Hormoner Flashcards
Vad menas med endokrinologi?
Vad menas med endokrinologi?
”Läran om kroppens tillverkning, insöndrande och påverkan av hormoner”
Hormoner = Molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller organ till en annan cell eller grupp av celler.
Hormon = från grekiska: att aktivera
Endo: inre
Endokrinologi: Läran om den inre sekretionen
Runt nervcell kan olika variabler ändras, men vi måste, exempelvis, ha en konstant mängd av glukos (Energikällan).
Varför behövs det endokrina systemet?
Varför behövs det endokrina systemet?
- Upprätthållandet av ”steady state” – ingen förändring i tiden —> Homeostas
Individens förmåga att överleva i en ständigt föränderlig omgivning hänger ihop med kroppens kapacitet att hålla vissa variabler i den ”inre” miljön så konstanta som möjligt
Begränsa variabiliteten av faktorer i den ”inre” miljön
Runt nervcell kan olika variabler ändras, men vi måste, exempelvis, ha en konstant mängd av glukos (Energikällan).
- Artens fortbestånd – fortplantningen
Könshormoner, testosteron och östrogen och prostegon. - Tillväxt och utveckling av vävnad
Testosteron påverkar inte bara bildning av könsceller även vävnad, att män utvecklat testiklar (Utveckling av vävnad) - Kontroll av kroppens energibalans – Insulin
Vad är ett hormon?
Vad är ett hormon?
Molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller organ till en annan cell eller grupp av celler.
- Hormoner frisätts från endokrina celler, antingen i blodomloppet, i andra kroppsvätskor eller direkt till näraliggande vävnader.
- Många endokrina celler bygger upp en endokrin körtel.
Stimulus från omgivningen —> hormon frisätts till blodcirkulationen och reagerar med andra celler som innehåller målreceptorer - Hormonreceptorer.
Varifrån frisätts hormoner?
Varifrån frisätts hormoner?
- Hormoner tillverkas av nästan alla kroppsorgan.
- Hormoner produceras dels i s.k. endokrina körtlar = många endokrina celler av samma sort samlade i en bunt (t.ex. Sköldkörteln, epifysen).
- Hormoner bildas även i enskilda celler diffust utspridda i ett visst organ (t.ex. Mag tarmkanalen, hjärtat)
Tallkottkörteln / epifysen
Tallkottkörteln / epifysen
Pineal gland
Glandula pinealis
Epifysen: Endast ett hormon, melatonin, viktig för att kroppen ska reagera när det är mörkt och ljust.
Ökar på kvällen när det är mörkt.
Produktionen av melatonin ökar normalt på kvällen när det blir mörkt, och minskar på morgonen när det blir ljust. Detta mönster hjälper kroppen att reglera sin naturliga sömncykel.
I vår har man en topp på kvällen (Högt amplitud med kort duration). Alltså kort period men hög utsöndring (Detta anses vara positivt).
Under höst, lång period av utsöndring av melatonin men inte så hög utsöndrad mängd, därför känner man sig tröttare under vintrar.
Hypotalamus
Hypotalamus
Hypothalamus
Hypothalamus
Del av det centrala nervsystemet
Regleringen av många hormoner, framför allt hypofysens hormoner.
Hypotalamus: Förbindelse mellan hjärnan och nervsystemet och endokrina signaler. Kan skicka olika hormoner som kan påverka hypofysen därför ligger dem nära.
Från hypotalamus utsöndras:
Kortikotropinfrisättande hormon
Prolaktinfrisättande hormon
Dopamin
Tillväxthormonfrisättande hormon
Oxytocin
Antidiuretiskt hormon
Somatostatin
Tyreotropinfrisättande hormon
Hypofysen
Hypofysen
Pituitary gland
Glandula pituitaria
Två enheter: bakloben och framloben
Bakloben - Nervvävnad
Vasopressin – ADH
Oxytocin
Dessa hormoner produceras egentligen i hypotalamus.
