BUP

Question 1

Hur reagerar barn under spädbarnsåren på psykiska påfrestningar? När ska man remittera?

Answer 1

Reagerar med skrikighet och failure to thrive vid psykiska påfrestningar. Vid misstänkt anknytningsproblematik, remittera till BUP/spädbarnsverksamhet för utredning (kan bero på autism, utvecklingsstörning, neurologisk sjd och även på faktorer hos föräldrarna).

Question 2

Under spädbarnsåldern är det ju viktigt med anknytning. Förklara anknytningsteorin. Vilka faktorer avgör vilken anknytning det blir?

Answer 2

Anknytning: Främst den vuxne som avgör vilken typ av anknytning det blir men kan även bero på faktorer hos barnet (t ex prematuritet, utvecklingsstörning, SGA mm). Organiserad: Kan vara trygg (gråter när förälder går iväg, låter sig sedan tröstas), undvikande (oberörd när förälder går, leker gärna med främling) eller ambivalent (gråter när förälder går, låter sig sedan inte tröstas). Desorganiserad: 15-20%. Blir t ex ledsen när förälder går men gömmer sig t ex när denne kommer tillbaka. Störst samband med psykisk ohälsa.

Question 3

När är trotsbetéende normalt?

Answer 3

Trotsbeteende normalt från ca 18 månaders ålder. I förskoleåldrarna. Vid extrem trots kan man remittera till BUP, minska stress för barnet/familjen.

Question 4

Hur kan barn i förskoleåldern reagera på psykisk stress?

Answer 4

Barn kan även reagera med att sluta leka och undvika kontakt. Minska stress, ev familjeterapi. Ev BUP-remiss.

Question 5

När kan autismspektrumstörningar upptäckas? Hur kan man märka det?

Answer 5

Autismspektrumstörningar kan upptäckas i förskoleåldern. Barnet ger dålig kontakt, stereotypt eller bristande lekbeteende mm.

Question 6

Vad gör man om man upptäcker bristfällig språkutveckling hos ett barn i förskoleåldern?

Answer 6

Vid bristfällig språkutveckling skickas remiss till logoped.

Question 7

Vad finns det för neuropsykiatrisk problematik i förskoleåldrarna? Vad ska man göra vid misstanke på sådan problematik? Utrednings och beh-mässigt.
Vad kan dålig uppmärksamhet i dessa åldrar bero på?

Answer 7

Neuropsykiatrisk problematik: T ex ADHD, autism. Vid misstanke remitteras barnet till BUP. Sätt in stödåtgärder tidigt. Ha tydlig struktur, omedelbara belöningar och konsekvenser, konkret bemötande, förberedelser inför förändring, kontinuitet, små barngrupper, positiv attityd mm. Tänk på att dålig uppmärksamhet kan bero på abscens-EP .

Question 8

Hur hanterar man sömnstörningar hos barn i förskoleåldern?

Answer 8

Sömnstörningar: Låt barnet alltid sova på samma ställe, trygg sovmiljö. I svåra fall prövas melatonin. Mycket mardrömmar kan tyda på ångest.

Question 9

Hur tänker vi kring enures i förskoleåldern?

Answer 9

Enures: Primär är genetisk, sekundär kan ha att göra med stress hos barnet. Även enkopres kan tyda på stress. Kan dock också bero på somatiska orsaker, undersök detta först.

Question 10

Vilka omfattas av LVU? När träder den i kraft?

Answer 10

Lagen om vård av unga (under 18 år). Om det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (t ex brister i omsorg, misshandel mm) eller om den unge själv utsätter sig får sådan risk (t ex missbruk, kriminalitet mm). Personer som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att, vid misstanke om att ett barn far illa, skriva en sk orosanmälan till soc. Privatpersoner är inte skyldiga, men bör anmäla.

Question 11

I skolåldern (fram till pubertet) är ADHD en vanligt förekommande barnpsykiatrisk diagnos. Hur stor är prevalensen ADHD hos barn resp vuxna? Vad beror ADHD på? Vad finns det för samsjuklighet till ADHD under barndomen? Hur utreds ADHD hos barn?

Answer 11

ADHD: Prevalens ca 5% hos barn, 2-3% hos vuxna. Klar hereditär komponent, även samband med prematuritet, låg födelsevikt, hjärnskada mm. Hög samsjuklighet, t ex uppförandestörning, trotssyndrom, dyslexi, dyskalkuli. Medelsvåra-svåra symptom utreds via BUP.

Question 12

Vilka är kardinalsymptomen på ADHD i barndomen? 3 eller 4.

Positiva sidor?

Answer 12

Symptom: Uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet (hypoaktivitet (ADD)) och impulsivitet. Positiva sidor är kreativitet, spontanitet, äventyrslystnad mm.

Question 13

Hur utreder man ADHD hos barn? När kan ADHD-diagnos sättas? När kan beh mot ADHD sättas in? Hur länge ska symptomen på ADHD ha funnits för att man ska kunna sätta diagnos och när måste de ha debuterat?

Answer 13

Utredning: Utvecklingsanamnes, beskrivningar av barnets beteende från föräldrar och från skola, observation av barnet, ibland psykologtestningar och datoriserade test. Viktigt att kolla syn och hörsel (kan också ge uppmärksamhetsstörning). Diagnos kan inte sättas före 5 åå, behandling kan inte sättas in före 6 åå. Symptom ska ha funnits minst 6 månader och debuterat innan 12 åå.

Question 14

Hur behandlas ADHD hos barn? Biverkningar av farmaka?

Answer 14

Behandling: Stöd i skola (behöver inte ha diagnos för detta), intressanta uppgifter, täta byten av aktiviteter, mycket vuxenstyrning, täta belöningar, undvik konflikter och bestraffningar, föräldrautbildning. Ev KBT/psykoedukation hos äldre. I svåra fall medicinering. Aktuella läkemedel är centralstimulerande som metylfenidat (t ex Concerta, Ritalin, ges bara till barn, inte vuxna) eller amfetamin (t ex Metamina, Elvanse), annars t ex den selektiva NA-återupptagshämmaren Strattera (kan även ges till vuxna). Dessa preparat kan bl a ge viktnedgång, puls- och BT -stegring. Andra preparat som kan användas är alfa-2-agonister, vissa blir hjälpa av omega-3-kapslar.

Question 15

Under skolåldern kan man upptäcka autismspektrumtillstånd hos barn. Vad är prevalensen för dessa tillstånd? Vad tror man att tillstånden beror på?

Answer 15

Autismspektrumtillstånd: Prevalens över 1%. Huvudsakligen genetisk förklaring (ff a vid högfungerande tillstånd), även t ex infektioner under graviditet.

Question 16

I skolåldern kan autismspektrumtillstånd diagnosticeras. Vilka symptom på autismspektrumtillstånd finns?
IQ? Tal?

