Perception

Question 1

Redogör för begreppet sensorisk adaptation. Vad är det? Vad fyller det för funktion? (2p)

Answer 1

Känsligheten hos sensoriska receptorer minskar med tiden om de utsätts för konstant stimulering.

Det gör att vi kan:
1. Filtrera bort irrelevant info, nervsystemet kan fokusera på förändringar i miljön istället för konstant bakgrundsstimulering.
2. Ökar vår känslighet för förändringar, utan adaptionen skulle vi kanske missa sådant som kräver omedelbar uppmärksamhet.
3. Skydd mot överstimulering, konstant stimuli kan leda till överstimulering av nervsystemet, vilket kan vara skadligt eller stressande.
4. Effektivare informationsbearbetning, hjärnan har begränsade kapacitet och detta hjälper oss att spara resurser.

Question 2

Beskriv innebörden av ”bottom-up” och ”top-down processes” i vår varseblivning. Ge ett
exempel per begrepp.

Answer 2

Bottom up-processer
Perception som styrs av sensorisk information. Processen börjar med inkommande stimuli som registreras av sinnesorganen och sedan bearbetas steg för steg upp i hjärnan utan någon förväntan eller förkunskap.

Ex. smaka en ny maträtt - först registreras de olika komponenterna av smak- och luktsinnet. Signalerna skickas till hjärnan där de sensoriska signalerna byggs samman till en uppfattning om hur maten smakar och vad man tycker om den.

Top down-processer
Involverar förkunskap, förväntningar och erfarenheter som påverkar hur vi tolkar sensorisk information. Styrs mer av vår hjärna än inkommande sensorisk data. Hjärnan använder redan lagrad information för att tolka och förstå det sensoriska intrycket vi tar emot.

Ex. luckor i skriven text - om man får ett handskrivet brev där delar av texten försvunnit, kan man fylla i vad som står och förstå helheten ändå. Man använder sina tidigare erfarenheter för att tolka den sensoriska signalen.

Question 3

Karaktärisera dagseende (photopic) och nattseende (scotopic). Beskriv relevanta delar av näthinnan som förklarar skillnaden mellan dessa sätt att se (4p)

Answer 3

De kompletterar varandra och gör det möjligt för oss att se i många olika miljöer.

Photopic (dagseende)
- Består till största del av tappar
- Ansvarar för färgseende genom 3 olika tappar som ansvara för rött, grönt och blått.
- Hög skärpa men funkar bäst i bra belysning
- Nackdel, funkar dåligt vid låg ljusstyrka
- Tappar har låg konvergens = varje tapp är kopplad till få eller bara en gangliecell, det gör skärpan högre men på bekostnad av ljuskänslighet.
- Fokuserade centralt kring Fovea.

Scotopic (nattseende)
- Består till största del av stavar som är mkt ljuskänsliga, aktiveras snabbt under mörka förhållanden
- Kan dock inte se färg så nattseende är svartvitt
- Utanför fovea så hjälper oss vid perifer syn, man ser saker bättre i mörker om man inte tittar rakt på det.
- Stavar har hög konvergens = många stavar kopplas till samma gangliecell, vilket gör de mkt känsliga för ljus men lägre förmåga att urskilja detaljer.
- Nackdelar; inget färgseende och låg uppösning

Question 4

a) Beskriv ”lateral inhibition” mellan receptorceller. b) Vilken funktion fyller det för perceptionen?
c) Ge ett konkret exempel där vi vet att lateral inhibition sker (4p)

Answer 4

a. Lateral inhibition är en process i nervsystemet där aktiveringen av en sensorisk receptorcell minskar aktiviteten hos angränsande receptorceller.

Detta sker med hjälp av interneuroner som förmedlar signalen mellan receptorcellerna.

När en receptorcell aktiveras starkt, skickar den inte bara signaler till nästa nivå i bearbetningen, utan skickar också inhibitoriska signaler till närliggande receptorceller via interneuroner. Denna hämmande effekt försvagar responsen hos dessa grannceller.

Resultatet blir att kontraster i stimulin förstärks, stark stimuli blir mer påtaglig medan närliggande svagare stimuli dämpas.

b. Mkt viktigt för att förbättra vår kontrast och skärpa i vår perception.
- Förbättrad kantdetektion, skapar tydligare gränser mellan olika delar av ett stimulus.
- Förbättrad kontrastdetektion, genom att hämma aktivitet i omgivande celler förstärks skillnaderna i ljusstyrka och andra egenskaper i ett stimuli.
- Effektiv resursanvändning, hjälper hjärnan att inte slösa på resurser i onödan genom att förstärka det som är viktigt och undertrycka de mindre relevanta delarna.

c. Mach-band-effekten
ett optiskt fenomen som uppstår vid kanterna mellan ljusa och mörka områden.
När du tittar på en bild där en ljus yta möter en mörk yta, ser du ofta en ljusare linje vid gränsen till den ljusa sidan och en mörkare linje vid gränsen till den mörka sidan. Detta skapar en illusion av extra kontrast vid kanterna, trots att dessa linjer faktiskt inte finns i den fysiska världen.
Förklaras genom att fotoreceptorer som är nära gränsen mellan ljus och mörker kommer att påverka varandra genom inhibitoriska signaler, vilket för att skillnader mellan ljusa och mörka ytor verkar tydligare.

Question 5

Hur kan vi med hörseln avgöra varifrån ett ljud kommer? (4p)

Answer 5

1. ITD, tidsskillnader mellan öronen - om ett ljud kommer från sidan kommer det nå det närmaste örat något snabbare än det andra, hjärnan känner av denna skillnad även fast den är mycket liten. Avgör framför allt riktningen på lågfrekventa ljud.
2. ILD, Intensitetsskillnaden mellan öronen - om ett ljud kommer från sidan är det starkare i intensitet i det ena örat, huvudet fungerar som ett hinder och skapar ljudskugga på andra sidan. Viktigast för att avgöra riktningen på högfrekventa ljud.
3. Ytterörats form (Pinnae) - Ytterörat har en komplex form som hjälper till att modifiera ljudvågor beroende på varifrån de kommer.
4. Eko och reflektioner från omgivningen samt avståndsbedömning kan också hjälpa till.

