Blodet & Tempraturregleringen Flashcards
Vilka är blodets huvuduppgifter i cirkulationssystemet?
Blodets huvuduppgift är transport. Med blodet transporteras andnings gaserna O2 och CO2, joner, proteiner, energikällor och byggstenar såsom glukos, aminosyror och lipider samt avfallsämnen som urinämne (urea) och kreatinin. Blodet transporterar även värme och har därför en viktig roll i temperaturregleringen. Även hormoner, som styr olika cellulära processer, fraktas huvudsakligen via blodet till målcellerna. Desamma gäller antikroppar och celler som deltar i kroppens immunförsvar.
Eftersom blodet har många och varierande transportuppgifter har det tillsammans med cirkulationssystemet en avgörande roll för att säkerställa stabila förhållanden i kroppen(homeostas)
Blodets huvuduppgift i cirkulationsystemet är att kunna ge snabb ämnes- och värme transport. Blodet ser till att alla celler alltid är omgivna av vätska. Viktig del i vårat immunförsvar.
Vilka är blodets fem viktigaste transportprodukter?
Blodets huvuduppgift är transport. Med blodet transporteras andnings gaserna O2 och CO2, joner, proteiner, energikällor och byggstenar såsom glukos, aminosyror och lipider samt avfallsämnen som urinämne (urea) och kreatinin. Blodet transporterar även värme och har därför en viktig roll i temperaturregleringen. Även hormoner, som styr olika cellulära processer, fraktas huvudsakligen via blodet till målcellerna. Desamma gäller antikroppar och celler som deltar i kroppens immunförsvar. Transporterar även näringsämnen.
Avfallsprodukter, näring, syre, koldioxid och kemiska budbärare (hormoner)
Vad är albumin och vilka är dess huvuduppgifter i cirkulationssystemet?
Vanligaste plasma proteinet.
Har olika huvudfunktioner:
Hålla vätskan kvar i blodet(kolloidosmotiska trycket) fungerar av ett vattenmagnet.
Bärarprotein(sköldkörtelhormon)
Transport av de flesta läkemedel
Svält-näringsbrist
Leverns förmåga är nedsatt att bilda nya proteiner- albumin brist
För lågt kolloidosmotiskt tryck
Förskjuten jämnvikt(filtration/reabsorbtion)
För mycket vätska i vävnaderna
Svullen mage(svältkatastrof)
Förklara hur kapillärfiltrationen fungerar, vilka är de tre ingående trycken och vad avgör om det sker filtration eller reabsorption?
Kapillärerna är de minsta kärlen. Endast här som utbytet sker.
Kapillärfiltration är den process där vätska (och lösta ämnen) filtreras från blodet in i vävnaderna genom kapillärernas väggar. Detta sker i de små blodkärlen (kapillärerna) där tryckförhållandena gör att vätska lämnar blodet och går in i vävnaderna, vilket möjliggör utbyte av näringsämnen, syre och avfallsprodukter mellan blodet och vävnaderna.
De tre ingående trycken i kapillärfiltrationen är:
1.Hydrostatisk tryck (blodtryck): Detta tryck beror på blodets tryck i kapillärerna. Det är det primära trycket som driver vätska från blodet och ut i vävnaderna. Blodtrycket i kapillärerna är högre i början av kapillären (arteriella änden) och lägre i slutet (venösa änden).
2.Kolloidosmotiskt tryck: Detta tryck orsakas av de lösta proteinerna (t.ex. albumin) i blodet som drar vätska tillbaka in i kapillärerna. Proteinerna kan inte passera kapillärväggen lätt, vilket gör att de skapar ett osmotiskt drag som hjälper till att hålla vätska kvar i blodet.
3.Interstitiellt vätsketryck( vävnadstryck) : Detta tryck är det tryck som vätskan i vävnaderna (mellan cellerna) utövar på kapillärväggarna. Normalt är detta tryck ganska lågt, vilket underlättar filtration från blodet till vävnaderna.
Om kapillärfiltrationen leder till att vätska lämnar kapillärerna (filtration) eller tas upp tillbaka (reabsorption) avgörs av balansen mellan dessa tre tryck:
Om det hydrostatisk tryck är högre än det kolloidosmotiska trycket och interstitiellt tryck, kommer vätska att filtreras ut från kapillärerna till vävnaderna (filtration).
