Emotion Flashcards
Diskutera emotioner och deras funktion i ett evolutionärt perspektiv.
Emotioner är centrala för överlevnad och reproduktion och har utvecklats som biologiska anpassningar för att lösa evolutionära utmaningar.
- Emotioner är biologiska anpassningar som har utvecklats för att hjälpa organismer att:
- Identifiera och reagera på viktiga stimuli i miljön (hot etc)
- Förbättra överlevnad genom att främja snabba och ändamålsenliga responser på förändrade omständigheter.
- Underlätta sociala interaktioner genom att signalera avsikter och behov till andra individer. - Funktioner hos emotioner
A. Överlevnad - snabba responser på hot och avsky
B. Reproduktion - förbättra reproduktionsframgång och föräldrainvestering
C. Sociala funktioner - kommunikation och grupptillhörighet
Alternativa perspektiv
Social konstruktivism - Lisa Feldman Barret
Jämför hur en funktionell och en social-konstruktivistisk ansats till emotioner besvarar
frågor om vad emotioner är, deras universalitet, och deras ursprung.
Vad är emotioner?
1. Funktionell - biologiskt förankrade mekanismer som har utvecklats för att lösa evolutionära problem.
- Emotioner är adaptiva svar som förbättrar överlevnad och reproduktion.
- De är fasta och universella tillstånd som utlöses av specifika stimuli och resulterar i förutsägbara fysiologiska och beteendemässiga responser.
- S-K - Emotioner är socialt och kulturellt formade konstruktioner som uppstår genom hjärnans tolkning av kontextuella signaler.
- Emotioner är inte fasta biologiska enheter utan skapas av individens erfarenheter, normer och kulturella bakgrund.
- Fokuserar på hur hjärnan skapar emotioner genom att kombinera kroppsliga sensationer och kontextuella faktorer.
Universalitet
1. Funktionell - Emotioner är universella och delas av alla människor oavsett kultur.
Ekmans Basic Emotions theory.
Empiriskt - Studier av ansiktsuttryck hos människor från olika kulturer, inklusive isolerade samhällen, visar att emotioner som rädsla och ilska uttrycks och uppfattas på samma sätt.
- S-K - Emotioner är inte universella utan varierar beroende på kulturella och sociala normer. Empiriskt - Studier har visat att vissa kulturer inte skiljer mellan emotioner som västerländska kulturer gör.
Emotioners ursprung
1. Funktionell - Evolutionärt ursprung, emotioner har utvecklats som biologiska anpassningar för att hantera överlevnadsutmaningar.
Neurovetenskapligt - Emotioner kan kopplas till specifika hjärnområden, såsom amygdala (rädsla) och ventrala striatum (belöning).
- S-K - Emotioner skapas och formas av kulturella och sociala sammanhang och uppstår genom interaktioner med andra människor och inlärning av kulturella normer och koncept.
Neurovetenskapligt - Hjärnan fungerar som en prediktiv maskin som tolkar kroppsliga signaler baserat på tidigare erfarenheter och kulturella förväntningar.
LFB forskning visar att hjärnans interoceptiva system kombinerar sensorisk input och kontext för att “konstruera” emotioner.
Hur förklarar man på ett funktionellt perspektiv varför vi har maladaptiva emotionella
tillstånd – som t.ex. ångest eller depression.
Ur ett funktionellt perspektiv ses emotioner som evolutionärt utvecklade mekanismer för att hjälpa individer att överleva och reproducera sig.
Maladaptiva emotionella tillstånd förstås som överdrifter eller missanpassningar av våra annars adaptiva mekanismer.
Vilka är de sju egenskaper emotioner besitter enligt Adolphs & Anderson? Beskriv de
kort och vilken roll de spelar.
- Skalbarhet - Intensitet eller
Arousal. Emotionella tillstånd varierar i hur intensiva de är, kan samvariera med fysiologisk arousal även fast det inte är samma. - Valens - Emotionella tillstånd är behagliga/obehagliga samt ger ofta upphov till
närmande/undvikande. Detta är dock inte samma sak. - Varaktighet - Emotionella tillstånd är varaktiga längre än det som omedelbarhet utlöser dem. Olika emotioner är olika varaktiga. Än mer varaktiga är moods/sinnestämning.
- Generalisering - emotioner kan generalisera över stimuli.
