Matspjälkning Flashcards
Metabolism
Alla kemiska reaktioner som sker i våra celler. När näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ned i kroppen och omsätts till energi eller avlägsnas ur kroppen.
Anabolism
Uppbyggnaden av olika kemiska föreningar vilket kräver energi. Anabola tillstånd sker vid hög insulinnivå, mindre adrenalin, kortisol och glukagon. Exempelvis genom rehab, muskeluppbyggnad, graviditet och viktuppgång.
Katabolism
Nedbrytningen av glykogen, proteiner och triglycerider. Sker när man har mindre insulin, högre adrenalin, kortisol och glukagon. Exempelvis på morgonen när man inte ätit på länge, vid undernäring, svält, viktminskning, kroppsskador, trauman, infektion och feber.
ATP
Adenosintrifosfat. ATP = energi till celler/kroppens energivaluta
CP
Kreatinfosfat. = En nödreserv för energiförbrukande celler när lagret av ATP är slut
Kroppens två viktigaste energilager
Glykogen och fett
Anaerobt
Anaerobt: muskeln är inte syresatt och nedbrytningen sker via glykolys. Organismen behöver inte syre för tillväxt. Det skapar laktat som slutprodukt.
Aerobt
Aerobt: muskeln är syresatt, nedbrytningen fortsätter via citronsyracykeln och andningskedjan
Glykolysen
Kolhydrater (glukos/glykolys) bryts ned till pyruvat. Reaktionen sker i cellens cytoplasma och inget syre krävs eftersom det är en anaerob reaktion. Pyruvat omvandlas till laktat vid syrebrist och blir till acetyl coenzym A vid tillgång på syre. Där går det in i citronsyracykeln för vidare metabolsim(energiutvinning). En glukosmolekyl blir till 2 energimolekyler (ATP).
Citronsyracykeln
Acetyl-coenzym A(Acetyl-CoA) bryts ned I serie reaktioner. Det sker i mitokondriens matrix och skapar lite ATP och hög energimolekylerna NADH och FADH2. Slutprodukten blir oxalättiksyra och nytt Acetyl-CoA med pyruvat. Detta sker om och om och om igen, men denna reaktion är aerob så den behöver tillgång till syre. En glukosmolekyl blir till 2 ATP.
Elektrontransportkedjan
Andningskedjan. Elektroner transporeras via flertalet reaktioner i mitokondriens innermembran. Spänningen som uppstår används för att skapa ATP-molekyler. Elektronerna kommer från citronsyracykeln via NADH och FADH2. Detta är en aerob reaktion som kräver tillgång på syre. Reaktionen skapar metabolt vatten och en glukosmolekyl ger 36 ATP.
Anabola hormoner
Insulin
Tillväxthormon
Testosteron
Katabola hormoner
Adrenalin
Glukagon
Kortisol
Vad händer vid energiunderskott?
Acetyl-CoA ombildas till ketonkroppar och transporteras ut i vävnader där de används som bränsle. Det sker när det är slut på glukos och hjärnan behöver energi. Omställningen tar några dygn. Sker vi svält, fasta, okontrollerad typ 1-diabetes på grund av insulinbrist och när man äter kost med mycket fett och lite kolhydrater (LCHF och keto).
Vad händer vid energiöverskott?
Beror på vad man äter men ett stort energiöverskott från kolhydrater kommer omvandla dessa till fett eller förbrännas som extra värme. Om man äter för mycket fett lagras detta eftersom kroppen hellre bränner kolhydrater(glukos) än fett.
Saliv
1-1,5L bildas i munhålan och har ett pH på cirka 7. Det innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater
Magsaft
2-3L produceras i magsäcken och har ett pH på cirka 2-3. Det innehåller protein- och fettspjälkande enzymer samt saltsyra som ger magsaften dess pH-värde.
Bukspott
0,5-2L utsöndras från bukspottskörteln till tolvfingertarmen och har ett pH på cirka 8,5. Det innehåller enzymer som medverkar vid nedbrytningen av proteiner, fetter och kolhydrater, samt bikarbonat.
Galla
0,5-1L utsöndras från gallblåsan till tolvfingertarmen och har et pH på cirka 8,5. Det innehåller syror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen som används för att bryta ner fetter och fettlösliga vitaminer.
Tarmsaft
2L utsöndras av cellerna längs tunntarmen. Det innehåller enzymer som behövs för nedbrytning av sockerarter och proteiner.
Mikrovilli
Det finns små ”fingrar” som heter villi i tunntarmen, med ännu mindre borstbräm på dessa som heter mikrovilli. De fångar upp en större del av ytan i tarmen än om den skulle varit slät.
Vad består matspjälkningskanalen av?
- Munhåla
o Tillverkar saliv som underlättar matens passage till magsäcken. I saliven finns även enzymer som bryter ner kolhydrater. Utför även den mekaniska bearbetningen med tänder och tunga - Matstrupe
o Maten passerar genom matstrupen till magsäcken - Magsäck
o Mekanisk bearbetning av födan. Innehåller även enzymer och saltsyra som skapar magsaft med lågt pH-värde (2-3). Här dödas även nästan alla bakterier och mikroorganismer vi äter. - Tunntarm
o Tre delar
Duodenum/tolvfingertarmen: maginnehåll blandas med bukspott från bukspottskörteln och galla från gallblåsan. Bukspottet innehåller enzymer som bryter ner både proteiner, fetter och kolhydrater. Gallan bryter ner fett och fettlösliga vitaminer. En stor del av matspjälkningen och näringsupptaget sker i övre delen av tunntarmen.
Jejunum: Utför vidare matspjälkning
Ileum: Här plockas mycket av fettlösliga vitaminer upp - Tjocktarm
o Absorberar vatten och bryter ner en del av kolhydraterna som resten av matspjälkningssystemet inte kunde ta hand om med hjälp av bakterier i tarmen. Tarmen förflyttar tarminnehållet ut till ändtarmen. - Ändtarm
o Stöter ut tarminnehållet kroppen inte behöver.
(Accessoriska organ) - Lever
o Ansluten till matspjälkningssystemet via portådern. Producerar galla, aminosyror, kolesterol och glukos. Lagrar kolhydrater och näringsämnen och styr tillgången till dessa i blodet. Fungerar även som avgiftningscentral för exempelvis alkohol. - Gallblåsa
o Utsöndrar gallsalter till duodenum. Detta underlättar spjälkningen av fett och fettlösliga vitaminer. - Bukspottskörtel
o Pankreas. Utsöndrar enzymer och bikarbonat som behövs för att bryta ner födoämnen.
Matspjälkning
Digestion eller nedbrytning
