Hudens fysiologi Flashcards
Vad innehåller huden?
Vår hudkostym - Integmentum communis: Ett naturligt yttre hölje, såsom huden som omsluter flera organ.
”cutis” är vårt största organ.
Cutis = Hud (Latin)
Vad innehåller huden?
Svettkörtlar frigör vatten och salt som sekret. Vi har de i olika antal och typer
Talgkörtlar frigör oljig sekret
Skillnad mellan svett- och talgkörtel?
Talgkörtlar producerar en oljig substans som kallas talg och svettkörtlar producerar en vattnig substans som kallas svett. Svettkörtlar har kanaler, som är vägar för att utsöndra ämnen till ytan av din hud. Talgkörtlar utsöndrar talg genom dina hårsäckar och har inga kanaler.
Hårsstrån
Muskler: varje hårsstån har egen muskel som kan gör att hårsstrån resar sig.
Melanocyter: innehålla
pigmentet melanin.
Dendritiska celler: Ingår inte direkt i kursen för att de är makrofager, alltså tillhör kroppens immunologiska reaktion mot infektioner som skyddsmekanism.
Blodkärl: Viktigt för hudens funktion och temperatur reglering och blodtrycket. Den kan alltså öka eller minska blodflödet beroende på temperatur. Med hjälp av blodflödet, kan vi alltså ändra blodtryck och volym, som i sin tur leder även till temperatur ändring.
Nervändslut
Hudens funktion
Hudens tre delar:
Listhud vs. vanlig hud
Hudens funktion är att skydda och bevara kroppens homeostas (Jämvikten)
Alla organ har funktionen att upprättehålla homeostas
Hudens funktioner:
Interaktion med omgivningen:
- Skydd mot:
Mekaniskt (Den är svårt att genomtränga)
Kemiskt (Skydd mot UV-strålar och strålning med hjälp av hudfärg)
Värme/kyla (Yttre lagret är till för vi inte bli påverkade av omgivande temperatur)
Bakterier (Hud skyddar oss mot att bakterier kommer in i blodet)
Vid sår kan därför de komma in —> Infektion
- Kommunikation – spegla känslotillstånd/fysiologiskt tillstånd
Hos babianer: För att ge signal åt hanan om att honan är parningsberedd, får honan en klarröd bak. Men även vid Fight-läge påvisar de den röda baken för att skrämma fiender.
Men även för oss människor, när vi rodnar, speglar vi ett visst känslotillstånd. Det handlar om blodflödet och hudfärg.
Fysiologisk tillstånd: Om man exempelvis är blek, handlar det om icke-välmående, rubbad vätskebalans m.m.
- Registera omgivning – känsel, smärta, temperatur
Bevara inre miljö:
* Temperaturreglering – värmeavgivning och isolering (För att vi ska kunna leva i alla miljöer)
* Vätskebalans – hindra vätska från att komma in och släppas ut (Blod består till stor del av vätska)
Skadad hud->Inte tillräcklig mycket blod till olika organ->Mindre vatten->Cirkulationschock
Cirkulationschock leder till otillräcklig syreförsörjning i vävnaderna. Tecken på chock kan bland annat vara att patienten blir kallsvettig och blek samt har sänkt vakenhetsgrad.
Hudens tre delar:
Epidermis – överhud
Dermis – läderhud, starkaste delen
Subcutis – underhud. En egen vävnad
Listhud vs. vanlig hud
- Inga hårstrån
- Tjockare lager av stratum lucidum
- Mest på hand och fotsulor
Är speciell hud, för att vi ska kunna ha stark hud som inte skadas lika lätt.
Hudens uppbyggnad
Hudens uppbyggnad – epidermis (Inåt mot utåt)
Stratum basale (Innerste lager): Har funktionen att omsätta huden.
Stratum: Lager
Basale: Basal
- Innehåller epidermala stamceller
- Här sker mitos – celldelningen
- Förnyar epidermis - 14-30 dagar omsättning.
Genetisk bestämd - celldelningen kan ej påverkas av omgivningen
- Inga blodkärl - näring via diffusion kommer bara från dermis.
Ju längre upp, desto mindre tillgång till syre, längst upp, döda celler som består mest av keratin, som förhornar huden
Stratum spinosum
- Desmosomer – stark cell-cell-kontakt
- Stabilitet – tål tryck
- Tjockare i listhud (Alltså i hand och fotsula)
- Celler i detta lager har keratinfilament i cytoplasman
Stratum granulosum
- Celler i detta lager släpper ut keratinfilament till omgivningen
- Korsbindning av keratinfilament
Ju mer korsbindning, desto starkare bindningen.