- Global koordinering - Emotionella tillstånd påverkar andra interna tillstånd i
hjärnan och resten av kroppen, viktigt förstå den kausala kedjan. - Automaticitet - Emotioner har någon grad av omedelbarhet eller prioriterade kontroll över beteende, mödosamt att reglera emotioner.
- Social kommunikation - Eftersom emotioner är svåra att kontrollera blir de effektiva sociala
signaler.
Beskriv kortfattat vad allostasisk och homeostatisk reglering är och skillnaden mellan
dessa två former av reglering.
Allostatisk reglering - kroppens förmåga att anpassa sig proaktivt till föränderliga krav från omgivningen och inre behov.
Systemet förändrar sin “set point” för att möta framtida eller långsiktiga krav. Bygger på förutsägelse och flexibel anpassning snarare än återställning till en fast nivå.
Homeostatisk reglering - kroppens förmåga att upprätthålla en stabil och konstant inre miljö trots yttre förändringar. Systemet reglerar genom att reagera på avvikelser från en “set point” (ett önskat jämviktsläge).
Ex. feedback-loopar
Skillnader:
Mål
- A - Anpassa till förändringar och framtida krav.
- H - Återställa balans vid avvikelser.
Regleringens fokus
- A - Flexibel anpassning till yttre och inre förändringar.
- H - Upprätthålla en konstant inre miljö.
Tidsram
- A - Proaktiv – förutsäger framtida krav.
- H - Reaktiv – reagerar på avvikelser från set point.
Exempel:
- A - Stressrespons eller förhöjt blodtryck vid kronisk stress.
- H - Kroppstemperatur eller blodglukosreglering.
Beskriv kortfattat LeDouxs syn på emotioner, inklusive vad han menar med överlevnadskretsar och hans syn på subjektiva känslor.
LeDouxs syn på emotioner fokuserar på neurobiologiska kretsar och deras funktion, med ett tydligt åtskiljande mellan överlevnadskretsar och subjektiva känslor. Tydlig distinktion mellan biologiska reaktioner och medvetna känsloupplevelser.
Överlevnadskretsar
Neurala nätverk som utvecklats för att hantera viktiga överlevnadsfunktioner, som att undvika hot, hitta mat, och säkra reproduktion.
Dessa kretsar styr automatiserade, reflexiva responser som inte kräver medvetande.
De kan fungera utan subjektiva känslor.
Subjektiva känslor
Subjektiva känslor, såsom “att känna sig rädd”, är upplevelser som LeDoux ser som separata från de automatiserade responserna i överlevnadskretsarna.
Känslor är inte en direkt produkt av överlevnadskretsarna utan bygger på hur hjärnan tolkar kroppsliga och kontextuella signaler.
LeDoux kritiserar idén om att emotioner som rädsla och glädje är biologiskt enhetliga och direkt kopplade till specifika hjärnregioner. Han menar att dessa är kognitiva konstruktioner snarare än direkta effekter av biologiska processer.
Vilka emotioner har ansiktsuttryck som anses var universella enligt Ekman?
- Glädje - leende och kråkfötter
- Sorg - sänkta mungipor, sänkta ögonbryn, avslappnad, sluten mun
- Ilska - sammandragna ögonbryn, spända käkar, sammanpressade läppar, vidöppna ögon
- Förvåning, vidöppna ögon, höjda ögonbryn, munnen som ett o
- Rädsla - höjda ögonbryn, vidöppna ögon, läppar dras tillbaka
- Avsky - rynkad näsa, höjda kinder, överläpp som dras uppåt.
ev. 7 Förakt - halvsidigt lyft överläpp, asymetrisk min, överlägsen blick.
Enligt Ekman. finns det ansiktsuttryck som är universella. Vilka empiriska belägg finns för dessa påståenden?
Klassiska studier
- Ekman o Friesen 1971 - stammedlemmar från Papua Nya Guinea som inte hade någon kontakt med västerländsk kultur. Deltagarna fick höra emotionella berättelser (t.ex. en person ser en död kropp) och ombads välja ansiktsbilder som matchade berättelsen. Resultat: Deltagarna identifierade konsekvent ansiktsuttryck för rädsla, avsky, ilska, sorg, glädje och förvåning.
Detta tolkades som att dessa emotioner och deras ansiktsuttryck är universella och biologiskt grundade. - Cross-cultural agreement, Ekman 1987, jämförde ansiktsigenkänning mellan västerländska deltagare och deltagare från kulturer som hade minimal kontakt med västvärlden.