Question 6

Hur kan vi med hörseln avgöra hur hög en ton är, dess pitch (4p)

Answer 6

1. Fysiologin - Cochlean är en spiralformad struktur i innerörat som spelar en avgörande roll i hur vi uppfattar tonhöjd. Det finns två huvudsakliga mekanismer i cochlea som hjälper oss att avgöra hur hög en ton är.

a. Platsteorin
- Basilarmembranet i innerörat vibrerar olika mycket på olika platser beroende på ljudets frekvens.
- Höga frekvenser (ljus toner) skapar starka vibrationer nära basen av membranet, medan låga frekvenser (mörka toner) vibrerar mer mot spetsen (apex).
- Hjärnan tolkar var på basilarmembranet hårcellerna aktiveras och använder den infon för att avgöra hur hög en ton är.
- Denna teori gäller mest för höga toner.

b. Frekvensteorin
- Hårcellerna i cochlea avfyrar aktionspotentialer i takt med ljudvågornas frekvens.
- Denna mekanism fungerar bäst för låga frekvenser.
- Volleyprincipen - för högre frekvenser samarbetar flera hårceller. Tillsammans kan de “dela upp” jobbet för att representera toner som är snabbare än vad varje enskild hårcell kan hantera, eftersom de har en återhämtningsperiod, refraktärperiod.

2. Bearbetning i Hörselbarken (Primära hörselkortex) - efter att hårcellerna i cochlea omvandlat ljudvågor till elektriska signaler skickas dessa till hörselbarken via hörselnerven. Hjärnan analyserar denna information och tolkar vilken tonhöjd som motsvarar de specifika nervsignalerna.

Question 7

Beskriv kort hur vi kan känna lukt (3p)

Answer 7

Molekyler i vår omgivning tas upp i näsan och omvandlas till nervsignaler som hjärnan tolkar som olika lukter.

1. Luktmolekyler kommer in i näshålan och når luktepitelet högst upp i näshålan.
   Luktepitelet består av luktreceptorceller som är känsliga för specifika typer av luktmolekyler, alla är specifika för en viss sorts kemisk struktur.
2. Omvandling till nervsignaler - när luktmolekylerna binder till receptorerna omvandlas de till en elektrisk signal och skickas vidare via axonen till luktbulben (olfactory bulb) som ligger i basen av hjärnan.
3. Bearbetning i luktbulben - flera signaler från olika luktreceptorer möts och en första bearbetning och sortering av luktinfo sker. Luktreceptorceller som svarar på samma typ av luktmolekyler skickar sina signaler till samma område i luktbulben.
4. Signal till hjärnan - vidare skickas signaler till
   a. Primära luktkortex (piriformcortex), där själva medvetna upplevelsen av lukt sker.
   b. Amygdala och andra limbiska områden, som är kopplade till känslor och minnen, vilket förklarar varför vissa lukter kan väcka starka känslor eller minnen.

Question 8

Redogör för s k monokulära och binokulära ledtrådar till djupseende och skillnaden mellan dessa två typer av ledtrådar (4p)

Answer 8

Monokulära ledtrådar ett öga)
- Relativ storlek, mindre bild uppfattas som mer avlägsen
- Interposition, närmare objekt blockerar ett avlägsnare objekt
- Relativ klarhet , ett suddigt objekt uppfattas som mer avlägset
- Textur, grov textur uppfattas som nära, fin textur som avlägset

Binokulära ledtrådar (två ögon)
- Retinal disparitet, bilderna från de två ögonen skiljer sig åt, ju närmare objektet, desto större skillnad.
- Konvergens, neuromuskulär ledtråd där de två ögonen rör sig inåt för att fokusera på nära objekt. Ju mer ögonen konvergerar, desto närmare är objektet.

Skillnader -
1. 1 vs 2 ögon
2. Användningsområden:
a. Mono - djup på längre avstånd
b. Bino - djup på nära håll
3. Precision -
a. Mono - inte lika exakt
b. Bino - mer exakt, särskilt på nära håll.

Question 9

Redogör för begreppet ljushetskontrast (brightness contrast)?

Answer 9

Ljushetskontrast

Perceptuellt fenomen -
Ljushetskontrast är ett perceptuellt fenomen som beskriver hur ljusstyrkan hos ett objekt uppfattas i förhållande till bakgrunden eller omgivningen. Samma objekt kan verka ljusare eller mörkare beroende på omgivningens ljusstyrka.

Lateral inhibition -
Fenomenet beror på hur vårt synsystem arbetar med lateral inhibition, vilket förstärker kontrasten mellan områden i synfältet.

Adaptiv process -
Detta är en adaptiv process som hjälper oss att bättre urskilja detaljer och kanter i vår omgivning, vilket är avgörande för att kunna förstå och navigera i en visuellt komplex värld.

Verklighet vs funktion -
Ljushetskontrast är ett bra exempel på hur vår perception inte alltid återspeglar verkligheten exakt, utan är en bearbetad tolkning som hjälper oss att förstå och navigera i vår omgivning mer effektivt.

Question 10

Redogör för hur vi kan uppleva färg (4p)

Answer 10

1. Ljus är elektromagnetisk strålning, och den synliga delen av ljusspektrumet är det som våra ögon kan uppfatta som färger. Har olika våglängder (mätt i nanometer), och varje våglängd motsvarar en specifik färg.
2. Fotoreceptorer
   Tapparna i ögat finns i tre typer som är känsliga för olika våglängder av ljus, mest koncentrerade i Fovea. Om det blir för mörkt kan vi inte se färger.

Två teorier, Genom att kombinera trikromatiska teorin (där tre typer av tappar tar emot olika våglängder) med opponent-process-teorin (som förklarar hur dessa signaler bearbetas och uppfattas i motsatspar) får vi en mer komplett förståelse av hur vårt färgseende fungerar.

1. Trichromatic theory
   Tapparna delas in i tre olika typer beroende på vilken färg de är mest känsliga för. När ljus träffar tapparna, aktiveras de i olika grad beroende på ljusets våglängd. Kombinationen av aktivitet i L-, M- och S-tapparna gör att vi kan uppfatta en stor mängd olika färger. Detta kan emellertid inte förklara varför blandningar av komplementärfärger blir akromatiska (färglösa) eller att colored after effects uppstår.
2. Opponent-process theory - behövs för att förklara vissa fenomen som inte kan förklaras med Trikomatiska teorin.
   Färgupplevelsen är organiserad kring motsatspar av färger: röd/grön, blå/gul och svart/vit.
   Nervceller bearbetar information om färger genom att jämföra signaler från olika typer av tappar, vilket leder till aktivering eller hämning beroende på vilken färg som uppfattas.
   Efterbilder och färgkontraster kan förklaras genom denna teori eftersom nervsystemet arbetar med balans mellan motsatta färger, vilket påverkar hur vi tolkar färginformation.

