Njurar & Urinvägar Flashcards
Lokalisera och namnge njurarnas och urinvägarnas olika delar.
Urinen produceras i njurarna och förs ut ur kroppen via urinvägarna, som består av urinledarna ( uretärerna), urinblåsan ( vesica) och urinröret (uretra). Njurarna består av:Njurbarken är det yttersta lagret, består av bindväv och skyddande fettjock bindväv och skyddande fett. Njurmärgen sitter innanför njurbarken och innehåller pyramider., njur kalkarna smälter samman och bildar njurbäckenet, är den första delen av urinvägarna. Njurkapsel, njurpyramid, njurpapill, njurartärer och njurven.
Urinorganen omfattar njurarna och urinvägarna.
Den ligger längst bak, framför de nedersta revbenen.
Vi har två njurar en på vardera sida av ryggraden
Njurarna ligger mot den bakre bukväggen och översta delen ligger i höjd med den nedre thorakalkotan och de nedersta revbenet.
Njurbäckenet ligger medialt och markerar övegången till urinvägarna
Urinledarna stäcker sig hela vägen ner till urinblåsan, som sitter i symfysen i bäckenet.
Njurarna ligger retroperitonealt vilket innebär att de ligger bakom allt annat innehåll i buken
Förklara kortfattat nefronets tre grundfunktioner filtration, reabsorbtion och sekretion.
Filtation- Från glomeruluskapilärerna filtreras vätska genom det inre epitelskiktet i Browmans kapsel och över i njurarnas tubulussystem. Glomerulusfiltret är nästan ogenomsläppligt för proteiner, men filtrets koncentration av andra ämnen är ungefär desamma sim i plasman. Varje gång blodet passerar genom glomeruluskapilärerna filtreras cirka 20% av plasman. Hos en vuxen människa bildar njurarna cirka 180 liter filtrat(primärurin) per dygn. BLOD->TUBULI
Reabsorbtion-När glomerulus filtratet strömmar genom tubulussystemet återvinner kroppen det mesta av de filtrerande ämnena. Det sker genom transport från njurtubuli över i de peritubulära kapilärer som omger tubulussystemet Denna process kallas reabsorption. Det mesta av vattnet och andra nyttiga ämnen reabsorberas alltid, medan merparten av de typsika avfallsämnena hålls kvar i tubulussystemet så att de kan utsöndras till urin. TUBULI-> BLOD
Sekretion- Urinutsöndringen av vissa substanser kan ökas utöver den mängd som filtreras. Det sker genom att substanserna transporteras från de peritubulära kapilärerna över i tubulussystemet. Denna process kallas sekretion. Allt som kommer över i tubulussystemet genom filtrationen eller sekretionen, och som inte reabsorberas, utsöndras i urinet. BLOD-> TUBULI. Reglering av väte och kalium men även utsöndring av avfallsprodukter, läkemedel och livsmedelstillsatser.
Filtration- sker genom tre olika skikt som tsm kallas glomerulus membranet. Kapillärnät.
1. Tillåter vatten och små molekyler passera men inte blodkroppar eller plsama proteiner då de är för stora.
2. Vätskan som bildas kallas primärurin. De bildas 180 liter men kissar endast ut 1,5 om dagen resterande tas tillbaka till blodbanan.
Reabsorbtion- är när vi tar tillbaka aminosyror, glukos, olika joner och vatten.
Sekretion- där kroppen bestämmer att tex läkemedel, kalium och väte, här bildas sekundärurinen som innhåller mycket avfallslämning. Den skundära urinen kissar vi ut. Hormoner styr?
Beskriv de olika trycken i glomerulusapparaten som tillsammans ger nettofiltrationstrycket. Förklara begreppet glomerulär filtrationshastighet och hur nettofiltrationstrycket påverkar detta.
Ökat Hydrostatiskt tryck i Glomerulus = ökad filtration
Minskad hydrostatisk tryck i glomerulus = minskad filtration
Ökat tryck i Bowmans kapsel = minskad filtration
Det finns tre olika tryck i glomerulusapparaten.
1. Hydrostatiskt tryck i glomerulus (kapillärnätverket)
Från glomerulus till tubuli
Det trycket verkar mot bowmans kapsel
Man vill pressa blodplasma och små substanser över glomerulus membranet och in i bowmans rum. (i tubuli)
Trycket bestäms av det arteriella trycket (blodtrycket) motståndet i njurarnas arterioler.
2. Hydrostatiskt tryck i bowmans kapsel
Trycket verkar mot glomerulus
De vill pressa tillbaka blodplasma och små substanser till glomerulus.
