Njurar Syra-Bas Flashcards
Patient med njursvikt
Patient med njursvikt
(80-90% förlorad funktion)
1) Rubbad volymsreglering —> förhöjd ECV, ibland med ödem.
2) Hypertoni beroende på förhöjd ECV. Hög blodtryck på grund av ödem.
3) Svår huvudvärk beroende av hypertoni.
4) Smärtor från mage eller bröstkorg vid andning beroende av utfällningar av kväveprodukter (urea, kreatinin) i bl.a. Pericard.
5) Svår klåda, sönderriven hud beroende av utfällningar av kväveprodukter i huden. Kliar hårt, att patienterna river huden sönder.
6) Blek hud, trötthet beroende av anemi (för få erytrocyter) vilket är beroende av brist på hormonet erytropoeitin. Brist på röda blodkroppar
7) Lätt acidos beroende av sänkt förmåga att utsöndra H+.
8) ”Ospecifikt”: Aptitlöshet, illamående, kräkningar, muntorrhet, metallsmak i munnen, ökad törst, “myror i benen”, ökad blödningsbenägenhet, ökad katabolism, hyperlipidemi, minskad glukostolerans, minskat sexuellt intresse/förmåga.
Dessa symtom är lätta att man inte söker vård (SENT)
Njuren reglerar så mycket syra bas balansen
Miktionen: Tömning av urinblåsa på naturlig väg
Njuren har så bra kapacitet. Vi behöver bara 30% av funktionen vi har. Detta är bra, men 70% av njurens kapacitet måste försvinner innan vi får symtom, det blir sent att kunna rädda situationen och behandla patienten.
Njurens viktigaste funktioner
Njurens viktigaste funktioner
ØReglera extracellulärvätskans volym och elektrolytinnehåll. Jon och vätskebalansen regleras.
ØBlodtryckskontroll
ØUtsöndra slaggprodukter & främmande ämnen
ØProducera hormoner
ØReglera syra-bas balansen
Njurarna
Njurarna: Har 2 st. Den vänstra sitter lite högre upp än den högra. Sedan har man urinledare (Ureter) som kopplar samman njurarna och urinblåsan. Därefter kommer urinblåsan och urinröret, som är kopplad till urinblåsa och kallas för Urethra.
Njuren har en “Njure form”
Glomerulus
Njurarna i genomskärning, har vi på toppen på njure en “Prickig” struktur som har filtration funktionen som heter Glomerulus (En filtrations nysta) och det ligger i barken. Och barken (cortex) är det yttre lagret. Märg (medulla) har en randig struktur för att vi har ett rörsystem och raka blodkärl. Längst ner heter njurpapill.
Njurar har högt blodtryck för att artären kommer direkt från Aortan.
Kalk finns för att vi ska transportera urin endast till urinblåsa, via urinledare och inte ute i vävnader.
Glomerulus utgörs av ett rörsystem.
Njurarna har funktion att producera urin genom att filtrera blodet och en funktionell enhet kallas för nefron. Vi har 1 miljon nefron i varje njure. Njurarna kräver mycket syrgas och har mycket blodkärl, då de har en struktur som filtrera blodet för att bli av med avfallsprodukter. Anledningen till att de har flera blodkärl, beror alltså på att de är till för att filtrera det blodet som passerar och genomgår njuren.
Njurens blodförsörjning
Njurens blodförsörjning
Kärlrikt organ med hög genomblödning
20-25% av hjärtminutvolym ~ 1.2 L/min går till njuren
Anledningen till att njuren har hög genomblödningen, inte för att njuren behöver syre och näring, men det beror på att filtration ska gå snabbat för syra bas balansen och vätskebalans.
Att filtrera mycket blod är bra för snabb reglering
Nefronet
Peritubulära kapillärer
Vasa recta
2 Arterioler
Nefronet=Urinproducerande enhet, funktionella enheten
1 miljon funktionella enheter per njure hos människan, vi behöbver 3000
Vi har alltså 2 miljoner totalt för att vi har 2 njurer.
