Födoämnesrestriktioner Flashcards
Födoämnesreaktioner det är vanligt att växa ifrån
Ägg
Mjölkproteinallergi
Födoämnesreaktoner som ofta är bestående
Fisk Skaldjur laktos som uppkommer senare än två år Celiaki Nötter
Skillnad på mjölkproteinallergi och laktosintolerans
Mjölkproteinallergi innebär en allergi mot själva mjölkproteinet och det är antingen en IgE-medierad eller icke IgE-medierad allergi. Små mängder kan ge stora magbesvär. Laktosintolerans handlar om att kroppen inte kan bryta ner laktos till glukos och galaktos. Besvären är ofarliga även om de är besvärande. Någon som har en mjölkproteinallergi kan få stora besvär av att äta laktosfritt eftersom det är själva mjölkproteinet och inte laktosen som ger besvär, och om man inte kan skilja på dessa kan det skapa problem för en allergiker.
Livsmedel som ska undvikas vid mjölkproteinallergi
Alla livsmedel som är baserade på mjölk eller mjölkfett, men det finns även i bröd, charkvaror och buljong bland annat. Även får och getmjölk kan ge reaktioner. Inte heller laktosfria produkter kan ätas.
Vad har det för betydelse att vissa produkter är berikade med D2 och inte vitamin D3?
Mejeriprodukter är ofta berikade med D-vitamin och om man inte äter mejeriprodukter kan det bli ett bortfall i näringsintag. Därför bör det man ersätter mjölkprodukter med vara berikat med D-vitamin också. Vitamin D3 är mer effektivt på att tillföra kalcifedol som är det som behövs i blodet för att kunna avgöra hur stort D-vitamin värdet är i blodet.
När uppstår oftast laktosintolerans?
Någon gång mellan tvåårs åldern och tonåren.
Kan laktosintolerans växa bort?
Ibland uppstår laktosintolerans som en följd av en annan sjukdom, som exempelvis celiaki. När man behandlat det kan det gå över eftersom tunntarmens bildning av laktas börjar fungera normalt igen. Det kan alltså växa bort i takt med att man blir frisk.
Vilka mejeriprodukter kan laktosintoleranta äta?
Mejeriprodukter med en liten mängd laktos går bra, exempelvis laktosfria produkter. Det är olika hur mycket laktos som de klarar men generellt upp till fem gram om dagen. Hårdost går också bra, samt smör, filmjölk, yoghurt och messmör.
Varför är det viktigt att kunna skilja på spannmålsallergi och celiaki? Vad är skillnaden?
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens egna immunförsvar börjar tillverka antikroppar mot friska celler och kroppens egna vävnad. Personer med celiaki har inget tarmludd vilket gör att de inte får i sig näring som de ska och matspjälkningen fungerar sämre. Någon med spannmålsallergi reagerar inte på gluten utan på andra proteiner, vanligen mot vete. De kan dock oftast använda produkter som är glutenfria.
ilka livsmedel måste man undvika om man har celiaki?
De måste äta glutenfritt men det är olika hur mycket gluten man hanterar. Det innebär att de måste utesluta vete, äldre vetesorter som dinkel, spelt, råg, rågvete och korn.
Om man inte tål björkpollen eller gråbo – vilka livsmedel kan man då också reagera mot?
Björkpollen kan ge reaktion mot hasselnötter, äpplen, stenfrukter och selleri bl.a. Gråbopollen kan ge reaktion mot selleri, morötter, senap, solrosfrön och pistage bl.a.
På vilket sätt ska maten märkas?
Man märker innehållsförteckningar med tydligt markerade allergener. Dessa korsreaktioner är lyfta som allergener eftersom det finns många som påverkas av det.
Vilka livsmedel är upptagna i allergenlistan? varför är just dessa livsmedel upptagna?
Alla livsmedel eller ingredienser som kan ge allergiska reaktioner, så de som lyfts kallas allergener. Det är de livsmedel som kan ge överkänslighetsreaktioner.
- spannmål, som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt (dinkel), khorasanvete, eller korsningar mellan dem)
- kräftdjur
- ägg
- fisk
- jordnötter
- sojabönor
- mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
- nötter, det vill säga mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt/Queenslandsnöt
- selleri
- senap
- sesamfrön
- svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
- lupin
- blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk).
Vad innebär ”kan finnas spår av”?
Det är en slags varningsmärkning som säger att livsmedlet inte borde innehålla allergenet man varnar för, men det finns en risk att det gör det ändå. Kan bero på att tillverkningen sker med samma maskiner som andra produkter och som är svåra att rengöra helt.
Kan det medföra risk för en person med allergi att äta ett livsmedel som är märkt med ”kan finnas spår av”?
Givetvis. Om en person är hasselnötsallergiker och äter något med spår av hasselnötter finns en risk att livsmedlet innehåller allergenen som ger personen en reaktion. Det kan få stora konsekvenser beroende på hur starkt man reagerar och på vad det är man reagerar på.
Finns det livsmedel som är undantagna från allergenlistan? och varför är dessa undantagna?
I fall där det är givet att produkten innehåller en allergen behöver den inte skrivas med. Exempelvis ost, smör, grädde, yoghurt och crème fraiche som man förutsätter att konsumenter vet är framställda på mjölk.
Vad måste man vara extra observant på ifall man handlar livsmedel ”över disk” eller i lösvikt?
Hur hanteringen har skett. Om man är allergisk mot nötter och handlar lösviktsvaror där nötter finns med i blandningen finns det alltid en risk att man får med en nöt i sin egna blandning för att en nöt hamnat fel.
Vilka livsmedel räknas till Livsmedel för särskilda grupper (FSG)?
- Modersmjölkersättning och tillskottsnäring
- Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn
- Livsmedel för speciella medicinska ändamål – FSMP
- Komplett kostersättning för viktkontroll
Livsmedlen är nödvändiga för att behandla vissa tillstånd och/eller är viktiga för att vissa särskilt känsliga konsumentgrupper ska få i sig hela eller delar av näringsbehovet