Answer 16

Symptom: 1. Svårigheter med social interaktion, svårta att etablera kamratkontakter, empatisvårigheter, bristande socialt intresse/initiativ. Kan ofta inte fantisera. 2. Även kommunikationssvårigheter, svårt att läsa andras känslouttryck och tyda sociala signaler. 3. Beteendeavvikelser, fixering vid snävt intresse, repetitivt beteende, detaljintresse, sensorisk känslighet (ljud, beröring mm). Flesta har låg begåvning och underutvecklat tal. Pat med högfungerande störning är dock normalbegåvade.

Question 17

I skolåldern kan autismspektrumtillstånd diagnosticeras. Hur ställer man diagnosen autism?

Answer 17

Diagnos: Symptom (svårigheter med social interaktion, kommunikationssvårigheter, beteendeavvikelser) + att problemen nedsätter funktionen i skola/hemmet.

Question 18

I skolåldern kan autismspektrumstörningar upptäckas. Hur behandlas dessa när diagnos väl är ställd?

Answer 18

Behandling: Uppmuntra barnet i sitt intresse, hjälp till med sociala kontakter. Intensiv beteendeterapi (IBT) till små barn. Ev psykoedukation, ev KBT. Ev LSS-boende.

Question 19

I skolåldern kan Tourettes syndrom upptäckas. Vad är det? Kriterier? Samsjuklighet? Beh? Prognos?

Answer 19

Tourettes syndrom: Multipla tics (minst två motoriska och ett vokalt, behöver dock inte förekomma samtidigt) så gott som varje dag i ett års tid med debut före 18 åå. Vanligt med samsjuklighet. Ev KBT, ev neuroleptika (t ex Risperdal eller Abilify). 1/3 blir av med tics i tidig pubertet, 1/3 i vuxen ålder och 1/3 har svåra tics även som vuxna.

Question 20

I skolåldern kan utåtagerande beteendestörning upptäckas. Vilka har detta ffa? Beror på? Hur ser “karriären” ut för beteendestörning? Beh? Ddx?

Answer 20

Utagerande beteendestörning: Absolut vanligast hos pojkar. Oftast ogynnsamma miljöfaktorer. Trotssyndrom hos yngre, uppförandestörning hos äldre barn, antisocial personlighetsstörning hos vuxna. Arbeta med familj, skolan, fritiden, behandla ev ADHD, i svåra fall behandlingshem/familjehem. Överväg om pat har depression.

Question 21

I skolåldern kan ångestsyndrom hos barn uppstå. Exemplifiera några sådana! Beh?

Answer 21

Ångestsyndrom: T ex separationsångest, skolfobi, panikångest, social fobi, GAD. Minska stress, öka fysisk aktivitet, information, ev KBT, ev LM. Vid PTSD kan man testa KBT eller EMDR, ev LM.

Question 22

I skolåldern kan OCD förekomma. Beh? Vid vilka andra psykiatriska åkommor är OCD vanligt förekommande?

Answer 22

OCD: Vanligt vid Tourettes och Aspergers. Hjälp till med copingstrategier, minska stress, stå emot tvånget, KBT, ev LM.

Question 23

I skolåldern förekommer depression. Vad är en vanlig orsak? Beh?

Answer 23

Depression: Mobbning är vanlig orsak. I svåra fall LM.

Question 24

I tonåren är depression en psykiatrisk diagnos som förekommer. Prevalens? Drabbar oftare? Samsjuklighet? Symptom? Viktigt att överväga vid utredning? När remittera? Beh?

Answer 24

Depression: Prevalens ca 5-6 % (jmfr 1 % hos skolbarn), särskilt hos flickor. Hög samsjuklighet, t ex ångest, ibland självskadebeteende, ADHD, missbruk. Symptom är som hos vuxna, men oftare dysfori, (mindre barn kan dock svara med ff a mat- och sömnproblem, apati, klängighet, utbrott, diffusa kroppsliga besvär). Överväg alltid somatiska orsaker, t ex födoämnesallergier, GI-sjd, endokrinologiska rubbningar). Svårare fall remitteras till BUP. Lindrig depression behandlas med KBT, måttlig med KBT + SSRI, svår med SSRI/annat LM. Som SSRI är fluoxetin förstahandsval.

Question 25

I tonåren kan ju bipolär sjd debutera. Beh? Utredning? Vad innebär tidig debut för prognosen?

Answer 25

Bipolär sjd: Kan debutera här, behandling som hos vuxna. Tidig debut innebär svårare sjd. Gör gärna CT/MR hjärna och EEG.

Question 26

Är det vanligt med ångesttillstånd i tonåren? Exemplifiera. Beh?

Answer 26

Ångest: Vanligt. T ex GAD, separationsångest (debut ofta innan 5 åå), social fobi (debut i tonår), OCD, PTSD. Ev KBT och/eller SSRI.

Question 27

Hur beh självdestruktivt beteende i tonåren?

Answer 27

Självdestruktivt beteende: DBT bra, ev SSRI.

Question 28

Hur beh ätstörningar i tonåren?

Answer 28

Ätstörningar: Bryt först det anorektiska/bulimiska beteendet, följ upp med familjeterapi alt KBT hos äldre.

Question 29

Vad gör man åt psykoser i tonåren? Vanl typer? Hur skiljer sig det gällande hallucinationer barn vs vuxna? Utredning?

Answer 29

Psykoser: Schizofreni kan debutera här, vanligare är dock affektiva psykoser. Vanligare med hallucinationer hos unga än hos vuxna, ofta p g a dissociativa upplevelser vid svår stress, ångest, missbruk, PTSD mm. Tänk även somatiskt och gör EEG och CT/MR-hjärna.

Question 30

När ska missbruk misstänkas hos en tonåring?

Answer 30

Missbruk: Misstänkt vid plötslig förändring av tonårings beteende.

Question 31

Vad är “tonårskris”?

Answer 31

“Tonårskris”: Limbiska systemet utvecklas fortare än frontalloben.

Question 32

BUP. Allmänt. Utesluta? När remittera? Utreda?

Answer 32

Psykosomatik är vanligt hos barn, stress och ångest somatiseras ofta och kan t ex ge magont och huvudvärk. Uteslut alltid först somatisk orsak (t ex rutinlab inkl thyroideastatus, ev EEG, ev CT/MR hjärna). Remittera till BUP vid suicidrisk, introverta symptom (depression, ångest), extroverta (utagerande, kriminalitet, missbruk mm), om symptom innebär svårigheter att leva normalt liv, vid stort lidande, vid föräldrasvikt, psykotiska symptom, svårare grader av ätstörningar.

Question 33

Adhd-utredning, barn, tenta?