Question 11

Beskriv luktsystemets neurala struktur och funktion? (4p)

Answer 11

Luktmolekyler (odorants)
- luktreceptorer i nästepitelet (näshålan)
- Luktnerven/Kranialnerv I
- Luktbulben
- Amygdala (emotion) / Piriform cortex (primära luktcortex) + (Hippocampus/minne)
- Hypothalamus / thalamus
- Mediala /lateral OFC

Två system (vägar): ortonasalt (yttre miljö) och retronasalt (inre miljö)

Tre dimensioner: kvalitet, intensitet och behaglighet

1. Luktmolekyler kommer in i näsan, till högst upp i näshålan där luktepitelet och dess luktreceptorceller finns. Specialiserade nervceller som är känsliga för olika kemiska strukturer hos luktmolekylerna.
2. Elektrisk signal, när luktmolekylerna binder till receptorerna skapas en elektrisk signal som skickas genom luktreceptorcellets axon (luktnerven/karnialnerven 1)
   - ca 350 luktreceptorceller, specialiserade på en kemisk struktur
   - olika kombinationer av receptorceller kan aktiveras av samma luktmolekyl, vilket ger en enorm mångfald av luktupplevelser
3. Luktbulben
   Förstärker luksignalen i glomeruli, varje Glomerulus tar emot signaler från luktreceptorceller som har samma typ av receptor. Vilket leder till sortering.
4. Hjärnan
   - Piriformkortex (primära luktkortex), här sker första medvetna upplevelsen och tolkningen av lukten, påverkas av Top down-processer.
   - Amygdala, är kopplad till de känslomässiga aspekterna av lukt. Involverad i emotionell bearbetning, hjälper till att skapa känslomässiga associationer till dofter.
   - Hippocampus, minne, varför dofter kan fungera som kraftfulla
   triggers för minnen.
   - Amygdala/Piriformkortex skickar signalen vidare till Talamus/Hypotalamus, som i sin tur skickar vidare till
   - Mediala/ Laterala OFC, Beslutsfattande: närma eller fjärma? Välbehag samt integration med signaler från andra sinnen.

Funktion hos luktsystemet:
1. Luktsensationer påverkas inte bara av stimulus (bottom-up), utan även av våra förväntningar, minnen och motiv (top-down)
2. Lukter hjälper oss att avgöra om vi ska närma oss eller fjärma oss ifrån objekt, platser, individer
3. Associativ inlärning, vi lär oss förknippa lukter med olika sensationer (behagliga/obehagliga)

Question 12

Vi kan känna beröring av olika slag. Hur går det till? (4p)

Answer 12

1. Sensoriska receptorer i huden, specialiserar sig på att känna av olika former av beröring:
   - Meissner’s corpuscles - lätt beröring, vibrationer m låg frekvens, ytliga och väldigt känsliga för förändring.
   - Merkel’s discs - stadigt tryck och detaljerad textur, ytliga och långsamt adapterande så fortsätter skicka signaler så länge trycket kvarstår
   - Pacinian corpuscles, djupa vibrationer och tryck, djupt i hud och ledvävnad, snabbt adapterande så reagerar främst på förändring.
   - Ruffini endings - hudsträckning och stadigt tryck, djupt i huden för att känna hur den sträcks ut, långsamt adapterande och hjälper till med proprioception.
2. Transduktion - när receptorena stimuleras omvandlas det till elektrisk signal.
3. Nervbanor till hjärnan -
   perifera nerver till ryggmärgen, genom ryggmärgen till talamus
4. Bearbetning i hjärnan - från Talamus till Primära Somatosensoriska cortex (S1) i parietalloben, organiserat enligt Homunculus. Här bearbetas informationen ytterligare för att skapa en upplevelse av beröring, där hjärnan integrerar information om styrka, plats och typ av beröring.

Question 13

Förklara och ge två exempel på perceptuell konstans. Ange också vilken funktion detta fenomen fyller. (2p)

Answer 13

Perceptuell konstans - upplever världen som stabil och oföränderlig trots förändring i den sensoriska informationen.
innebär att vi kan känna igen objekt som samma, oavsett variationer i synvinkel, ljusförhållanden, avstånd etc.

Viktig funktion för att vi ska kunna tolka vår omgivning på ett konsekvent och tillförlitligt sätt och hjärnan kan fokusera på de viktigaste delarna i vår omgivning utan att behöva bearbeta förändringar.

Exempel:
1. Storlekkonstans - uppfattar ett objekt som att det har samma storlek oavsett hur nära eller långt bort det är.
2. Färgkonstans - uppfattar ett objekts färg som konstant, även om belysningen ändras.

Question 14

Redogör för och jämför begreppen ”apperceptiv agnosi” och ”associativ agnosi”. (4p)

Answer 14

Båda begreppen är exempel på visuell agnosi. Där en person har svårt att känna igen eller tolka visuella stimuli trots att deras syn är intakt.

Apperceptiv agnosi:
- svårt att uppfatta och sammanfoga grundläggande visuella element till en helhet.
- problem i tidiga stadierna av visuell bearbetning där hjärnan skapar en sammanhängande representation av vad som ses.
- kan ofta se grundläggande visuella egenskaper, som kanter, linjer och färger, men de kan inte sammanföra dessa element till en helhet för att förstå vad objektet är.
- skador i bakre högre hemisfären.

Associativ agnosi
- Personen kan uppfatta objektet och skapa en korrekt mental bild av det, men har svårt att koppla den visuella informationen till dess mening eller funktion. - Problemet ligger i de senare stadierna av visuell bearbetning, där objektets tolkning och igenkänning sker.
- Problem att identifiera eller namnge föremål, även om de kan rita dem korrekt.
- skador på de temporala loberna, särskilt i områden som bearbetar betydelsen och tolkningen av visuella stimuli.

Question 15

Purves beskriver två huvudsakliga nervbanor för visuell perception som förmedlar olika typer av information (dorsal and ventral stream). Redogör för dessa banor, den information de förmedlar och hur man kommit fram till att informationen skiljer sig mellan banorna. (4p)

Answer 15

Var/Dorsal-strömmen
- Syn för aktion
- Går från visuella kortex till parietalloben.
- Ansvarar för spatiala aspekter av synen, såsom att analys av rörelse och lägesrelationer mellan objekt.
- Skador här leder till svårigheter att avgöra vart ett objekt är, samt att ägna uppmärksamhet åt dem, men objektsigenkänningen funkar som det ska.

Vad/Ventral-strömmen
- Syn för perception
- Går från visuella cortex till den inferiora delen av temporalloben
- Ansvarar för att kunna se form högupplöst och objektigenkänning
- Skador på inferiora temporala cortex leder till svårigheter med objektsigenkänning men man har inga problem med att utföra spatiala uppgifter.

