Cirkulationssystemet Flashcards
Hur och vart är hjärtat placerat i vår kropp? Vilka är dess angränsande organ?
Hjärtat ligger i brösthålan, lite till vänster om mittlinjen och något bakom bröstbenet(sternum). Hjärtat sidor ligger an mot de två lungorna och den nedersta delen gränsar mot mellangärdet(diafragman).
Vad heter hjärtats olika hålrum, klaffar och väggar? Lokalisera dem även till rätt plats.
Vänster och höger förmak ( Atrium) . Vänster och höger kammare. (Hålrummen i hjärtat, ventriklar)
4 Klaffar
2 AV-klaffar( segelklaffar) - mellan förmak och kammare
Höger sida( syrefattigt blod från vävnader) = Trikuspidalis
Vänster sida( syrerikt blod från lungorna) mitralisklaffen/ bikuspidalis
2 fickklaffarna( semilunarklaffar/ halvmåneklaffar) = mellan ventiklarna(klaffarna) och de stora artärerna
Höger sida( syrefattigt blod från vävnader till lungatärerna)= plumknalisklaffen( till lungorna)
Vänster sida( syrerikt blod från lungorna till stora kroppspulsådern) = aortaklaffen ( till kroppens vävnader)
Hjärtväggen består av 3 olika skikt.
Endokardiet-(endo=inuti) har direktkontakt med blodet i hjärtkamrarna. Denna yta består av ett enskiskt plattepitel och bindväv. Endokardiet övergår direkt i epitelskiktet som täcker blodkärlens insida, endotelet.
Myokardiet- hjärtmuskulaturen, utgör merparten av hjärtväggen. Eftersom det finns en fullständig skiljevägg mellan de två hjärnhalvorna kan hjärtat fungera som två separata pumpar.
Epikardiet-(epi=på, ) täcker myokardiets utsida. Epikardiet är detsamma som det inre, viscerala skiktet av perikardiet. Till epikardiet räknas också det yttersta lagret av skyddande fettvävnad.
Varför är hjärtats muskel i vänster hjärthalva tjockare med större muskelmassa än i den högra hjärthalvan?
Hjärtats muskel i vänster hjärthalva är tjockare och har större muskelmassa än i den högra hjärthalvan eftersom den vänstra sidan av hjärtat måste pumpa blodet till hela kroppen (systemkretsloppet), medan den högra sidan endast pumpar blodet till lungorna (lungkretsloppet).
Varför kallas hjärtmuskelceller för pacemakerceller, vilken funktion medger detta och varför är det viktigt?
Hjärtmuskelceller= inbyggd förmåga att kontrahera rytmiskt utan nervstimulering. Sinusknutan- hjärtats pacemaker.
Muskelceller sitter i sinusknutan, hjärtats pacemaker( taktgivare)
Hjärtslagen sätts igång i en liten del av hjärtat som kallas sinusknutan. Den består av specialiserade hjärtmuskelceller( pacemaker celler) i väggen i höger förmak. I dessa muskelceller startar regelbundna urladdningar. Genom hjärtmuskelvävnadens uppbyggnad sprids impulsen snabbt till båda förmaken.
Vid övergången mellan höger förmak och höger kammare finns en annan grupp specialiserade muskelceller( pacemaker celler) som kallas AV-knutan. Här stannar impulsen upp något så att förmaken ska hinna tömmas fullständigt. Sedan får kamrarna en impuls att dra ihop sig.
Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade hiska bunten. Den går mellan de båda kammarna ner till hjärtats spets, och vidare upp en liten bit längs kamrarnas yttre väggar. Även hiska bunten består av specialiserade hjärtmuskelceller (purkinjeceller). De har liknande egenskaper som nerver.
Det krävs en aktionspotential för att hjärtat ska kunna kontrahera och skapa en rytm utan nervstimulering. Specialiserade celler som de depolariseras spontant och en del utlöser då en elektrisk impuls. Den elektriska impulsen sprider sig genom hjärtat och utlöser en aktionspotential som gör att hjärtat kan kontrahera och skapa de tryck som finns i hjärtcykeln.
Vilka typer av blodkärl tömmer in blod till hjärtat och vilka för bort blod från hjärtat? Namnge och placera dem, ange även vilka som kopplas till det lilla respektive stora kretsloppet.