Långa nerver går från hypotalamus till hypofysen (Samma cell)
Framloben - Endokrin körtel: 6 olika hormoner
Tyreoideastimulerande hormon
Folikelstimulerande hormon
Luteiniserande hormon
Tillväxthormon
Prolaktin
Adrenocorticotropt hormon
Sköldkörteln
Sköldkörteln: Största endokrina organ
Thyroid gland
Glandula thyreoidea
Utsöndrar 3 olika hormoner:
T3
T4
Calcitonin
T3 och T4 har samma funktion, då de påverkar kroppens metabolism.
Bisköldkörtlar
Bisköldkörtlar
Parathryoid glands
Glandula parathyroidea
På baksidan av Sköldkörteln ligger 4-6 olika körtlar som heter Bisköldkörtlar och producerar ett hormon, parathormon.
Människan har vanligen fyra bisköldkörtlar (men i vissa fall sex eller åtta)
Bisköldkörtlar utsöndrar Parathormon
Calcitonin och parathormon är viktiga för att reglera Ca2+ nivån i kroppen
Binjurar
Binjurar: Körtel som ligger ovanpå njuren.
Adrenal glands
Glandulae suprarenales
Märgen:
Adrenalin: Bara adrenalin. Viktig för stress.
Barken:
Kortisol: Stress hormon.
Androgener: T.ex testosteron (Hos kvinnor som påverkar kvinnors beetende). Medan hos män utsöndrad testosteron från testiklar.
Aldosterone
Bukspottskörteln
Bukspottskörteln: Exokrin körtel för matspjälkning
Pancreas
Pancreas
Nämligen;
Alfa celler: Glukagon
Beta celler: Insulin
Båda glukagon och insulin är viktiga för glukos nivåer.
Äggstockar
Äggstockar: producerar 4 olika hormoner
Ovaries
Ovaria
Estrogene
Progesterone
Testosterone
Inhibin
Testiklar
Testiklar
Testis
Testis
Testosterone
Inhibin
östrogen
AMH: Inhiberar bildande av äggstockar.
Förutom inringade ”körtlar” producerar följande strukturer hormoner
Förutom inringade ”körtlar” producerar följande strukturer hormoner:
Mag-tarmkanalens slemhinnor
(>20 st olika hormoner)
Hjärtat (atrial natriuretic factor)
Njurar (erytropoietin, kalcitriol)
Kalcitriol: Påverkar Ca2+ balansen i blodet.
Fettväven (leptin)
Leptin har en inflammatorisk reaktion
Moderkakan (progesteron, östrogen, hCG m.fl.)
Levern (IGF-1, thrombopoietin)
Huden (Vitamin D3)
Hormon indelningar
Hormoner delas in i tre huvudgrupper:
* Steroidhormoner: Exempel kolesterol
* Hormoner som härstammar från aminosyran tyrosin
* Peptid-och proteinhormoner: Den största gruppen.
Eller i två huvudgrupper:
Fettlösliga hormoner:
Steroidhormoner
Hormoner som härstammar från aminosyran tyrosin
Vattenlösliga hormoner:
Hormoner som härstammar från aminosyran tyrosin
Peptid-och proteinhormoner
Fettlösliga och vattenlösliga, beter sig olika. Fettlösliga har lättare att ta sig i cellen.
Hormoner som härstammar från aminosyran tyrosin: vissa är fett- och andra är vattenlösliga.
Steroidhormoner
Steroidhormoner: Fettlösliga, kan ta sig lättare över cellmembran
- Syntetiseras från kolesterol
- Fettlösliga och tar sig lätt över cellmembranet
- Delat upp i 6 undergrupper, efter vilka receptorer de binder till för att överföra sin signal.
Hormoner härstammande från aminosyran tyrosin
Hormoner härstammande från aminosyran tyrosin
* Tyrosin är en ingrediens vid kroppens tillverkning av
– Tyreoideahormoner (Tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3))
T3 och T4 är fettlösliga, behöver transportprotein när de transporteras i blodcirkulationen.
– Dopamin
– Noradrenalin.
Dopamin och noradrenalin (Är vattenlösliga)
Peptid- och proteinhormoner
Peptid- och proteinhormoner
* En peptid som fungerar som hormon.
* Peptidhormoner är vattenlösliga och den största gruppen hormoner.
Peptid- och proteinhormoner är en heterogen grupp.