• Ska inte tolkas som att detta bara sker på dessa ställen, utan sensationerna behöver blandas med information som processas av andra delar av hjärnan.

Question 16

a) Vad är ett neurons receptoriska fält?
b) Beskriv ett receptoriskt fält med s k on center – off surround organisation.

Answer 16

a. Ett neurons receptoriska fält är det område där stimuli kan påverka neuronens aktivitet.

Det område där ett neuron känner av stimuli och reagerar genom att öka eller minska sin avfyrningsfrekvens.
- Finns i flera nivåer och varje nivå bidrar till att bearbeta mer komplex information.
Ex.
- För visuella systemet är ett receptoriskt fält det område i näthinnan eller synfältet där ljus eller mörker kan aktivera eller hämma ett specifikt ganglionneuron eller celler i den visuella kortex.
För somatosensoriska systemet är det den del av huden som kan stimulera ett specifikt sensoriskt neuron.

b. On-center–off-surround-organisationen innebär att ljus i fältets mitt ökar aktivitet medan ljus i omgivningen minskar den, vilket förbättrar hjärnans förmåga att detektera kontraster och kanter i den visuella världen.

Ett receptivt fält består av ett center och surround som reagerar på ljusstimuli på olika sätt. Förbättra kontrastkänslighet, vilket gör det lättare att urskilja objekt från bakgrunden.

A - Center on/ Off surround - utformad för att detektera kontraster, såsom en ljus fläck mot en mörk bakgrund.
Center on - Om ljus träffar mitten av det receptiva fältet, stimuleras (exciteras) neuronet.
Off surround - Om ljus träffar omgivningen runt centrum, hämmas (inhiberas) neuronet.

B - Center off/ On surrond - utformad för att detektera omvänd kontrast, såsom en mörk fläck mot en ljus bakgrund.
Center off - Om ljus träffar mitten av fältet, hämmas (inhiberas) neuronet.
On surround - Om ljus träffar omgivningen runt centrum, stimuleras (exciteras) neuronet.

Question 17

Vad gör det proprioceptiva systemet? (2p)

Answer 17

Det proprioceptiva systemet är kroppens inre system för att känna av och reglera sin egen position, rörelse och balans.
Hjälper oss att veta var våra kroppsdelar befinner sig, hur de rör sig, och hur mycket kraft som behövs för att utföra olika rörelser.
1. Känns av kroppens position och rörelser
2. Samordna rörelser
3. Reglera balans och stabilitet
4. Anpassa till yttre krafter.

Bygger på signaler från:
- Muskelspolar (snabb adaption)
- Golgi senorgan (långsam adaption)
- Kutana sträckreceptorer
- Ledsensorer

Information bearbetas i Cerebellum och Somatosensoriska kortex.

Question 18

Redogör för blindsight (3p) (se Purves s. 237. Kolla också Olssons föreläsning)

Answer 18

Hemianopiska/Blindsight

Skiljer sig från blindhet som innebär skador på synnerven, här är det skador på Primära synbarken/V1.

Neuropsykologiskt fenomen där en person med skada i den primära synbarken (V1) kan reagera på visuella stimuli i det blinda området i sitt synfält, trots att de medvetet inte kan se eller uppleva dessa stimuli.

Blindsight uppstår när signaler från ögat fortfarande kan nå och bearbetas i andra delar av hjärnan, trots att den primära synbarken, som är avgörande för medveten syn, är skadad.
Alternativa banor för visuell information:
- Colliculus superior i hjärnstammen, som är involverad i reflexiva ögonrörelser och orientering mot visuella stimuli.
- Extrastriata områden, såsom V2 och V3, som också kan bearbeta vissa visuella intryck utan att involvera medveten perception.

Personer med blindsight kan ofta:
- Lokalisera objekt
- Identifiera rörelse
- Känna igen enkla egensaker
- Undvika hinder

Ger info om att syn och medvetenhet är två separata processer.

Question 19

19) Inom objektsigenkänning (object recognition) diskuteras hierarchical coding hypothesis och ensemble coding hypothesis för hur objekt representeras i hjärnan. Redogör för dessa hypoteser och det eventuella stöd de har. (4p) (från Olssons föreläsning)

Answer 19

Två olika teorier som förklarar hur hjärnan känenr igen objekt. Beskriver hur visuell info bearbetas och organiseras i hjärnan men skiljer sig åt i hur denna bearbetning leder till objektsigenkänning.

1. Hierarkisk kodning innebär att hjärnan bearbetar information om objekt i stegvisa nivåer, där varje nivå kombinerar enklare egenskaper till mer komplexa representationer. Slutligen finns neuroner som är specialiserade på att känna igen specifika objekt, ibland kallade “grandmother cells”
   Fördel - förklarar hur vi kan känna igen specifika objekt och deras detaljerade struktur, lämpligt för objekt vi ofta stöter på och behöver särskilja noggrant såsom ansikten.
   Nackdel - Osannolikt att det finns en enskild neuron för varje objekt vi känner igen, om det skadas skulle vi förlora förmågan att känna igen.

Hierarkiskt system skulle vara mkt känsligt och uppvisa selektiva bortfall vid
hjärnskador (vilket är sällsynt).

2. Ensembelkodning föreslår att igenkänning sker genom att många neuroner, som representerar olika delar eller egenskaper av ett objekt, aktiveras tillsammans i ett nätverk. Det är inte en enskild neuron som känner igen objektet, utan snarare ett mönster av aktivitet i en population av neuroner.
   Varje objekt representeras som ett unikt mönster av aktivitet i hjärnan.
   Fördel - mer robust, vid skada kan andra neuron täcka upp. Förklarar den stora mängd objekt vi känner igen, även sådant vi inte sett förut, genom att kombinera kända egenskaper på nya sätt.
   Nackdel - Det kan vara svårt att identifiera exakt hur dessa neuronala nätverk organiseras och koordineras för varje objekt.

Question 20

Redogör för ansiktsperception och hur den förhåller sig till objektperception i övrigt. Redovisa stöd för dina påståenden (5p) (Olssons föreläsning)

Answer 20

Ansiktsperception
- specialiserad form av visuell perception för att känna igen och tolka ansikten som är särskilt viktiga för mänsklig social interaktion.
- Förmåga att känna igen individer, känslor och sociala signaler.

