Svårbedömda. Efter inläggning och under vårdtiden. Inför utevistelse. Vid permission. Utskrivning.

508
Q

Vad finns det för suicidförebyggande åtgärder?

A

Diagnostik (ofullständig utan ställningstagande till suicidrisk!). Se till att patienten inte har tillgång till metoder att ta sitt liv med (läkemedel, vapen, etc). Tät kontakt. Undvika avbrott i kontakt med patienten när denne remitteras mellan olika instanser (tex slutenvård till öppenvård). Behandling (ofullständig utan fortlöpande riskbedömning!)

509
Q

Vilka faser är särskilt suicidfarliga under en depressionsbehandling?

A

Pseudoförbättring när ”talat ut” (eller efter suicidförsök). När den depressiva hämningen släpper. Pseudoförbättring vid suicidbeslut. Efter utskrivning/ny behandlare.

510
Q

Vad är ett schizofreniformt syndrom?

A

En bild såsom vid schizofreni med sjddurationen över 1 månad men mindre än 6 månader. Beh ej bli schizofreni, men kan.

511
Q

Tre huvudsymptom på psykos enligt Mats Lindström?

A

Hallucinationer
Vanföreställningar
Formella tankestörningar

512
Q

Stora huvudgrupper av psykossjd enligt M Lindström?

A

Primära psykossjd
Organisk psykos
Drogpsykos
Affektiv psykos

513
Q

Vilken typ av splittring är det man menar när man talar o schizofreni?

A

splittring av tankarna från affekterna
och viljefunktionen - rigid eller ambivalent
Kognitioner, emotioner och vilja hänger ej ihop

514
Q

Schizofreni enligt DSM V?

A

A. Minst 2 av följande (inkl 1, 2 o/e 3): 1. Vanföreställningar. 2. Hallucinationer. 3. Desorganiserat tal. 4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende. 5. Negativa symptom.
Under minst en månad (eller kortare vid beh.). B. Social och/eller yrkesmässig dysfunktion. C. Varaktighet minst 6 månader (varav minst 1 månad med aktiv symtomatologi enligt kriterium A) inkl prodromal- och residualfas. D. Ej beroende på annan psykisk sjukdom. E. Ej beroende på droger eller somatisk orsak. F. Om autism el kommunik-störn m debut i barndom endast om framträdande vanföreställn el hallucinationer under >1 mån.

515
Q

Vanl symptom vid residualfas av schizofreni?

A

kanske mer ångest, passivitet, isolation, fungerar sämre

516
Q

Om en vanföreställning är systematiserad, hur är den då?

A

mkt tankar kring vad som är skälet och orsaken till att detta pågår. Ex: hör röster i form av barn, trevligt, modem. Förklaringar, stora system, ett fascinerande system

517
Q

Exemplifiera men en fallbeskrivning en typisk hebefreni-pat? (desorg schizo)

A

ung man insjuknar tidigt, drar sig undan, svårt med kognition, ffa tankestörningar, affekterna blir flacka

518
Q

Vad är psychosis at risk?

A

udda idéer som tar alltmer plats i ens liv, grubblande filosofisk, religiös, dra sig undan. Fungerar inte som man gjort tidigare i studier, arbete, sociala relationer. Den gruppen - med en slags knick i utv - en stor del utvecklar i sjd, men inte alla - således ingen indikation för farmaka.

519
Q

COMT?

A

catekol-o-metyltransferas, reglerar nedbryt av katekolaminer

520
Q

Risk för identiska tvillingar utveckla schizofreni?
Syskon?
Barn?

A

50%
10%
13%

521
Q

Vad menar man med att schizofreni kanske är en salient disorder?

A

sämre filtreringsfunktion? Deshabituering. Lägga märke till saker som andra inte gör - constructed på tröja. Salient disorder - lägger märker till det ovidkommande. ansikten med olika uttryck - fmri, skillnad i aktivitet i amygdala. Ökad aktivitet hos friska vid arga ansikten jmf med neutrala. Hos pat med schizofreni - neutrala ger mer aktivitet än det arga. De uppfattar omgivningen på ett speciellt sätt - svårt att läsa av ansikten. “Det känns som ni är arga på mig nu”.