Syntesen av peptidhormoner
Syntesen av peptidhormoner regleras av specifika gener
Syntesen av peptidhormoner är precis som för proteiner.
(1) Ett specifikt stimuli startar syntesen av mRNA (transcription)
(2) modifiering av mRNA kedjan
(3) Mogna mRNAt transporteras ut ur celkärnan och till ribosomerna, där dess nukleotidsekvens översätts till aminosyrasekvensen hos prekursorhormonet (translation).
(4) Syntes av polypeptid startar och denna transporteras in i det endoplasmatiska retiklet i form av ett preprohormon.
(5) Presekvensen spjälkas av på tidigt stadium och prohormonet transporteras till Golgiapparaten där det packeteras in i vesiklar. Prohormonet kan kemiskt modifieras i Golgi eller i de sekretoriska granulae.
(6) Vesiklar frisätt ut i cytosolen
(7) Vid ett lämpligt stimuli frisätts hormonet ut från cellen via s.k. exocytos. De sekretoriska vesiklarnas membran fuserar med plasmamembranet och innehållet i vesikeln töms ut.
—> För denna process krävs närvaro av Ca2+, cAMP och mikrotubulisystem.
—> En viss upplagring av peptidhormoner sker således i dessa endokrina celler.
Steroidhormonerna frisätts …..
Steroidhormonerna frisätts omedelbart
* Steroidhormonerna syntetiseras från prekursorn kolesterol och frisätts omedelbart.
- Ingen upplagring av steroidhormon i cellen förekommer.
= Produktionshästighet bestämmer frisättningshästighet - Däremot upplagras prekursorn, kolesterol, i form av kolesterolestrar i fettdroppar i cellens cytosol.
Steroidhormonerna, lagras inte i cytosolen, de produceras och frisättas direkt.
Det är därför upptag av kolesterol som påverkar bildning och därmed utsöndring av steroidhormoner.
Syntesen av peptidhormoner
Skillnad med steroid
Syntesen av peptidhormoner regleras av specifika gener
Steroidhormonerna frisätts omedelbart
Peptidhormoner: lagras i vesiklar innan den utsöndras när det behövs.
Steroidhormoner: Omedelbart utsöndring, det är därför upptag av kolesterol som påverkar bildning och därmed utsöndring av steroidhormoner.
Hormoner härstammande från aminosyran tyrosin
* Adrenalin och noradrenalin
Hormoner härstammande från aminosyran tyrosin
* Adrenalin och noradrenalin syntetiseras i cytosolen genom enzymatiska processer.
* Tyreoidehormonerna bildas och upplagras i follikellumen på thyreoglobulinet.
Kommutations typer
Kommutations typer:
” Klassisk” Endokrin kommunikation: Vanligaste, endokrina celler, när de får en stimuli, frisätter de hormoner in i blod cirkulationen, det finns olika celler i hela kroppen, endast de som har målreceptorer för hormonet i fråga kan ge upphov till fysiologisk effekt.
Målcellen måste alltså ha rätt RC innan hormonet kan binda, detta leder till en fysiologisk effekt
Vi har också Neuroendokrin kommunikation (Se slide 33), där nerver som skickar ut hormoner.
Skillnad mellan Endokrin kommunikation och Neuroendokrin kommunikation är att Neuroendokrin kommunikation är att det ät nervceller som utsöndrar, medan i Endokrin kommunikation är det endokrina celler som utsöndrar.
Endokrin kommunikation och Neuroendokrin kommunikation, behöver mycket större mängd hormon frisättas än Parakrin kommunikation och Autokrin kommunikation. För att under Endokrin kommunikation och Neuroendokrin kommunikation behöver hormonet transporteras över hela blodcirkulationen.
Parakrin kommunikation: En endokrin cell som får stimuli och skickar hormoner, målcellen befinner sig bredvid cellen. Detta sker genom diffusion. Endokrin kommunikation behöver hormon gå till blodcirkulation och transporteras över ett långt avstånd. (Se slide 34).
När avståndet mellan endokrin cell och målcell är kort kan hormonet via diffusion, genom den interstitiella vätskan, ta sig till målcellen.
