Könshormoner Flashcards
Hur hänger allt ihop?
Hur hänger allt ihop?
Födsel:
- Pojke XY
- Flicka XX
Puberteten:
Pojkar: 10-13 år
Flickor: 9-12 år (Flickor tidigare går i in puberteten än pojkar)
- Pojkar börjar producera testosteron→ spermieproduktion
- Flickor börjar producera östrogen och progesteron → äggproduktion
Klimakteriet:
Män: 50-60 år
Kvinnor: 40-50 år
* Spermieproduktionen (Män kan producera spermier livet ut) avtar men sker fortfarande
* Äggproduktionen slutar ske
Hur ser anatomin ut för manliga genitalia?
Hur ser anatomin ut för manliga genitalia?
Testiklarna är de manliga könsorganen där spermieproduktionen sker. Spermieproduktionen startar vanligtvis i puberteten och fortsätter genom hela livet.
Bitestiklarna är små rörformade organ som sitter på toppen av testiklarna. Det är där spermierna mognar. Bitestiklarna fungerar också som ett lager för spermier och kan lagra spermier.
Sädesledarna är två rör som leder från sädesblåsan till urinröret och transporterar spermier från testiklarna till urinröret under utlösning.
Sädeskanalerna (500 m/testikel) är ett rörformade strukturer som ligger i mannens testiklar och som spelar en viktig roll i produktionen av spermier.
Hur ser anatomin ut för kvinnliga genitalia?
Hur ser anatomin ut för kvinnliga genitalia?
Äggstockar: där äggcellerna produceras och mognar.
Äggledare: är två rörformade strukturer som går från äggstockarna till livmodern, där ägget förflyttar sig från äggstocken till livmodern. Om ägget befruktas av en spermie sker det normalt i äggledaren.
Livmoder: är en muskulär struktur. När ett ägg befruktas hamnar i livmoder
Äggceller: är de kvinnliga könscellerna som produceras och mognar i äggstockarna. De kan förflytta sig genom äggledarna, men de rör sig inte själva - det är de små flimmerhåren längs äggledarna som hjälper till att transportera ägget framåt. Kan röra på sig och förflytta ägget, från äggstock till livmoder
Uterus = livmoder
Cervix = livmodertapp
Livmoders tre olika lager:
Perimetriet, eller det yttre lagret, är ett tunt bindvävslager som omsluter livmodern och håller organet på plats.
Myometriet, eller muskellagret. Detta lager av muskler kontraherar sig under förlossningen för att hjälpa till med att trycka ut fostret ur livmodern.
Endometriet, eller slemhinnan, är det inre lagret i livmodern som förändras under menstruationscykeln. Om ett befruktat ägg implanteras i livmodern fäster det sig vanligtvis i detta lager. Om inte ett befruktat ägg implanteras, avstöts det inre lagret och menstruationsblödning inträffar.
Vad är det som gör att ett foster utvecklar manliga eller kvinnliga genitalia?
Vad är det som gör att ett foster utvecklar manliga eller kvinnliga genitalia?
Det är Y-kromosomen som är avgörande för att fostret utvecklar manliga genitalia. Mer specifikt är det SRY-genen (sex-determining region Y) på Y-kromosomen som är ansvarig för att starta den manliga könsutvecklingen.
SRY-genen kodar för ett protein som fungerar som en “testikelbestämmande faktor”, eller TDF (testis-determining factor), som aktiverar utvecklingen av testiklarna i fosterlivet.
När testiklarna utvecklas börjar de producera hormonet testosteron, vilket påverkar utvecklingen av de manliga könsorganen. Testosteron stimulerar tillväxten av penis och testiklarna, samtidigt som det hämmar utvecklingen av de kvinnliga könsorganen.
Transkription av gener viktiga för utveckling av manliga könsorgan + produktion av testosteron
Hos foster utan Y-kromosom utvecklas istället kvinnliga genitalia genom en annan process, som inte involverar TDF eller testosteronproduktion. Istället utvecklas äggstockar och livmoder.