522
Q

Vilka neuroleptika ger ortostatism?

A

Seroquel

Clozapine

523
Q

Konfusion/delirium enligt DSM V?

A

A. Störning av såväl uppmärksamhet (rikta, fokusera upprätthålla, skifta↓) och medvetenhet (försämrad orienteringsgrad relativt omgivningen). B. Snabb uppkomst & Fluktuerande över dygnet. C. Kognitiva förändringar – t.ex minne, desorientering, språkstörning, planeringsförmåga. D. Ej förklaras av neurokognitiv sjukdom eller av nedsatt medvetandegrad, såsom koma. E. Hållpunkter för att störningen är en direkt fysiologisk följd av somatisk sjd/skada/förgiftning/abstinens.

524
Q

Symptom utanför DSM V som är associerade med konfusion?

A

Perception: hallucinationer, illusioner. Aktivitetsgrad: hypo, hyper (vanl motorisk oro). Affekt: labilitet, dysfori, ångest, aggressivitet. Tänkande: vanföreställningar, inkoherens

525
Q

Utredning vid akut konfusion?

A

Anamnes • Somatiskt status - ortostatiskt blodtryck • EKG, EEG • Labstatus • Farmakagenomgång-Antikolinergika? (inkontinensmedel t ex) Neuroleptika? Bensodiazepiner? • Observation • Röntgenundersökningar- rtg pulm, CT-skalle • Bladder-scan

526
Q

Behandling av akut konfusion enligt föreläsarna?

A

Åtgärda om möjligt utlösande faktor!!! • Lugn, upplyst miljö, personalkontinuitet, undvik flytt Symtomatisk farmakologisk behandling: • Agitation, aggressivitet, hallucinationer: ev. neuroleptika- Haldol, Risperdal - LÅGA DOSER! • Ångest, oro- Oxazepam • Sömnstörning- Zopiklon, Zoldipem

527
Q

Varför inte Heminevrin till äldre med konfusion?

A

Heminevrin ger hög fallrisk. Inte på dagen. Isåfall tn. Sänker blodtrycket - ortostatism.

528
Q

Hur kan man formulera sig i ett intyg om körkort, vapen osv, vid psykotisk pat?

A

Dvs störd verklighetsvärdering och missbedömning av tankar och intryck samt felaktiga slutsatser.

529
Q

Lewy body demens, vad är det dom inte ska ha?

A

Neuroleptika! Ortostatism

530
Q

Behandling av dep hos äldre?

A

SSRI, SNRI, Mirtazapin, ECT, Psykoterapi, Bryta social isolering

531
Q

Vad kan indikera kognitiv sjd istället för dep hos äldre?

A

Sämre svar på farmakologisk beh. Vaskulära skador på CT. Apati, dysexekutivitet > dysfori. Påtagligt nedsatta resultat på kognitiva tester. Dyspraxi, dysfasi, dysgnosi. Långsam utveckling.

532
Q

Vad är “pseudodemens”?

A

Depression hos äldre kan te sig som demens -”pseudodemens”. T ex. apati, förlångsamning, somatiska symtom, irritabilitet, syntyma vanföreställningar kan dominera vid depression hos äldre, men ofta liknande klinisk bild som hos yngre. Äldre med depression får ofta mer kognitiv påverkan eftersom de har mindre reservkapacitet. Patienten brukar uppleva sämre funktion än vad objektiv testning visar. Depression kan dock vara första symtomet i en demensutveckling.

533
Q

Läkemedel som kan utlösa depression hos äldre?

A

Läkemedel som kan utlösa depression (t.ex. betablockerare, kortikosteroider, NSAID, Ca-antagonister, neuroleptika)

534
Q

Vad är “kognitiv svikt”?

A

Nedsatt kognition (”tankeförmåga”) på ett eller flera områden, t.ex.: Minne. Språk. Rumsuppfattning. Varseblivning. Praktisk förmåga. Innebär en sänkning från tidigare nivå (inte medfödda problem).

535
Q

Definition av demens?