OBS! ett hormon kan verka både genom parakrin och klassisk endokrin kommunikation, t.ex. testosteron
Autokrin kommunikation: Stimuli, frisättning av hormon, men endokrin cellen är också målcellen. (Se slide 35).
Autokrin kommunikation
Den endokrina cellen fungerar som hormonets målcell. Hormonet frisätts och verkar på samma cell som den frisattes ifrån.
Exempel: Granulosaceller i äggstockarna som frisätter östradiol.
Vilka faktorer och omständigheter påverkar frisättningen av hormoner?
Vilka faktorer och omständigheter påverkar frisättningen av hormoner?
- Förändringar av den inre miljöns faktorer:
När glukos nivåer är höga, kommer langerhanska öarna i pankreas att känna av att det behövs mer insulin —> Beta cellen kan känna av glukosnivå i blodet —> Beta cellen utsöndrar insulin
Blodkalcium minskar —> Chief celler i bisköldkörtel känner av —> Ökad parathormon
- Kommandon från det centrala nervsystemet: Frisättning av adrenlin från binjuren. Ryggmärgen där har vi sympatiska nerver som går hela vägen från ryggmärgen till binjurebarken.
Ryggmärgen signalerar med acetylkolin för att binjurebarken ska utsöndra adrenalin och noradreanlin för stress respons. (Se slide 40)
- Andra hormoner:
Från hypofysens Framlob utsöndras Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH), som påverkar binjure barken att producera kortisol
Samtidigt som att Tyreoideastimulerande hormon (TSH), som bildas i hypofysen, vars funktion är att informera sköldkörteln att bilda och frisätta Tyroxin och Trijodtyronin (Se slide 41)
- Oftast en kombination av ovan beskrivna omständigheter (kedjereaktion). Kaskad av reaktioner
Vid minskad glukoshalt i blodet — Känner hypotalamus av det —> Ökad nivå av noradrenalin i hypotalamus för att det är viktigt för hjärnan att vi har glukos —> Stimulus —> Kortikotropiskt releasing hormon (GRH) utsöndras från hypotalamus till hypofysen —> Hypofysen utsöndrar Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) —> ACTH påverkar binjurebarken genom att stimulera den för att utsöndra kortisol —> Ökad glukos (Se slide 42).
Reglering av hormonfrisättning – negativ feedback
Reglering av hormonfrisättning – negativ feedback
- Hypothalamus tar information om förändringar i kroppens inre och yttre miljö; och denna information används för att reglera frisättningen av hormoner.
- Produktionen och frisättning av hormonen i hypofysens framlob styrs genom negativ återkoppling.
—> Hormonerna från perifera endokrina körtlarna påverkar båda hypofysen och hypotalamus
—> Att hålla hormonkoncentrationerna i plasma inom fysiologiska gränser
Man vill att hormon koncentrationer ska vara normal och ligger inom fysiologiska gränser, därför har vi feedback mekanismer.
Hormon 2 kan inhibera sin egen frisättning för att hålla inom gränser,
När Hormon 2 är hög —> leder det till minskad frisättning av hormon 2 genom att hämma utsöndringen av hormon 1 från endokrin cell.
Reglering av hormonfrisättning – negativ feedback
Hypotalamus: Koppling mellan nervsystemet och endokrina systemet
Stimuli till hypotalamus —> Utsöndring av ett frisättniade hormon som signalerar till hypofysens framlob —> Hypofysens framlob utsöndrar ett stimulerande hormon —> Endokrin körtel utsöndrar mer av hormon 2.
Framlob frisätter stimulerande hormon som kan stimulera den endokrina körtel för att bilda hormon 2.
Stimulerande homon från hypofysen kan hämma frisättning av frisättande hormon från hypotalamus (Kort återkopplingsslinga)
Hormon 2 kan också hämma båda frisättning av stimulerade hormon eller frisättning av frisättande hormon.
Att hormon 2 hämmar frisättning av frisättande hormon från hypotalamus kallas för lång återkopplingsslinga.