Kranskärlen är små artärer som kommer direkt från stora kroppspulsådern,aorta, där den lämnar vänster kammare. Kärlen förgrenas och bildar ett nätverk runt hjärtat. Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bort genom kransvener, som töms i höger förmak. Det finns två kranskärl, höger och vänster kranskärl- men eftersom vänster delar sig efter en kort huvudstam i den främre och bakre vänstra grenen, så räknar man av tre huvudgrenar av kranskärlsträdet.
Beskriv och jämför systemkretsloppet med lungkretsloppet.
Systemkretsloppet och lungkretsoppet. Höger kammare pumpar blodet genom lungorna, medan vänster kammare pumpar blodet genom kroppens alla organ och vävnader. Hjärtat fungerar som två separata pumpar. Den ena (höger kammare) pumpar blodet genom lungorna, där koncentrationerna O2 och CO2 justeras. Den andra( vänster kammare) pumpar det syrerika blodet från lungorna vidare till organen genom parallelkopplade artärer. Atomstiskt är de två pumparna inbyggda i ett organ, hjärtat. Rött anger syrerikt blod, medan blått visar syrefattigt.
Lilla kretsloppet: även kallat pulmonära cirkulationen leder syrefattigt blod till lungorna där det oxideras för att sedan återvända till hjärtat.
Stora kretsloppet: leder syrerikt blod ut från hjärtat via aortan(stora kroppspulsådern) som sedan förgrenar sig till mindre artärer och arteriorer.
Hur fungerar hjärtats egen blodförsörjning?
Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bort genom kransvener, som töms i höger förmak. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat och försörjer hjärtat med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvenerna
Beskriv hjärtats olika faser i en hjärtcykel, vad händer under respektive fas och vad är det som driver dessa processer?
när kammarna är små avslappnade att kammartrycket blir lägre än förmakstrycket, öppnas AV- klaffarna och blod flödar passivt in i kammarna.
Förmaken kontraherar och pressar in mer blod i kammarna.
Kamrarna börjar kontrahera så att kammartrycket stiger. V-klaffarna stängs.
Trycket i kamrarna stiger ytterligare och överstiger trycket i de frånförande artärerna. Klaffarna till artärerna öppnas och blodet flödar ut i aorta och lungartären. Därmed halveras blod volymen i kamrarna.
Kamrarna slappnar av och trycket i kramarna blir lägre än trycket i artärerna stängs. När kammartrycket sjunker under förmakstrycket öppnas AV-klaffarna.
Förklara vad ett EKG registrerar.
EKG-registreringar speglar hjärtats elektriska aktivitet och inte själva kontaktionerna, ger EKG-registreringar användbar information om hjärtats pumpfunktion.
Jonströmmarn genom cellmembranen under hjärtats depolarisering och repolarisering leder till strömmar och spänning skillnader även utanför muskel cellerna. Kroppsvätskorna är bra ström ledare och de elektriska strömmarna sprids därför i vävnaderna runt hjärtat. Eftersom ett stort antal celler är elektriskt aktiva samtidigt , kan de extra cellulära strömmarna bli så starka att det blir möjligt att registrera späningsskillnader.
Förklara vad vågorna i ett normal-EKG representerar utifrån en hjärtcykel.
Sinusknutan skickas in elektriska signaler direkt in i cellerna i förmaken:
P-vågen= representerar depolariseringen av förmaken och startar därför lite före förmakens kontraktionen.
QRS- komplexet- består av tre vågor som kommer tätt ihop. Tillsammans representerar dessa vågor depolariseringen av kammarna- kammarkontraktionen startar under QRS komplexet pga kramarnas stora muskelmassa så är QRS komplexet högre än p-vågen.
T-vågen: representerar repolariseringen av kamrarna( återuppbyggnad av cellmembranets negativa insida). T-vågen är mindre än QRS komplexet och det beror på att repolariseringen av kamrarna sker långsammare än depolariseringen.
Om tiden mellan olika vågor på EKG är onormala, tex om tiden mellan p-vågen och QRS- komplexet är onormalt lång, tyder det på en fördröjning av dom elektriska impulserna i AV-knutan.
Vad är en normal hjärtfrekvens och vilka faktorer kan påverka den?
72 slag per minut. Ökad aktivitet i de sympatiska nervfibrerna till hjärtat och ökad frisättning av adrenalin från binjuremärgen gör att membranpotential i Sinusknutans celler snabbare når tröskelvärdet. Därmed ökar hjärtfrekvensen. Hjärtfrekvensen är beroende på ålder, kön , fysisk form och kroppstemperatur.