Skillnad mot objektsigenkänning
- Ansikte uppfattas som helhet snarare än sammansättning av separata delar. Configural processing, studier av inversionseffekten visar att det är mkt svårare att känna igen ansikten upp och ned än objekt. Objekt bearbetas ofta mer delbaserat.
- Specialiserade hjärnområden bla FFA i temporalloben, fMRI-studier visar att FFA är mer aktiv vid ansiktsperception än andra objekt.
- Specialiserad för sociala stimuli, ansikten bär på kritisk social information såsom känslouttryck. Hjärnan känner snabbt igen emotionella signaler.
- Ansiktsperception utvecklas tidigt och är starkt formad av erfarenhet

Skador på FFA kan orsaka prosopagnosi (ansiktsblindhet)
Skador på områden som bearbetar objekt leder oftast inte till problem med ansiktsigenkänning.

Question 21

Argumentera för att perceptionen inte alltid är sanningsenlig utan mer funktionell. Dvs, vi varseblir inte vår omvärld exakt så som den egentligen är i fysisk mening utan vi gör snarare en användbar tolkning av omvärlden. (4p)

Answer 21

1. Perception bygger på sensorisk och neuronal bearbetning - dessa system har begränsningar ex vi kan inte se ultraviolett ljus, så de färger vi ser är en tolkning av det vi kan uppfatta med våra sinnen
2. Illusioner visar att perception inte alltid är sanningsenlig
   - Optiska illusioner såsom Müller-Lyle där två linjer ser olika långa ut pga vad som syns i närheten
   - Sensoriska konflikter - McGurk där synintryck påverkar vad vi hör
3. Perceptionens primära funktion är att hjälpa oss överleva och reproducera, inte att ge en exakt representation av verkligheten.
   ex. vi är mer känsliga för rörelser och förändringar än statiska detaljer, för att kunna upptäcka faror.
4. Beroende av kontext och förväntningar
   - Top down-processer påverkas av våra förväntningar, erfarenheter och kunskap och är inte bara beroende av den sensoriska inputen.
5. Färger och ljud är inte objektiva egenskaper hos omvärlden, utan perceptioner skapade av hjärnan.
6. Hjärnan har begränsade resurser så vi behöver prioritera bland den sensoriska intrycken.

Question 22

I Noba kan man bland annat läsa om Webers lag. Förklara vad den säger och ge ett hypotetiskt exempel.

Answer 22

Webers lag säger att den minsta märkbara skillnaden mellan två stimuli är proportionell mot styrkan hos det ursprungliga stimulit.

Webers lag visar att vår perception är relativ snarare än absolut. Vår förmåga att upptäcka skillnader beror på förhållandet mellan stimuli, inte den absoluta förändringen.

Förklarar varför vi är känsligare för förändringar när stimulit är svagt jämfört med när det är starkt.

Ex.
Hålla en 1kg vikt i handen, man märker troligen skillnad om en extra vikt på 0,1 kg läggs på (10%)
Hålla 10kg i handen, märker troligen inte om en extra vikt på 0,1 kg läggs på men däremot troligen om 1 kg läggs på (10%).
Detta visar att den märkbara skillnaden är proportionell mot storleken på det ursprungliga stimulit.

Question 23

International Association for the Study of Pain (IASP) delar in smärta i tre huvudtyper: 1) nociceptiv, 2) neuropatisk 3) nociplastisk. Redogör kort för dessa typer. (3p).

Answer 23

1. Nociceptiv smärta
   - Nociceptorer aktiveras
   - Skada eller inflammation sker, dock ej på nerver
   - Lokaliserad ofta skarp eller värkande smärta
   - Smärtan upphör när skadan läkt eller inflammationen är behandlad
   - Kan också vara långvarig; artros och andra reumatiska sjukdomar
2. Neuropatisk
   - Smärta från skada eller sjukdom i nervsystemet
   - Ex. Karpaltunnelsyndrom, postoperativ neuropatisk smärta, central neuropatisk smärta, smärta vid MS
   - Brännande, stickande eller elektrisk smärta.
3. Nociplastisk
   - Smärta som uppstår vid förändrad smärtreglering (ökad känslighet eller nedsatt smärthämning)
   - Ofta diffus och svår att lokalisera
   - Fibromyalgi, Pisksnärtsrelaterade skador (WAD), IBS, Ländryggssmärta där det inte finns en skada.

Question 24

Beskriv central sensitisering (2p)

Answer 24

CNS blir överkänsligt för smärtstimuli. Detta innebär att smärtsignaler förstärks och kan kvarstå även när den ursprungliga skadan eller inflammationen har läkt. Bakom flera kroniska smärttillstånd. Hjälper kliniker att förstå att smärta inte enbart beror på perifer skada utan också på förändringar i det centrala nervsystemet.

Leder till:
- Hyperalgesi - ökad känslighet för smärta, smärtreaktionen på en smärtsam stimulering blir kraftigare än normalt.
- Allodyni - vanligtvis icke-smärtsamma stimuli som lätt beröring eller kyla upplevs som smärtsamma.

Question 25

25) Smärta definieras enligt International Association for the Study of Pain (IASP) som ”En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till – eller liknande det man upplever vid – vävnadsskada eller hotande vävnadsskada.” Varför är det viktigt att smärta inte enbart definieras som något som orsakats av vävnadsskada?

Answer 25

Smärta är
- en subjektiv upplevelse som involverar både sensoriska och emotionella aspekter och den kan uppstå i frånvara av vävnadsskada.
- Neuropatisk, nociplastisk och psykogen smärta uppstår utan vävnadsskada men smärta upplevs.
- Individens upplevelse är central i smärtdefinitionen.
- Kronisk smärta varar efter den akuta fasen av vävnadsskada. Om smärta definieras utifrån vävnadsskada skulle denna smärta kunna tolkas som inte verklig/giltig.

Question 26

Man brukar tala om två typer av nociceptorer? Vad kallas dem? Beskriv kortfattat deras olika egenskaper?

Answer 26

A-delta fibrer
Myeliniserade, leder signalen snabbt, skarp, huggande smärta, väl lokaliserad
Hjälper oss snabbt reagera och undvika omedelbar fara

C-fibrer
Omyeliniserade, leder signalen långsamt, dov, molande värk. Påminner oss om att skydda det skadade området och undvika ytterligare skada.

Question 27

27) Smärta brukar beskrivas som en multi-dimensionell upplevelse. Beskriv de tre dimensionerna (namn och innebörd).