Om det kolloidosmotiska trycket och det interstitiella trycket är större än det hydrostatiska trycket, kommer vätska att tas tillbaka in i kapillärerna (reabsorption).
Filtration sker främst vid kapillärernas arteriella ände, där det hydrostatiska trycket är högre, medan reabsorption sker vid den venösa änden av kapillären, där det kolloidosmotiska trycket och det interstitiella trycket dominerar.
Vilka uppgifter har erytrocyterna? beskriv även dess utseendemässiga karaktär ochdess funktion.
Erytrocyter(röda blodkroppar) är cirkelrunda, platta och bikonkava. Det ser ut som ett billjus, med ett tunt mittparti med en tjockare yttre ring. Antalet röda blodkroppar är ungefär lika stort som summan av alla andra celler i kroppen. Antalet anges antingen per liter eller per µl( 1 µl = 10^-6 ) blod. Hos få vuxna personer finns det 25 000 miljarder erytrocyter cirkulerande i blodbanan. Andel Erytrocyter utgör 45% av hela blodvolymen. Erytrocyters vanligaste funktion är att transportera syre från lungorna till kroppens celler till hjälp av hemoglobin. Erytrocyter deltar också i transporten av koldioxid den motsatta vägen. Därmed hjälper de till att reglera blodets pH värde. Blodets förmåga att transportera O2 beror på antalet erytrocyter. Har vi för mycket erytrocyter blir blodet tjockt vilket leder till ökad hög belastning på hjärtat. Dessa lagras i mjälten.
Saknar cellkärna, mitokondrier etc
Anaerob metabolism eftersom inga mitokondrier(förbrukar inget av de syre som de bär).
Fyllda med gasbildande molekylen hemoglobin
Stor yta i förhållande till volym
Platt och liten volym- avstånd mellan inre och yttre miljö är kort, underlättar utbytet av gaser mellan cell-plasman.
Beskriv hematopoes / hemopoes och förklara hur produktionen av erytrocyter regleras, samt hur och var de bryts ner.
Bildning: Hos vuxna bildas de från stamceller i den röda benmärgen (i platta ben). Varje stamcellsdelning genererar 16 erytrocyter. Under ett av erytrocytens förstadier som heter erytroblast fylls den på med proteinet hemoglobin (Hb) medan den fortfarande finns kvar i benmärgen. Hb består av fyra polypeptidkedjor (= globin-delen) och fyra heme-grupper med en järnatom i varje center till vilken syre senare binds in för att kunnatransporteras i blodet. Det tar ca 10-14 dagar innan nya erytrocyter bildats och frisatts till det cirkulerandeblodet.
Reglering: Blodets syrgastransport ska motsvara syrebehovet. Detta säkerställs genom att njuren känner av syrenivåerna i det förbipasserande blodet. Om syretransporten till njurarna minskar kommer njuren att öka produktionen av hormonet EPO (erytropoietin) genom negativ feedback. EPO frisätts därefter till blodet, som i sin tur kommer stimulera ökad delning i benmärgen.
Nedbrytning: En erytrocyt lever ca 120 dagar, därefter tappar den sin flexibilitet i form och membranets elasticitet och kan inte längre ta sig igenom cirkulationssystemets snävaste passager utan att skadas. Under passagen genom främst mjälten kommer blodet filtreras genom extra trånga kapillärer så de erytrocyter sominte klarar kraven sållas ut och bryts ner av makrofager i mjälte och lever.Järnet frigörs och transporteras bundet till transferrin för att lagras i levern eller till den röda benmärgen för nyproduktion. Fritt järn är mycket skadligt. Hemoglobinet bryts ner; aminosyrorna spjälkas för allmänt bruk, hem-gruppen bryts ner av makrofager i mjälte och lever till det gulaktiga ämnet bilirubin. Det tas upp av levercellerna, utsöndras till gallan och vidare till tarmen (ger brun färg till avföringen). Lite bilirubin utsöndras även med urinen och ger dess gula färg. Viss delbilirubin finns i blodet och ger plasman dess gula färg
Vad är hemoglobin och vart finns det?
