Metod Flashcards
Redogör för begreppet reaktivitet i samband med mätningar. Exemplifiera (2p)
Innebär att deltagarnas beteende kan förändras när de är medvetna om att de observeras, vilket i sin tur kan leda till att resultaten inte speglar det naturliga beteendet och därmed påverka validiteten.
Ex. vid naturliga fältstudier (deskriptiv metod) på en förskola där man vill se barns interaktion kan forskarens närvaro påverka barnens beteende åt något håll och det naturliga beteendet kan inte observeras. Svårt för forskare att veta att beteendet är ändrat.
Redogör för vad som menas med deskriptiva forskningsmetoder. Exemplifiera. (2p)
Deskriptiva metoder
- vi hittar mönster ( till skillnad från experimentella där vi hittar orsaker).
- inga variabler manipuleras (exp. där manipuleras OV).
- innefattar ffa. rent deskriptiva metoder såsom: naturliga obs, fallstudier, psykologiska test, tvär- och longitudinella stud., systemat. obs., retrospektiva undersök., arkiv/registerundersökn. samt surveyundersökn. men även: korrelationella och kvasiexperimentella kan sägas tillhöra denna grupp.
Ex. Surveyundersökningar undersöker specifika frågor hos ett större antal för att generalisera till populationen, såsom opinionsundersökningar.
- Fördelar: Reliabla generaliseringar pga stora urval.
- Nackdelar: ”samplingsproblem” (urvalsproblem, vem vill delta och vem vill inte? Validitet?)
Redogör kort för begreppen kvalitativa och kvantitativa data? (2p)
Kvalitativ data - går ofta före det kvantitativa, beskriver sekundära egenskaper såsom färg, lukt, känsla. Man laborerar med ord/verbal.
Kvantitativ - ofta det som publiceras, beskriver primära egenskaper såsom läng, vikt i kg, antal, storlek. Man laborerar med siffror, numerisk.
De kompletterar varandra.
Redogör för så kallade N=1-designer. Ge ett exempel och ange fördelar och nackdelar(4p)
N=1 design är en experimentell forskningsmetod som var vanligt i psykologins barndom.
- (generellt experimentellt) endast OV manipuleras och detta antas ha en kausal effekt på BV, alla andra variabler hålls konstanta
- Undersöker en person experimentellt med manipulation
- Deltagaren utgör sin egen kontroll
Ex. ABAB-design där man undersöker effekten av en intervention på en enda deltagare över tid.
- A (Baslinje): Deltagarens beteende mäts utan intervention för att få en grundläggande nivå (baslinje).
- B (Intervention): En intervention introduceras, och deltagarens beteende mäts för att se om det sker någon förändring.
- A (Återgång till baslinje): Interventionen tas bort, och beteendet mäts igen för att se om det återgår till ursprungsläget.
- B (Återinför intervention): Interventionen införs en gång till, och förändringar i beteendet mäts igen för att stärka bevis för att interventionen orsakar beteendeförändringen.
Används ofta inom klinisk psykologi och beteendeterapi för att testa en intervention på individnivå och är särskilt användbar när stora grupper inte är tillgängliga.
Fördel:
- Tids- och kostnadseffektivt
- Kontrollerad analys: möjlighet att observera effekten av en intervention genom upprepade mätningar (t.ex. i ABAB-design)
- Flexibelt: kan anpassa efter deltagaren
- Bra för unika fall
- Individualiserad analys: kan gå på djupet i det unika fallet.
Nackdel:
- Begränsad generaliserbarhet
- Reaktivitet, deltagaren kan anpassa beteendet/risk för subjektivitet
- Svårt upptäcka små effekter
- Sårbar studie, om deltagaren inte kan/vill plötsligt.
Jämför en klinisk fallstudie med en studie med N=1-design; ange likheter och olikheter (4p)
Klinisk fallstudie - deskriptiv/explorativ och beskriver en individs unika historia, utan fokus på kausalitet.
- kvalitativ och ofta beskrivande analys av en enskild persons problem, bakgrund, och behandlingsförlopp.
- Syfte: Att förstå unika aspekter av en individs tillstånd, erfarenheter eller svar på behandling
- Metod: explorativ och inte strikt kontrollerad. Inkluderar berättelser, observationer, intervjuer och kliniska anteckningar.