Answer 33

Utredningen bör ske inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin som har kompetensen att bedöma och ställa diagnos gällande såväl huvud- som bidiagnos. Utred- ningen bör omfatta anamnes från skola, föräldrar, observation av barnet (i skola på klkinik), motorisk-neurologisk us, SNAP-IV, Brief, eventuellt testing (TEA-Ch, qbtech, IVA, Conners).

Question 34

Kompendium BUP. Spädbarnsåren.

Answer 34

Spädbarn reagerar med kroppsliga symptom såsom skrikighet och uppfödningssvårigheter (failure to thrive) på psykiska påfrestningar, vilka kan vara svåra att skilja från symtom vid kroppslig sjukdom. Riskfaktorer är anknytningssvårigheter till följd av depression, psykisk sjukdom, missbruk eller egen anknytningsproblematik hos modern. Om spädbarnet konsekvent vänder sig från modern kan man misstänka att något inte står rätt till med anknytningen. Primär bedömning kan göras vid BVC. Vid misstankar om anknytningsproblematik bör man remittera till barnpsykiatrin/spädbarnsverksamhet för bedömning. I vissa fall ligger problemet hos barnet som inte reagerar normalt p g a autism, utvecklingsstörning eller neurologisk sjukdom. Misshandel av spädbarn, sexuella övergrepp, the shaken baby syndrome, Münchausen by proxy (förälder som framkallar eller simulerar sjukdom hos barnet) fångas i regel upp och handläggs primärt på barnklinik, BUP kan kopplas in som konsult

Question 35

Kompendium BUP. Förskoleåldrarna.

Answer 35

Trotsbeteende förekommer normalt hos barn från omkring 1½ års ålder. Blir det fråga om extrema grader av trotsbeteende där föräldrarna inte klarar av situationen kan det bli aktuellt med rådgivning hos barnhälsovårdspsykolog som vid behov kan remittera till BUP. Man kan då fundera över om det finns bakomliggande stressfaktorer som påverkar barnet och/eller om föräldrarna har icke-funge-rande strategier då det gäller bemötandet av barnet. Minska stressen för barnet och familjen. Avlastning för föräldrarna, inlärning av alternativa strategier i barnuppfostran, beteendeterapeutiska strategier. Vid tecken till familjedysfunktion kan familjeterapi prövas. Om barnet genomgått ett större trauma kan det efteråt, då barnet befinner sig i en stabil situation övervägas om barnet kan ha nytta av en egen terapeutisk behandling. Barnterapi brukar övervägas först sedan man arbetat med avlastning och stöd åt familjen och försökt ge barnet trygghet genom föräldrarna eller andra viktiga personer i barnets naturliga nätverk. Barn i denna ålder kan också reagera med att sluta leka och dra sig tillbaka från kontakt efter trauma eller svår stress. Man kan då tänka på likartat sätt som vid utagerande trotsbeteende, d v s leta efter stressfaktorer som drabbat barnet och familjen, eventuellt trauma och kvaliteten på föräldra-barn relationen. I första hand kan BVC/förskolepsykolog kopplas in och vid behov BUP. Även här bör man arbeta med stressavlastning och familjestöd, eventuellt familjeterapi. Även här kan barnterapi övervägas vid tidigare trauma i anamnesen. I dessa åldrar kan man också upptäcka barn med autismspektrumstörningar som ger dålig kontakt och kommunikation med stereotypt eller bristande lekbeteende utan att det förekommit trauma eller allvarligare stressituation. Äkta autism kvarstår även då miljöfaktorerna är gynnsamma medan autismliknande trauma- och stressreaktioner snabbt förbättras då yttre stress avtar och föräldrar/ vårdare ger god omvårdnad. BVC-psykolog brukar göra en primär bedömning och om misstankarna kvarstår, remittera till BUP för utredning (många BUP-kliniker har specialiserade team för neuro-psykiatriska utredningar). Vid bristfällig språkutveckling begärs logopedbedömning. Alltför ofta får föräldrar till barn som i förskoleåldern börjat uppvisa avvikande beteende höra från barnhälsovård, sjukvård eller förskola att det nog är något tillfälligt som går över av sig självt, när det i själva verket rör sig om början till livslånga psykiatriska problem. Räkna inte med att det bara går över! Rör det sig om tillfälliga kraftiga reaktioner på omgivningsstress bör man se till att stressen upphör och följa upp barnet för att försäkra sig om att symptomen verkligen försvinner. Gör de inte det bör barnet utredas så att lämpligt stöd och lämplig behandling kan sättas in.

Question 36

BUP. Kompendium. Neuropsykiatrisk problematik i förskoleåldrarna.

Answer 36

Vid neuropsykiatrisk problematik som ibland är svår att diagnostisera tidigt (om det inte rör sig om klassisk form av autism), är det viktigt att sätta in stödåtgärder tidigt. Barnen fångas upp genom BVC och förskola. Även barn som inte fullt ut uppfyller diagnoskriterierna för ADHD eller autismspektrum-störning mår bra av de förhållningssätt man brukar tillämpa vid neuropsykiatriska störningar såsom tydlig struktur, omedelbara belöningar och konsekvenser (och inte med fördröjning), konkret bemötande, förberedelser inför förändring, kontinuitet gällande viktiga personer (såsom förskollärare), ej för många personer att relatera till, små barngrupper, undvikande av onödiga konflikter, motivationsarbete, en positiv attityd mot barnet. Åtgärder kan sättas in tidigt medan definitiv diagnos kanske inte kan ställas förrän i skolåldrarna och alla med problematik kommer inte att erhålla diagnos. En särskild riskgrupp utgörs av pojkar i sen förskoleålder som uppvisar utagerande aggressivt beteende som håller i sig över tid samtidigt som de har ADHD-liknande problematik (svårt att koncentrera sig länge på uppgifter och aktiviteter om de inte är ytterst roliga, hyperaktivitet, för sin ålder dålig impulskontroll). Uppföljning av barn med beteendeavvikelser sker primärt genom förskola och BVC, i senare åldrar genom skolans försorg. Vid misstanke om ADHD eller autismspektrumstörning bör barnet remitteras till BUP. Dålig koncentration beror i vissa fall på epilepsi med absenser hos barnet. Misstänker man absenser bör EEG göras. Barn som bedömts på BUP behöver ibland bedömas på nytt då de blivit äldre då vissa symtom (på exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom) kan framstå tydligare i högre ålder.

Question 37

BUP. Kompendium. Förskoleåldrarna. Sexualiserat beteende.

Answer 37

Då det gäller barn med sexualiserat beteende bör man överväga sexuella övergrepp men det kan också förekomma vid neuropsykiatrisk störning. Vid misstanke om sexuella övergrepp finns det en anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Socialtjänsten konsulterar BUP vid behov.

Question 38

BUP. Kompendium. Förskoleåldrarna. Onani.

Answer 38

Onani utgör ett normalt beteende men barn som är understimulerade, barn med impulskontroll-störning, ångest eller autistiska drag kan ägna sig åt excessiv onani och då kan man behöva utreda det närmare på en BUP-klinik.