Njurens blodförsörjning
Afferent arteriol går in till Glomerulus kapillärer, kapillärer där själva filtrationen sker. De blodkärl som går ut från Glomerulus kapillärer är efferent arteriol.
Från efferent arteriol har man peritubulära kapillärer som är ett rörsystem som består av epitelceller, dessa celler behöver näring och syre för att överleva så strukturen måste ha en blodförsörjning vilket görs via peritubulära kapillärer.
Peritubulära kapillärer: är epitel som kräver syra och näring som producerar ATP och hjälper till med jontransport.
Blodkärl i märget heter Vasa recta vilket betyder raka blodkärl, de filtrerar, skapar resorption och utsöndrar urin.
Anledningen till att vi har mycket blodkärl i njuren, beror inte på att njuren behöver syre. Njure behöver endast 1-2% av syran. Istället beror det på att vi måste filtrera det blodet som passerar genom njuren
Reglera afferant artär = bara i njuren
Anledningen till att vi har afferent arteriol och efferent arteriol, alltså att båda är arterioler och inte venoler, beror på att om vi hade en venol, skulle den har spruckit på grund av det höga trycket i njuren. För att hålla hög tryck och reglerar trycket.
Arteriol – kapillär – Arteriol
INTE
Arteriol – kapillär – Venol
Om vi hade en ven, skulle venen ha spruckit
Njure artär, kommer direkt från aorta, hög blodflödet.
Urinproduktionens tre komponenter
Urinproduktionens tre komponenter (Njurens principiella funktion)
Filtration av blodet
Reabsorption
Sekretion
Juxtaglomerulära apparaten
Juxtaglomerulära apparaten är ett system för blodtrycks- samt blodvolymsreglering i njurarna. Alla nefron i njurarna har en juxtaglomerulär apparat, som är lokaliserad till den del av nefronet vars distala tubuli står i kontakt med glomeruli.
Macula densa är förtjockningen där den distala tubuli berör glomerulus. Macula densa ligger mellan den Afferent arteriol och Efferent arteriol.
Juxtaglomerulära celler är modifierade celler i glatt muskulatur i väggarna till afferenta glomerulära arterioler.
Vi har båda Afferent arteriol och Efferent arteriol.
Podocyter
Vi har båda Afferent arteriol och Efferent arteriol. Alltså två arterioler.
Arterioler på båda sidor för att hålla hög hydrostatisk tryck
Afferent arteriol går in till Glomerulus kapillärer, kapillärer där själva filtrationen sker. De blodkärl som går ut från Glomerulus kapillärer är efferent arteriol.
Podocyter är celler i Bowmans kapsel i njurarna som lindar runt kapillärerna i glomerulus.
Podocyternas, är alltså celler som har långa utskott utgör den Viscerala delen av Bowmans kapsel i njurens glomeruli. De lindar sig runt kapillärerna och bildar hålrum mellan dessa så filtration kan ske. Dessa utskott är en del av njurens filtrering av blodet till primärurin likväl som en del av blod-njurebarriären.
Vid hög tryck (55 mmHg) skulle kapillärer spricka men podocyter blir som skal för att kunna ha det höga trycket.
Peritubulära kapillärer, klarar inte 52 mmHg (Efter Efferent arteriol), därför har vi en arteriol (Effernt) för att Peritubulära kapillärer skulle inte överleva det höga trycket.
Arteriol: Resistans kärl, hade muskler för att kunna reglera motståndet.
Peritubulära kapillärer får därför bara 5-10 mmHg.
Det är främst Afferent arteriol som minskar trycket för att kunna överförs till Peritubulära kapillärer.
Laddningar Glomerulus
Basalmembranet ogenomsläppligt pga. negativa laddningar
Glomerulus: Den filtrerar. Har en speciell uppbyggnad. I insida av Glomerulus har vi endotelceller som innehåller fenestrerade kapillärer därför har de mellanrum som kan släppa igenom vätska.