Lagret är alltså stark och vattentätt
- Lipider släpps ut – vattentätt!
- Organeller börjar försvinna, mitokondrien, ER och allt för att ingen syre
Keratin är ett lipofilt protein.
Stratum lucidum
- Halvgenomskinligt lager
- Syns i hand/fotsulor
- Innehåller molekylen Eleidin som ger elasticitet, som även minskar påverkan av friktion
Stratum corneum (Ytligaste lager)
- Många lager av platta keratinocyter
- Består av förhornat flerskiktat skivepitel
- Inga organeller eller cellkärna – döda celler, de är bara fyllda av keratin
- ”Pansar”-lager
- Lösgör sig från huden, detta gör att huden omsätts.
Hudens färg
Typer av melanin
Hudens färg – Melanocyter i epidermis
Melanocyter: De celler som bildar melanin, som ger oss färg. Cyt: Celler
- Finns under stratum basale och i hårfolliklar
- Producerar melanin
- Ger skyddar mot UV-strålning genom att de binder UV-strålning
- Granula med melanin (Så kallade melanosomer) förs över till keratinocyter i närheten.
- Ratio 1:40
- Granula samlas på ”solsidan” av cellkärnan – parasoll
- Kemiska strukturen binder an/katjoner, läkemedel, kemikalier
En melanosom har funktionen för syntes, lagring och transport av melanin. Melanosomer är ansvariga för färg och fotoskydd i djurceller och vävnader.
Det är cellkärnan vi vill skydda i en melanocyt. Melanocyter producerar pigmentet melanin vilket skyddar mot solens farliga UV-strålning
Melanin, kommer att lägga sig på den delen som solen kommer ifrån för att skydda cellkärnan
Melaninpigment överförs från melanocyt dendriter till närliggande keratinocyter i Stratum basale. Keratinocyter lagrar melanin i membranbundna fack och placerar dem i en ”hjälm” som omger kärnan för att skydda sitt DNA från UV-strålning.
- UV-exponering ger ökad mitos i stratum basale
Och
- Signalerar om mer melanosomer - solbränd
Två typer av melanin:
- Eumelanin – mörkbrunt pigment. Ger en bättre skydd mot UV-strålning. Mörkare pigment, har låg vitamin D
- Pheomelanin – gulrött pigment. Ger dålig skydd mot UV-strålning. Ljusare pigment, har hög vitamin D
Alla celler finns i stratum basale
Båda dessa typer ökar sin mitos vid UV, men de uppvisar olika färger, beroende på hudfärg.
Eumelanin anses vara det pigment som skyddar mot UV-strålning medan pheomelanin tros på något sätt ge upphov till hudcancer.
Vilken typ av melanin en individ har är genetisk bestämd
Anledningen till att vi har olika typer beror på att kommer från olika delar, Eumelanin har evolutionärt funnits i ställe med högre temperaturer.
Vitamin D, är essentiellt som vi måste ha från solen, med för individer med Eumelanin, har de “Extra” skydd mot solljus, vilket leder till att vitamin D nivåer blir låga.
- Andra molekyler som ger färg: karoten och Hemoglobin (Som gör att blodet är rött)
Fiskar som har koppar istället för järn —> Blått blod
- Inte antalet melanocyter som avgör hudfärg
Utan det är
- Antalet granula (melanosomer) som varje melanocyt producerar.
Vi har samma antal melanocyter för alla människor
Hår på huden
Hudens uppyggnad
Dermis är:
- 2-4 mm tjock
- Består av olika typer av bindväv, såsom Retikulär (fast) och papillär (lucker) bindväv
- Är förankrad till epidermis
- Innehåller hårfolliklar, talgkörtlar, svettkörtlar, känselkroppar, fria nervändslut
- Är rik med blodkärl
Hudens behåring - pili
- Hårfollikel med rot är nedsänkt från epidermis
- Keratiniserat skaft
- Alla hår har egen muskel – arrector pili – resning av hårstrån, för att man vill se farlig ut, det är därför djur resar hår. Djur används det för att kommunicera.
- Temperaturreglering och skydd som funktion
- Sympatiskt innerverad - ”gåshud”
I en hårfollikel finns nervceller, vid stress eller en sorgfull händelse, leder det till en stark signal som leder till att melanocyter dör och då tappar man hårets färg.
Huvudhår
- Ca 100 000 folliklar
- 2-7 år livslängd
- Terminala hårstrån är det hår vi människor bär på huvudet, och männen även i ansiktet som skägg
- Vellus-hår på kroppen , små hårstrån– påverkas av könshormoner – blir terminala hårstrån
Vellus-hår förekommer hos bebisar.