Resultat: Hög överensstämmelse mellan kulturer i igenkänningen av ansiktsuttryck för grundläggande emotioner. - Neurologiskt stöd:
1. fMRI, specifika hjärnregioner är aktiva vid igenkänning och upplevelse av dessa emotioner:
Amygdala: Viktig för rädsla.
Insula: Förknippad med avsky.
Detta antyder att emotioner har biologiska baser som är gemensamma för människor.
2. EMG - samma ansiktsmuskler aktiveras vid emotionella uttryck i olika kulturer, oavsett social påverkan. - Barnstudier:
Nyfödda och mycket små barn (som inte har hunnit påverkas av sociala normer) uppvisar emotionella ansiktsuttryck, till exempel:
Glädje: Leende.
Rädsla/avsky: Grimacer vid obehagliga smaker.
Beskriv empirisk och metodologisk kritik mot idén att det finns universella
grundemotioner.
Empirisk kritik:
1. Kulturella variationer i emotionellt uttryck. Studier har visat att uttryck av emotioner varierar avsevärt mellan olika kulturer. Ex. samma ansiktsuttryck kan tolkas olika beroende på kulturella normer och kontexter.
2. Emotionella uttryck är inte alltid entydiga. Samma ansiktsuttryck kan associeras med flera olika emotioner beroende på sammanhang.
3. Subjektiv upplevelse av emotioner, Kritiker menar att Ekmans modell fokuserar för mycket på ansiktsuttryck och inte tillräckligt på hur emotioner upplevs internt.
4. Emotioner är kontextberoende. Tolkning av emotioner är beroende av den sociala och kulturella kontexten.
3. Begränsad evolutionär förklaring, Kritiker som LFB påpekar att den evolutionära grunden för universella emotioner är för generaliserad. Det finns brist på bevis för att specifika emotioner är direkt kopplade till överlevnad och reproduktion i alla kontexter.
Metodologisk kritik:
1. Forced choice-metoder: deltagarna ombads välja en emotion från en lista som bäst matchade ett ansiktsuttryck.
Kritiker menar att detta metodologiska val kan överdriva graden av överensstämmelse mellan kulturer.
2. Brister i ekologisk validitet pga konstruerade experiment: I verkliga livet tolkas ansiktsuttryck ofta tillsammans med social och kontextuell information. I Ekmans experiment presenteras dock ansiktsuttryck isolerat, vilket inte speglar verkliga interaktioner.
3. Bristande representation: Studierna har ofta överrepresenterat västerländska deltagare och grupper med viss kulturell kontakt, vilket kan leda till västerländsk bias.
Beskriv skillnader mellan ett diskret och ett kontinuerligt perspektiv på emotioner?
Diskret perspektiv:
- Emotioner är distinkta och universella kategorier.
- Varje emotion är biologiskt förankrad och har en unik fysiologisk, beteendemässig och subjektiv profil.
- Basic emotion, Ekman
Kontinuerligt perspektiv:
- Emotioner är inte fasta kategorier utan existerar längs dimensioner som varierar i intensitet och kvalitet.
- Fokus ligger på gradvisa variationer snarare än separata emotioner.
- Valens/Arousal - Emotioner kan placeras i ett tvådimensionellt utrymme baserat på:
Valens: Hur positiva eller negativa de är.
Arousal: Hur aktiverande eller lugnande de är.
- Emotioner ses som resultatet av hjärnans tolkning av kroppsliga signaler och kontext.
Beskriv kortfattat dimensionerna arousal – valence.
Används för att beskriva och kategorisera emotioner inom kontinuerliga perspektivet.
Arousal - hur intensiv eller aktiverande en emotion är.
Hög arousal: Känslor som rädsla, ilska eller eufori (stark fysiologisk aktivering, t.ex. ökad hjärtfrekvens).
Låg arousal: Känslor som lugn eller apati (låg aktivering, t.ex. avslappning).
Valens - beskriver hur positiv eller negativ en emotion är.
Positiv valens: Känslor som glädje och tillfredsställelse.
Negativ valens: Känslor som sorg, rädsla eller ilska.
Beskriv hur arousal kan mätas fysiologiskt.