Glomerulus uppbyggnad:
Glykokalix: Är en sockermolekyl (Kolhydrat molekyl) i en viskös vätska (Kolhydrat är negativt laddad) Om vi har protein i blodet, ska den stanna i blodet (Inte ska vara med i urin), är proteinet negativt laddad, vilket gör att kalix och proteinet slår ifrån varandra och proteinet stannar i kroppen. Därför filtreras positivt laddade ämne bättre. Positivt laddade proteiner finns inte så mycket.
Endotelcell
Basalmembran
Podocyt: Stödjeceller som består av en cellkropp och väldigt långa utskott som slingrar runt om kapillärer för att skydda den mot att spricka av vid höga trycket.
På insidan av Glomerulus kapillär har vi alltså negativ laddningar, viktiga för att basalmembran inte ska släppa mycket ämne. Vi vill släppa igenom vätska, små saker men inte albumin (Protein)
Men albumin kan ta sig igenom för att det är fenestrerade kapillärer, men att de är negativt laddade spelar roll.
Experminent:
Y-axel 1: filtrerar till 100%
X-axel = radien, hur bred molekyl är
Neutral: oladdad
Anjonnegativt laddad jon
Katjon positivt laddad jon
Dessa molekyler ändrar inte storlek om de är oladdade eller ej
Vid 26 bred radie på en molekyl:
Neutral molekyl –> 50%, hälften av molekyler skulle pressar ut till urinen
Negativ: Vänster; bara på 10%, för att vi har negativ laddningar i Glomerulus kapillären.
Två negativa laddningar mot varandra stöttar från varandra
Svårare för negativt laddade ämne att filtreras.
Positiv: 90% av ämnet skulle filtreras positiva dras till negativ, lättar att ta sig igenom basalmembranet.
Laddningar är det som avgör om ämnet filtreras eller ej.
Proteinet har negativ laddningar, kommer ej att kunna gå igenom basalmembranet.
Glomerulus kapillären är bra att de fenestrerade kapillärer, podocyter (Inte spricka) och Glykokalix (Negativ laddad molekyl)
Protein i urin är första symtom på njurskada.
Filtrationsprocessens uppkomst
Filtrationsprocessens uppkomst : Verkande krafter på Glomerulus kapillären
1.Blodet som går igenom det Afferent arteriol har en hög tryck, då den är direkt kopplad i aorta, detta medför en hydrostatisk tryck (55 mmHg), som är riktad mot Bowmans kapsel (Ett drivande filtration tryck)
Det finns två till krafter som motverkar kraften ovan, dessa två krafter måste alltså övervinnas:
2.Blodet som går igenom det Afferent arteriol innehåller albumin (Osmotisk molekyl) som drog till sig vatten inuti arteriolen. Det kolloidosmotiska trycket är (30 mmHg). Där trycket är riktad mot arteriolen.
3.Bowmans kapsel innehåller också vatten / vätska, därför har vi också ett hydrostatisk tryck. Där trycket är riktad mot arteriolen (15 mmHg)
I Bowmans kapsel har vi inga albumin molekyler, därför har vi inget kolloidosmotiska trycket.
Filtration utgörs av balansen mellan de 2 motsatta hydrostatiska trycken och det kolloidosmotiska trycket.
Alltså Nettofiltrationstrycket = 55 mmHg - (30 + 15 mmHg) = 10 mmHg, är mängd vätska vi pressar
Om blodtrycket sjuknar till ungefär 45 mmHg, skulle nettofiltrationstrycket bli 0. DVS ingen filtration, som innebär ingen njurfunktion, men vi fortfarande har blodflödet.
Filtration är funktionen inte blodflödet!!! Men blodflödet är också viktig för att kunna filtrerar så stor volym blod som möjligt.
Ingen filtration = Ingen njurfunktion
55mmHg är därför bra att hålla konstant.
