Patologi Flashcards

1
Q

Beskriv provets väg kortfattat

A
  • Provinlämning
  • Utskärning
  • Dehydrering
  • Bäddning
  • Klossuppläggning
  • Snittning
  • (Värmeskåp)
  • Färgning
  • Montering
  • Glasutlämning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken färg är vanligast att använda på URO?

A

HE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ska man tänka på när man bäddar nålar?

A
  • Tryck lätt med stämpel för att hela nålen hamnar i nivå, men inte så hårt att det går sönder.
  • Alla små bitar ska med, se till att antalet stämmer med vad det står på kassetten
  • Centrera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kontrollerar man i klossuppläggningen?

A
  • Att bäddningen blev bra
  • Antalet klossar och bitar ska stämma
  • Längden på bitarna
  • Personnummer och fallnummer m.m.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör man om en kloss är dåligt bäddad? Varför?

A

Man bäddar om den. Det kommer inte bli en bra snittning om man bäddat dåligt. Detta kollar man i klossuppläggningen så man kan åtgärda det innan klossen hinner gå till snittning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör man om man saknar en kloss i klossuppläggningen?

A

Man får inte klossupplägga ett ofullständigt fall. Man får antingen vänta med det eller gå och leta upp den saknade klossen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför är det viktigt att kolla antalet bitar i klossuppläggningen?

A

Man måste se att alla bitar har kommit med. Det kan även vara så att en bit har gått av, då får man ändra antalet så att det stämmer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ska man tänka på vid uppläggning av nålar (utskärning små preparat)

A
  • Jobba bara med ett fall i taget
  • Kontrollera att PAD-nummer och personnummer stämmer på remiss och burk.
  • Se till att man får med sig alla små bitar.
  • Titta efter rosa bitar som kan vara dåligt fixerade
  • Mät längden på nålar, samt antal
  • Mät volymen på resektat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnaden på turb och turp?

A

Turb - resektat från blåsa
Turp - resektat från prostata

(Resektat är när man hyvlar loss bitar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur länge ska preparat fixeras i formalin?

A

Minst 24 timmar för små preparat, annars minst 48 timmar. Beror på preparat och storlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fixerar formalin en vävnad?

A

Det är ett gelerande fixeringsmedel som tränger in i vävnaden och via cross-linking kan bilda metylenbryggor mellan proteinerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad ger formalin för effekt på vävnaden?

A
  • Strukturer bibehålls
  • Ingen denaturering
  • Gelerande fixeringsmedel så ger ingen stor strukturförändring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad för andra fixeringsmedel används och när?

A
  • Bouins lösning - till testisbiopsier som lätt går sönder i formalin. Fixera i 4 timmar och sen i etanol.
  • Etanol - till cytologiska prover.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv en utskärning av prostata

A
  • Mät och väg preparatet
  • För in en sond genom urinröret för orientering
  • Klipp bort, notera och tuscha eventuella suturer svarta
  • Tuscha resten av preparatet, allt ska tuschas.
    Röd - fram, Grön - höger, Blå - vänster
  • Skär med en “såg” för jämna bitar, börja i apex
  • Notera eventuella ljusa förändringar som kan vara något misstänkt.
  • Apex och basskivan skärs ner ytterligare och bäddas för hand.
  • Andra preparat går till Auto-Tec
  • Vesiklarna bäddas för sig
  • Kassetter med prover läggs i etanol för att inte torka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad lägger man in i Sypathy vid utskärning?

A
  • Längd och vikt
  • Om det fanns suturer och var
  • Hur många kassetter man får
  • Hur många bitar det är i varje kassett
  • Olika delar har olika bokstäver (Apex - A, B, C)
  • Färgning (oftast HE)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur tjocka får preparaten vara när man skär ut dem?

A

Max 4 mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör man med feta preparat efter man lagt dem i kasett?

A

Lägger dem i vatten istället för etanol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur mycket av preparatet ska man ta vid utskärning?

A

Beror på preparatet. En prostata ska man alltid ta hela då det lätt sprider sig ganska diffust så man behöver se hur det ser ut i hela. Andra preparat tar man de mest intressanta bitarna och sparar resten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör man med “resterna” efter utskärning?

A

Man sparar dem i påse med lite formalin och fallets PAD-nummer på. Det sparas tills fallet har svarats ut, men minst tre veckor.
Skickas sedan för förbränning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer om klossen är för varm vid snittning?