- Datainsamling: Oregelbunden och utan upprepade systematiska mätningar.
- Analys: Subjektiv och inte fokuserad på att dra kausala slutsatser.
- Generalisering: Begränsad till individens unika omständigheter; används främst för hypotesgenerering.
N=1 design - experimentell och fokuserar på att testa och bevisa en interventions effekt med hjälp av systematisk datainsamling.
- experimentell design som testar en intervention på en individ med systematiska och upprepade mätningar över tid.
- Syfte: Att testa effekten av en intervention och dra kausala slutsatser på individnivå.
- Metod: Strikt kontrollerad, ofta med specifika steg (t.ex. ABAB-design)
- Datainsamling: Upprepade mätningar före, under och efter interventionen för att analysera förändringar.
- Analys: Kvantitativ och fokuserad på att identifiera orsak-och-verkan-samband.
- Generalisering: Begränsad till individen, men resultaten kan ge stöd för vidare forskning på gruppnivå.
Likheter:
- Individfokus vilket möjliggör detaljerad analys.
- Lämpliga för ovanliga/speciella fall
- Begränsad generaliserbarhet
- Används ofta inom klinisk forskning
- Hypotesgenerering: Båda kan generera hypoteser som kan testas i framtida forskning på gruppnivå.
Olikheter:
- Syfte: KF fallbeskrivning av individs unika situation, N=1 testa effekten av en specifik intervention
- KF är kvalitativ och beskrivande, medans N=1 är experimentell och kontrollerad
- Datainsamlingen är hos KF kvalitativ och oregelbunden, hos N=1 systematisk och kvantitativ
- Kausalitet: KF söker inte efter kausalitet, N=1 syftar till att finna kausalitet
-
Låt säga att vi vill undersöka hur mycket psykologi en grupp studenter kan efter en kurs. Vi gör ett lämpligt mätinstrument för detta och vill då se till att mätningen har en lämplig känslighet och kalibrering. Vad menas med dessa begrepp? (2p)
Känslighet: beskriver ett mätningsinstruments eller en metods förmåga att korrekt identifiera förekomsten av ett visst fenomen eller en viss effekt.
Ett känsligt mätinstrument kan upptäcka även små förändringar eller svaga signaler i datan, vilket minskar risken för falskt negativa resultat (att fenomenet inte upptäcks när det faktiskt finns där).
Kalibrering: är processen att justera ett mätinstrument så att dess mätningar stämmer överens med kända standardvärden eller verkliga referensvärden.
Kalibrering säkerställer att instrumentet mäter korrekt och konsekvent, vilket minskar mätfel och förbättrar datans tillförlitlighet. Utan kalibrering finns risk för felaktiga resultat.
Dessa begrepp som kan användas för att beskriva kvaliteten i test. Förklara deras innebörd
a) Kriterievaliditet
b) split-half-reliabilitet
c) test-retest reliabilitet
d) innehållsvaliditet
a. Kriterievaliditet sk prediktiv validitet, om ett testvärde korrelerar med en annan variabel (kriterie) som man tänker att den ska korrelera med. ex. test för piloter som i förväg differentierar mellan bra/dåliga piloter.
b. Split half reliabilitet, testets interna överensstämmande, korrelation mellan testets olika delar.
c. Test-retest reliabilitet, korrelation mellan testernas resultat över tid, dvs samma resultat oavsett när man testar.
d. Innehållsvaliditet, att ett test tar upp alla sidor av det man vill testa, ex. att en tenta tar upp alla saker man vill tenta på.
Berätta vad som karaktäriserar kliniska fallstudier. Fördelar och nackdelar? Ange ett exempel (hypotetiskt eller verkligt). (2p)
Kliniska fallstudier:
- Kvalitativa
- Detaljerad beskrivning och analys av en individ
- Kan även innehålla viss kvantitativ data
- Många olika metoder och verktyg för att samla in data ex: intervjuer, naturliga observationer, psykologiska tester, fysiologiska mätningar (hjärnskanning)
Fördel:
- detaljerad analys, går på djupet och kan ge större insikter inför framtid studier
- enda sättet att studera ovanliga, speciella fall där det inte finns ett stort urval
- kan trots litet sample ge insikter om normalbeteende i population ex. HM och minne
Nackdel:
- kan inte användas som bevis för teorier bara som inspiration för vidare kvantitativ forskning.