Om nettofiltrationstrycket blir negativt, få vi INTE absorption, istället får vi bara 0 inte negativt tryck.
Det som kan filtreras:
Vatten
Elektrolyter
Glukos
Aminosyror
LM
Det som ej kan filtreras:
Blodkroppar
Proteiner
Glomerulär filtrationshastighet
Glomerulär filtrationshastighet (GFR: Mängden plasma (blod) som filtreras per minut i båda njurarna
GFR är ett funktionsmåttet, hur mycket som filtreras
GFR= 125 mL / min = Kapsel hanterar 180 l/dygn (primär urin)
1.8 L / dygn urin kissar vi (1% av primär urin), som anses vara det sekundär urinen (Det vi egentligen kissar ut)
Gäller inte för alla, då det beror på ålder och kön
Avtar från 40-50-årsåldern
Är autoreglerad (hålls konstant), hålla samma nivå, oberoende på miljö och tillstånd
En glomerulus består av sammankopplade blodkapillärer. Blodtrycket pressar ur varje glomerulus ut en vätska, primärurin, som hamnar i den så kallade Bowmans kapsel. Därifrån rinner primärurinen från varje glomerulus genom ett rörsystem, tubulus. Där modifieras den för att lämna njurarna som sekundär urin.
Clearance begreppet
Clearance begreppet,
* Definition: Clearance för en substans är den volym plasma som på en minut helt renas på substansen. Alltså hur lång tid det tar för en substans att gå från blod till urinen.
- Kan beräknas för vilken substans som helst.
- Clearance är mått på GFR, då det används primärt för att uppskatta GFR (clearance för kreatinin (Nedbrytningsprodukt av muskel), inulin (Sockerart som utsöndrar av njuren - Markör) eller EDTA) och renalt plasma flöde
Clearance beräkning
Clearens = GFR (Om markören är optimal)
Det är exempelvis dåligt att mäta clearance på albumin för att den utsöndras inte.
Inulin
Kreatinin
EDTA
Inulin clearance ~ GFR
Kreatinin clearance ~ GFR
EDTA clearance ~ GFR
Markören ska filtreras med 100% (helt och hållet)
Mängden som filtreras = mängden som fanns i plasma
Du ska inte heller reabsorberas
Det ska inte utsöndras
Den ska inte hanteras
Mängden som utsöndras i urinen är densamma som den filtrerade mängden
Varför inulin?
Varför inulin? (Det vanligaste man använder som markör - måste injiceras, är inte kroppsegen)
- Fritt filtrerarbar
- Ingen sekretion eller reabsorption
- Biologiskt inert, påverkar ingenting, påverkar inte nerver, hormoner m.m.
- Ej giftig
- Kan bestämmas i både urin och plasma
Under 40-talet, hävdade man att Inulin, inte är explosiv, vilket var en fördel!!!!!
Hur mäts GFR kliniskt?
Kreatinin
Hur mäts GFR kliniskt?
* Inulin vid noga mätningar
* Kreatinin – nedbrytningsprodukt från muskler
* Behöver inte infunderas
DOCK – 10% av Kreatinin sekreras från tubuli, då blir det 10% fel, men det ingår alltid mätfel som är ungefär 10%, därför tar dem av varandra.
- Vanligt mätfel korrigerar för detta
- Kolla kreatinin i plasma för att få uppfattning och njurfunktionen. Ett högt värde Kreatinin, innebär dåligt fungerande njure.
- Olika normalvärden för män och kvinnor
Vid maraton, får man nedbrytning av muskler, får man högt värde Kreatinin , då ser man hög värde, som skulle innebära att man har dålig funktion på njuren. Men faktumet har man faktiskt en fungerande njure.
Kreatinin är beroende på muskelmassa, som är mer hos män på grund av testosteron.
Serum kreatinin
Serum kreatinin
En GFR på 50 eller högre är inom normalområdet.
En GFR under 50 kan innebära njursjukdom.
En GFR på 15 eller lägre kan innebära njursvikt.