Question 39

BUP. Kompendium. Förskoleåldrarna. Nattskräck.

Answer 39

Nattskräck (pavor nocturnus) ser dramatiskt ut men utgör ett ofarligt tillstånd som går över då barnet blir äldre (snabbt uppvaknande från djup non-rem sömn).

Question 40

BUP. Kompendium. Förskoleåldrarna. Sömnstörningar.

Answer 40

Sömnstörningar är inte ovanliga. En vanlig variant är att barnet vaknar mitt i natten och inte somnar om. Detta beror oftast på att barnet inte upplever sovmiljön som trygg. Om barnet exempelvis somnar på ett annat ställe och bärs in av föräldrarna till sin säng så märker barnet att miljön har ändrats då det går upp i ytlig sömn och vaknar på grund av otrygghet. Låt barnet alltid sova på samma ställe och skapa trygghet kring insomnandet och sovmiljön! Vid sömnrytmrubbningar såsom för sent eller för tidigt insomnande kan man pröva med att försiktigt förskjuta insomnandet 15-20 minuter åt gången under en period tills barnet somnar på en mer rimlig tidpunkt (ca halvvägs till vad föräldrarna idealiskt önskar sig). I svåra fall kan eventuellt melatonin prövas. Mardrömmar före-kommer normalt i förskoleåldrarna. Ökar de i omfattning kan det utgöra ett tecken på allmän ångest hos barnet vilket man i så fall bör undersöka vidare. Då ångesten minskar, minskar mardrömmarna. Mardrömmar ingår i PTSD (post traumatiskt stressyndrom) i alla åldrar och dröminnehållet relaterar då i regel till det genomgångna traumat. Sömnapné kan förekomma hos barn och ge trötthet och beteendepåverkan dagtid. Operation av halsmandlar och/eller polyper kan ibland hjälpa mot sömnapné hos barn. Sömnstörningar handläggs i första hand hos BVC, barnpsykolog eller barnläkare. I svårare fall remiss till barnklinik eller BUP.

Question 41

BUP. Kompendium. Enures.

Answer 41

Primär enures betraktas numera mer som ett barnmedicinskt problem (omogenhet i nervsystemet gällande ADH-insöndring respektive blåskontroll och sömndjup) som oftast är genetiskt och som försvinner då barnet uppnått en viss ålder (vilken ålder är variabelt). Sekundär enures kan ha att göra med stress hos barnet. Enkopres har också samband med psykiska faktorer utom vid somatiska tillstånd såsom mb Hirschsprung. Vid enures eller enkopres upp mot skolåldrarna, bör somatisk bedömning/undersökning göras. Finns det misstankar om viktiga psykologiska faktorer remitteras barnet till BUP.

Question 42

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (innan pubertet). Allmänt.

Answer 42

I dessa åldrar upptäcks ofta ADHD, högfungerande autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Barn med uttalade skolsvårigheter på grund av koncentrationssvårigheter eller specifika inlärnings-svårigheter (dyslexi, dyscalculi) bör få hjälp i skolan. Skolan har skyldighet att utreda dyslexi och låg begåvning samt sätta in åtgärder. Lindrig ADHD-problematik bör skolan också kunna hantera. I svårare fall eller då åtgärder inte ger resultat kan barnet behöva remitteras till BUP för mer omfattande utredning och diagnostisering samt ställningstagande till medicinsk behandling.

Question 43

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). ADHD.

Answer 43

ADHD: Har kommit att bli en av de vanligaste diagnoserna i psykiatrin med prevalenssiffror på omkring 5% för barn och 2-3% bland vuxna. Koncentrationsstörd subtyp utan samtidig överaktivitet kännetecknas av svårigheter att koncentrera sig på uppgifter som inte är mycket stimulerande. Barnet tröttnar snabbt och börjar intressera sig för annat, får svårt att fokusera på en uppgift och får svårt att mobilisera energi. Barnet störs av antingen yttre stimuli eller av egna tankar och fantasier. Många barn med ADHD har svårt för att vänta på en belöning. Hyperaktiv-impulsiv subtyp känne-tecknas av svårigheter att sitta stilla länge, högt aktivitetsbehov och svårigheter att kontrollera impulser, ledande till starkt impulsstyrt beteende. Blandformen, kombinerad typ, av ADHD är vanligast och har bägge typerna av svårigheter. Många individer växlar mellan subtyperna så att ett litet barn kan klassificeras som hyperaktiv-impulsiv, senare som kombinerad typ och i tonåren som uppmärksamhetsstörd subtyp vilket gjort att man även kommit att kalla det för ”presentationer”. Lindriga fall kan hanteras med lämpligt bemötande och barnet behöver inte alltid få en formell diagnos. ADHD av medelsvår-svår grad behöver utredas på BUP. Utredningen omfattar utvecklings-anamnes, beskrivningar av barnets beteende från föräldrar och skola samt observation av barnet, helst i en vardagssituation ibland kompletterat med psykologtestningar och datoriserade test. Barn med ADHD behöver ett speciellt bemötande i form av intressanta uppgifter, täta byten av aktiviteter, mycket vuxenstyrning, täta belöningar, komplexa uppgifter uppdelade i små deluppgifter, coachning samt undvikande av negativ interaktion, konflikter och bestraffningar. Föräldrautbildning ges genom BUP. För äldre individer ges psykoedukation och KBT/DBT (kognitiv beteendeterapi). I svåra fall eller vid otillräcklig effekt av icke-medicinska åtgärder rekommenderas medicinering med centralstimu-lerande eller atomoxetin. Multimodal behandling eftersträvas, d v s en kombination av farmakologisk behandling, psykoedukation, hjälpmedel i vardagen (tidshjälpmedel, bolltäcke för bättre sömn), psykologisk behandling (beteendeterapeutiska metoder med belöningssystem, familjeterapi, KBT till äldre tonåringar) samt samverkan med skola och vid behov socialtjänst.

Question 44

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Högfungerande autism.