De bromsar det hydrostatiska trycket i glomerulus.
3. Kolloidosmotiska trycket
Är ett tryck som verkar mot glomerulus.
När vätskan filtreras över glomerulus membranet och in i bowmans kapsel så finns plasmaproteiner kvar i blodet då det är för stor för att kunna passera över glomerulus membranet.
Osmolaliteten ökar på grund av detta.
Ju mer vätska som filtreras över glomerulus membranet desto större blir partikelstätheten i glomerulus.
Osmotiska krafter kommer därför suga tillbaka vätska in i glomerulus.
NETTOFILTRATIONSTRYCKET- är resultatet av det hydrostatiska trycket glomerulus. (hydrostatiska trycket i bowmans kapsel+ kolloidosmotiska trycket)
Glomerulär filtrationshastighet (GFR)- vätskemängden som filtreras genom glomerulus över till bowmans rum perminut. Produkten av nettofiltrationstrycket över glomerulus membranen och filtration koefficienten och är viktig för njurens förmåga att rensa bort avfallsämnen samt reglera kroppsvätskornas volym. Det hydrostatiska tryck är större än i bowmans kapsel kommer filtrationen ske snabbt. Mycket primärurin trycks in snabbt. Tvärtom så är filtrationshastigheten långsammare och man måste.
Hur fungerar den renala autoregleringen?
Motverkar kortvariga svängningar i hydrostatiska trycket i glomerus. Verkar för en stabil filtron hastighet. Kortvariga förändringar 80-200 mmHg i blodtryck.
RENAL= NJURE
Renala autoregleringen är den process njurarna använder för att bibehålla en konstant glomerulär filtrationshastighet (GFR) trots förändringar i blodtrycket.
Filtrationsmängden dv plasmamängden och hastigheten skyddas av njurarnas autoreglering. Denreglerar tillfälliga förädningar i blodtrycket och därmed reglerar den urinvolymen.
Vid kortvarig stigande blodtryck så kontraherar glatta muskelceller i den afferenta arteriolen (Vasafferent) Mängden blodplasma och dess hastighet i glomerulus minskar och resultat blir en en lägre genomblödning och lägre hydrostatiskt tryck och minskad filtration.
Vid kortvarigt lågt blodtryck så kontraherar glatta muskelceller i den efferenta areriolen och ger ett ökat hydrostatiskt tryck och en lägre genomblödning vilket leder till en oförändrad filtration.
Den efferenta arteriolen är den blodkärl som för blod bort från glomerulus
Den afferenta arteriolen är de blodkärl som leder blod till glomerulus
Vad betyder primär- och sekundärurin?
Primärurin är den vätska som bildas igenom filtrationen mellan glomerulus och bowmans kapsel där nyttiga ämnen sedan reabsorberas och onyttiga blir slaggprodukter. De produceras ca 180L primärurin.
Sekundärurin är det vi kissar ut och är det resultatet efter urinbildninfens tre steg. De innehåller främst vatten, urea, kratinin, läkemedel, hormoner m.gl men bör inte innhålla glukos, proteiner eller större mängder blodkroppar.
Vad innehåller normalt primärurinen och sekundär urinen, samt hur stor volym bildas per dygn?
Primärurinen innehåller både vätska, näringsämnen såsom glukos och aminosyror som kroppen kan reabsorbera. Den innehåller avfallsprodukter såsom läkemedel eller överskott på joner som tex kaluim och väte som kroppen vill göra sig av med. De bilda ca 18340 L
Sekundärurin består av höga koncentrationer av avfallsprodukter såsom urea, läkemedelsrester och joner. Detta vill kroppen gör sig av med. De bildas ca 1,5 l per dygn.
Vilken typ av reabsorption sker i proximala tubuli?
I proximala tubuli sker filtrerat blodets reabsorption, vilket innebär att ämnen som kroppen behöver, såsom vatten, elektrolyter, glukos, aminosyror och vissa vitaminer, tas tillbaka in i blodet från den filtrerade vätskan (primärurinen). Reabsorbition via osmos.
Vad som absorberas i proximala tubuli
- H20 70% -
- NA 70% -
- Glukos 100%
- HCO3-
- K+
- Aminosyror- protein.
Vilken typ av reabsorption och sekretion sker i distala tubuli och samlingsröret? (Se föreläsning)
I distala tubuli och samlingsröret sker både reabsorption och sekretion av olika ämnen, och dessa processer är avgörande för att reglera kroppens elektrolytbalans, syra-basbalans, samt volymen och koncentrationen av urin. Beror på mängden av olika hormoner på hur mycket vi ska absorbera.
