Motivation o Belöning Flashcards
Beskriv varför vi motiveras utifrån driftsteori.
Driftsteori förklarar motivation som en reaktion på kroppens försök att återställa homeostas. När balansen rubbas skapas en psykologisk drift att återställa jämvikten. Till exempel driver hunger oss att äta.
Hypothalamus spelar en viktig roll i att reglera dessa processer.
Driftsteorin kan inte förklara varför vi ibland söker belöningar som inte har någon koppling till att lösa en obalans.
Beskriv incitamentsteori. Vilka är de tre komponenterna i belöning. Förklara
distinktionen mellan ’begär’ och ’gillande’, samt vad skillnaden är mot begär och
gillande (utan citattecken).
Incitamentsteori:
Motivation riktas mot belönande stimuli, där hjärnans motivationssystem påverkar incitamentens värde.
Ex. hunger och törst ökar värdet på mat och vatten, vilket leder till ökad önskan att konsumera dem.
Tre komponenter i belöning:
1. Begär/wanting (motivtionskomponent) - motivationen att söka och konsumera belöningar, främst styrt av dopamin i mesolimbiska systemet.
2. Gillande/liking (hedonisk komponent) - själva hedoniska upplevelsen av njutning, reglerad av hedoniska hotspots i hjärnan.
3. Lärande/learning (inlärningskomponent) - inlärning av associationer mellan stimuli och belöningar
“Begär” (“wanting”):
Begär är robust och drivs av det dopaminerga systemet, vilket innebär att en person kan starkt vilja ha en belöning även om den inte längre ger njutning. Ses bla vid drogberoende där individen starkt vill ha drogen trots att den inte längre ger njutning.
Det handlar om den incitamentbaserade attraktionen till stimuli som tidigare associerats med belöning, även kallat incentive salience.
Wanting - mer målorienterat och medvetet, baseras ofta på deklarativa minnen och kognitiva förväntingar om samband mellan handling och utfall, mindre kopplat till mesolimbiska dopaminsystemet.
“Gillande” (“liking”):
Gillande är den subjektiva hedoniska upplevelsen av njutning när en belöning erhålls.
Det medieras inte av dopamin utan av opioider, endocannabinoider och orexin.
Neurobiologiskt är gillande kopplat till specifika hedoniska hotspots i hjärnan som aktiveras tillsammans.
Liking - medvetet gillande.
Beskriv kort centrala neurala områden associerade med ’begär’ och ’gillande’.
Gillande: Små hedoniska hotspots i nucleus accumbens, ventrala pallidum och OFC. Dessa områden medierar njutning via opioider, orexin och endocannabinoider.
Begär: Dopaminrik aktivitet i mesolimbiska systemet, inklusive nucleus accumbens, främjar motivationella tillstånd som hunger och törst.
Vad menas med att incitament blir framträdande (incetive salience) vid ’begär’. Grunda
din förklaring i Robinson & Berridges studie på råttor med saltbrist.
Incitament blir framträdande
vid begär när en specifik yttre signal (cue) får en förstärkt motivationskraft och blir mycket attraktiv och svår att ignorera. Skiljer sig från kognitiva begär genom att vara cue-utlöst och tillfälligt, snarare än en medveten önskan baserad på deklarativa minnen.
Robinson och Berridges studie på råttor visade att incentive saliance kan övertrumfa tidigare inlärda negativa associationer, då det drivs av aktuella fysiologiska behov och mesolimbiska dopaminprocesser snarare än minnen.
Genom att en spak associerad med salt, som tidigare undvikits, kunde bli attraktiv efter farmakologiskt inducerad saltbrist. Detta utan ny erfarenhet av spaken.
Vad är Pavlovian Instrumental Transfer och varför är den relevant för att förstå hur
motivation påverkar beteende?
Pavlovian Instrumental Transfer (PIT) handlar om hur något vi lärt oss förknippa med en belöning (ett Pavlovianskt stimuli) kan påverka andra beteenden som vi gör för att få en belöning (instrumentella beteenden).
- Pavloviansk inlärning - klocka ringer varje gång jag får en choklad. Börjar känna sug efter choklad så fort jag hör klockan.
- Instrumentellt beteende - lär mig trycka på en knapp för att få choklad (gör något aktivt för att få belöningen).
- PIT - när jag sen hör klockan blir jag mer motiverad att trycka på knappen. Klockan gör att mitt beteende förstärks även fast det inte direkt ger mig choklad. Klockan (stimuli) ökar motivationen och påverkar hur mycket ansträngning jag är villig att lägga ned.
PIT visar hur saker i vår omgivning (som vi förknippar med belöning) kan påverka vårt beteende på ett sätt vi kanske inte är medvetna om.
Drogmissbruk - plats där någon tidigare tagit droger kan trigga sug och göra det svårare att stå emot, även fast man försöker sluta.
Beskriv devalvering och dess relevans för att förstå hur motivation påverkar beteende?
Devalvering innebär en förändring i hur belönande ett stimuli upplevs vara, exempelvis genom att mätta en individ med en viss mat.
Om beteendet är vanemässigt påverkas det inte mycket av devalvering, medan beteenden baserade på en modell av verkligheten (R-O) minskar.