- Problem med intern validitet, dvs inga tydliga kontroller så man kan inte avgöra kausalitet mellan variabler.
- Problem med extern validitet, man kan inte generalisera till population på en individ.
- Stor risk att forskare påverkar resultat medvetet eller omedvetet.
Ex. mest kända HM, led av svårbehandlad och allvarlig epilepsi. Kirurg lokaliserade och tog bort en stor del av HMs hippocampus. HMs epilepsi försvann, hans IQ och personlighet var intakt.
Men han led av anterograd amnesi, hans korttidsminne funkade men han kunde inte koda in minnen i långtidsminnet (sk konsolidering).
Viktig fallstudie för minnesforskningen då det antyder att:
- dissociation mellan korttids- och långtidsminnet, två olika egenskaper till viss del i olika delar av hjärnan
- temporalloben är viktig för konsolidering av nya minnen.
Redogör för begreppen validitet och reliabilitet och deras inbördes relation (2p)
Validitet - mäter det som avses att mätas:
1. Face validity - testets uppenbara rimlighet
2. Content validity/Innehållssvaliditet - test tar upp alla sidor av det man vill testa
3. Kriteriervaliditet - testvärde korrellerar med det värde man tänker att det ska korrellera med.
Reliabilitet - hur tillförlitlig och konsekvent en mätning är:
1. över tid (test- retest)
2. internt överensstämmande, (överensstämmelsen i människors svar mellan olika frågor i ett flervalsformulär).
3. för olika forskare
Två kvalitetskriterier för att bedöma ett forskningsverktyg.
- Reliabilitet är en förutsättning för validitet - Om en mätning inte är pålitlig (dvs. ger olika resultat vid upprepade mätningar), kan den inte vara giltig.
- Reliabilitet garanterar inte validitet - en mätning kan vara pålitlig men ändå mäta fel saker
- Båda behövs för hög datakvalitet - För att dra korrekta slutsatser behöver forskare instrument som är både pålitliga (reliabla) och som verkligen mäter det de avser att mäta (valida).
Redogör för (a) tredjevariabelproblemet vid tolkning av korrelationer och (b) ge ett exempel (2p)
a. Problemet med den tredje variabeln uppstår när en korrelation mellan två variabler påverkas av en osynlig tredje variabel, vilket leder till missvisande tolkningar av sambandet.
b. Samband mellan antalet sålda glassar och hur hög andel av befolkningen som är solbrända, man kan då dra slutsatsen att ju mer glass man äter desto mer solbränd blir man, men det är mer troligt att det är vädret som är den tredje variabeln som påverkar båda.
En studies interna validitet och externa validitet, vad är det? (2p)
Intern validitet - hur säkert vi kan avgöra kausalitet mellan variabler. I t.ex labbmiljö kan vi lättare kontrollera att bara OV manipuleras och ha kontroll över BV och övriga variabler. Detta gör det lättare att dra slutsatsen att det finns kausalitet mellan variabler.
Extern validitet - hur väl vi kan generalisera våra resultat till populationen.
Ofta en avvägning mellan dessa två, ju mer man kontrollerar desto mindre chans att det går att generalisera till populationen.
Redogör för sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval (2p)
Med sannolikhetsurval kommer varje enskild individ i målgruppen (som kan vara slumpmässig eller representativ) att ha en likvärdig chans att väljas ut till enkäten. Med ett icke-sannolikhetsurval däremot har några personer i gruppen större chans att väljas ut än andra.
Sannolikhetsurval:
- Obundet slumpmässigt, alla i pop. har samma chans att komma med.
- Systematiskt urval, var n:te i en pop.
- Proportionellt stratifierat, subgruppers medl. utgör en representativ andel av urvalet, bra vid heterogen pop.
- Klusterurval, pop. delas in i likvärdiga grupper och några grupper väljs.