Natrium pumpas tillbaka till kapilärerna och sker via osmos. Läkemedel mm sker via sekration.
Hormonstyrd
Vad som sorteras ut:
- Sker i slutet på samlingsröret
- Hormoner
- Läkemedel
- Kaliumjoner
- Vätejoner
- Födoämnen vi inte behöver
Det som reabsorberas:
- 19% H20
- 9% NA
Vad stimulerar frisättningen av renin och hur ombildas renin till angiotensin II samt vad har angiotensin II för effekt på njuren och andra delar av kroppen?
Frisättningen av renin är en viktig del i kroppens reglering av blodtryck och vätskebalans
Renin frisätts från juxtaglomerulära celler i njurarna som finns i området vid afferenta arteriolen i nefronet.
Vid för lågt blodtryck och blodvolym under lång tid så utöndrar juxtaglomerulära apparaten enzymet renin. När renin kommer ut i blodet ombildar angiotensin I som går upp till lungorna och skapar Angiotensin II. II ger effekt på njuren och andra delar av kroppen exempelvis hjälper den att öka blodtrycket och blodvolymen. Angiotensin frisätter aldosteron
Tillsammans med ökade sympatikuspåslaget gör II så areolerna kontraherar vilket leder till det hydrostatiska tryck i de peritubulära kapillärer (ett nätverk av kapillärer som omringar nefronets tubulus system och samlingsrören som delas från den efferenta arteriolen, här sker ämnes ombyten som bestämmer urinens volym och sammansättning, går sedan över i venoler) sjunker , leder till att vatten och natrium kan reabsorberas tillbaka in i blodet ifrån proximala tubulus.
Angiotensin II effekt på binjurebarken och stimulerar untröndringen av aldosteron¨
Lågt blodtryck sätter igång RAAS och sympatiska.
Vad stimulerar frisättningen av aldosteron och vad har aldosteron för effekt på njuren?
Det är binjurebarken som stimulerar anfiotensin II så binjurebarken utsöndrar aldosteron som ger effekt på njuren. De stimulerar reabsorptionen av NA i det distala tubulus och eftersom NA reabsorberas kommer vatten också att reabsorberas via osmos pga av de osmotiska krafterna vilket gör att blodvolymen höjs. (Den hjälper till att öka blodtrycket och blodvolymen)
Binjurebarken stimuleras av angiotensin II så binjurebarken utsöndrar aldosteron.
Vad stimulerar frisättningen av antidiuretiskt hormon och från vilken struktur frisätts antidiuretiskt hormon, samt vad har det för effekt?
När blodvolymen minskar med 10% eller mer så utsöndras ADH antiteoretiskt hormon(ska minska mängden vatten som kommer ut). Det trsnporteras i blodet till njurens samlingsrör och där kan H2O då reabsorberas för att återställa volymen.
Vid för mycket NA+ i den extracellulära vätskan i blodet vid för lite vätskeintag eller för mycket salt mat kommer det bli en hög osmolaritet i blodet och kroppen vill återställa detta. Osmolariteten känns av genom osmosreceptorter i hypotalamus som skickar signaler till hypofysen, i hypofysen frisätts ADH och tar tillbaka H2O från samlingsröret till blodet via osmos. För att jämna ut den höga osmolaliteten, vid för stor partikeltäthet i blodplasma och rabsorberas vatten från samlingsröret för att jämna ut den höga partikel tätheten genom att öppna vattenkanaler som ser till att vatten tas ut från samlingsrören. I och med vatten som kommer ut så späder vi ut och sänker osmolaliteten iblodet. Leder även till ökad blodvolym (vid blodtrycksfall)
ÖKAD OSMALITET I BLODET (HYPEROSMALITET)
Den vanligaste stimulansen för ADH-frisättning är en ökning av blodets osmolalitet, vilket betyder att blodet blir mer koncentrerat (högre koncentration av lösta ämnen som natrium, urea, etc.). Detta kan bero på vätskebrist eller ökat natriumintag.
Osmoreceptorer i hypotalamus känner av denna ökning av osmolalitet och skickar signaler till neurohypofysen att frisätta ADH.
MINSKAD BLODVOLYM
Om blodvolymen minskar, t.ex. vid uttorkning eller blodförlust, känner baroreceptorer i stora blodkärl (som aorta och halsartärerna) av det låga blodtrycket och blodvolymen. Dessa receptorer signalerar till hypotalamus att frisätta ADH för att öka vätskeretentionen och höja blodvolymen.