Answer 27

1. Sensorisk - diskriminativ dimension
   Sensoriska egenskaperna hos smärtan såsom lokalisering, intensitet och karaktär (var?, hur starkt?, Hur känns det?)
   - bearbetas i S1 och 2 (Primära och sekundära somatosensoriska kortex)
   - Hjälper oss identifiera var och hur skadan uppstått.
2. Affektiv - motiverande dimension
   Emotionella responsen på smärtan och dess inverkan på motivationen och beteende. Hur smärtan får oss att känna.
   - Limbiska systemet (särskilt amygdala) och ACC
   - Förstärker minnet av smärtsamma upplevelser, vilket kan bidra till inlärning och undvikande av faror.
3. Kognitiv - evaluativ dimension
   Handlar om hur vi tänker om och tolkar smärtan, påverkas av tidigare erfarenhet, individuella attityder, förväntningar.
   - PFC och andra delar som bearbetar högre kognitiva funktioner
   - Hjälper oss förstå och hantera smärtan

Question 28

Nämn fyra regioner i hjärnan som ofta är aktiverade under en smärtupplevelse.

Answer 28

Talamus - Fördelar och integrerar.
förmedlar smärtsignaler från ryggmärgen till olika delar av hjärna. Bearbetar och integrerar inkommande smärtinfo innan den skickas vidare till andra delar.

Somatosensoriska kortex - Lokalisering och karaktärisering av smärta.
S1 identifierar plats, intensitet och typ av smärta, S2 integrerar smärtinfo med emotionella och kogntiva aspekter.

Prefrontala kortex (PFC) - Kognitiv tolkning och modulering.
Bearbetar de kognitiva och evaluativa aspekterna av smärta, såsom tolkning, planering och förväntan på smärta.

Limbiska strukturer - emotionell respons och minne av smärta.
Inkluderar områden som amygdala, hippocampus och anterior cingulate cortex (ACC), vilka är centrala för de emotionella och affektiva aspekterna av smärta.

Question 29

Ge ett exempel hur socialt samspel kan påverka smärtupplevelser, t ex hos barn?

Answer 29

Smärtproblematik finns ofta hos både föräldrar och barn, både genetik och social inlärning påverkar.

Smärtexperiment visade att när barnen distraherades så upplevde de dels mindre smärta samt att de upplevde det som mer hjälpsamt än att får uppmärksamhet och förstärkning. Dock höll inte föräldrarna med.

Question 30

Ge ett exempel vardera på respondent och operant smärtinlärning.

Answer 30

Respondent smärtinlärning - smärta är ett naturligt aversitvt stimulus.
Neutrala stimulus kan betinga stimulus dvs koppla ihop det med smärta.
En person som tidigare fått magknip av att äta kryddstark mat, kan senare börja känna oro/obehag bara av att tänka på kryddig mat.
NS - Doft av kryddig mat
OS - Magknip som orsakades av att äta maten
OR - Smärta och obehag från magknip
BS - Doften av den kryddiga maten
BR - Obehag eller undvikande av maten, även om ingen smärta längre uppstår.

Operant smärtinlärning
Smärtrelaterat beteende förstärks genom konsekvenser, vilket leder till ökad eller minskad förekomst av detta beteende (beroende på förstärkning eller bestraffning).
Pat. m kronisk ryggsmärta märker att de får extra uppmärksamhet och stöd från familjen när de klagar på smärta. Denna positiva förstärkning gör att personen börjar uttrycka smärta oftare, även om det inte alltid speglar den faktiska smärtupplevelsen.
Beteende - Klaga på smärta
Förstärkning - Får uppmärksamhet
Konsekvens - Personen klagar oftare, smärtrelaterade beteenden blir end el av vardagen.

Question 31

Vad är selektiv uppmärksamhet och varför behöver vi den? Ge konkret exempel. För och nackdelar.

Answer 31

Selektiv uppmärksamhet är förmågan att fokusera på viss stimulus eller uppgift medan man ignorerar andra irrelevanta stimuli i omgivningen. Hjälper oss hantera den stora mängd info som ständigt når våra sinnen genom att prioritera det som är mest relevant eller viktigt för vår aktuella situation.

Ex. Cocktailparty-effekten, när ma är på en fest och många pratar samtidigt, använder man selektiv uppmärksamhet för att fokusera på konversationen med personen framför och ignorerar bakgrundsbruset. Dock tar sig salient ord igen, såsom ens namn, ord som sticker ut etc.

Fördelar:
- Ökad fokus och prestation för man fokuserar på det som är viktigt.
- Snabb reaktion på viktiga stimuli, en bilförare som fokuserar på trafiken kan lätt upptäcka en fotgängare.
- Skyddar mot överbelastning, genom att filtrera bort irrelevanta intryck kan hjärnan hantera info på ett effektivt sätt.

Nackdelar:
- Finns risk att man missar relevant information, om man är fokuserad på en sak kan man missa annat.
- Kognitiv bias, vi riktar vår uppmärksamhet mot det som bekräftar våra förväntningar vilket kan leda till partiskhet eller felaktiga beslut.
- Distraktion av oväntad stimuli, även när vi försöker koncentrera oss kan starka, plötsliga stimuli bryta vår uppmärksamhet.

Question 32

Beskriv kortfattat hur selektiv uppmärksamhet generellt påverkar hjärnans stimulusbearbetning?

Answer 32

Selektiv uppmärksamhet styr hjärnans stimulusbearbetning genom att
- förstärka signaler från viktiga stimuli
- hämma irrelevanta signaler
- effektivt fördela resurser mellan olika hjärnregioner. Detta gör det möjligt att fokusera och agera snabbt i en komplex miljö.

Question 33

Gör en kortfattad beskrivning av Posner’s paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet, såsom hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen?

Answer 33

Posner’s paradigm undersöker hur uppmärksamhet påverkar reaktionstider och noggrannhet vid visuella uppgifter, genom att manipulera förväntningar om var ett stimulus kommer att dyka upp.

1. Person fixerar blick på central punkt på en skärm.
2. Visuell ledtråd (ex pil) visas för att indikera var ett målstimulus sannolikt kommer dyka upp.
   
   • Valid ledtråd, riktig indikation
   • Invalid ledtråd, felaktig indikation
   • Neutral ledtråd, ingen info om plats ges.
3. Visuellt målstimulus visas antingen till höger eller vänster om fixationspunkten.
4. Respons, snabbt och noggrant svara på vart målstimulit dök upp.

Personen håller blicken fixerad, det är bara uppmärksamheten som flyttar sig.

Posner’s paradigm visar att uppmärksamhet kan flyttas oberoende av ögonrörelser och att valid ledtrådar förbättrar reaktionstid och noggrannhet genom att optimera resursfördelningen i hjärnan.

Question 34

Beskriv den version av Posnerparadigmet där en exogen cue leder till en kovert fokus av visuell selektiv uppmärksamhet, samt definiera dessa termer (exogen cue och kovert uppmärksamhetsfokus). Definiera även termerna endogen cue och overt uppmärksamhetsfokus.