Icke-sannolikhetsurval:
- Bekvämlighetsurval, de som dyker upp
- Kvoturval, som ovan men man säkrar subgruppsandelar
- Snöbollsurval, använder de man hittar som kontaktperson för flera
Läraren ger studenter en reprimand varje gång de gör riktigt dåligt ifrån sig och beröm varje gång de gör riktigt bra ifrån sig. Efter ett tag märker han att beröm verkar ha en negativ effekt och reprimander en positiv effekt på att få studenterna att prestera så bra som möjligt. Kan du ge en alternativ förklaring av detta fenomen än att reprimander och beröm har motsatt effekt på prestationen? (2p) (tänk ”regressionseffekten”)
Statistisk regression - för en variabel som kan anta flera olika värden gäller att efter en extrem observation följer sannolikt en mindre extrem observation.
Med andra ord när man gjort något bra (extremt värde) är det mest sannolikt att man gör det mindre bra (mindre extremt värde), det behöver alltså inte finnas någon kausalitet med berömmet. Samma sak gäller för reprimand vid dåligt ifrån sig (extremt värde), sen bättre (mindre extremt värde).
En forskare vill undersöka om terapi av typ A är bättre än terapi av typ B för att bota en specifik fobi. Hon har dessutom en hypotes om att effektiviteten i A och B kan skilja sig åt mellan vanlig terapi och internet-terapi, dvs mellan olika former för terapin. Beskriv en undersökningsdesign som är lämplig för att undersöka dessa frågor. Definiera och motivera (a) vilken design du vill använda och (b) hur du gör ditt urval. Vidare, (c) vad som är oberoende och beroende variabler och (d) vad vi kan få veta med ett sådant tillvägagångssätt. Använd relevanta begrepp som du har fått lära dig (5p).
a. 2x2 Faktoriell design är bra för att testa både de enskilda terapiformerna var för sig samt hur de interagerar.
Grupper:
1. Typ A + Vanlig terapi
2. Typ A + Internetterapi
3. Typ B + Vanlig terapi
4. Typ B + Internetterapi
Vi mäter baslinjen, efter interventionen och vid en uppföljning för att få både kortsiktiga och långsiktiga resultat.
b. Rekrytera deltagare med den specifika fobin, sen slumpmässigt dela in de i en av fyra grupper. Sk kvoturval som är en typ av icke-sannolikhetsurval.
c. OV är Terapi typ A + B samt Vanlig och Internetterapi, dessa är på datanivån Nominaldata.
BV är Grad av förbättring i fobin, genom validerat instrument ex. självrapportering, fysiologiska markörer eller observationer.
d. Vi kan få veta:
- Är typ A eller typ B generellt mer effektiv, oavsett terapiform?
- Är vanlig terapi eller internet-terapi generellt mer effektiv, oavsett terapityp?
- Är någon specifik kombination (t.ex. Typ A + internet-terapi) mer eller mindre effektiv än andra kombinationer?
Faktoriell design (3p) (en variant på ovan fråga)
a) Beskriv ett hypotetiskt exempel på ett experiment med faktoriell design?
b) vad är poängen med faktoriell design? Vad får man ut av den?
a. Hur påverkar kombinationen av sömnbrist och koffein reaktionshastighet?
OV - sömnbrist JA (mindre än 5h sömn) vs NEJ (minst 8h sömn), Kaffe m koffein vs Kaffe utan koffein
BV - Reaktionstid på enkel uppgift
Grupper:
1. Sömnbrist JA + Koffein
2. Sömnbrist JA + Utan Koffein
3. Sömnbrist NEJ + Koffein
4. Sömnbrist NEJ - Utan Koffein
Genomförande -
- Rekrytera tillräckligt många deltagare och säkerställ att de är fria från koffein och sömnskulder innan experimentet.
- Be vissa deltagare att sova mindre än 4h och de andra mer än 8h. Kontrollera sömn med en sömndagbok eller i labbmiljö-
- Ge Kaffe (kontrollerat för koffein/inte koffein) 30-60 min innan testet.
- Genomför standardiserat reaktionstest.
Se effekter på:
- Hur påverkar sömnbrist reaktionstiden, oavsett om deltagarna får koffein eller inte?
- Hur påverkar koffein reaktionstiden, oavsett om deltagarna har haft sömnbrist eller inte?
- Är effekten av koffein mer eller mindre framträdande vid sömnbrist?
b. Man får resultat på både hur de individuella OV påverkas samt hur de samverkar, vilket hjälper till att förstå hur effekterna av en faktor förändras under olika förhållanden, vilket kan öka studiens relevans och externa validitet.