Testosteron trycker ner formationen av kvinnliga könsorgan.
Utan testosteron utvecklas kvinnliga könsorgan trots manligt foster.
Flickor: XX
Pojkar: XY
Det stämmer att det är Y-kromosomen som bestämmer kön hos en individ som föds som man (XY). Y-kromosomen innehåller gener som är nödvändiga för utvecklingen av manliga könsorgan och för produktionen av spermier. Kvinnor (XX) saknar Y-kromosomen och utvecklar istället kvinnliga könsorgan och äggstockar.
Varför sker ingen spermie- eller äggproduktion under småbarnsåren?
Varför sker ingen spermie- eller äggproduktion under småbarnsåren?
Pojkar bildar inte tillräckligt med manliga könshormoner (androgener).
Flickor bildar inte tillräckligt med kvinnliga könshormoner (östrogener, progesteron).
Hos män: hos män är nivåerna av plasma testosteron höga under fosterstadiet för att utveckla manligt kön. Därefter sjunker nivåerna av testosteron och förblir relativt låga fram till puberteten då produktionen av testosteron ökar igen och fortsätter att vara hög under större delen av livet.
När det gäller spermaproduktion så minskar den vanligtvis med åldern hos män. En man kan producera spermier under hela sitt liv, men produktionen minskar vanligtvis efter 40 års ålder och hastigheten av minskning kan öka ju äldre mannen blir.
Hos kvinnor: Innan puberteten —> låga östrogen nivåer
Vid puberteten börjar östrogen nivåer gå upp och ner:
Höga nivåer: Ägget utvecklas
Låga nivåer: Ägglossning
Vad är det som initierar puberteten?
Vad är det som initierar puberteten?
Gonadotropin releasing hormone (GnRH)
Mycket låga nivåer i blodet under barndomen, stiger när man närmar sig adolescensen och startar puberteten.
Stimulerar hypofysen att frisätta:
Luteiniserande hormon (LH)
Follikelstimulerande hormon (FSH)
Stimulerar gonaderna att producera:
Könshormoner, såsom östrogen, progesteron och testosteron, vilket startar puberteten
Impulser från andra områden i CNS —> Hypotalamus som i sin tur utsöndrar GnRH —> GnRH —> Hypofysens framlob —> Hypofysens framlob frisätter:
1- LH
2- FSH
Som båda stimulerar gonaderna att producera könshormoner —> Könshormoner kan i sin tur få igång pubertetsutveckling
Gonaderna (äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män)
Det är också viktigt att notera att hormonproduktionen och pubertetsutvecklingen regleras av ett mycket komplicerat system av feedback återkoppling, där höga nivåer av könshormoner kan hämma produktionen av GnRH, LH och FSH, vilket i sin tur kan minska produktionen av könshormoner från gonaderna. Denna finjusterade reglering är nödvändig för att upprätthålla en balans
Vilka hormoner frisätts vid LH och FSH stimulering?
Vilka hormoner frisätts vid LH och FSH stimulering?
Från hypothalamus: Gonadotropin releasing hormon (GnRH)
Från hypofysen:
Follikelstimulerande hormon (FSH)
Luteiniserande hormon (LH)
Både män och kvinnor påverkas av frisättningen av FSH och LH från hypofysen.
Hos kvinnor: Leder FSH och LH:s frisättning från hypofysen till att äggstockarna producerar dels progesteron och östrogen (Österdiol)
Hos män: Leder FSH och LH:s frisättning från hypofysen till att testiklar producerar testosteron.
Således har både kvinnor och män FSH och LH som styr produktionen av könshormoner i äggstockar och testiklar, men det specifika resultatet av produktionen skiljer sig åt mellan de två könen.
Puberteten
Puberteten = start av könsmognaden
Tillväxt av gonaderna (äggstockar resp. testiklar) och könsorgan + börjar producera könshormoner = Detta skapar fertilitet och möjliggör reproduktion (skaffa barn).