Mellan 50-75 kan man behandla
Fall:
- Filtrationstrycket beror av hydrostatiska och kolloidosmotiska tryckskillnader i glomerulus Bowmans kapsel.
- Båda urinledarna är helt blockerade.
Fall:
- Filtrationstrycket beror av hydrostatiska och kolloidosmotiska tryckskillnader i glomerulus Bowmans kapsel.
- Båda urinledarna är helt blockerade.
Då ökar det Hydrostatisk tryck från Bowmans kapsel, medan det Kolloidosmotiska trycket från arteriolen är oförändrad. Detta skulle leda till inget filtrationstryck = Ingen njurfunktion
Samtidigt som att njuren kommer att få ödem, för att kapsel släpper ut den överproducerande vätskan till vävnader.
Urinledare är en muskel som har peristaltiskt rörelse, är därför svår att spricker, men det kommer att göra ont för att de har nociceptor receptor, som är smärt-signalerande RC, som vid dess stimulering leder till sympatiskt påslag.
Alltså Nettofiltrationstrycket = 55 mmHg - (30 + 15 mmHg) = 10 mmHg (Normal fall)
Alltså Nettofiltrationstrycket = 55 mmHg - (30 + 25 mmHg) = 0 (Vid detta fall)
Inget filtrationstryck = Ingen njurfunktion
Autoregulation av GFR & RBF
Autoregulation av GFR & RBF (Renalt blodflöde)
Autoreglering gör att vi har samma filtration och samma blodflöde genom njuren (55 mmHg)
Autoregulation gör alltså att njurensfunktionen hålls konstant oavsett tillstånd
Mekanismer för att förverkliga autoregulation, kan antingen vara genom;
1.Myogen mekanism: Mest för den afferenta arteriolen, men efferenta arteriolen ockås har denna mekanism, men inte lika viktigt som hos den afferenta arteriolen.
2.TGF
Myogen mekanism
Myogen mekanism
Autoreglering via tryck
Sträckning av glatta muskelceller i Aff. Arteriolen leder till konstriktion
→konstant blodflöde trots blodtrycksökning
Minskad sträckning av glatta muskelceller i Aff. arteriolen leder till vigdning
→konstant blodflöde trots minskning
Sker i alla arterioler!
TGF
TGF
Tubuloglomerulär feedback
Ökat flöde distala tubuli —> konstriktion av afferent arteriol —> Normaliserat blodflöde och GFR
Det myogena mekanismen är det inneboende
förmåga hos vaskulär glatt muskulatur att svara på tryckförändringar.
Tubuloglomerulär feedback är en signalmekanism genom vilken förändringar i vätskeflödet.
Den juxtaglomerulära apparaten består av macula densa och granulära celler.
Signalering mellan nefron och afferent arteriol påverkar GFR.
(a) Nefronet går tillbaka på sig själv så att
stigande lem av slingan av Henle passerar
mellan de afferenta och efferenta arteriolerna.
(b) Macula densa-cellerna känner av distalt tubuliflöde
och släpper ut parakrina signaler som påverkar afferent
och efferent arterioldiameter.
(c) Tubuloglomerulär feedback hjälper GFR-autoreglering:
GFR ökar —> Flödet genom tubuli ökar —> Flödet förbi macula densa ökar —> Signal från MD till afferent arteriol —> Afferent arteriol drar ihop sig —> Motstånd i afferent
arteriol ökar —-> Hydrostatiskt tryck
i glomerulus minskar —> GFR minskar
Urinflödet igenom tubuluslumen ökar, detta leder att flödet förbi macula densa / Tubulusceller ökar.
Urinet innehåller Na+, K+ och Cl- joner.
Macula densas membran innehåller även Na-K-2Cl-pumpen, denna pump tar in,
En Na+ jon + En K+ jon + 2Cl- jon symport, alltså transporterar dessa joner samma riktning från tubuluslumen till MD.