Ger blodet sin röda färg- protein (HB)
Binder och avger lätt O2
Utgör cirka 95% av erytrocyternas proteiner och 34% av Erytrocyternas massa. Det är hemoglobin som transporteras syre från lungorna och ut i kroppen. Bindningen mellan syre och hemoglobin är dock inte så stark. Lungorna binds syre lätt till hemoglobin och frigörs därför också lätt från hemoglobin ute i vävnaderna.
Hemoglobinmolekylen består av fyra underenheter varje underenhet består av: en globulär(kulformad) peptidkedja och en hemgrupp.
Vilka är våra leukocyter och vad har de för respektive uppgift?
Leukocyterna innehåller inga färgade molekyler, som hemoglobin, och kallas därför vita blodkroppar. Leukocyter använder däremot bara blodbanan för transport från produktionsstället till ställen där bakterier, virus, svamp eller parasiter har trängt in i kroppen. Har cellkärna och organeller, kortare levnadstid än Erytrocyter och har strort lager i benmärgen.
Det finns fem olika typer av leukocyter. Tre typer har lobindelade kärnor med varierande for och de kallas därför för polymorfkärniga leukocyter. De har många vesikler som ger cytoplasman ett kornigt(granulärt) utseende när cellerna färgas, de kallas därför ofta granylocyter. De är -neutrofila granulocyter, -esinofila granulocyter och - basofila granulocyter. . Dessa är lätta att se skillnad på i mikroskop då vesiklerna färgas olika. Två leukocyttyper vesiklar färgas inte av de vanliga färgämnena. Detta kallas ofta arganulära leukocyterna och delas in i monocyter och lymfocyter.
Manocyter och granulocyter skyddar kroppen mot bakterier och andra inträngande mikroorganismer låter ett mer komplext sätt, bland annat genom att bilda antikroppar.
Neutrofila granulocyter- ”äter upp” bakterierna i blodet, ut i vävnaderna(tex huden) med ”små fötter”. -Stormtrupp mot bakterieangrepp.
Eosinofila granulocyter- Allergisk reaktion, parasitsjukdom, i blodet( utsöndrar giftiga substanser i blodet mot parasiter)
Basofila granulocyter- Avser rikligt med histamin och sätter igång allergiska reaktionen.
Lymfocyter- mognar i lymfatiska vävnaden, lever länge, 2 olika sorter B- och T- lymfocyter. Cirkulerar i blodet och lymfan- angriper bara ”programmerat” patrullerar runt i vävnaden. Väljer ut och bekämpar inkräktare sinnerikt- bland annat bilda antikroppar.
Monocyter- renhållare, dom största leukocyterna är storätare. Finns främst ute i vävnaderna. Har lång levnadstid. Blir större ute i vävnaderna där de mognar till makrofager. Fungerar som försvar mot bakterier genom matspjälningskanalens slemhinna barriär. Finns i lever och mjälte makrofager. Finns i alver väggarna.
Förklara hemostasens tre olika steg och hur det går till att stoppa en blödning.
Hemostasen sker i tre steg:
Kärlkontraktion: Skadade blodkärl drar ihop sig genom glatt muskulatur, vilket minskar blodflödet.
Trombocytplugg: Trombocyter aktiveras, sväller upp och bildar utlöpare ( likt ”bläckfiskarmar”) som binder fast vid den skadade kärlväggen; lokala substanser som tromboxan förstärker denna process, (blir klibbiga)
Koagulation: en kaskad av koagulationsfaktorer omvandlar fibrynogen till fibrin, som bildar ett nätverk (koagel) som stabiliserar pluggen och till slut drar ihop sårkanterna( kontraktion av koagel)
Varför blöder det mer från ett skärsår som uppkommit från en vass egg mot för en trubbig? Utgå från hemostasen i din förklaring.
Hemostasens tre olika steg:
1. Kontraktion: Vid en kärlskada kommer den glatta muskulaturen kring det skadade kärlet att börjakontrahera för att som första steg försöka minska blödningen.
2. Trombocytplugg: Som nästa steg bildas en trombocytplugg. Det innebär att trombocyterna i blodet som befinner sig i närheten av det skadade endotelet aktiveras och sväller upp, de skickar iväg utlöpare som fäster längre bort längs de inre kärlväggarna runt skadan. De frisätter tromboxan som förstärker sammanklumpningen och gör att fler fastnar ihop till en plugg. Hela endotelceller bredvid de skadade frisätter prostacyklin, som kommer motverka tromboxans effekter. Vilket är anledningen att pluggen endast bildas vid skadan och inte där kärlväggen fortfarande är hel.