Pubertetsstart flickor = start av brösttillväxt samt pubisbehåring
Pubertetsstart pojkar = testikelvolym > 4 ml samt pubisbehåring
Puberteten ger tillväxt av primära och sekundära könsstrukturer samt tillväxtspurt. Hos flickor även menstruationsdebut (menarche) en bit in i puberteten.
När sker puberteten?
Det första som förändras vid puberteten
När sker puberteten?
Hos flickor: 9-12 år
Hos pojkar: 10-13 år
Det första som förändras vid puberteten hos pojkar är:
1.Förstoring av könsorgan
2.Tillväxtpurt
3.Könsbehåring
Det första som förändras vid puberteten hos pojkar är vanligtvis tillväxten av testiklarna och penis, vilket kan leda till förstorade könsorgan.
Tillväxtpurten och könsbehåringen är också förändringar som sker under puberteten hos pojkar, men de inträffar vanligtvis senare än förstorade könsorgan.
Det första som förändras vid puberteten hos flickor är:
1.Tillväxtpurt
2.Könsorgan
3.Könsbehåring
Puberteten
Pubertas precox
Pubertas tarda
Trenden i västvärlden
Puberteten
Pubertas precox – för tidig pubertet (<8 flickor, <9 pojkar). Beror på:
* Sjukdom i hypothalamus (GnRH ökar för tidigt)
* Nutrition: kan påverka puberteten, särskilt när det gäller att starta puberteten tidigt. Om en person är väl näringsförsörjd kan det ge kroppen signalen att det är en god tid att starta puberteten.
* Ärftlighet
* Okänd
Pubertas tarda – sen pubertet (>17 flickor, >20 år pojkar). Beror på:
* Hård träning mycket senare puberteten för att energi går åt träning
* Kromosomfel
* Sjukdomar i hypofys/hypothalamus
* Ärftlighet
* Okänd
Trenden i västvärlden idag är att åldern för pubertetsstart sjunker,
varför vet man inte. Nutrition? Så mycket näring i västvärlden, detta kan leda till att vi går i puberteten tidigare.
Hur syntetiseras könshormoner?
Hur syntetiseras könshormoner?
Manliga könshormoner: Androgener, främst testosteron och dihydrotestosteron
Kvinnliga könshormoner: Östrogener (främst östradiol) och progesteron
Alla hormoner finns både hos män och kvinnor
Alla könshormoner bildas från kolestrol. Kolesterol är en viktig prekursor för syntesen av steroidhormoner, inklusive könshormoner som testosteron, östrogen och progesteron.
Progestiner (t.ex. Progesteron) kan omvandlas till androgener
Samt att androgener kan omvandlas till östrogener
Androgen finns hos kvinnor men inte lika stor utsträckning
Östrogener finns hos män men inte lika stor utsträckning
Vilken effekt har androgener på primära och sekundära könskarakteristika?
Vilken effekt har androgener på primära och sekundära könskarakteristika?
✓ Stimulerar primära könsegenskaper: spermieproduktion
✓ Stimulerar sekundära könsegenskaper
Spermieproduktion
Kallt
Överlever länge
Vätska
Delar
Spermieproduktion
Kräver 1-3 ̊C lägre temperatur än kroppstemperatur. Därför hänger testiklar i pungen
Kallt —> kommer testiklar in nära kroppen. Pungen reglerar temperaturen.
Vid kallt väder drar musklerna i pungen ihop sig för att dra upp testiklarna närmare kroppen
80% av testiklarna är sädeskanaler där spermierna bildas, ca 500 m per testikel.
Produktionen från stamcell till en spermatid, tar ca 10 veckor.
Flera 100 miljoner bildas per dag.
14 dagars utmognad i bitestikeln (får fler mitokondrier och längre svans vilket gör spermien simduglig och kan befrukta ägg).