Na+, K+ och Cl- joner är osmotiska molekyler, när de alltså transporteras från tubuluslumen till MD, följer också vatten med. När du tar upp joner tar du också vatten.
Ökat blodtryck, mer blod i njuren, mer filtration. Myogen mekanismen försöker upprättehålla homoestasen, men verkan är inte tillräcklig.
Det högre blodtrycket kommer att orsaka högre tryck i glomerulus, mer filtration, mer urin. Filtrerar vi mer, ökar vi salt mängden
Na-K-2Cl-pumpen jobbar mer och tar mer osmotiska molekyler, cellen sväller på grund av osmos, då vi tar in vatten också med jonerna. En ökning av cellens osmolaritet.
Vatten rinner in i cellen längs den osmotiska gradienten, vilket får cellen att svälla.
När det sväller släpper det ut ATP, bryts av nucleas enzymer till ADP, som i sin tur bryts ner vidare till AMP och sedan till adenosin, en signal molekyl, som drar ihop den afferenta arteriolen genom att binda med hög affinitet till A1-receptorerna
Adenosin binder med mycket lägre affinitet till A2A- och A2B-receptorer vilket orsakar dilatation av efferenta arterioler.
Vid hög blodtryck:
Genom att adenosin binder till afferenta arteriolen, leder det till vasokonstration.
Men genom att adenosin binder till efferenta arteriolen leder det till vasodilation.
Vid ett ökat blodtryck:
Vid det ett minskat blodtryck:
TGF
Vid ett ökat blodtryck:
Ökat tubulusflöde i distala tubuli —> Ökat salt konc. Vid macula densa —> Ökat signalering till afferenta arteriolen —> Vilket leder till vasokonstration av afferenta arteriolen —> Vilket minskar GFR —> Som leder till normalisering av tubulusflödet
Vid det ett minskat blodtryck:
Minskad tubulusflöde i distala tubuli —> Minskad salt konc. Vid macula densa —> Minskad signalering till afferenta arteriolen —> Vilket leder till vasodilation av afferenta arteriolen —> Vilket ökar GFR —> Som leder till normalisering av tubulusflödet
Resistansförändringar i resp. Arteriol
Resistansförändringar i resp. Arteriol
Det som avgör filtration är tryck i Glomerulus
Om vi kontraherar den afferenta arteriolen, leder det till minskad tryck, som minskar filtrationen
Om vi dilaterar den afferenta arteriolen, leder det till ökad tryck, som ökar filtrationen
Om vi kontraherar den efferenta arteriolen, leder det till ökat hydrostatisk tryck —> ökad filtration
Om vi dilaterar den efferenta arteriolen, leder det till mindre hydrostatisk tryck —> Mindre filtration.
Adenosin RC sitter mest i afferenta arteriolen
Adenosin som binder till den afferenta arteriolen ger vasokonstraktion
Adenosin som binder till den efferenta arteriolen ger vasodilation
I grafen:
Vid konstraktion av BARA den afferenta arteriolen:
GFR minskar för att båda det hydrostatisk tryck av glomerulära kapillären och blodflödet igenom njuren minskar
Vid konstraktion av BARA den efferenta arteriolen:
GFR ökar i början för att det hydrostatisk tryck av glomerulära kapillären dominerar.
Men GFR minskar i efterhand för att minskningen av blodflödet dominerar.
Passiv transport vs. aktiv transport
Passiv transport vs. aktiv transport
Molekylstorlek och fettlösligheten avgör hur lätt något kan reabsorberas passivt
* Koncentrationsskillnader
* Elektriska spänningsskillnader
* Osmos
Aktiv transport kräver metabolisk energi
* Är ett steg aktivt räknas hela processen som aktiv
* Primär aktiv transport
* Sekundär aktiv transport
Proximala tubuli
Proximala tubuli, arbetshästen
3 mil långa rör i varje människa!