Reglering av hormonfrisättning – negativ feedback
Ett exempel
Reglering av hormonfrisättning – negativ feedback
Vid stress, stimuleras hypotalamus att utsöndra kortikotropinfrisättande hormon
Som i sin tur
Stimulerar hypofysens framlob att utsöndra Adrenokortikotropt hormon (Som går till blodcirkulation till binjuren – Endokrin kommunikation)
Som i sin tur
Adrenokortikotropt tas upp i binjuren, där vi har RC —> stimulerar binjuren att utsöndra kortisol
Adrenokortikotropt hormon kan hämma frisättning av kortikotropinfrisättande hormon (Kort återkopplingsslinga)
Kortisol kan hämma frisättning av Adrenokortikotropt hormon från hypofysen eller
Hämma frisättning av kortikotropinfrisättande hormon från hypotalamus (Lång återkopplingsslinga).
Reglering av hormonfrisättning – positiv feedback
Reglering av hormonfrisättning – positiv feedback
Om det frisätts hormon 2 eller om den fysiologiska effekten händer, ökar frisättningen av hormon 1
Positiv feedback är inte så vanlig, där Hormon 2 stimulerar sin egen frisättning.
Oxytocin är ett exempel på ett sådant hormon.
Transport av hormoner i blod
Transport av hormoner i blod
- Vattenlösliga hormoner (t.ex. Peptid- och proteinhormoner) transporteras i ”fri” fysikaliskt löst form (det finns undantag!). De behöver inte transportproteiner.
- Fettlösliga hormoner: dvs steroidhormoner samt tyroxin och trijodtyronin transporteras dels i ”fri” fysikaliskt löst form och dels bundet till protein (TP-Transportprotein). 95% bunden till proteiner. Den fria formen är den som ger upphov till den fysiologiska effekten.
- För steroidhormoner och tyreoideahormoner gäller att den % andelen ”fritt” hormon (H*) är mycket låg (oftast <10%)
- H* + TP ⇌ HTP
Det är den fria formen som ger upphov till den fysiologiska effekten.
Transportproteiner
Transportproteiner
Minst två typer av transportprotein:
1) Albumin: Den vanligaste:
T3 och T4 kan också binda till albumin men har en högre affinitet för Tyroxinbindande globulin.
Detta gäller för kortisol och testosteron, de kan alltså binda till Albumin, men de har högre affinitet till sina specifika transportproteiner nedan.
2) Specifika transportproteiner:
1) Tyroxinbindande globulin som binder sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
2) Transkortin som binder kortisol och progesteron.
3) Sexualhormonbindande globulin som binder testosteron och östradiol
4) Vitamin D-bindande protein
Ju starkare ett hormon binds till transportproteinet desto lägre blir den fria koncentrationen av hormonet i blodet och desto längre stannar hormonet kvar i cirkulationen.
—> Hormonbundet transportprotein är alldeles för stort för att kunna passera igenom de flesta av kroppens kapillärer (med undantag av t.ex. levern, där transportproteinerna kan passera igenom de läckiga leverkapillärerna)
Hormoner stannar kvar längre i blod om de är starkt bundna till sin transportproteiner. Samt lägre koncentration av den fria formen av hormonet.
Transportproteinerna syntetiseras i levern.
Koncentration av transportproteiner i blod är som regel mycket konstant (ökar under graviditet och P-piller)
—> Den fria koncentrationen av ett hormon (Som uppger fysiologisk effekt) i blod bestäms således av:
1) Den endokrina körtelns sekretion: Hur mycket mängd hormoner utsöndrar de endokrina celler.
2) Hur mycket som binds till transportproteiner och målorgan
3) Nedbrytningen av hormoner
Nästan alla transportproteiner bildas i levern
Hur hittar hormoner sina målceller?
Hur hittar hormoner sina målceller?
Beror på RC som finns på cellmembran / cellyta.
Hormonreceptorer
Skillnad vatten och fettlösliga
Hormonreceptorer
- Vattenlösliga hormoner kan ej passera cellens plasmamembran utan hormonet binds till receptorer, lokaliserade på plasmamembranets utsida.
- Exempel: peptidhormoner och adrenalin.
Olika typer av hormoner har olika RC, dessa RC finns i olika ställen:
Vattenlösliga hormoner kan lätt ta sig i blodet men inte i cellerna, Dessa hormoner har därför RC som finns på utsidan av cellens membran. De har sin RC på utsidan av cellerna.