Överlever i bitestikeln i flera månader, dock endast några dagar i kvinnans genitalia. Detta beror på flera faktorer, inklusive skillnader i pH-nivåer, miljöförhållanden och näringsämnen.
Sädesvätskan, som innehåller spermierna, har normalt ett alkaliskt pH-värde, än det pH-värdet i slidan, som ligger på cirka 3,5 till 4,5. Det lägre pH-värdet i slidan kan döda eller skada spermierna och därmed minska deras överlevnadstid.
Spermiens olika delar:
Akrosom: Det är en säckliknande struktur som finns på toppen av spermiens huvud. Akrosomen innehåller enzymer som behövs för att bryta ner äggmembranet under befruktning.
Huvud: Huvudet är den största delen av spermiens struktur och innehåller kärnan, som bär på genetiska information i form av DNA. Kromosomerna, som också finns i kärnan.
Mittstycke: Mitokondrierna finns i mitten av spermiens struktur och producerar energi i form av ATP, som spermierna behöver för att simma och röra sig framåt.
Svans: Svansen gör det möjligt för spermierna att simma och förflytta sig genom kvinnans reproduktionskanal för att nå ägget.
Testiklarna innehåller flera olika celltyper som samverkar för att producera spermier och manligt könshormon:
Leydigceller (även kallade interstitiella celler): Dessa celler finns i bindväv. Är ansvariga för produktionen av testosteron, som är det viktigaste manliga könshormonet.
Sertoliceller (även kallade stödjeceller): De producerar proteiner och tillväxtfaktorer som behövs för att stödja spermieutvecklingen, samt tillför näring.
Stamceller: Dessa celler finns från födseln i testiklarna och har förmågan att differentiera sig.
Spermatocyter: Förstadier till spermier.
Spermatider: Detta är de haploida celler som bildas från spermatocyterna och som sedan mognar till spermier under påverkan av sertolicellerna.
Spermieproduktion - steg
1- Spermatogonier (23 par kromosomer): Från stamceller
2- Primär spermatocyter (2x23 par kromosomer): De primära spermatocytcellerna genomgår meios I, vilket leder till bildandet av två haploida sekundära spermatocyter.
Sekundära spermatocyter (23 par kromosomer): De haploida cellerna genomgår sedan meios II, vilket resulterar i bildandet av fyra haploida spermatider.
Spermatider (23 kromosomer): Spermatiderna är omogna spermier. De genomgår sedan spermiogenes, vilket är en differentieringsprocess som omvandlar spermatiderna till färdiga, mogna spermier.
Till slut lossnar spermierna från sertolicellerna i testiklarna och mognar sedan i bitestikeln.
Vilka hormoner reglerar spermieproduktionen?
Vilka hormoner reglerar spermieproduktionen?
Leydigceller = interstiella celler mellan sädeskanalerna.
Producerar testosteron som krävs för celldelning av stamcell till nya spermatocyter = spermieproduktion.
Sertoliceller = stödjeceller, del av sädeskanalerna.
Producerar viktiga proteiner och tillväxtfaktorer (även östradiol) som svar på FSH och testosteron.
Transporterar näring, testosteron och tillväxtfaktorer till spermatocyter. = spermiemognad
Impulser från andra områden i CNS —> Hypotalamus som i sin tur utsöndrar GnRH —> GnRH —> Hypofysens framlob —> Hypofysens framlob frisätter:
1- LH som stimulerar interstiella celler att producera testosteron
2- FSH som stimulerar stödjeceller att producera spermier
Som båda stimulerar gonaderna att producera könshormoner —> Könshormoner kan i sin tur få igång pubertetsutveckling
Inhibin är ett proteinhormon som produceras av stödjeceller i testiklarna hos män.
Inhibin fungerar som en negativ feedback-mekanism genom att hämma produktionen av FSH och LH. Detta sker genom att inhibin binder till och hämmar frisättningen av FSH och LH från hypofysen.