Answer 44

Högfungerande autismspektrumtillstånd (innefattande vad som tidigare kallats Aspergers syndrom): Tillhör autismspektrumtillstånden som innebär: 1. svårigheter med social interaktion, svårt att etablera kamratrelationer, empatisvårigheter, bristande socialt intresse, bristande förmåga till sociala initiativ. 2. Kommunikationssvårigheter, svårt att avläsa andras känslouttryck, otydliga egna sociala signaler (miner kroppsspråk, tonfall), svårt att tala om känslor. 3. Beteendeavvikelser, fixering vid snäva intressen och ritualer, repetitivt beteende, detaljintresse, manér (vifta med händerna vi upphetsning mm), sensorisk känslighet (ljudkänslighet, känslighet för beröring m m) eller sensoriska intressen (lukta på föremål, smaka på föremål, intresse för sådant som roterar m m). Många med autismspektrumtillstånd har låg begåvning och dålig språkutveckling medan högfungerande autismspektrumstillstånd syndrom gränsar till normalitet. Allt fler individer får en autismspektrum-diagnos och prevalensen anges idag vara högre än 1%. Personer med högfungerande autism-spektrumtillstånd har normal begåvning och utvecklat språk men svårt att etablera kamratrelationer, konkret tänkande, detaljsinne, snäva specialintressen, rutinberoende, empatisvårigheter och svårt uttrycka känslor. För diagnos krävs att problemen allvarligt nedsätter funktionen i skolan och/eller hemmet. Utredning görs på BUP om större problem förekommer i vardagslivet. Utredning ungefär som ADHD-utredning men ofta med användande av vissa specialinstrument såsom normerade intervjuer och videoinspelade observationer. Liksom vid ADHD är det viktigt med bemötandet. Man bör uppmuntra barnet genom att bygga på specialintressena, hjälpa barnet med sociala kontakter utan överkrav. Man kan försöka vidga intressena och öka flexibiliteten, men ej för snabbt. Psyko-edukation kan ges till patient och familj och vid svårare problematik med samsjuklighet kan KBT komma ifråga. Ibland inslag av psykoedukativt förhållningssätt och KBT. Det finns ingen specifik läkemedelsbehandling men däremot symptomatisk behandling vid samsjuklighet såsom ADHD eller depression.

Question 45

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Tourettes syndrom.

Answer 45

Tourettes syndrom: Kännetecknas av multipla tics (tics är snabba automatiska rörelser, ljud eller ord). Vid Tourettes syndrom har man minst två typer av motoriska tics och en typ av vokalt tics. Olika tics kan avlösa varandra över tid. Utredningen handlar om att fastställa förekomsten av tics. Vanligt med samsjuklighet: ADHD, tvångssyndrom och autismspektrumstörning. Vid lindriga symtom handlar det mest om att skapa acceptans och förståelse samt minska på stress som kan förvärra tics. Vid större problem (socialt stigmatiserande tics, tics som påtagligt stör omgivningen, tics som ger muskel-smärtor, tics som förhindrar andra aktiviteter) kan BUP hjälpa patienten att, genom KBT-baserad träning, lära sig att skjuta upp tics och ersätta med annat beteende. I svåra fall används även neuroleptikamedicinering eller alfa-2 agnister såsom guanfacin eller klonidin.

Question 46

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Utagerande beteendestörning.

Answer 46

Utagerande beteendestörning som har en klar pojkövervikt är vanligt i dessa åldrar. Det kan röra sig om den lindrigare formen trotssyndrom som dock i en del fall kan gå över i den svårare formen uppförandestörning (barnet ljuger, slåss, stjäl, förstör värdefulla föremål, bryter sig in någonstans, är olovligt borta hemifrån, uppvisar grymhet mot andra). Oftast går det att identifiera ogynnsamma miljöfaktorer såsom problem i familjen, påverkan från olämpliga kamrater, barnet kan ha varit utsatt för misshandel eller övergrepp. Är uppförandestörning kombinerat med ADHD är risken för antisocial utveckling speciellt stor. Åtgärder bör sättas in samtidigt på flera nivåer. Man bör arbeta med familjen (med exempelvis FFT-Funktionell Familjeterapi), skolsituationen, fritiden (struktur, bra fritidsaktiviteter, skötsamma kamrater), behandla eventuell ADHD, i svåra fall fosterhem, behandlingshem. Affektiv sjukdom i form av depression eller bipolär sjukdom kan debutera i dessa åldrar och ger ibland upphov till kraftig aggressivitet. Det är i dessa fall viktigt att identifiera den affektiva sjukdomen så att rätt behandling kan sättas in (minskad stress, åtgärder som förbättrar självkänslan, meningsfulla dagliga aktiviteter, se över skolsituationen, kamratkontakter, bra relation till föräldrar, familjestöd, gruppbehandling, KBT, medicinering)

Question 47

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (innan pubertet). Ångestsyndrom.

Answer 47

Ångestsyndrom i form av separationsångest, skolfobi, panikångest, social fobi, generaliserad ångest uppträder redan före puberteten. Svår ångest kan vara mycket invalidiserande. Det är viktigt att minska omgivningsstressen. Fysisk aktivitet, avslappningsövningar har effekt. Trygghet i familjen med stöd från föräldrar, kamrater, bra skolsituation är viktigt. Information, KBT (individuellt eller i grupp) och medicinering i vissa fall. Vid specifika fobier bör beteendeterapeutisk träning genomföras. Vid skolfobi bör man ta reda på om det främst handlar om ängslan att lämna hemmet och skiljas från en förälder eller om det handlar om ångest för något i skolan. Om möjligt bör man undanröja faktorer som upprätthåller ångesten och man bör träna på snabb återgång till själva skolsituationen eftersom flyktbeteende förstärker alla former av fobiskt beteende. Reellt obehag då barnet går till skolan kan däremot kvarhålla fobin, barnet måste uppleva att situationen blir bra då det går till skolan. PTSD förekommer efter allvarligt trauma och innefattar ångest med mardrömmar, flash-backs, ibland hallucinatoriska, plågsamma minnen samt undvikande av det som påminner om traumat. Barn med PTSD bör remitteras till BUP. Behandlingen innefattar terapeutiska insatser av typen KBT eller EMDR och eventuell medicinering.

Question 48

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (innan pubertet). Tvångssyndrom.

Answer 48

Tvångssyndrom (OCD) räknas in under ångestsyndromen men har påvisats ha egen genetik och likheter med neuropsykiatriska tillstånd. Speciellt vid Tourettes syndrom och Aspergers syndrom förekommer OCD-symtom. Behandlingen utgörs av hjälp med att klara av vardagen (coping-strategier), minska stress, gå emot symtomen (träning i vardagliga situationer med hembesök-skolbesök av behandlarna), KBT, stöd från skola och föräldrar, i svåra fall medicinering.

Question 49

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Selektiv mutism.

Answer 49

Selektiv mutism är ovanligt. Numera anser man att det är besläktat med social fobi. Ibland förekommer samtidig neuropsykiatrisk problematik. Behandlingen är successiv beteendeträning och ofta krävs långvarig behandling.

Question 50

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Depression.

Answer 50

Depression kan debutera redan innan tonåren. Hos yngre pojkar förekommer ofta aggressivt beteende men även passivitet och nedstämdhet och ej så tydlig bild som i högre åldrar. Misstankar på depression stärks om beteendet och måendet plötsligt har förändrats. Även om familjära faktorer är viktiga finns ofta en utlösande miljöfaktor eller långvarig stress. Mobbning är en vanlig orsak. Behandlingen handlar om att minska ogynnsamma yttre faktorer, ge emotionellt stöd och en god livssituation för barnet, ibland tillfällig avlastning med anpassning av skolsituationen. Om tråkiga upplevelser, trauma har utlöst händelsen kan bearbetning behövas då patienten börjar må bättre. KBT enskilt eller i grupp (coping with depression), stöd till familjen. Ibland är en förälder också deprimerad och kan behöva behandling. I svåra fall medicinering och eventuellt inläggning (behövs sällan innan tonåren).