Steroid hormoner: Fettlösliga, kan ta sig in i cellen. Dess RC finns därför i cytoplasman.
Tyroideahormonerna (T3 och T4): har sina RC i cellkärnan
- Steroidhormonernas receptorer finns inne i cytosolen.
—> hormonerna har hög fettlöslighet och därmed med lätthet passerar cellens plasmamembran. - Tyroideahormonerna har sina receptorer i cellkärnan
Kort om hormonreceptorer
Kort om hormonreceptorer
* Är makroproteiner vars syntes styrs av specifika gener
—> antal receptorer är inte konstant
- Nedreglering betyder att antalet receptorer på eller i målcellen minskar
- Uppreglering betyder att antalet receptorer på eller i målcellen ökar
- En del hormoner påverkar syntesen av receptorer för andra hormoner.
- Östrogen stimulerar till syntes av:
– Progesteronreceptorer i livmodern
– Oxytocin receptorer i myometriet
– LH-receptorer på granulosacellerna i ovarierna.
Östrogen kan alltså påverka syntes av olika hormonreceptorer.
Verkningsmekanismen för hormoner
Verkningsmekanismen för hormoner
* Hormonet binder till receptorn i målcellen. Hur leder detta till ett fysiologiskt svar?
—> Oftast leder detta till en signalkaskad, som kan inkluderas signalförstärkning genom second messengers (t.ex cAMP)
- Det finns olika typer av signalkaskader beroende på hormonreceptorer eller hormoner:
– G-protein-kopplade receptorer
– Receptorenzymer
– Receptor-hormonkomplexet bindas direkt till DNA - Vattenlösligt hormon: Ett lipofobt hormon (Vattenlöslig hormon) binder till en receptor på eller i plasmamembranet för att aktivera en intracellulär signalkaskad.
– Till skillnad från steroidhormoner kan vattenlösliga hormoner inte ta sig in i cellen och binda direkt till DNA.
– Bindning av vattenlösliga hormoner till en receptor på cellytan resulterar i aktivering av en intracellulär signalväg
– På detta sätt passerar ingenting genom cellmembranet; hormonet som binds på ytan stannar på cellens yta medan den intracellulära produkten stannar inne i cellen.
– Det hormon som startar signalvägen kallas ”first messenger”, som aktiverar “second messengers” i cytoplasman som förstärker signalen
- Lipidlösligt hormon: Ett lipofilt hormon passerar ofta (inte alltid) genom cellens plasmamembran, binder till en intracellulär receptor och hormon- receptorkomplexet binds till DNA och förändras genuttrycket.
Hypotalamus
Hypotalamus: Del av det centrala nervsystemet.
Styr regleringen av många hormoner, framför allt hypofysens hormoner.
Kortikotropinfrisättande hormon
Prolaktinfrisättande hormon
Dopamin
Tillväxthormonfrisättande hormon
Oxytocin
Antidiuretiskt hormon
Somatostatin
Tyreotropinfrisättande hormon
De flesta hormoner från hypotalamus, påverkar hormoner i hypofysen.
Hypothalamus
- Hypotalamus kopplar hjärnan till det endokrina systemet.
- Omfattar 16st olika “nuclei” (sing. Nucleus) som innehåller ett stort antal nervceller med olika funktioner, t.ex som kommandocentral för:
- Födointag
- Kroppstemperatur
- Kroppstillväxt
- Fortplantning
- Blodcirkulationen (blodvolym och tryck)
- Vätskebalans/törst
- Biologiska rytmer
- Frisättningen av hormoner från hypofysen
Hur arbetar hypotalamus?
Hur arbetar hypotalamus?
Blodhalten av glukos, salt, fettsyror, hormoner m.fl. samt blodets temperatur
Styr våra muskelrörelser, gör att vi springer bort från faror exempelvis.
Reglerar frisättning av hypofyshormoner, som kan påverkar olika körtlar.
Reglerar aktiviteten i SNS och PNS
Syn, hörsel, smak, beröring, doft
En av de viktigaste funktionerna är att koppla ihop nervsystemet med det endokrina systemet.
