Näringsreglering Flashcards
Varför behöver vi mat för att överleva?
Mat omvandlas till energy och kroppsvävnad.
- Väsentliga näringsämnen:
- Strukturkomponenter (cellkomposition) - lipider, proteiner och mineraler.
- Signaleringsämnen - hormoner, receptorer och antikropper (i form av kolhydrater, lipider, proteiner, mineraler)
- Andra viktiga ämnen - vitaminer och mineraler. - Energi som maten kan omvandlas till:
- Basal ämnesomsättning, 55-75%, energin som krävs för att upprätthålla livsviktiga funktioner i vila.
- Dietinducerad termogenes 7-15% energi som används vis matsmältning, absorption och lagring.
- Fysisk aktivitet, 15-30%
Hur bearbetas mat i vår kropp?
Mat aktiverar sensoriska och hormonella mekanismer som förbereder kroppen på att ta upp näringsämnen.
INTAG OCH DIGESTION
1. Cephalisk fas - innan maten når magen via sensoriska stimuli (lukt, smak, syn)
- Insulin frisätts i förberedelse på matintag
- Ghrelin ökar aptiten
- Salivproduktion och magsaft stimuleras
2. Gastrisk fas - nedbrytning av mat i magsäcken
- Ghrelin fortsätter stimulera aptit tills magen är full.
- Gastrin
- Pepsinogen/pepsin bryter ned protein
3. Intestinal fas föden når tunntarmen, stimulerar frisättning av peptider och hormoner
- CCK - ger mättnadskänsla
- PYY - minskar aptit
- GLP-1- fördröjer magsäckstömning och stimulerar insulinfrisättning.
ABSORPTION
Efter matsmältning tas näringsämnen upp och transporteras till blodet.
Näringsämnena används av celler för att producera energi (ATP) genom metaboliska processer. Överskott av energi lagras som glykogen i levern eller fett i fettvävnad.
Hur uttrycks matreglering (känsla, beteende)?
Centrala mekanismer för aptitreglering - balans mellan hunger- och mättnadssignaler:
1. Hypotalamus
- Hungerstimulerande (orexigena) neuron:
*NPY ökar aptiten
*AgRP hämmar mättnadssignaler
- Mättnadsstimulerande (anorexigena) neuron:
*PMOC minskar födointag
*CART hämmar aptit
2. Belöningssystem och hedonisk hunger
- Dopaminsystemet i VTA och NAc styr matens belöningsvärde
- Endocannabinoider ökar aptiten och påverkar belömningssystemet
Kortsiktiga signaler
- CCK och GLP-1 skickar mättnadssignaler från mag/tarmkanalen
Långsiktiga signaler
- Leptin och insulin, reglerar energibalansen och kroppsfettdepåerna genom att justera hunger och energiförbrukning
Vilka är de hormoner och neuron som är involverad i matreglering, hur interagerar de och vad är deras roller?
Reglering av matintag styrs av ett komplext samspel mellan perifera signaler (hormoner) och Hypotalamus, hjärnstam och belömningssystemet.
Perifer reglering - hormoner från mag- tarmkanalen och fettvävnad
ÄT MER
1. Ghrelin (magsäck) - frisätts vid fasta, ökar aptiten genom att aktivera NPY/AgRP-neuron i Hypotalamus
SLUTA ÄTA
1. Leptin (fettvävnad) - frisätts i proportion till mängden fettvävnad, hämmar aptit genom att aktivera POMC/CART-neuron i Hypotalamus
2. Insulin (pankreas) - reglerar blodsocker och minskar aptit genom att aktivera POMC/CART och hämma NPY/AgRP
3. PYY tunntarm) - frisätts efter måltid, hämmar hunger
4. CCK (runntarm) - stimulerar galla- och enzymutsöndring, ger snabb möttnadskänsla via Vagusnerven
5. GLP-1 (tunntarm) fördröjer magsäckstömning, ökar insulinfrisättning och minskar aptiten
Central reglering - Hypotalamus
1. Orexigena (hungerstimulerande) neuron
- NPY ökar hunger minskar energiförburkning
- AgRP hämmar mättnadssignaler, förstärker hunger
2. Anorexigena (mättnadsstimulerande) neuron
- POMC hämmar hunger
- CART hämmar aptit ökar eergiförbrukning
Interaktioner
- Ghreling=>ökar NPY/AgRP dvs stimulerar hunger
- Leptin/Insulin => hämmar NPY/AgRP, aktiverar POMC/CART dvs minskar hunger
- PYY, CCK o GLP-1 => hämmar NPY/AgRP dvs minskar aptit
Belöningssystem
- Dopamin (mesolimbiska systemet dvs VTA nucleus accumbens)
- Endocannabinoider
- Serotonin
Födointagsprocessen fungerar inte isolerat från andra system, inklusive “högre” kognitiva processer.
Hur kan dessa processer samverka? Vad innebär det?
Matintag styrs inte enbart av homeostatisk hunger utan påverkas också av hedoniska och kognitiva processer:
- Homeostatisk kontroll - reglerar energiintag utifrån kroppens behov
- Belöningssystemet - driver motivation och njutning
- PFC - beslutsfattande och självkontroll
- Social påverkan ö normer och inlärning
- Minnesfunktioner - påverkar måltidsfrekvens och matpreferens
Vad händer i hjärnan när matregleringssystemet förlorar kontrollen?
Obalans mellan belöning, impulskontroll och kroppskännedom leder till restriktivt eller okontrollerat matbeteende:
1. Anorexia nervosa
- hypoaktivitet i belöningssystemet (amygdaa och striatum) minskad njutning av mat
- Hypoaktivitet i interoceptiva systemet (insula) förändrad kroppskännedom
- Hyperaktivitet i kognitiva kontrollregioner (PFC) överdriven självkontroll över matintag
2. Bulimia nervosa
- Hyperaktivitet i belöningssytemet (striatum) överdriven matbelöning och sug
- Hyperaktivitet i interoceptiva nätverk (insula) förstärkt känslighet för kroppsliga signaler
- Hypoaktivitet i kognitiva kontrollregioner minskad förmåga att reglera impulsivt ätande.