A

Minnesnedsättning. Försämring av andra kognitiva funktioner. Klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Nedsättning av emotionell kontroll/motivation/socialt beteende. Symtomen ska ha funnits minst 6 mån.

536
Q

Läkemedelsverkets rekommendationer vid BPSD Behavioral and Psychological Signs and Symptoms of dementia och Sekundära symptom av demens (epilepsi är ett liksom tex ortostatism men brukar inte avses)?

A
  1. Utredning/kartläggning av symptom, tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuella pålagrade psykiska eller kroppsliga sjukdomar. 2. Översyn av farmakologisk behandling. Överväg utsättning av läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet. Tidigt insatt behandling mot Alzheimers sjukdom kan minska risken för utveckling av BPSD. 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande. Tex Strukturerad vårdrådgivning. 4. Vid otillräcklig effekt – ställningstagande till farmakologisk behandling. SSRI-preparat är förstahandsval vid depressiva symptom, irritation, agitation och oro. Memantin (Ebixa) kan ha effekt vid främst agitation och aggressivitet. Vid psykotiska symptom och aggressivitet, som orsakar lidande för patienten eller potentiell fara för patient eller andra, kan risperidon (max 1,5 mg/dygn) prövas. Restriktiv användning rekommenderas p g a en ökad risk för allvarliga biverkningar som stroke och ökad dödlighet. Vid behov av akut sedering kan oxazepam prövas under kort tid och med adekvat övervakning. Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid med utvärdering inom 2 veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet.
537
Q

4 kroniska psykossjd och 4 akuta?

A

Kron: schizofreni, vanföreställningssyndrom, schizofreniformt symdrom, schizoaffektivt syndrom
Akut: akut psykos, polymorf psykos, post partum, reaktiv, drogutlöst

538
Q

Suicidstegen, vilka steg ingår?

A

Nedstämdhet/hopplöshet.

Dödstankar. Dödsönskan. Suicidtankar. Suicidönskan. Suicidförsök. Suicidplaner. Suicidförberedelser.

539
Q

Olanzapin?

A

Zyprexa

Andra gen neuroleptika

540
Q

Risperidon

A

Risperdal

Andra gen neuroleptika

541
Q

Quetiapin

A

Seroquel

Andra gen neuroleptika

542
Q

Paliperidon

A

Invega

Andra gen neuroleptika

543
Q

Ziprasidon

A

Zeldox

Andra gen neuroleptika

544
Q

Sertindol

A

Serdolect

Andra gen neuroleptika

545
Q

Aripriprazol

A

Abilify

Andra gen neuroleptika

546
Q

Klozapin

A

Leponex

Andra gen neuroleptika

547
Q

Loxapin

A

Adasuve

Andra gen neuroleptika

548
Q

Zyprexa

A

Olanzapin

2 gen neuroleptika

549
Q

Risperdal

A

Risperidon

2 gen neurolep

550
Q

Seroquel

A

Quetiapin

2 gen neurolep

551
Q

Invega

A

Paliperidon

2 gen neurolep

552
Q

Zeldox

A

Ziprasidon

2 gen neuroleptika

Qtc

553
Q

Serdolect

A

Sertindol

2 gen neurolept

554
Q

Abilify

A

Aripriprazol

2 gen neurolep

555
Q

Leponex

A

Klozapin

2 gen neurolep

556
Q

Adasuve

A

Leponex

2 gen neurolep

557
Q

Tre kardinalsymtom vid autism har beskrivits av Lorna Wing och kallas Wings triad? De
finns också beskrivna i DSM IV. Vilka?

A

Social interaktion, social kommunikation, bristande social fantasi/behov av konstans och snäva intressen.

558
Q

Enligt DSM IV finns det nio symtom (enligt Kriterium A), som kännetecknar egentlig depression, varav minst fem ska vara uppfyllda för diagnos. Därutöver krävs ytterligare kriterier och saker som ska tas i beaktande. Nämn två.

A

Två veckors duration, signifikanta besvär och funktionsnedsättning samt inte orsakat av droger, annan medicinsk sjukdom, ta svår stress som naturkatastrof, förlust i beaktande.