A

Snittet kommer skrynkla ihop sig som ett dragspel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken tjocklek ska man snitta på?

A

Grovsnittning - 20 um

Finsnittning - 4 um

22
Q

Beskriv vad man gör och bör tänka på vid snittning

A
  • Börja med klosshållaren på innersta läget, kan bli ostadigt annars.
  • Grovsnitta på ena sidan av kniven och finsnitta på andra.
  • Vid storsnitt byter man kniv mellan grov- och finsnittning.
  • Byt kniv ofta. Man vill inte snitta med en trött kniv
  • Håll klossen kall
  • Använd avjoniserat vatten för att minska kontamination
  • Lägg snittet med rätt sida neråt i vattenbadet
  • Placera snittet på glaset åt samma håll som i klossen
  • Låt glaset ligga på värmebänk tillräckligt länge
23
Q

Vad händer med snittet på värmebänken? Varför är det viktigt att låta det ligga tillräckligt länge?

A

Det kommer finnas vatten under snittet. När detta blir varmt kommer det expandera vilket leder till att snittet sträcks ut och blir slätt.
Skulle det finnas vatten kvar under snittet kan det inte brännas fast ordentligt på glaset

24
Q

Vad sker med glasen efter snittning? Varför är det viktigt?

A

Man bränner snitten i värmeskåp under 15-20 minuter i 60 grader. Detta kommer få snittet att fastna på glaset så att det senare sitter kvar under alla steg i färgningen.

25
Q

Vad gör man i glasutlämningen?

A
  • Kontrollerar PAD-nummer, personnummer m.m. remiss och dator ska stämma
  • Ta fram alla glas och lägg upp dem i ordning.
  • Kontrollera så att inga glas saknas
  • Kontrollera att antalet bitar i varje snitt stämmer
  • Är alla snitt korreakt färgade?
  • Om det är en körtel så ska den snittas i nivåer. Finns båda dessa med?
  • Om bitarna ser trasiga ut får man leta upp och jämföra med klossen. Kan eventuellt behöva snittas om
26
Q

Varför är glasutlämningen så viktig?

A

Det är det sista steget innan glasen lämnas ut till läkare. Man måste se till att allting finns med och ser bra ut. Man får inte lämna ut ofullständiga eller dåligt preparerade fall.

27
Q

Vad gör man i scanningen?

A

Alla glas scannas in för att finnas digitalt. Det finns en scanner för storsnitt och en för vanliga.
De är automatiserade och sköter scanningen på egen hand. I vissa fall, speciellt storsnitt, kan man behöva gå in och ändra exempelvis fokuspunkterna.
De inscannade bilderna kommer gå direkt till läkaren

28
Q

För- och nackdelar med scanning av glasen?

A

Fördelar:

  • De scannade glasen kan sparas för alltid då färgen inte bleknar
  • Man kan skicka bilderna till andra ställen om man behöver hjälp med ett fall

Nackdelar:

  • Man scannar främst under natten. Om något skulle gå fel så stoppas hela apparaten och man märker inte det innan morgonen efter.
  • Det är ett extra steg innan glasen kan lämnas ut vilket gör att det tar lite längre tid
29
Q

Vad står SVF för?

A

Standardiserat vårdflöde
En märkning på vissa prov (oftast cancer) för att garantera att svarstiden är samma för dessa prover på alla labb. På vissa ställen får SVF-prov gå lite före i kön

30
Q

Hur lång tid har man på sig att ge ut ett fall?

A

Vanliga och SVF ska vara klara inom 14 dagar.

Snabbar ska ges ut inom 3 dagar men det beror lite på preparatet.

31
Q

Varför tuschar man preparaten?

A
  1. Radikalitet
  2. Orientering
  3. Intern kontroll (snittning och bäddning)
  4. Skilja på vävnader som serosa och fascia
32
Q

Varför vill man kunna skilja på fascia och serosa?

A

Serosan är utåt mot “tomrum”. Tumörväxt där växer inte in i andra organ.
Fascian är den del som sitter fast i annat. Växt här kan betyda att det spridit sig till andra delar.

33
Q

Hur sker urkalkning?

A

Preparatet lägg i myrsyra i 4 timmar.