LÅGT BLODTRYCK
Lågt blodtryck (t.ex. vid chock eller blodförlust) stimulerar ADH-frisättning, vilket sker via baroreceptorer som registrerar det sänkta blodtrycket. ADH:s effekt att behålla vatten hjälper till attöka blodvolymen och därmed blodtrycket.
SYMPATISK NERVSYSTEM
Det sympatiska nervsystemet kan också stimulera ADH-frisättning som en del av kroppens svar på stress eller akuta situationer (t.ex. smärta, stress eller blodförlust).
Var är törstcentrum lokaliserat samt förklara törstmekanismen?
Törstcentrum sitter i hypotalamus och eftersom vi generellt förlorar mer vatten än salter ökas osmolaliteten mellan varje vätskeintag.
När osmolaliteten ökar med 3% skickas signaler till hypotalamus att vi bil törstiga och att vi måste dricka mer vatten. När vi sedan dricker mer vatten så normaliseras osmolaliteten. AFH och osmolaliteten regleras i hypotalamus som skickas till hypofysen.
Beskriv de olika stegen i blåstömnings mekanismen.
Urinblåsan fylls med urin, sinnesceller i urinblåsan registrerar att den fyllts på och slemhinnan i urinblåsan sträcks ut & nervsignaler skickas till CNS
När slemhinnan är tillräckligt utsträckt skickar sensoriska nervfibrer nervimpulser till ryggmärgen som sedan går till hjärnan. Signalen får oss att känna oss kissnödiga.
Detrassormuskeln som sitter runt blåsen. Hjärnan skickar signaler som gör att den kontraherar.
Inre muskeln öppnas och yttre slappnar av.
Somatiska nervsignaler från hjärnan till yttre slutmuskeln:
Samtidigt som blåsreflexen sker skickas nervimpulser från hjärnan via somatiska nervfibrer till den yttre slutmuskeln, den yttre slutmuskeln slappnar av och vi börjar kissa.
Viljestyrd hämning av blåsreflecen och kontraktion av den yttre slutmuskeln:
Vuxna kan hålla sig ifrån att kissa på sig genom viljan. Aktiviteten i de parasympatiska nervfibrerna och blåsmuskeln hämmas och konrationen av den yttre slutmuskeln ökar. När det är lämpligt släpps hämningen av reflexen och den yttre slutmuskeln slappnar av.
Fungerar tills urinblåsan har fyllts till en viss nivå, över nivån öppnas inre slutmuskeln pga av högt blåstryck, urin pressas igenom och och den yttre slutmuskeln slappnar av som svar på detta.
Redogör för samspelet mellan kolsyra-vätekarbonat systemet, lungorna och njurarna i syra-bas regleringen.
Vid hög vätejonkoncentration (surt, lägre pH, för hög halt av syra) i kroppen kommer njurarna utsöndra vätejoner via urinen under sekretionsfasen och sparar HCO3(vätekarbonat/en bas) för att få balans.
Vid låg vätejonkoncentration (basist, högt PH) i kroppen kommer njurarna behålla vätejonerna och utsöndra vätekarbonjonerna för att återskapa balans.
Lungorna i systemet kickar in efter några minuter när kroppen börjar bli sur, det som sker är att vi får en ökad andningsfrekvens och andingsdjup så vi kan ventilera ut mer koldioxid eftersom koldioxid och vatten tillsammans kommer skapa vätejoner och tillsammans försurar blodet i kroppen.
Njurarna påverkar PH balansen 1-2 dygn. Njurarna tar emot mer vätejoner via sekretion och kommer frisätta mer vätekarbonat till blodet. (tvärt om)
Förklara varför tubuluscellerna har stor förmåga att reabsorbera ämnen som kroppen behöver, men har liten eller ingen förmåga alls att reabsobera ämnen som kroppen inte behöver.
Reabsorption av varje substans från primärurin till blodet sker separat i enlighet med kroppens behov.
Tubulus Cellernas reabsorption är omfattande selektiv och variabel. Merparten av typiska avfallsämnena hålls kvar i tubulussystemet.
Urinutsöndringen av vissa substanser kan ökas utöver den mängd. Beror på var i Tubulucellerna i njurarna har en specialiserad funktion för att selektivt kunna reabsorbera ämnena som kroppen behöver.
Selektivitet genom transportproteiner- I tubulus cellerna finns specifika transportproteiner och kanaler som gör att de kan identifiera och transportera de ämnen som keoppen behöver.
Finns inga transportmekanismer för ämnen kroppen inte behöver.
Sodium-flucose contrasporters- dessa tillåter glukos att tas tillbaka till blodet genom att koppla glukos
till natrium. Det för att glukos återupptas i blodet från urinen?????