559
Q

Simons hustru ringer på nytt till mottagningen eftersom han fått ett utslag. Du vet att både Lamotrigin och Lithionit kan utlösa/förvärra dermatologiska tillstånd. Vilket tillstånd är kopplat till respektive preparat?

A

Litium-Psoriasis

Lamotrigin- Hudutslag, Stevens-Johnssons syndrom, toxisk epidermal nekrolys, DRESS

560
Q

Ge exempel på de vanligaste biverkningarna som förekommer vid medicinering med läkemedel ur gruppen första generationens (FGA) respektive andra generationens (SGA) antipsykotiska läkemedel. Du ska ge tre exempel för varje grupp.

A

FGA: akatisi, sedation, parkisonism, akut dystoni, ev tardiv dyskinesi
SGA: Sedation, viktuppgång, ökad insulinresistens, förlängt QTc-intervall, galaktorré

561
Q

Vilket av följande påståenden är korrekt om suicidfrekvensen i Sverige?

A

Suicidfrekvensen har de senaste 30 åren minskat för personer i ålders-kategorierna 25-44 år, 45-64 år och över 65 år och äldre, men denna minskning har inte skett för personer i ålderskategorin15-24 år.

562
Q

Patient-anhörigföreningar är viktiga tillgångar för personer som råkat ut för psykisk ohälsa. Hur förkortas den föreningen som finns för personer som drabbats av en anhörigs suicid?

A

SPES

563
Q

Vilka blodprover ska regelbundet tas i samband med litiumbehandling?

A

Njurstatus och thyroideastatus

564
Q

På behandlingskonferensen diskuteras alternativa antidepressiva farmaka. Vilka läkemedel av annat slag än SSRI-preparat kan det vara aktuellt att prova? Ge tre exempel på specifika preparat (varunamn eller generika), som inte tillhör gruppen SSRI.

A

Svar: venlafaxin, mirtazapin, klomipramin, bupropion

565
Q

Ange tre faktorer som är särskilt viktiga att tänka på i samband med planerad utsättning av antidepressiva?

A

Stegvis sänkning av dos (samt info om att utsättningssymtom kan uppkomma). Fortsatt aktiv kontakt med vårdcentralen för uppföljning. Pat skall höra av sig tidigare om försämring, recidiv i depression.

566
Q

ADHD är ett utvecklingsrelaterat neuropsykiatriskt funktionshinder, som karakteriseras av tre kärnsymtom, nämligen vilka?

A

Ouppmärksamhet, Hyperaktivitet, Impulsivitet

567
Q

Vilka tre infektionssjukdomar i CNS bör man i första hand misstänka som möjlig orsak till akut psykos?

A

Borrelia, HIV och lues

568
Q

Ge tre exempel på vad som bör ingå i den psykosociala utredningen av en patient med psykossjukdom?

A
  1. Uppväxt, familjeförhållanden, övriga sociala förhållanden och relationer, arbete/skolgång, 2. tidigare högsta funktionsnivå 3. påfrestningar i samband med sjukdomsdebuten, 4. missbruk i samband med sjukdomsdebuten. 5. Utredningen sker (svarar snarare på ”hur utförs” än på ”vad bör ingå”) genom samtal med patienten men helst även genom samtal med nära anhöriga och andra referenter om patienten tillåter. Exempel på andra möjliga svar premorbid personlighet, premorbid intellektuell kapacitet, basal kroppskännedom, etc
569
Q

Ge två exempel på principiella faktorer som skiljer en personlighetsstörning från normala personlighetsdrag?

A

Debut i unga år, subjektivt lidande och/eller funktionsnedsättning, flera olika situationer/sammanhang.

570
Q

Diagnosen Demens bör inte sättas med mindre än att tillståndet har haft minst 6 mån varaktighet. Motivera varför det är viktigt ur klinisk synpunkt?

A

Andra psykiatriska och/eller somatiska tillstånd kan ha liknande symtombild, men dessa kan vara övergående spontant eller vid adekvat behandling.

571
Q

Hur stor är sannolikheten (ange i procent) att man uppfyller kriterierna för en personlighetsstörning 2 år efter att man fått diagnosen?