Answer 34

Ventrala uppmärksamhetsnätverket

Exogen cue - en automatisk, reflexiv signal som dra uppmärksamheten till en viss plats i synfältet, oberoende av deltagarens vilja. ex. ljusblixt, plötslig rörelse.

Kovert uppmärksamhetsfokus - att rikta uppmärksamheten mot en plats utan att flytta blicken.

1. Fixation - försöksperson fixerar blicken på en central punkt.
2. Exogen cue - visuell ledtråd, ex. ljusblixt, visas kort på skärmen nära den plats ett målstimulus eventuellt kommer dyka upp.
3. Målstimulus - efter en kortfördröjning visas målstimulit antingen på den cuade platsen eller på en annan plats
4. Respons - försöksperson reagerar så snabbt som möjligt på målstimulit genom att trycka på en knapp.

Valid cue: Uppmärksamheten dras reflexivt till rätt plats, vilket leder till snabbare reaktionstid.
Invalid cue: Uppmärksamheten måste flyttas om, vilket resulterar i längre reaktionstid.

Förbättrad bearbetning sker snabbt, inom 75 ms men varar bara i 300ms.
Efter denna period kan responsen på denna platsen bli långsammare, inhibition of return, hjärnan undviker att återvända till samma plats.

Endogen cue - en viljemässig och medveten signal som styr uppmärksamheten baserat på instruktioner och förväntningar.

Overt uppmärksamhetsfokus - Uppmärksamhet som riktas genom att blicken faktiskt flyttas till en annan plats.

Question 35

Beskriv hur det exogent drivna uppmärksamhetsskiftet i Posnerparadigmet påverkar försökspersonens beteende (såsom responslatens, RT): Ge exempel på fördelaktiga effekter respektive negativa effekter av uppmärksamhetsskiftet, samt redogör för effekternas tidsförlopp.

Answer 35

Ett exogent skifte av uppmärksamheten sker automatiskt som en reflexiv respons på en plötslig händelse (exogen cue), exempelvis en ljusblixt. Detta skifte påverkar försökspersonens beteende, främst i termer av reaktionstid (RT) och noggrannhet.

Fördelaktiga effekter:
- Snabbare reaktionstid (RT) vid valid cue 75 ms till 300 ms
- Förstärkt perceptuellt bearbetning, tom 300ms efter en exogen cue prioriteras info på den cuade platsen

Negativa effekter:
- Längre reaktionstid (RT) vid invalid cue, om målstimulit dyker upp på annan plats än cuad (invalid cue) måste uppmärksamhet flyttas om vilket leder till fördröjning. Uppmärksamheten är låst vid den cuade platsen en kort stund.
- IOR Inhibition of Return, efter 300ms börjar uppmärksamheten hämmas på den cuade platsen, så RT för målstimulit blir längre än för andra platser. IOR är en adaptiv mekanism som förhindrar att uppmärksamheten stannar för länge på samma plats, vilket gynnar utforskning av nya stimuli.

Tidsförlopp
- 0-200 ms reflexiv orientering mot ledtråden leder till förbättrad bearbetning och snabbare RT vid valid cue
- 200-300 ms effekterna av valid cue börjar minska, bearbetningen börjar bli jämnare valid/invalid cue
- >300 ms IOR inträder vilket förlänger RT på den cuade platsen och gynnar omdirigering av uppmärksamhet till andra platser.

Question 36

Beskriv paradigmet Dichotic listening. Vilken typ av information bryter igenom till medvetenadet i den ignorerade kanalen?

Answer 36

Dichotic listening är en experimentell approach som går ut på att man får lyssna på två ljudspår i hörlurar. Man får sen instruktioner att bara uppmärksamma det som sägs från den ena sidan. Detta kollar man genom sk Shadowing vilket innebär att man ska upprepa det som sägs.
Det man uppfattar i den ignorerade kanalen är ex fysiska egenskaper såsom om det är en man eller kvinna, om det är musik eller tal. Men annars missar man i princip allt som sägs, dock går Salient ord igenom, det är är ord som har särskild personlig betydelse tex ens namn, eller ord eller stimuli som på annat sätt sticker ut.

Question 37

Beskriv fenomenet inattentional blindness. Hur kan man demonstrera detta experimentellt? När kan det här fenomenet vara relevant i vardagslivet (utanför laboratoriet)?

Answer 37

Inattentional blindness/ouppmärksamt blindhet är ett psykologiskt fenomen där en person inte uppfattar oväntade objekt, händelser eller stimuli i sin visuella miljö eftersom deras fokus är på något annat. Beror inte på sensoriska begränsningar utan på brist i kognitiv bearbetning av det oväntade.

Klassiskt exempel är Simons och Chabris experiment från 1999 där deltagare ombeds räkan antalet passningar i en video med basketspelare, de missar ofta att se en person i en gorilladräkt som går tvärs genom bild.

Förare som fokuserar på en GPS eller mobiltelefon kan missa en fotgängare eller cyklist trots att de är synliga i periferin.

Question 38

Beskriv early selection respektive late selection-hypoteserna. Vad för experimentellt stöd finns för respektive hypotes?

Answer 38

Early selection process-hypotes
- uppmärksamhetsfiltrering sker tidigt i den sensoriska bearbetningen
- Bara den info som är viktig för uppgiften går vidare för djupare bearbetning, irrelevant info blockeras redan i tidigt skede
- Ex. du hör bara rösten hos personen du pratar med i ett brusigt rum
- Tros ske i primära sensoriska områden, filtreringen sker i talamus
- Experimentellt stöd:
1. Diochotic listening, deltagarna kan rapportera väldigt lite om det ignorerade meddelandet, endast ytliga egenskaper som kön etc. Mao filtrering verkar ske innan semantisk bearbetning.
2. ERP-studier, tidiga ERP-komponenter som P1 och N1 är förstärkta för uppmärksammade stimuli jämfört m ignorerade

Late selection process-hypotes
- All sensorisk info bearbetas först till en viss nivå inkl dess betydelse
- Filtrering sker senare, när hjärnan avgör vilken info som är mest relevant för medveten uppmärksamhet
- Ex. du hör plötsligt ditt namn nämnas i en annan konversation trots att du inte var fokuserad på det.
- Bearbetning i associationsområden
- Experimentellt stöd:
1. Omedveten perception, Müller-Lyle-illusionen
2. ERP-studier

Question 39

Gör en kort beskrivning av ett experiment där covert selektiv uppmärksamhet studeras, såsom vad gör försökspersonen och vad visas på skärmen.