- Melanocyter i i follikeln – antingen eumelanin/pheomelanin.
Eumelanin - Mörkhåriga
Pheomelanin - Ljushåriga
- Grått/vitt hår – få/inga melanocyter, när man åldrar dör melanocyter och förlorar sin färg
Talg och svettkörtel
Hudens uppyggnad – dermis. Talg och svettkörtlar.
Talgkörtlar (sebaceus gland): är körtlar i huden som avsöndrar fett (talg) i syfte att hålla huden mjuk, smidig och vattenavvisande.
- Mynnar i hårfollikeln
- Fettrikt sekret
- Innehåller fettsyror och enzymer, får inte lika mycket bakterier
- Motverkar bakterietillväxt
- Smörjer huden, vattenavvisande
- Ansikte, hårbotten, bröstkorg och rygg, fler talgkörtlar finns där
- Påverkan av könshormoner – kan ge akne.
Puberteten påverkar, med tanke på att den leder till att talgkörtlars sekret ökar.
Svettkörtlar
- Viktiga för temperaturreglering, så de utsöndrar vatten på hudytan för vattenförångning
Två typer:
- Merokrina – luktlöst, vattnigt sekret, större delen av kroppen, har egna porer. Enkla svettkörtlar som utsöndrar svett direkt på huden.
- Apokrina – illaluktande, segt sekret, armhålor, runt könsorgan, sympatiskt innerverad
Merokrina svettkörtlar förekommer över större delen av kroppen och öppnar sig direkt mot hudens yta.
Apokrina körtlar öppnar sig i hårsäcken
Naglar och den åldrande huden
Naglar och den åldrande huden
Naglar, tillhör huden
- Nedsänkning av epidermis (nagelfalsen)
- Celldelning i nagelroten, 1-2 mm per vecka
- Rik på blodkärl undertill
- Döda keratinocyter – hårt derivat av stratum corneum
- Har funktion att skydda fingertopp och tå
- Visst diagnostiskt verktyg, med tanke på att bildas långsamt, kan man analysera i huden.
De är till för att skydda våra tassar (Klonerna på djur är naglar för oss)
Åldrande hud:
- Förtunning av epidermis, leder till skörare och tunnare hud
- Dermis – förtunning och mindre elasticitet, som leder till rynkor.
Mer sol leder till snabb åldrande
Individer med mörk pigment syns det inte att de åldrar snabbt, för att de har en bra skydd mot UV-ljus.
- Mindre fett i subcutis
- Antal melanocyter minskar – hypertrofi av de som blir kvar.
Vid hypertrofi ökar organets storlek på grund av att cellerna förstoras och organet eller vävnaden ansamlar vätska
- Pigmentfläckar (lentigos), genetiskt bestämd hur mycket man får
- Ju mer sol och ju mindre pigment – desto tidigare åldring av huden.
- Tunn, skör, torr hud. Oelastisk, lätt att skada.
- Solåldrad hud: läderartad, väderbiten hud.
- Sköra blodkärl – lättare att få blåmärken.
- Långsammare sårläkning
Hud sjukdomar
Hudsjukdomar
- Keratosis pilaris
- Hårfolliklar täpps till av keratin. Den visas alltså som en permanent gåshud.
Behandlas mekanisk —> peeling, där man skrapar bort det ytliga hudskiktet.
Eller kemiskt med, AHA-syra, som finns ibland annat hud krämer, men detta är tillfälligt, för att de kommer tillbaka. Med tanke på att denna sjukdom är kodad i vårt genom (Genetisk)
- Första gradens brännskada
- Solsveda - Ichtyosis
- Lösgörandet av stratum corneum minskar, då den hela tiden byggs på, leder till att den inte blir elasktisk.
- Förtjockas till fjäll
Behandling kan ske via Peeling
- Atopiskt dermatit (eksem)
Lokal retning som ger inflammation
Inflammation i huden, vanligare för barn, för att barn har mer elastisk hud, och tunnare men lätt att bli skadade, förekommer i arm och ben veck.
Förvärras om man retar huden.
- Erythema
Immunologisk reaktion tex på infektion, sjukdom eller kemikalier
- Vitiligo
Autoimmun sjukdom som ger brist på melanin
Kroppen anfaller och bryter ner melanin, framför allt Eumelanin.
- Albinism
Är en genetisk avvikelse, man han inte pigment någonstans, istället är huden och håret helt vitt.
- Psoriasis
Mitos i stratum basale ökar kraftigt
Behandlas med mjukgörande medel