Känna till hur vår slagvolym, minutvolym samt vårt blodtryck beräknas. Ge exempel på normala siffror hos en frisk vuxen person.
Svar: Tömningsgraden av kammaren (ESV = endsystolisk volym) påverkar slagvolymen. Eftersom ju mer kammaren töms efter en kontraktion (trots fortfarande 60 ml kvar i ”tom” kammare), desto större sugkraft kommer skapas i hjärtat för att dra in mer blod inför nästa slag (ventilplansmekanismen). Detta styrs av tryckskillnader i de olika rummen. Blodet strömmar alltid från ett rum till nästa med regeln från ett högre tryck till ett annat rum med lägre tryck. Detta för att alltid försöka jämna ut tryckskillnader, vilket är drivkraften som gör att blodet kan förflytta sig framåt i systemet. Även blodmängden i kammaren innan kontraktioen (EDV = enddiastolisk volym) påverkar detta tryckförhållande, och därmed även slagvolymen. Ett högre EDV före kontraktionen ger ökad kontraktionskraft vilket ökar slagvolymen (SV). Detta regleras genom sambandet: SV =EDV – ESV.
Hjärtats återfyllnad kan bero på ökad sympatisk aktivitet, ökad respiration (andningspumpen), ökad blodvolym,ökad användning av skelettmuskelpumpen (i kombination med venklaffarnas betydelse). Alla dessa kommer att öka blodmängden i kammaren innan kontraktionen (alltså ökad EDV). En högre sympatisk aktivet kommer dessutom att öka tömningsgraden av kammaren (minskad ESV).
Förklara innebörden av begreppen: puls och blodtryck (systoliskt, diastoliskt)
Sytostoliskt och diastoliskt blodtryck.
Sytoliskt- systole( kammrarna kontraherad) övertryck
Diastoliskt- diastole(kammrarna avslappnade) undertryck
1 hjärtcykel= 1 systole + 1 diastole
Beskriv hur kärlträdet och våra olika blodkärl är uppbyggda, vad heter de, vad skiljer dem åt och vilka funktioner har de utifrån deras respektive syfte.
Blodkärlen består av tre skikt:
Kärlträdet är det system av blodkärl som transporterar blodet genom kroppen och förser alla vävnader med syre, näringsämnen och avlägsnar avfallsprodukter.
Artärer- Är de som för bort syrerik blod från hjärtat till organen. De har tjocka elastiska som står emot
Vener- transporterar blod från organ till hjärtat. Har klaffar som förhindrar att blod rinner tillbaka.
Kapilärer- för blod till organen där gasutbytet sker. De möjliggör transporten av syrerikt blod till cellerna och borttransport av avfall, som koldioxid, från cellerna tillbaka till blodet.. Har mycket tunna väggar.
Förklara sambandet mellan blodkärlens motstånd, blodflöde och blodtryck.
Blodflödet påverkas av motståndet i blodkärlen och motståndet bestäms av blodkärlens längd och diameter samt blodets tjocklek.
Blodflödet (Q) är beroende av både blodtryck (P) och motståndet (R)
Om blodtrycket ökar eller om motståndet minskar så ökar blodflödet.
Om blodtrycket minskar eller om motståndet ökar så minskar blodflödet.lodflödet beror på både blodtrycket och motståndet i blodkärlen. Om trycket är högt eller om motståndet är lågt, flödar blodet lättare.
MBT (medelblodtrycket) = MV (minutvolym) x TPM
Vad heter de sinnesceller med fria nervändslut som är viktig för blodtrycksregleringen, vart sitter de och hur fungerar de?
Baroceptorer- sitter huvudsaklingen på väggen i sinus caroticus. Det är en utvidgning av blodkärlen som försörjer huvudet och aortabågen med blod.
Baroreceptorer är sinnesceller som känner av förändringar i blodtrycket. Speciellt förändringar i artärtrycket. De reagerar på sträckningen av blodkärlens väggar, vilket sker när blodtrycket förändras.
När trycket i blodkärlen ökar, sträcks kärlväggarna mer, och baroreceptorerna skickar signaler till hjärnan för att justera blodtrycket. Vid lågt blodtryck skickar de signaler om att blodtrycket behöver öka. Det justerar blodtrycket till jämförvärde (önskat tryck)
De känner av hur mycket blodkärlen stäcks och blodtrycket stiger så stäcks väggarna mer. Det aktiverar baroceptorerna som gör att de skickar signaler till hjärnan.