A

Ca 50%

572
Q

Du ringer upp kvinnan och får veta att hon har stått på Lamotrigin 200 mg dagligen i fyra veckor men nu har hon fått utslag på kroppen och hon minns något om att detta kunde vara farligt och att hon skulle ta kontakt med sjukvård. Hon brukar ta hela dosen på kvällen då hon blir lite trött av tabletterna och undrar nu hur hon ska göra ikväll. Vad ger du henne för råd/instruktioner?

A

Avstå från att ta tabl Lamotrigin ikväll; söka sjukvård akut om uttalade besvär, annars kontakta sin ordinarie läkare imorgon.

573
Q

Frågor som kan hjälpa diagnostik vid ued, paniksyndrom, social fobi, missbruk

A

Generaliserat ångestsyndrom (Depression (Har du dig känt dig ledsen större delen av dagen de senaste två veckorna). Paniksyndrom (Har du någon gång haft ångest attacker som stegrat till panik inom 10 minuter ). Social fobi (Har du rädd för att göra bort dig). Missbruk (hur mycket alkohol dricker du?)

574
Q

Hur handlägga pat i hypoman fas om du gör AT på Vc?

A

Patienten behöver remitteras till psykiatrin akut eller subakut. Konsultera kunnig allmänläkare eller psykiatrisk akutmottagning för att säkerställa adekvat handläggning och uppföljning. Sätt ut/minska SSRI, behandla med neuroleptika, sömnmedicinering, planera för profylaktisk medicin. Eller annat relevant svar.

575
Q

Hur beh anpassningsstörning som AT på Vc?

A

Egenvård sömn, liten förpackning sömnmedicinering, remiss för samtalsbehandling återbesök vid försämring för depressionsbedömning

576
Q

Nämn fyra somatiska sjukdomar som har en välbelagd ökad förekomst av depression.

A

Exempel på svar: hjärtsjukdomar, stroke, Parkinsons sjukdom, Reumatoid artrit och andra smärttillstånd, diabetes, cancer

577
Q

Ge två exempel på åtgärder mot sexuella biverk vid antidep.

A

Inte avsluta medicineringen. Tillägg Buspar (?) eller byte till annat antidepressivum utan serotonerga biverkningar ”Drug holiday” inför samlag. Viagra Fasa ut medicineringen och inleda KBT/IPT

578
Q

Nämn ett läkemedel eller läkemedelsgrupp som används inom psykiatrin där antikolinerga biverkningar är vanligt förekommande?

A

tca, antikolinergika, högdosantipsykotikum, klozapin.

579
Q

Hur behandla akatisi?

A

Sänka dos. Byte av preparat. Eventuellt betablockad eller benzodiazepiner.

580
Q

Ge exempel på tre vanliga biverkningar av SSRI-preparat?

A

a) ångest
b) magont
c) huvudvärk

581
Q

Det finns fyra dimensioner av tvång (OCD). Vilka?

A

A. Kontaminationsskräck kopplat till rengöringsritualer
B. Tankar om skada kopplat till kontroll
D. Symmetri kopplat till ordnande
E. Samlande

582
Q

Vilken del av en utredning/undersökning är viktigast, ofta utslagsgivande, när man utreder om en vuxen har ADHD eller autismspektrumtillstånd?

A

Barndomsanamnesen, särskilt den kognitiva utvecklingen

583
Q

Hur många i befolkningen beräknas vara utvecklingsstörda? Ha adhd? Autism?

A

0.5-2 % utvecklingsstörda

3-5% ADHD

0.6-0.9 % ASD

584
Q

Vad står DAMP för?

A

Dysfunction of Attention, Motor control and Perception

585
Q

Diagnoskriterier ADHD hos vuxna?

A

(5)/av 9/ kriterier för uppmärksamhetsstörning (AD)
•5 av 9 kriterier för hyperaktivitet/impulsivitet (HD)
• Symtom skall ha förelegat före 7 (12) års ålder

• Funktionsnedsättningen skall visa sig inom minst två livsområden (skola, hem, relationer, arbete, fritid)

586
Q

Diagnoskriterier för vuxna, uppmärksamhetsstörning

A

Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel. Har svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter. Verkar sällan lyssna på direkt tilltal. Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra arbetsuppgifter eller hemsysslor. Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter. Undviker ofta uppgifter som kräver mental uthållighet. Tappar ofta bort viktiga saker. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli. Är ofta glömsk i det dagliga livet.