Kan ta upp extern info (Syn exempelvis)
Inre stimulation, för att reglera homeostas
Psykologisk stimuli, ångest
Hypofysen
ADH
Hypofysen
Hypofysen vilar i en grop (fossa hypophysialis) i kilbenet
Består av två delar: Fram och bakloben
Framloben är en endokrin körtel
Bakloben är en nervvävnad
Hypofysens baklob = Neurohypofysen
- Består av utlöpare av celler från hypotalamus. Långa nervceller som går hela vägen till hypofysen (lång axon).
- Neurohormoner (Syntes av baklobshormoner) bildas i hypotalamus och lagras i nervterminaler i vesiklar i hypofysen.
- Hypofysens baklob utsöndras bara två hormoner:
Vasopressin: ADH
Oxytocin
Dessa två bildas alltså i hypotalamus men utsöndras från bakloben
1.Syntes av baklobshormoner i hypotalamus
2.och transporteras ner till neurohypofysen via Magnocellulära sekretoriska neuron (Stor cellkropp, tjockt axon)
3.De lagras i Vesiklar innehållande i baklobshormoner i bakloben.
4.Vid stimuli, uppstår frisättning av baklobshormoner in i blodcirkulation
Hypofysens baklob = Neurohypofysen
Vasopressin, syftar på vasokonstriktion, kan alltså leda till vasokonstriktion
Men vi fokuserar på funktionen nedan:
- Anti-diuretisk hormon (ADH), Anti kiss hormonet
- Neuropeptid
- Påverkar njurar
- Dehydratering = ökad ADH
Två olika namn två olika uppgifter
Inte dricka —> Minskad vätskevolym = Minskad blodvolym —> Minskad blodtryck (Baro RC skickar mindre signaler till hypotalamus) —> hypotalamus bildar ADH som frisätts från hypofysen
ADH kommer att signalerar njurar att bilda mindre urin
När man är dehydrerad (Ökad osmolaritet), krymper cellerna
Hypotalamus skickar också signaler till törstcenter
Varför kissar man oftare när man dricker alkohol?
Varför kissar man oftare när man dricker alkohol?
= Alkohol har en diuretisk effekt
Alkohol minskar frisättning av ADH
Margaret Murray visade i 1931 att administrering av ett extrakt från bakre hypofysen hämmade den alkoholinducerade diuresen, och nu är det allmänt accepterat att alkoholen utövar sin diuretiska verkan genom att hämma frisättningen av vasopressin (ADH). (men det finns också andra mekanismer)
Oxytocin
Hypofysens baklob
Oxytocin: Viktig för förlossningen
- Är en neuropeptid
- Viktigt för:
- Förlossningen: orsakar sammandragningar (värkar). Man kan därför sätta syntetisk Oxytocin för att snabba på förlossningen.
- Amning (Positiv feedback): gör att mjölken rinner till genom att muskelcellerna i bröstens mjölkkörtlarna kontraherar.
- Att må bra: “glädjehormon” avgörande för upprättandet av gemenskap, parbildning, omvårdnad och förmåga att följa sociala normer
- Ökar viljan för parbildning (kärlek, sexuell lust och orgasm)
- Ökar moders- och faderskänslor till barnet
- Gör människor lyckligare, tillitsfulla och minskar aggression, ångest..
Oxytocin
- Oxytocin produceras i hypotalamus och frisätts delvis i hypofysens baklob och delvis i olika delar av hjärnan
Produceras alltså i hypotalamus men frisätts från bakloben i hypofysen
—> reglering av psykiska och sociala reaktioner
- Sensoriska nervimpulser från livmodern och bröstvårtorna stimulerar frisättning av oxytocin
Det finns olika stimuli för att utsöndra Oxytocin:
Bröstkänsliga sinnesceller i bröstvårtorna
Eller
Sträckkänsliga sinnesceller i livmoder
Båda leder till ökad produktion av Oxytocin i hypotalamus, men frisätts från hypofysen:
Oxytocin frisätts genom exocytos från hypofysens baklob och fungerar i:
Muskelceller i mjölkkörtlarna —> Pressar ut mjölk
Muskelceller i livmodern —> Pressar ut bebis
Hypofysens Framlob = Adenohypofysen
Hypofysens Framlob = Adenohypofysen
- Endokrin körtel
- Portådersystem förbinder hypotalamus med framloben:
- Två seriekopplade kapillärnät som förbinds med varandra via portåderven
- Kapillärer är fenstrerade för att öka utbytet.