Signalerna går via nervfibrer till hjärnstammen, där regleras blodtryck.
Om blodtrycket är för lågt, skickar de signaler som får hjärtat att slå snabbare och blodkärlen att dra ihop sig vilket höjer blodtrycket.
Om blodtrycket är för högt så skickar barorceptorerna signaler som får hjärtat att slå långsammare och blodkärlen att vidgas, vilket sänker blodtrycket.
Hur fungerar regleringen av det arteriella blodtrycket? Hur blir kroppen medveten om ett plötsligt blodtrycksfall, vilka effekter får det och hur kan det uppregleras till det normala igen?
Svar: Barorecpetorer i aortabågen och carotisartärerna (sträckkänsliga) känner av vilket tryck artärblodet har som passerar. De skickar informationen till medulla oblongata där det cirkulatoriska centrat / vasomotoriska centrat /cardiovaskulära centrat (= flera olika namn på samma sak) sitter. Här finns ett referensvärde som inkommande värde nu jämförs mot. Skiljer sig det registrerade blodtrycket mot referensvärdet kommer det tas ett beslut om en åtgärd. Om trycket behöver höjas kommer det sympatiska nervsystemet aktiveras och det parasympatiska att minska. Motoriska signaler skickas ut bland annat till blodkärlen (framför allt arteriolerna) som då drar ihop sig. Hjärtat kommer att öka sin puls. Detta gör att kärlens diameter minskar, det totala perifera motståndet (TPM) kommer öka vilket tillsammans kommer att höja blodtrycket.
Beskriv effekterna av sympatisk respektive parasympatisk påverkan på hjärtat och den perifera cirkulationen.
Svar: Sympatisk aktivitet kommer att öka hjärtfrekvensen, minska kärlens diameter, öka TPM, sedan även ge en ökad kontraktionskraft i hjärtat som ger en ökad slagvolym. Även aningen kommer öka vilket driver på andnings pumpen av det venösa återflödet vilket fyller på hjärtat mer.
Det parasympatiska nervsystemet kommer att ge tvärtom effekter från ovan. Det systemet kommer att ge ett större fokus på vila och ro, vilket gör att hjärtat slår långsammare, kärlen ”slappnar av” och deras diameter ökar vilket gör att blodet flödar långsammare i våra kärl (= minskat blodtryck).
Beskriv det lymfatiska systemets uppbyggnad och funktion.
Överbliven vätska fångas upp av lymfkapilärerna. Vätskan för tillbaks till blodet. Dom har klaffar som gör att det inte kan rinna tillbaka i blodet.
Lymfsystemet består av lymfkärl och lymforgan (mjältar, lymfkörtlar) samt lymfatisk vävnad i slemhinnorna.
Lymfsystemet och blodsystemet hjälps åt att hålla vätskebalansen i kroppen på en bra nivå. Det gör att överflödig vätska från olika delar av kroppen transporteras bort. Lymfsystemet deltar också i kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer.
Det lymfatiska systemet är en viktig del av kroppens immunförsvar och spelar en central roll i att upprätthålla vätskebalansen och skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar. Det lymfatiska systemet består av en rad strukturer och organ som samarbetar för att transportera och filtrera lymfa, en vätska som innehåller immunceller och andra substanser.
Det lymfatiska systemet består av:
1. Lymfkapillärer: små tunna blodkärl som finns i nästan alla kroppens vävnader. De samlar upp vätska, avfallsprodukter och främmande parikler från vävnaderna. Vätskan som samlas in kallas lymfa.
2. Lymfkärl: samlas i större lymfkärl som liknar vener och transporterar lymfan (vätskan) genom hela kroppen. Lymfkärlen har klaffar som hindrar vätskan att rinna bakåt.
3. Lymfknutor (lymfkörtlar): är små bönformade oegan som finns längs lymfkärlen. De fungerar som filter för lymfan där de fångar upp och bryter ner främmande ämenen (partiklar, bakterier eller skärp) De finn immunceller i lymknutorna (T-celler och B.celler som spelar stor roll för kroppens försvar.
Lymfatiska systemet spelar stor roll i kroppens försvar mot infektioner