587
Q

Diagnoskriterier för vuxna, hyperaktivitet

A

Känsla av rastlöshet/oro. Klarar sällan av att förströ sig lugnt och stilla. Svårt hålla händer eller fötter stilla. Är ofta “på språng”, går “på högvarv”. Pratar ofta för mycket. Lämnar sin plats vid möten eller andra situationer där man förväntas sitta kvar.

588
Q

Diagnoskriterier impulsivitet, vuxna

A

Avslutar meningarna åt andra som talar med en
Svårt att vänta på sin tur i situationer där detta krävs, t ex kö
Avbryter/inkräktar på andra när de är upptagna

589
Q

Prognos ADHD?

A

50% har kvar symptom i vuxen ålder

590
Q

Orsaker till ADHD?

A

Genetiska faktorer – (sannolikt) polygent. Risken ökar 5 ‐ 8 ggr om förstagradssläkting har ADHD. Mycket prematur ‐ risken ökar 20 ‐ 40%. Toxisk påverkan under graviditet t ex alkohol, droger. Avvikande hjärnfunktion i samspel med miljön.

591
Q

Autism = Wings triad = ?

A
  1. Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social interaktion
  2. Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social kommunikation
  3. Begränsningar i social fantasi, beteenden, och intressen; ”insistence on sameness”/ ”behov av konstans”
592
Q

Teorier om kognitiva funktionsnedsättningar hos personer med autism?

A

Bristande mentaliseringsförmåga (kognitiv empati, vad tänker/förstår någon annan, theory of mind)
Central koherens
Executiva funktioner

593
Q

Diagnos ASD?

A

Beteendediagnos, utvecklingsanamnes etc etc

594
Q

Orsaker ASD?

A

Överlappande med orsaker till bl a utvecklingsstörning, t ex kromosom‐ rubbningar, fosterpåverkan (infektioner, gifter, metabolism mm) • Genetik ‐ tvillingstudier mm; säkert polygent och med inverkan av miljöfaktorer • Överlappande gener med ADHD, schizofreni, bipolär sjukdom, depression, ?

595
Q

Vilka 3 “presentationer” av ADHD finns?

A

ADD, ADHD, HD

596
Q

Kognitiv dysfunktion “bakom” ADHD?

A

EF = Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål
Förmågan att styra sin uppmärksamhet och sitt beteende på ett målinriktat, flexibelt och energisnålt sätt, ”en VD i huvudet”
Hjärnans pannlober (står för tillämpning av det man vet)

597
Q

ASD enligt DSM 5?

A

A. Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i multipla miljöer – (bristande förmåga att utveckla, förstå och bevara relationer). B. Begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter, inkl sensoriska avvikelser/perceptionsstörningar – (stereotypi etc) • C. A och B (minst 5 symtom) finns i tidig barndom • D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning • E. Störningarna förklaras inte bättre av (enbart) intellektuell funktionsnedsättning

598
Q

Defintion utvecklingsstörning DSM 5?

A

DSM‐5: Intellektuell funktionsnedsättning/ID/IDD • Begåvningstest mer än 2 SD under medel (ca 70 – 75), visat sig under utvecklingsperioden • Brister i adaptiv funktionsförmåga (förmåga att hantera vardagslivets krav) • Lindrig, medelsvår, svår, mycket svår

599
Q

Svagbegåvning?

A

IQ 70 – 80/85 (1 – 2 SD under medel) • ”Normalt” (14% av befolkningen) men inte oproblematiskt i dagens samhälle • Abstraktionsförmåga under medel • Skolproblem, problem i arbetslivet: Skolanamnes! • Sårbarhet för psykisk sjukdom • 30% av psykiatrins patienter? Terapiresistens, non‐compliance….. • Inga särskilda rättigheter, svårt få stödinsatser