Question 51

BUP. Kompendium. Skolåldrarna (före pubertet). Psykosomatik.

Answer 51

Psykosomatik är vanligt hos barn. Stress och ångest somatiseras ofta och kan ge magvärk (ofta kring naveln, ofta i attacker eller i episoder) eller huvudvärk. Hittar man ingen somatisk förklaring är det ofta psykosomatiskt och sammanhänger med svårigheter i barnets livssituation. Mönster i symto-men, t.ex. att barnet alltid får ont i magen på morgnarna innan skolan men inte på helger och lov gör att man kan misstänka samband med skolsituationen. Behandlingen handlar om att arbeta med den bakomliggande situationen, men först måste somatisk orsak uteslutas. Handläggningen sker oftast i primärvården eller på barnklinik med BUP-konsult vid behov.

Question 52

BUP. Kompendium. Tonåren. Depression.

Answer 52

Depression är mycket vanligt i tonåren, speciellt hos flickor, där frekvensen stiger till att bli dubbelt så hög som hos pojkarna från ca 14 års ålder. Ofta blandat med ångest och ibland självskadande beteende. Lindriga depressioner kan handläggas av skolkurator eller ungdomsmottagning, svårare fall bör remitteras till BUP. Självmordstankar och ibland självmordsförsök blir vanliga i dessa åldrar. Det är viktigt att upptäcka suicidalitet som behöver behandlas omgående och som ibland kräver inläggning (speciellt efter genomfört suicidförsök). Självmordsstegen är viktig att känna till: 1. livet är inte värt att levas, 2. det vore bättre att vara död, 3. tankar på att själv ta livet av sig (diffusa), 4. tankar på olika metoder att ta livet av sig, 5. praktiska förberedelser (avskedsbrev, införskaffande av tabletter, rep m m), 6. suicidförsök, 7. genomfört suicid. Steg 1-3 är vanligt förekommande och ofta inte så allvarligt (även om man aldrig skall bagatellisera suicidtankar). För 4-6 finns också allvarlig-hetsindikatorer: val av farlig metod (hängning, kasta sig för tåg), avskedsbrev, att inte tala om sina tankar med någon annan, omsorgsfull planering, stark dödsönskan, tidigare försök. Vid 4-6 bör patienten oundgängligen remitteras till BUP. Vid allvarlighetsindikationer, speciellt efter nyligen genomfört försök bör akut slutenvård övervägas. Utlösande omgivningsfaktorer finns ofta. Ofta behöver skolsituationen tillfälligt anpassas. Ibland kan mobbning vara en utlösande faktor. KBT, respektive gruppbehandling har visat sig ha effekt. Meningsfull fritid, kroppsrörelse, bra kamrat-relationer, bra stöd från familjen, god skolsituation motverkar depression. Medicinering med SSRI-preparat bör övervägas vid svårare grad av depression.

Question 53

BUP. Kompendium. Tonåren. Bipolär sjd.

Answer 53

Bipolär sjukdom förekommer i sällsynta fall redan innan tonåren. Hos ungdomar är ofta cyklerna snabba eller oregelbundna vilket försvårar diagnostik. Irritabilitet och aggressivitet kan förekomma i såväl manisk som depressiv fas. Mani kan likna ADHD. Hereditet för bipolär sjukdom bör inge misstankar om mani. Typiskt för mani men inte för ADHD är hypersexualitet, forcerat tänkande, forcerat tal, minskat sömnbehov och grandiositet. Vid bipolär sjukdom behövs oftast medicinering med affektstabiliserare (litium, valproat, lamiktal).

Question 54

BUP. Kompendium. Tonåren. Ångest.

Answer 54

Ångest är också mycket vanligt hos tonåringar och förekommer ofta tillsammans med nedstämdhet-depression. Lindriga former kan handläggas av skolkurator eller ungdomsmottagning. KBT enskilt eller i grupp och ibland medicinering med SSRI kan ha effekt. Viktigt att arbeta med livssituationen och med familjesituationen. Familjestöd kan motverka ångest liksom en god skolsituation. PTSD är en traumarelaterad form av ångestsyndrom där man ser goda resultat av behandling med KBT och EMDR (Eye Movement Desensitization and Restructuring). Tvångssyndrom behandlas som i tidigare skolåldrar. En del tonåringar, speciellt flickor, utvecklar självdestruktivt beteende där de exempelvis rispar sig på armarna eller andra delar av kroppen, eventuellt i ångestdämpande syfte. Lindriga grader av självskadande beteende är ofta övergående. Svårare former kan kräva inläggning, men i regel bara kortvarigt, ofta kontraindicerat med längre slutenvårdstid p g a risker i form av regression och hospitalisering. Särskild kompetens fordras vid omfattande självskadande beteende med drag av personlighetsstörning. DBT (dialektisk beteendeterapi) och MBT (mentaliseringsbaserad terapi) har visats ha effekt och även metoder av typen KBT. Medicinsk behandling med SSRI preparat kan prövas.

Question 55

BUP. Kompendium. Tonåren. Ätstörningar.

Answer 55

Ätstörningar debuterar i tonåren och i sällsynta fall i förpuberteten. Kraftig dominans av flickor. Behandlingen är en specialistangelägenhet. Man arbetar med att först bryta det anorektiska eller bulimiska beteendet. Därefter har familjearbete visat sig vara effektivt i tonåren men hos unga vuxna även individuell psykoterapi (KBT eller interpersonell psykoterapi).

Question 56

BUP. Kompendium. Tonåren. Psykos.

Answer 56

Psykos debuterar ibland i tonåren och, i mycket sällsynta fall, i förpuberteten. Vid schizofreni är de tidiga symtomen smygande med tilltagande tillbakadragenhet och passivitet. Ologiskt tänkande och svårigheter att kontrollera ångest och ilska förekommer ofta. Slutligen kan positiva symtom med vanföreställningar och hallucinationer uppträda. Diagnosen är en specialistangelägenhet och bör ej ställas alltför tidigt i förloppet eftersom vissa akuta och övergående psykostillstånd kan likna schizo-freni. Affektiva psykoser är vanligare än schizofreni i ungdomsåren och kan ibland likna schizofreni med hallucinationer och vanföreställningar som inte alltid är stämningskongruenta. Det är svårare att differentialdiagnostisera psykosformerna hos barn- och ungdomar än hos vuxna. Det är också viktigt att känna till att hallucinatoriska upplevelser är ganska vanliga hos tonåringar och förekommer oftare än hos vuxna och att de flesta tonåringar som har hallucinationer inte har någon kronisk psykos-sjukdom utan att hallucinationerna i dessa fall utgör en form av dissociativa upplevelser vid svår stress, ångest eller i samband med PTSD eller missbruk. Man bör också tänka på att somatiska tillstånd kan ge hallucinationer och utreda med EEG och CT-skalle eller MR. Psykosutredning och behandling är en specialistangelägenhet.