  • Syra = mycket H+
  • Ca2+ –> Ca (laddningen förstörs av syran) –> mjukt
34
Q

Beskriv överhydrering

A

Dehydreringen har gått för länge så även det bundna vattnet i molekylstrukturer har tagits bort. Detta är väldigt svårt att få tillbaka.
När man snittar kommer det bli som torra träflisor

35
Q

Beskriv underdehydrering

A

För tjocka preparat eller för lite tid. Det finns vatten kvar som sedan stängs in i vävnaden när man bäddar. Vid snittning kommer det lukta xylen och vara väldigt svampigt/grötigt. Går oftast att göra om genom att rehydrera och sen dehydrera igen.

36
Q

Varför vill man ha avjoniserat vatten till vattenbadet när man snittar?

A

För att det kan finnas massa oönskad skit i vanligt kranvatten. Kan kontaminera och eventuellt färgas in och ge felaktig bedömning senare.

37
Q

Hur länge sparas färgade glas?

A

10 år.

Efter det kommer färgen har bleknat så mycket att det är bättre att snitta om ifall man vill titta på det igen

38
Q

Beskriv dehydering

A
  • För att dra ur fritt vatten från vävnaden
  • Kassetterna placeras först i en kammare med formalin
  • När programmet startar kommer de få ligga i alkohol i ökande koncentration.
  • Efter alkoholen i xylen
  • Därefter i paraffin för att bli av med xylenrester
  • Kassetterna ställs i värmeskåp i väntan på bäddning
39
Q

Varför dehydrerar man i stingande koncentration alkohol och inte bara i abs. alkohol?

A

Går man direkt till abs kommer vävnaden förstöras. Genom att gradvis öka koncentrationen kan man skonsammare ersätta vattnet i vävnaden tills man är uppe i abs.

40
Q

Varför använder man xylen i dehydreringen?

A

Det har både hydrofoba och hydrofila egenskaper. Detta gör att den är kompatibel med både alkoholen (som trotts att det är abs kommer innehålla liiiiite vatten) och med paraffinet.
Hade man haft alkohol eller vatten i vävnaden hade inte paraffinet kunna tränga in ordentligt

41
Q

Hur länge sparas klossarna och varför?

A

De kommer spara för evigt, om inte patienten har angett något annat. Detta för att de kan behövas i framtiden ifall patienten skulle bli sjuk igen så att man kan jämföra. Eller så kan de användas till forskning.

42
Q

Var arkiveras klossarna?

A
  • På patologen på olika hyllor
  • I Tornet
  • I källaren
  • På Östa Sjukhuset
  • I en bunker i Mölndal
43
Q

Beskriv vad som görs vid provinlämningen

A
  • Alla lådor packas upp, se till att inget finns kvar i lådan
  • Burkarna paras ihop med remiss för att se att allting finns med
  • Kontrollera att personnummer stämmer
  • Sortera ut proverna till rätt vagn beroende på organ, storlek, frågeställning, snabbar
  • Skriv in i Sympathy
    - Kod för organ och provtyp, provtagningsdatum,
    personnummer, kostnadsställe m.m.
44
Q

När väljer man specialfärgningar?

A

Oftast som efterbeställningar efter att man upptäckt något misstänkt i rutinfärgning. Eller om man har en speciell vävnad som behöver färgas på något vissa sätt

45
Q

Flim vs glasmontering

A

Film:

  • Snabbare
  • Tunn och ger inte samma brytning som glas
  • Mer repor
  • Håller inte lika bra

Glas:

  • Måste göras manuellt - tidskrävande
  • Bättre kvalitet
46
Q

Använder man xylen i färgmaskinerna?

A

Nej, man använder Histolab clear. Det är ett snällare substitut för xylen

47
Q

Beskriv flödet vid färgning kortfattat

A
  • Rehydrering
  • Färgning
  • Dehydrering
  • Montering
48
Q

Hur ofta för man färgkontroller?

A

Räcker att man gör typ en gång om dagen eller när första glaset kommer.

49
Q

Hur avgör man om kontrollen är godkänd?

A

Man jämför med gårdagens godkända glas

50
Q

Vilka färger körs i Prisman?

A

PAS, HE, AB-PAS, Sirius, VG, Giemsa

51
Q

Vilka färger kört i Artisan?

A

Alkalsik kongo, Järn, Grocott, Van Kossa, Mussan Tri

52
Q

Beskriv järnfärgning

A
  • Färgar järndepositioner blått
  • Kaliumferrocyanid reagerar med fri ferratjärnmolekyler som ger att olöslig ferratferrocyanid bildas -> blå fällning
  • Syrafuschin färgar resten rött
  • Används vid hematokomatos/hemosiderosis