Homeostas Flashcards
Efter det att du har sett björnarna, vilka hjärnområden, och på vilket sätt, är de involverade i initieringen av sympatikuspåslaget?
Ögonen uppfattar och vidare till synkortexet och informationen går till nackloben och bearbetas till en hotfull situation och skickas till hypotalamus som har styrning av sympatiska systemet. Det Info skickas till ryggmärgen där dem första cellkropparna i sympatiska systemet befinner sig.
Hur påverkas hjärtat, respirationen, mag-tarmsystemet, binjuren och våra sinnen av den ökade sympatikusaktiviteten?
Hjärtat slår snabbare och kontraktionskraften blir hårdare för att pumpa ut mer blod musklerna.
Bronkerna vidgar sig för att få in mer luft och mer syre, nedreglering av matspjälkningen, inte så viktig del av sympatiska systemet. Det skickas signaler till RAS som skickar mer signaler till storbarken så vi kan ta in mycket info så vi kan ta snabba beslut.
Ökad medvetande. Binjuren aktiveras av sympatikus och adrenalin kommer skickas ut från binjuremärgen.
Hur påverkas blodkärlen och fördelningen av blod i kroppen vid en ökad sympatikusaktivitet och vad får det för effekt på huden?
Blodkärlen dras samman, högt tryck i kärlet. Blodtrycket blir högre
Skelettmuskulaturen får mycket blod
Mag och tarmkanal får lite blod
Hjärnan får oförändrat och hjärtat får lite blod.
Huden får lite blod och skelettmusklerna prioriteras
Vi börjar kallsvettas. En svettning trots att vi är kalla. Vi förbereder oss för att kyla ner oss när vi ska använda muskulaturen.
Du tar nu beslut att börja att springa. Beskriv inandnings- och andningsprocessen (betona vilka muskler som används och vad som driver processerna). Jämför situationen i vila medden när du springer.
Inspiration i vila: Diafragman, yttre interkostalmusklerna används vid inandning.
Bröstkorgen vidgas och trycket blir lägre i alveolerna än i atmosfärstrycket. Flödet från högt till lågt trycket.
Expiration i vila: Ingen användning av muskler. Elastiska strukturer i pleura kommer vilja åka tillbaka i en passiv mekanism. En tillbakagång i torax volym och luften åker ut. Från ett högre tryck till ett lägre.
Inspiration i arbete: Samma princip med tryckskillnader men med högt flöde används fler muskler. Vid andetag in används diafragman, yttre interkostalmuskeln, cervikala musklerna andvänds vid andning i arbete.
Expiration i arbete: inre interkostalmusklerna och bukmusklerna används vid utandning.
Beskriv de olika luftvolymerna i lungan.
6 liter allt som allt.
Tidalvolym 500ml (0,5ml)
Inspiratorisk reservvolym 3000ml (3L)
Expiratorisk reservvolym 1500ml (1,5L)
Residoalvolym 1000ml (1L)
Vilken kemisk stimulus har den kraftigaste effekten på respirationen under normala förhållanden?
Prioritering
Koldioxid har den kraftigaste effekten på respirationen under normala förhållanden.
Primära regulatorn- är Koldioxid- sitter i perfirera kemoreceptorerna
Sekundära regulatorer- är syre- sitter i centrala kemoreceptorer.
Finns det skillnader mellan olika kemiska stimuli när det gäller deras effekter på andningsregleringen?
PO2 och PCO2
Syre trycket och koldioxidtrycket
Syre-Perifera kemoreceptorerna sitter aortabågen och carotis och känner av hur mycket syre som finns i blodet och pH. Skickas till medulla obligata och ser på referensvärde och ser ett beslut på om kroppen behöver reglera sin andning.
Koldioxid. Centrala kemoreceptorerna och sitter redan i medulla obliogata läser av koldioxid i blodet samt pH.
I hypoxi ändras den primära regulatorn och syre blir den primära regulatorn. Kroppen ändrar fokus och prioriterar mängden syre som vi har kvar i kroppen- blir den primära.
Mängden koldioxid som byggts upp som får kroppen att vilja andas syre- koldioxid är den primära.
Hur sker syrgas- och koldioxidtransporten i blodet till och från cellerna?
vensidan med det syrefattiga blodet pO2=5,3, PCO2= 6,1.
I lungan (alveolen kommer det in syre respektive kommer ut koldioxid. I angränsning lägena har vi gasutbytet där vi kan lämna av koldioxid och plocka upp syre. Gaser diffunderar från högt till lågt. Syre fylls på i lungkapillärerna till siffran är lika mycket på båda sidor. Med lika mycket på båda sidor sker equilibrium.