3. Koagulation: Sista steget som kallas koagulation är egentligen många olika steg men som sammanfattas till ett. Fibrinogen finns som en naturlig komponent i plasman. Nu kommer fibrinogen ombildas till ett nätverk av trådade molekyler som kallas fibrin. Fibrin fångar upp andra blodkroppar i sitt ”nät” vilket bildar en geléaktig massa som kallas koagel. Därefter kommer trombocyterna att dra in sina utlöpare som är fäst längs det hela endotelet runt skadan, vilket gör att koaglet i mitten kommer att pressas samman och en gulaktig vattnig vätska ses ofta läka ut från såret efter att blödningen upphört. Detta är serum (= plasma utan fibrinogen) som pressas ut ur koaglet. I denna process dras sårkanterna ihop mot varandra.
När skadan uppstått från en vass egg (= bladet på till exempel en kniv är vass) kommer skadan ge upphov till större blödning. Detta beror på att färre endotelceller i blodkärlets vägg skadas, vilket gör att steg 1 ovan inte kommer att aktiveras lika kraftfullt. Om skadan skulle uppstå från en trubbig egg skulle endotelets väggar trasas sönder mer och fler celler skulle bli drabbade. Det skulle göra att steg 1 enligt ovan skulle aktiveras mycket mer kraftfullt och bli starkare, vilket skulle minska blödningen mer och snabbare.
Vad innebär det att vara homeoterm?
Det innebär att vara jämnvarm och att man kan hålla en högre innertemperatur än vad det är ute
På vilka sätt kan vi tillskansa oss/generera värme samt göra oss av med värme?
Värmetillförsel
Dietinducerad- Katabolism av näringsämnen(näring omvandlas till värme)
Muskelaktivitet- Glycogenolys, huttring, arbete (ökad metabolism)
Sympatisk- Glykogenolys och huttring
Endokrin- Tyroxin(T4), androgener, GH+
Från omgivningen- Radiation, konvektion, konduktion
Värmeförlust
Radion- värmestrålning, 40-50%
Konduktion- värmeledning, nära kontakt med material, leder bort värme
Konvektion- värmeströmning, kontakt med gaser
Evaporation- avdunstning, omvandlar vätska till vatten ånga
Förklara följande händelseförlopp: ifrån det att en termoreceptor registrerar värme,via olika ingående steg, tills att vi börjar svettas av för hög kroppstemperatur.
- En sensorisk nervcell med termoreceptorer registrerar temperaturen (finns både centralt och perifert inkroppen).
2.Informationen skickas i nervsystemet upp till hjärnan. Vår ”termostat” som har koll på och reglerar kroppstemperaturen sitter i hypotalamus. Här jämförs inkommande temperatur med ett referensvärde. Om det registreras att vara för varmt kommer det tas ett beslut här att en åtgärd måste sättas in för att sänka temperaturen tillbaka mot vårt referensvärde. - Beslut och åtgärd skickas via motoriska nervceller ut till olika delar av kroppen.
4.Exempel på effekter i kroppen som vidtas för att upp nå ny homeostas (och få kroppstemperaturen tillbaka mot referensvärdet) är ökad svettning. Detta för att avge värme via evaporation (avdunstning) då kroppsvärmen ombildar vätska på huden till vattenånga. Men även andra effekter ses som t.ex. ökat hudblodflöde så att överskottsvärmen som transporteras i blodet lättare ska nå den omgivande luften och via radiation (värmestrålning) och kunna avges från blodet till omgivande luft.
Förklara hypotalamus roll/reglering i samband med kyla respektive värme för att höja respektive sänka temperaturen igen.
Termoreceptorerna ute i huden har dedikerar att vi är kalla, vi fryser och skickar nervimpulser/ signaler upp till hypotalamus, där hypotalamus jämför med sitt referensvärde och tar ett beslut att vi är för kalla , då kommer hypotalamus skicka en signal till de motoriska nervcellerna som tar sig till huden där det komma ske en vasokonstriktion av hudens kapillärer, blodkärlen inuti huden kommer dra ihop sig( kontrahera) så att blodet och värmen inte åker ut i huden, för då kommer vi bli av med värmen. Hypotalamus kommer även skicka signaler till våra skelett muskler som aktiveras och kommer börja huttra vilket kommer leda öka på metabolismen och mitokondrierna kommer börja arbeta fortare och då bildas bland annat värme och ATP(energi).