Question 57

BUP. Kompendium. Tonåren. Missbruk.

Answer 57

Missbruk av alkohol och droger skall övervägas vid psykiska symtom hos unga. Gränsen mellan ungdomligt experimenterande och riskbeteende ledande till allvarligt missbruk är diffus. Ungdomar som mår dåligt med depressivitet och ångest lockas ofta att pröva droger. Det är viktigt att tänka på detta för att upptäcka missbruk. Socialtjänst och specialenheter arbetar med missbruksbehandling av ungdomar. Missbruk bör misstänkas vid plötslig förändring av en tonårings beteende där tonåringen blir svårtillgänglig för sina föräldrar och börjar vansköta skola och andra åtaganden eller verkar påtagligt trött eller ändrar sitt umgänge och hamnar litet utanför i skolan eller bland mindre skötsamma ungdomar. Man bör tänka på att ta drogtest vid misstanke om missbruk. Vid annan problematik bör man först behandla missbruket då det kan hindra effekten av annan behandling. Innan exempelvis ADHD-behandling sätts in bör patienten ha varit drogfri i minst en månad.

Question 58

BUP. Kompendium. Tonåren. Sexuella övergrepp.

Answer 58

Sexuella övergrepp är vanligt. Det är svårt att upptäcka detta om man inte tänker på det och vågar ställa frågor. En hel del dåligt mående hos tonåringar sammanhänger med att de varit utsatta för någon form av övergrepp, oftast av jämnåriga. Det är svårt för ungdomen att berätta om vad de varit med om. Symtomen kan vara ångest, depressivitet, självskadande beteende. Behandling handlar om att stoppa eventuella pågående övergrepp, bekräftelse och upprättelse (ibland genom polisanmälan) samt psykoterapi för att bearbeta upplevelserna.

Question 59

BUP. Kompendium. Tonår. Psykosomatik.

Answer 59

Psykosomatik förekommer även i tonåren. Vissa tonåringar tror att de har en allvarlig somatisk sjukdom. Huvudvärk och psykosomatiska magbesvär är vanliga. Vid debut av panikångest är det vanligt att patienten tror att han/hon har en somatisk sjukdom p g a symtom som svimningskänslor, palpitationer, andningssvårigheter, ont i bröstet, kallsvettning, svaghetkänsla mm. Medicinsk orsak till besvären bör, liksom hos yngre barn, övervägas.

Question 60

BUP. Kompendium. Tonåren. Neuropsykiatriska funktionshinder.

Answer 60

Neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD och Aspergers syndrom medför ofta svårigheter i tonåren. Många med dessa diagnoser drabbas av ångest och depression. Ofta kan det vara svårt att upptäcka att det finns en neuropsykiatrisk problematik bakom ångest och depression. Det kan vara viktigt att komma åt och behandla sådan problematik för att inte nya svårigheter och symtom skall komma senare. Multimodal behandling eftersträvas. KBT, helst specialanpassad för ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, kan användas då det gäller äldre tonåringar.

Question 61

BUP. Kompendium. Tonåren. Personlighetsstörning.

Answer 61

Personlighetsstörning debuterar definitionsmässigt först i sena tonår eller vuxen ålder (för att få diagnosen antisocial personlighetsstörning måste man ha fyllt 18 år men symtomen skall ha debuterat innan 15 års ålder). Ofta är personlighetsstörning kopplat till diverse symtom såsom depression, ångest, självskadande beteende och ibland förekommer samtidig neuropsykiatrisk problematik. Ibland rör det sig om mycket komplex klinik där behandlingen får läggas upp utifrån symtomen. Vid svår problematik kan det vara svårt att arbeta med ärendet i öppen vård och behandlingshem kan bli aktuellt för att få möjlighet att arbeta intensivt med tonåringen under lång tid i en terapeutisk livsmiljö med inslag av sk miljöterapi och möjlighet för ungdomen att knyta an till ett fåtal professionella vuxna som kan erbjuda trygghet och stabilitet i relationerna och befrämja en god personlighetsutveckling. En del patienter kan ha både självskadande beteende och suicidförsök i anamnesen.

Question 62

BUP. Kompendium. Somatik.

Answer 62

Tänk på att somatiska sjukdomar kan påverka psyket. Somatisk anamnes bör tas och somatisk undersökning bör ofta göras. Vid svåra eller atypiska symtom, svår depression, hallucinationer m m. är somatiskt rutinstatus och lab-prover, speciellt thyreoidea-status, särskilt viktiga och EEG samt CT-skalle/MR bör övervägas. Cerebrala processer såsom tumörer, infektioner, neurodegenerativa sjukdomar eller epilepsi kan ge psykiska symtom. Speciellt vid progredierande symtom eller samtidiga neurologiska eller kognitiva svårigheter bör utvidgad somatisk undersökning göras.

Question 63

Ålder, kön, etniska och sociokulturella faktorer.

Answer 63

Små barn är mycket beroende av sina föräldrar. Anamnesen får inhämtas av föräldrar och eventuellt förskolepersonal. Barnets lekbeteende kan observeras. I högre åldrar kan man ha samtal med barnet självt respektive använda tester. Tonåringar bör man alltid ha individuella samtal med. Kön kan ha betydelse för hur problemen presenterar sig. Pojkar kan ha en tuff attityd och dölja depressivitet bakom en trotsig fasad. Från och med tonåren blir depressioner vanligare hos flickor (ca 2:1). Aggressivt utagerande beteende är vanligare hos pojkar. Endast 10% av anorexipatienterna är pojkar. Flickor i tonåren med autism/Aspergers syndrom kan vara svåra att upptäcka eftersom de kan fungera bättre socialt än pojkar med dessa diagnoser och de kan ha exempelvis relationer som specialintresse. Även ADHD kan vara svårare att upptäcka hos flickor som ofta inte är lika utagerande som pojkarna och kan vara hyperaktiva på ett mer diskret sätt eller inte alls. De kan bli deprimerade och få ångest och dålig självkänsla och kan ha svårt med relationer. Sociokulturella faktorer kan påverka utredning och behandling. I vissa kulturer är det skamligt att ha ett funktionshinder och det kan vara svårt för familjen att acceptera en diagnos. Det är viktigt att motivera familjerna inför utredningar och att beskriva praktiska symtom och funktionsnivå/livskvalitet i vardagen och inte bara använda facktermer. Det är en process som familjen går igenom och det kan vara traumatiskt för patienten själv och/eller familjen då barnet/ungdomen får en diagnos. Är patient och familj inte beredda att ta emot en diagnos skall man överväga att avvakta med utredning. Tonåringar har speciellt svårt för att acceptera diagnos och medicinering då de vill vara ”som alla andra”. Utredning och behandling är alltid frivilligt för familjen utom i fall där barnet är omhändertaget enligt LVU eller där en så allvarlig psykisk störning föreligger att villkoren för LPT är uppfyllda och vårdintyg kan skrivas (patienten klarar inte att ta vara på sig själv eller är till fara för sig själv eller annan person och i oundgängligt behov av psykiatrisk slutenvård).