Reabsorption:
- Vi tar 2/3 av filtrerat vatten (Passiv) & NaCl (Aktiv transport) (~1.5 kg NaCl)
- Glukos (~150 g), som filtreras fritt över men tas tillbaka för att det är viktigt för energi
- Alla aminosyror och peptider
- Nästan all bikarbonat (90%)
Sekretion:
- Organiska kat- & anjoner.
- div. exogena substanser, penicillin, utsöndras via Proximala tubuli
Reabsorbtion av natrium och vatten i proximala tubuli
Reabsorbtion av natrium och vatten i proximala tubuli
Natrium: Primär aktiv reabsorbtion
- energikrävande (ATP förbrukas i Na/K-pumpen)
Vatten: Passiv reabsorbtion
- genom osmos
Genom tubuluslumen flödar urin, som är rik på Na+ joner, medan Na+ konc. i epitelcellen är låg, detta skapar en konc. skillnad.
Den viktigaste faktor för detta är Na/K-ATPas som tar ut Na+ och flyttar in K+, för detta kräver ATP som är primär aktiv reabsorbtion.
Na/K-ATPas är alltså viktig för att den bibehålla konc. gradient, för att den flyttar ut Na+ hela tiden, den förblir därför alltid låg i epitelceller.
När vi flyttar in Na+ (Osmotisk molekyl) till epitelceller följer vatten också med, därför transporteras vatten från tubuluslumen till epitelcell genom passiv reabsorbtion genom osmos.
Reabsorbtion av glukos i proximala tubuli
Reabsorbtion av glukos i proximala tubuli
Sekundär aktiv reabsorbtion:
Glukos reabsorberas av transportprotein tillsammans med natrium
Energin kommer från Na+/K+-pumpen
Vissa ämnen åker ”snålskjuts” på andra (co-transport).
Glukos transporteras från tubuluslumen från urinen till epitelcellerna tillsammans med Na+ (symport), vars gradient skapats med aktiv transport.
Transporten kräver inte själv ATP, men är beroende av att Na/K-ATP-as byggt upp en gradient: sekundärt aktiv transport (kopplad).
Urinflödet genom tubulsuslumen; Där urin är rik på Na+ joner, men även Glukos. För att reabsorbera glukos, måste glukos flyttas från tubuluslumen till epitelceller och detta sker via sekundär aktiv reabsorbtion.
Där transportören (SGLT – Natrium-glukos transportören) transporterar in glukos tillsammans med Na+.
Sekundär aktiv reabsorbtion: Transporterar en jon (vanligtvis Na+ ) med gradient så att energi som frigörs av denna process utnyttjas och används till transporten av t.ex. glukos mot dess koncentrationsgradient. Är inte energikrävande i sig men bygger upp på en process som kan utnyttjas.
Na/K-ATPas är också viktig för transport av glukos, med tanke på att den behövs för att den bibehålla konc. Gradient för Na+, för att den flyttar ut Na+ hela tiden, den förblir därför alltid låg i epitelceller.
Fall:
- Glukos filtreras fritt över glomerulusmembranet.
- På din kompis mäter du glukos i plasma och urin och räknar fram clearance som ett mått på GFR (=njurfunktion).
Fall:
- Glukos filtreras fritt över glomerulusmembranet.
- På din kompis mäter du glukos i plasma och urin och räknar fram clearance som ett mått på GFR (=njurfunktion).
Svaret blir 0 ml/min (Se förra slide)
Transportmaximum
Transportmaximum
Transportmaximum avser den maximala mängden glukos, som absorberas eller återupptas av njure tubuli. Överskottsmängden utsöndras ut som urin.
- Överskrids transportmaximum utsöndras ämnet med urinen
Smaka på urin? Om det är sött, har man glukos i urin och diabetes.
När plasma glukos konc. överstiger Tm, får vi en utsöndring av glukos, detta händer vid diabetes
Det är ingen fara att utsöndra glukos lite grann, men inte alltid, vi blir uttorkade, för att glukos är osmotisk molekyl, vi förlorar därför vatten också.