- Hudkonduktans
- Hudens elektriska ledningsförmåga, som förändras med svettproduktionen.
- Elektroder placeras på huden (vanligtvis fingrar eller handflator) för att mäta små förändringar i hudens konduktans.
- Sympatiska nervsystemets aktivitet ökar svettproduktionen, vilket indikerar hög arousal. - Startle potentiering (EMG)
- Muskelaktivitet under ögonen - Hjärtfrekvens och HRV
- Hjärtfrekvens (slag per minut) och variationen i tidsintervall mellan hjärtslag.
- Elektroder eller pulsmätare används för att registrera hjärtsignaler.
- Sympatisk aktivering ökar hjärtfrekvensen, medan parasympatisk aktivitet minskar den. - Beteendemått
- subjektiva skattningar
- verbala rapporter - Blodtryck och Kortisolnivåer
Ge exempel på hur man kan mäta subjektiva känslor?
- Självskattningsskalor ex.
- Likertskalan
- SAM (Self Assessment Manikin) - Frågeformulär
- PANAS (Positive and Negative Affect Schedule)
- Beck Depression Inventory (BDI) - Dagboksskrivande
- Projektiva tekniker, Indirekta metoder som låter deltagare uttrycka sina känslor genom att tolka stimuli.
- Narrativ rapportering
Hur kan man skilja mellan emotion och mood? Beskriv i termer av duration (varaktighet), funktion, autonom och neural aktivering.
Båda är emotionella tillstånd.
- Emotioner är särskilt viktiga att studera för att förstå snabba responsmönster, t.ex. i farliga situationer eller akuta sociala interaktioner.
- Moods har större påverkan på långsiktiga processer som beslutsfattande, kreativitet och psykisk hälsa. De kan ge insikter i tillstånd som depression eller ihållande ångest.
- Duration/varaktighet
- Emotion, kortvarigt, sek till min, ex. rädsla som svar på hot.
- Mood, långvarigt, timmar, dagar och längre, ex. ihållande känsla av nedstämdhet under en hel dag. - Funktion
- Emotion, specifik funktion kopplad till att hantera omedelbara utmaningar eller möjligheter i miljön. Ex. Ilska hjälper oss mobilisera energi
- Mood, mer diffusa och generaliserade tillstånd som påverkar kognitiva processer och beteenden på en bredare nivå. - Autonom aktivering
- Emotion, Starka och distinkta fysiologiska reaktioner, ofta förmedlade av det autonoma nervsystemet.
- Mood, Mindre intensiva och subtila fysiologiska förändringar. Ofta svagare och mer långsiktig. - Neural aktivering
- Emotion, Involverar specifika hjärnregioner och nätverk beroende på typen av emotion.
- Mood, Involverar bredare och mer långvariga förändringar i hjärnaktivitet
Beskriv begreppet appraisal i relation till emotioner. Vilken betydelse har
appraisalteorier för att förstå emotioners funktion?
Appraisal (utvärdering) är en central komponent i många teorier om emotioner. Det refererar till processen där individen kognitivt utvärderar en situation eller händelse för att avgöra dess relevans och betydelse för deras mål, välbefinnande eller överlevnad.
Appraisalteorier
1. Lazarus kognitiva appraisalteori - Emotioner är ett resultat av en tvåstegsprocess där en situation först värderas (appraisal) utifrån dess relevans för individens mål och välbefinnande, och sedan utifrån individens förmåga att hantera situationen.
2. Scherer’s komponentprocessmodell - Emotioner uppstår som ett resultat av flera steg i en kontinuerlig process där situationen bedöms på olika dimensioner.
Betydelse appraisalteorier:
- emotioner uppstår som ett resultat av hur vi kognitivt värderar en situation. Denna process är central för att förstå varför olika personer kan reagera med olika emotioner på samma händelse.
- hjälper oss förstå varför olika individer reagerar olika i liknande situationer.
- emotioner är adaptiva responser som hjälper oss hantera olika situationer baserat på värderingar.
- emotioner kan omvärderas vid förändring
- ger oss koppling mellan emotion och kognition
- Koppling till Coping och stress, Appraisal är centralt för att förstå hur människor hanterar stress och emotioner.
- Kliniska tillämpningar: Appraisalteorier används inom terapi för att hjälpa individer att omvärdera (reappraise) negativa situationer, exempelvis inom kognitiv beteendeterapi (KBT).
