Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Flashcards
Vad är målsättningen med nordiska näringsrekommendationerna (NNR)?
Att ge riktlinjer för närings- och livsmedelsintag som kan skapa en grund för god hälsa i hela befolkningen.
Vilka delar innefattar rekommendationerna?
De berör hälsa, förebyggande av övervikt och betydelsen av ett hälsosamt livsmedel. Det lyfter även
- Genomsnittsbehov (AR)
- Rekommenderat intag (RI)
- Övre gräns för intag (UL)
- Lägsta intag (LI)
- Referensvärden för energiintag
Varför är rekommendationerna för dagligt intag av vitaminer och mineraler satta högre än vårt faktiska behov?
Behoven varierar så kraftigt mellan olika individer att rekommendationen är utformad för att de flesta (98%) ska klara sig med god marginal.
För vem gäller näringsrekommendationerna – för alla människor i Sverige…eller?
NNR är avsett att gälla för den allmänna befolkningen, och inte för grupper eller individer med sjukdomar eller andra tillstånd som påverkar näringsbehovet.
Vilka förändringar i matvanor skriver man i NNR kan främja energibalans och långsiktig hälsa i de nordiska länderna?
Dels rekommenderas måltidsfördelningen: ¼ av energibehov vid frukost 1/3 av energibehov till lunch 1/3 av energibehov till middag \+ mellanmål Dels finns dessa rekommendationer: ÖKA: - Grönsaker och baljväxter - Frukt och bär - Fisk och skaldjur - Nötter och frön BYT UT: - Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl → spannmålsprodukter av fullkorn - Smör och smörbaserade matfetter → vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter - Feta mejeriprodukter → magra mejeriprodukter
MINSKA:
- Charkprodukter och rött kött
- Drycker och livsmedel med tillsatt socker
- Salt
- Alkohol
Skiljer sig NNR mellan barn och vuxna gällande energigivande näringsämnen? Om de gör det, hur skiljer de sig och vilken betydelse har det i praktiken?
I stort ser rekommendationerna likadana ut för barn och vuxna med undantag för barn under två år. Enda skillnaden är att livsmedelsverket ger råd om hur skolmaten ska se ut. Barn bör få näringstät mat eftersom de äter mindre portioner och de bör äta mer regelbundet. Återhållsamhet med vissa livsmedel men klokt att inkludera mejeriprodukter.
NNR revideras med jämna mellanrum (ca vart åttonde år)– varför? Reflektera över vad orsakerna skulle kunna vara till att rekommendationerna behöver revideras.
Matvanor förändras mycket över tid. Vardagsmaten för 50 år sedan skiljer sig mycket från vardagsmaten idag och dessa förändringar kan ha positiva eller negativa hälsoeffekter som kan vara nödvändiga att följa. Exempelvis äter många vegetariskt idag men byter ofta ut kött mot mat med mättat fett, såsom halloumi eller vegofärs. Då kan konsumenterna behöva upplysas om vad de äter och hur mycket de kan äta av de alternativen de valt istället för kött, och därefter få andra alternativ som gör att de får i sig mer näring.
Ange rekommendationerna för fett
25-40 E%
- Mättat: 10 E%
- Enkelomättat: 10-20 E%
- Fleromättat: 5-10 E%
- Essentiella fettsyror: 3 E%
Ange rekommendationerna du känner till för kolhydrater
45-60 E%
- Max 10 E% socker
Varför rekommenderas vi att inte äta för mycket socker?
Socker tillför sällan näring i kroppen utan det blir oftast tomma kalorier.
Ange rekommendationerna för protein.
10-20 E%
Rekommendationerna ökar för äldre: 15-20 E%
Vad säger rekommendationerna om intag av mineraler, vitaminer och spårämnen – finns det rekommendationer för alla ämnen?
Det finns enbart rekommendationer där underlaget bedöms tillräckligt. Det finns rekommendationer för ämnen som järn, kalcium, selen och D och C vitamin.
Varför bör vi inte äta för mycket salt (natrium)?
Det leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom det bland annat höjer blodtrycket.
Rekommendation om kostens variation – vilka är de sju livsmedelsgrupperna?
- Grönsaker
- Frukt och bär
- Potatis och rotfrukter
- Mjölkprodukter och ost
- Kött, fisk och ägg
- Bröd och spannmål
- Matfett