Question 64

EMDR

Answer 64

EMDR: Eye Movement Desensitization and Restructuring

Question 65

Är det något speciellt som bör ingå i utredningen när det gäller somatisk bedömning? Adhd

Answer 65

Svar: Sömnen är viktig för att orka hålla fokus. Rutinlab, anemi? Sköldkörtelfunktionen bör kontrollera

Question 66

På vilket sätt behöver behandlarna ta hänsyn till svälten?

Answer 66

Svar: Något av de alternativa svaren nedan ska vara med: i. Primärt mål i behandlingen är att häva svälten ii. Täta medicinska kontroller nödvändiga iii. Begränsa aktiviteter som skola och träning

Question 67

Vilken behandling rekommenderas medicinskt och i övrigt? Nämn minst ett inom varje område. Adhd

Answer 67

Svar: Centralstimulantia, t.ex. Concerta, Ritalin, Medikinet. Pedagogiskt stöd, föräldrastöd och strategier.

Question 68

I PTSD ingår som regel flera symptom. Vilka?

Beh?

Answer 68

flashbacks, mardrömmar, undvikande beteende, spänd vaksamhet, sömnsvårigheter. Kbt och ssri

Question 69

Beträffande anamnesen finns några viktiga bakgrundsfaktorer gällande förloppet som kan ge vägledning om vilket tillstånd (mani eller ADHD) patienten sannolikt lider av (även om det förekommer samsjuklighet). Vilka är dessa bakgrundsfaktorer?

Answer 69

debutålder, förlopp, episodisitet

Question 70

Adhd. Utgående från de diagnoser som du tänker är troliga, vilka behandlingar kan komma ifråga? Motivera ditt svar.

Answer 70

Svar: Översyn av skolsituationen, lämplig pedagogik. Ställningstagande till medicinering med Centralstimulantia eller Strattera. Information och planering med föräldrar och lärare, Föräldraträning. Beteendeterapeutiska tekniker hemma och i skolan. Familje-stöd/rådgivning, eventuellt familjeterapeutiska insatser. Hjälpmedel: visuella, tidshjälp-medel m m. KBT-insatser eller gruppbehandling för ångest/fobi, eventuellt SSRI. Sömnhygien, tillfälligt sömnmedel, melatonin. (0,5 poäng).

Question 71

Om ett deprimerat och suicidalt barn vill gå hem, vad gör du?

Answer 71

Överväger vårdintyg, ringer bakjouren

Question 72

Vid det första besöket inom barnpsykiatrin, vad är det primära som måste bedömas? Vid anorexia

Answer 72

Svar: En medicinsk undersökning om hur uttalad undernäring och svält är.

Question 73

Trotssyndrom

Uppförandestörning?

Answer 73

ODD - opposotional defiant disorder

CD - conduct disorder

Question 74

Adhd med ODD och CD. Nämn minst två behandlings- och stödåtgärder som kunde vara rimliga. C) Vilken är den allvarligaste prognosen i vuxen ålder om ingenting görs?

Answer 74

Svar: Medicinering för ADHD, föräldrainformation, föräldraträning, specialpedagogiska insatser, rådgivning till skolan, familjestöd/familjeterapi, insatser från socialtjänsten. Svar: Antisocial utveckling, kriminalitet, missbruk.

Question 75

Nämn 2 vanliga tilläggsdiagnoser vid depression i barn- och ungdomsåren?

Answer 75

Svar: Ångestsyndrom, ADHD, Trotssyndrom, Missbruk.

Question 76

Hur stor är risken uttryckt i procent för ett barn eller en ungdom att återinsjukna i en depression inom den närmsta 10- års perioden?

Answer 76

Svar: över 75 % (Poäng för alla siffror mellan 50 och 80%)

Question 77

Separationsångest och social fobi skiljer sig åt beträffande debutåldern. På vilket sätt?

Answer 77

Svar: Separationsångest debuterar som regel innan 5 års ålder, social fobi vanligen i tonåren (För 1 p skall tydligt framgå den stora skillnaden i debutålder).

Question 78

(80 % av förväntad vikt). A) Syns det på labprover att hon verkar äta för lite?

Answer 78

Svar: Det kan vara så att hon har helt normala labprover, men ett somatiskt status visar om hon är svältpåverkad.

Question 79

Pojke med ued och suicidala tankar. Hjälper du pojken att få tag i föräldrarna innan han lämnar mottagningen? Motivera kort ditt svar.

Answer 79

JA föräldrarna ska informeras. Detta både för att kunna hjälpa till med behandling i form av stöd kring • Sömn • Motion • Avlastning hemma • Avlastning i skolan, minskade läxor, minskad stress • Fortsätta med positiva aktiviteter.
Samt för att det är en farlig situation med suicidtankar som kommer och går. Något av detta bör vara nämnt.

Question 80

Tvångssyndrom diagnostiseras ofta åtskilliga år efter symtomdebut. Ge minst 2 rimliga förklaringar till varför så är fallet.

Answer 80

Skam och skuld hos patienten - söker inte hjälp. Funktionsnedsättningen har inte varit svår; eller har föräldrar kompenserat för barnets beteende. Sjukvårdspersonal missar diagnosen (presenterar med sekundär samsjuklighet; eller har svår samsjuklighet från tidig ålder)

Question 81

Nämn minst 2 moment som ingår i en ADHD-utredning.

Answer 81

Kriterieintervju
Läkarbedömning
Psykologutredning – kognitiv bedömning Lärarskattning

Question 82

Nämn minst två lämpliga råd till flickan och hennes föräldrar. Ued B. Bör behandling med SSRI påbörjas i nuläget? Motivera svaret kort.

Answer 82

Svar a Se till att flickan får Sömn, Motion, Avlastning hemma, Avlastning i skolan, minskade läxor, minskad stress. Fortsätta med positiva aktiviteter. Svar b Nej! I första hand ska avlastning i form av psykosocialt stöd ges. Skulle detta ej räcka bör KBT erbjudas. ( Flickan har en mild (högst måttlig) depression, känner fortfarande glädje vid handbollsspel)