Answer 39

Klassiskt experiment för att undersöka covert attention är Posners cueing paradign.
1. Deltagaren sitter framför en skäm men en fixeringspunkt i mitten, ex. en cirkel eller ett kors.
2. Deltagarnas uppgift är att snabbt och korrekt reagera (trycka på en knapp) när ett målobjekt visas åt något håll i rutan.
3. Före målobjektet visas får deltagarna en cue, ex en pil som påkar åt ett håll, cues kan vara valid (peka mot den plats där målet visas) eller invaliv (pekar mot motsatt sida).
4. Deltagaren ska fortsätta titta på fixeringspunkten, det är enbart uppmärksamheten som ska riktas på de övriga saker som dyker upp.
5. Man mäter RT (reaktionstid) och träffsäkerhet.

Question 40

Gör en kortfattad beskrivning av ”attentional blink” paradigmet: Hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen? Beskriv hur fenomenet attentional blink påverkar försökspersonens beteende: Ge exempel på fördelaktiga effekter respektive negativa effekter av uppmärksamhet.

Answer 40

Attentional blink
1. Försökspersoner tittar på en snabb sekvens av ex siffror och bokstäder som presenteras en i taget, varje siffra/bokstav visas mkt kort tid (100ms) med ett snabbt intervall emellan dem.
2. Deltagaren ska identifiera och rapportera två specifika mål T1 och T2 (ex två bokstäver bland siffror).
3. Om T2 presenteras strax efter T1 (inom 200-500 ms) är deltagarna ofta oförmögna att identifiera T2 även om de upptäcker T1.
4. Detta kallas attentional blink eftersom det liknar en blinkning där uppmärksamheten är upptagen och inte kan registrera T2.

Fördelar:
- Vid multitasking kan uppmärksamhet tillåta effektiv bearbetning av det viktigaste målet (T1) medan mindre viktig information (som T2) filtreras bort.

Nackdelar:
- En pilot som måste tolka en rad instrument snabbt kan missa ett kritiskt andra varningsmeddelande om det följer för nära ett första.

Question 41

Vad är skillnaden mellan repetition priming och expectation based priming? Hur fungerar dessa olika typer av priming olika?

Answer 41

Båda är mekanismer som förbättrar bearbetning av information, men de fungerar på olika sätt och bygger på olika underliggande principer.

Repetition priming
- Tidigare exponering för ett stimulus förbättrar bearbetningen av samma stimulus vid en senare tidpunkt, utan att individen nödvändigtvis är medveten om denna förbättring.
- Bygger på automatisk bearbetning
- Passiv och implicit, bygger på stimulus som faktiskt har presenterats tidigare.

Expectation based priming
- Förväntningar om framtida stimuli (baserat på ledtrådar eller tidigare erfarenheter) förbättrar bearbetningen av dessa stimuli.
- Bygger på aktiv och kognitiv bearbetning.
- Kan förbättra bearbetningen av det förväntade stimulit men med långsammare respons.

Question 42

Vad menas med ”feature binding”? Vad går feature integration theory ut på? Vilken experimentellt stöd finns för denna teori?

Answer 42

Feature bindning
Hjärnan binder samman olika egenskaper (som färg, form, rörelse) till en koherent och enhetlig upplevelse av ett objekt.

Feature integration theory
- det finns två stadier
- Pre attentive state; innan vi blir medvetna om stimulit.
Hjärnan skannar snabbt av miljön med hjälp av sk. egenskapskartor (t.ex. färg, form, rörelse).
Olika egenskaper existerar oberoende av varandra och är inte kopplade till något specifikt objekt.
- Focus attentive state; för att kombinera dessa egenskaper till en sammanhängande uppfattning av ett objekt krävs fokuserad uppmärksamhet.

Illusory conjunctions (illusoriska kombinationer) är ett exempel på experimentellt stöd för denna teori.
- När visuella stimuli presenteras mycket snabbt och maskeras/döljs efteråt har deltagare svårt att visuellt fokusera på varje enskilt objekt
- Resultatet blir att hjärnan kombinerar egenskaperna, ex färg och form
- Förklaringen är att utan tillräcklig uppmärksamhet blir egenskaper som färg och form inte korrekt kopplade till specifika objekt.

Question 43

Beskriv symptomen på hemineglekt.
Hur testar man hemineglekt i kliniken?
Hur skiljer sig hemineglekt från hemianopsi (kortikal blindhet till följd av skada i synkortex)?

Answer 43

Hemineglekt
- Unilateralt, där en patient ignorerar eller är omedveten om stimuli på en sida, oftast den vänstra.
- Beror ofta på skada i högra parietalloben, uppmärksamhet och spatial bearbetning
- Symtom:
- ignorerar föremål/personer på vänster sida
- läser och skriver endast på högra sidan
- äter bara från ena sidan av tallriken
- oförmåga att klä sig/sköta hygien på höger sida.

Testa Hemineglekt:
- Bisbecting Task, pat får en horisontell linje och ombeds markera mitten (kommer dra strecket mycket mer å höger)
- Cancellation test, ska stryka över alla streck de ser.
- Teckningstest, pat ska rita en klocka eller ett hus

Skillnad hemineglekt och hemianopsi
- Orsak; skada i högra parietalloben vs skada i synkortex eller synbanor
- Drabbade funktioner; uppmärksamhet, medvetenhet och stimuli vs faktisk synförlust
- Perception; Pat har fungerande syn men ignorerar stimuli i vänster synfält vs pat har inte fungerande synfält
- Medvetenshet; pat. är ofta omedveten om problemet vs pat är medveten om synfleet och kan kompensera.

Question 44

Beskriv divided attention. Vilka typer av uppgifter är lättare att utföra samtidigt? Varför? Hur kan man förbättra sin simultankapacitet?

Answer 44

Divided attention - delad uppmärksamhet, förmågan att fokusera på och bearbeta information från två eller fler uppgifter samtidigt. Central aspekt av multitasking.

1. Uppgifter som använder olika resurser ex lyssna på musik och vika tvätt
2. Automatiserade uppgifter, blivit automatiserade genom övning kräver mindre medveten ansträngning ex erfaren bilförare kan också ha en konversation
3. Lågkrävande uppgifter, kräver minimala kognitiva resurser ex äta till ett tv-program.

Varför?
1. Begränsad resurskapacitet, läsa och lyssna på en text är båda språkliga processer och tar därför mer resurser, uppgifter som använder olika resurser stör varandra mindre.
2. Automatisering, kräver väldigt lite kognitiv ansträngning, frigör resurser för annat
3. Arbetsminne, uppgifter som kräver mycket arbetsminne är svåra att kombinera.

Förbättra.
1. Övning och automatisering
2. Träna arbetsminne
3. Planering och prioritering
4. Reducera distraktioner