Värmen centraliseras, ej uti händer och fötter.
Termoreceptorerna ute i huden känner av att vi är varma och skickar signaler till hypotalamus som jämför med referensvärdet och tar beslut att vi är för varma och skickar signaler till nervcellerna ute i huden och gör en vasodilatation, blodkärlen dilaterar (vidgar sig) ute i huden, och då måste vi skicka ut blod med värme. Hypotalamus kommer även skicka signaler till svettkörtlarna att dom ska bli mer aktiva och utsöndrar svettdroppar som lägger sig på hudens yta, varmt blod strömmar in under huden och värmer upp vävnaden i huden som värmer upp huden, fukten (svettdroppar) kommer avdunsta och bli ånga värmen omvandlas till energi, värmen försvinner och kroppstemperaturen sjunker.
Vad innebär centralisering av blodet och vad har det för syfte i samband medtermoregleringen?
Vid kyla kommer blodkärlen ute i huden kontrahera så att blodet med värmen hålls centralt i kroppen, och inte ute i fingrarna och fötterna. Eftersom om blodet med värme skickas ut till huden kommer värmen försvinna. Så blodet cirkulerar vid de viktiga organen.
Varför får huden en rödare nyans i samband med att vi blir varma och blekare när vi blir kalla? Förklara hur detta uppkommer och vad det syftar till.
Huden får en rödare nyans vid värme eftersom det sker vasodilation av blodkärlen i huden(de vidgas), det blir ett ökat blodflöde för att vi ska kunna kyla ner kroppen. Huden blir blekare vid kyla eftersom det sker vasokonstriktion av blodkärlen i huden, de kontraherar och blir mindre vilket leder till ett minskat blodflöde ut till huden, och dirigeras att cirkulera centralt istället. Så det beror på blodets flöde ute i huden. Mycket blodflöde= röd nyans Litet blodflöde = blek nyans
Vilka fysiologiskt beskyddande effekter har vi för värme respektive kyla?
Kyla:
Lewis- reflexen( cold induced vasodilation(CIVD), var 5-20 minuter kommer sammandragna blodkärl öppnas, för att släppa igenom blod och hålla vävnader vid liv.
Genom huttring , skelettmusklerna kontraheras och metabolismen ökar -> ger värme.
Värme:
Ökad aktivitet av svettkörtlarna-> ökar svettning
Vasodilatationen av blodkärl, så att blodet strömmar till huden för att sedan kyla ner oss.
Finns det något endokrint organ som påverkar regleringen av kroppstemperaturen? Ge ett exempel i så fall och beskriv hur denna påverkan går till.
Ja, sköldkörteln är ett endokrint organ som påverkar reglering av kroppstemperaturen. Hormonerna T3 trijodtyronin och tyroxin reglerar kroppens metabolism. Hypotalamus frisätter TRH till hypotalamus som frisätter TSH till tyreoidea( sköldkörteln). Sköldkörteln utsöndrar hormonerna T3 trijodtyronin och T4 tyroxin som i sin tur kommer stimulera kroppens metabolism/ ämnesomsättning, då börjar mitokondrierna att arbeta snabbare och det kommer producera bland annat mer energi och värme till kropppen.
Patienter kan lida av hypertyreos, förhöjd produktion av T3 och T4 då kommer mitokondrierna arbeta extra fort och producera mycket värme som kan få oss att svettas. Patienterna kan även lida av hypotyreos, förminskad produktion av T3 och T4, då kommer metabolismen gå långsammare, mitokondrierna är inte lika aktiva utan är långsammare och därmed avger mindre värme till kroppen, som kan få oss att frysa.
Förklara vad feber är utifrån ett fysiologiskt perspektiv.
Är en höjning av kroppstemperaturen över 38 grader= feber , kan orsakas av virus och bakterier. Infektionen kommer öka vita blodkroppar som avger ämnen( pyrogener, framkallar feber) som triggar temperaturökningen, vi måste höja referensvärdet i hypotalamus för att motverka virus/ bakterier. Sen kommer referensvärdet sänkas och vi kommer börja svettas för att få ner kroppstemperaturen. Feber är ett symtom inte en sjukdom