Blodet åker vidare med syr på artärsidan förbi hjärtat till vävnadskapillären. Här lämnas det av syre då trycket är ojämnt. I nästa steg ligger syretrycket lågt och högt syretryck fyller på cellen via extracellulära vätskan med mer syre som mitokondrien äter för att skapa mm. Sen kommer det upp igen i venerna för att ta upp mer syre. Och så om igen.
1. Diffusion från alveol till lunkapilär med syre
2. Från vävnadsvätska till extracellulärvätska
3. Från ectracelluläran till cellens inre (mitokondrien)
Koldioxiden kommer ut från mitokondrien och går från högt tryck till lågt. Med högt tryck av koldioxid som ska ut. Ser vilken sida tryck sidorna där trycket är högst på. Där utgår koldioxiden. Koldioxiden diffunderar till koldioxiden är lika i blodet. Så det blir jämnvikt.Det sista töms ut i lungan.
Syre tranporteras via- Hemoglobin, löst i plasma
Koldioxid transporteras via- Hemoglobin, löst i plasman, HCO3 (vätekarbonat)
Under din språngmarsch i skogen ställs din koordination och balans på prov. Vilken roll har cerebellum i detta sammanhang? På vilket sätt bidrar synen, balansorganet i innerörat och proprioceptorerna?
Proprioceptorerna omfattar muskelspolar, Golgis senorgan/senspolar och led receptorer.
Ryggmärgen skickar signaler till respektive muskel att springa. Lillhjärnans uppgift är att se till att själva springande rörelse blir som det var tänkt. Lillhjärnan tar emot info från balansorganet att vi står rätt.
Synen hjälper att orientera oss och vilket läge kroppen är . Vi får även info från proprioceptorerna som talar om vilka ledvinklar vi har och hur rörelsen utfördes. Vi har också sinnesceller under trampdynorna som kan ge oss information om vad vi har för tryck på foten. Vi har info från muskelspolar som säger hur sträck hur olika muskler är och ger info om olika kroppsdelarnas position.
All info gör att lillhjärnan kan ta reda på hur väl vi utförde spring rörelsen och sedan kan skicka justernade signaler till motor cortex eller direkt till hjärnstammen för att korrigera att rörelsen blir så smidig som möjligt.
När du kommit ur farozonen sätter du dig på huk för att pusta ut. Efter stund reser du dig hastigt upp och du känner dig yr. När du reser dig upp hastigt hur kommer detta initialt att påverka ditt blodtryck?
Ja det påverkar mitt blodtryck, skelettmuskler och venklaffar trycker upp blodet mot hjärtat.
Blodet hänger inte med den hastiga rörelsen när man ställer sig upp snabbt. DVS att det venösa återflödet är inte tillräckligt för att ge stabilt blodtryck och blodtrycket blir lägre. Ventrycket sjunker.
Vad gör kroppen för att normalisera blodtrycket genom den så kallade blodtrycksreflexen?
Ventrycket sjunker
Hjärtat kan inte fyllas på lika mycket och volymen minskar. Eftersom kan inte fylla på lika mycket så kommer vi inte skicka ut lika mycket. Slagvolymen sjunker. Baroreceptorerna känner av blodtrycket och känner att vi inte får samma tryck.
Slagvolymen minskar med ca 25% när vi har snabba blodtrycket. Baroreceptorerna skickar signaler till medulla oblongata som jämför med sitt referensvärde för blodtrycket. Medvetenhet får oss att vilja öka blodtrycket genom att dra igång sympatikus så blodtrycket åter höjs.
Symatiska- hF ökar, vasokonstriktion- blodkärlen drar ihop sig. Stänger vissa kapillär delar som inte behöver blod(typ mag och tarm), TPM- totala perifera motståndet.
När kärlen drar ihop sig och kapillär kanalerna stängs av ökas TPM i kärlen som fortfarande har blodtillförseln. ventrycket ökar och det venösa flödar återgår till det normala. Medulla oligata
blir medveten och drar ner sympatikus och ökar parasympatikus så det blir normalt igen.
Vid ett mer ihållande blodtrycksfall kommer också det så kallade renin-angiotensin II- aldosteronsystemet (RAAS) att aktiveras. Vilka effekter får detta på njurens funktioner?
När blodtrycket sjunker så kommer mer renin att bildas och går ut i blodomloppet. Genom påverkan av Angiotensinogen bildas till angiotensin I som sedan blir II. II har olika effekter för att få upp blodtrycket. Det aktiverar törstcentrum så vi dricker mer och får binjuren att frisätta Aldosteron. I distala tubuli sitter natrium och kalium pumpar. Aldosteron aktiverar pumpar och gör att vi tar upp mer natrium vilket innebär mer elektrolyter och vatten i blodomloppet som hjälper till att höja blodtrycket. Detta är en långsam förlopp i jämförelse med reflexen.
RENIN- ANGLOTENSINOGEN- ANGLOTENSIN SYSTEM