- I framloben har vi fem olika endokrina celler och dessa celler producerar sex
olika hormoner, som alla är peptider
Hypofysens Framlob
De parvocellulära nervcellernas cellkroppar finns i hypotalamus
Parvocellulära sekretoriska neuron: Liten cellkropp, smalt axon
Dessa neuron frisätter releasing (RH) och release-inhibiting hormones (IH) i det specifika portådersystemet som förbinder hypotalamus med hypofysens framlob
Hypotalamus RH och IH
TRH, CRH, GH-RH, GH-IH, Gn-RH, PIH och PRF
Hormoner som hypotalamus skickar ut är
Hormoner som hypotalamus skickar ut är:
1.De som påverkar tillväxt: Tillväxthormonfrisättande hormon eller Tillväxthormoninhiberande hormon (Somatostatin) från hypotalamus —> Dessa 2 hormoner skickas till hypofysens framlob för att öka / inhibera utsöndring av tillväxthormon (Somatotropin)
2.Tyreotropinfrisättande hormon från hypotalamus —> Tyreoideastimulerandehormon (TSH) (tyreotropin) från hypofysens framlob
3.Kortikotropinfrisättande hormon från hypotalamus —> Adrenocorticotropt hormon (ACTH) (corticotropin) från hypofysens framlob
4.Prolaktinfrisättande hormon eller Prolaktininhiberande hormon (Dopamin) från hypotalamus
—> Antingen ökar / inhiberar utsöndring av Prolaktin (PRL) från hypofysens framlob
5.Gonadotropinfrisättande hormon från hypotalamus —> Follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysens framlob
FSH och LH (kallas för follikelstimulerande hormon)
Längdtillväxt
Kondrocyter = broskbildande celler, som producerar brosk.
Osteoblaster = benbildande celler, som ersätter brosk vävnad mot benvävnad.
Kondrocyter är celler som finns i broskvävnad och är ansvariga för att bilda ny brosk. Under tillväxtperioden i barndomen och tonåren, spelar kondrocyter en avgörande roll för längdtillväxt genom att bilda brosk i tillväxtzonen vid ändarna av rören i benen. Det är här benen längst ut vid handlederna, knäna, fotlederna och höfterna växer och därmed bidrar till ökning av kroppslängd.
Under tillväxtperioden stimulerar kondrocyter i tillväxtzonen produktionen av osteoblaster som i sin tur bygger upp benmassa och gör benen längre och starkare
Vi har växtplattor i ben, Kondrocyter delar sig och förlänger benet och Osteoblaster gör att brosk ersätts med ben.
Man har två olika typer av celler i skelettben:
Kondrocyter
Osteoblaster
- Tillväxthormon
- Tillväxthormon stimulerar differentieringen av de omogna broskcellerna (=kondrocyter) i rörbenens epifysskivor.
- Efter hand, när broskcellerna mognar börjar de att producera och utsöndra en insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1) som förmedlar GFs tillväxtstimulerande effekt genom att stimulera broskceller att dela sig.
- GF och IGF stimulerar osteoblastproliferation och - aktivitet, vilket bidrar till benbildning
Vilka hormoner reglerar längdtillväxten?
Vilka hormoner reglerar längdtillväxten?
- Längdväxten är som kraftigast under fosterstadiet.
- Under det första levnadsåret (spädbarnsåldret) avtar tillväxthastigheten.
– Kroppstillväxten ökar till ca 45% av den slutliga kroppslängden. - Under barnåldern sker en kontinuerlig men långsam tillväxt.
– 85% av den slutliga kroppslängden uppnås. - Puberteten karakteriseras av en accelererad tillväxt som är ungefär dubbelt så hög som under barnaåren (15-18% av totallängd).
Åtminstone 5 olika hormoner påverkar tillväxten: GH, insulin, östrogener, testosteron och trijodtyronin
Vilka hormoner reglerar längdtillväxten, är alltså beroende på ålder.
Under fosterstadiet går längdväxten otroligt snabbt
Spädbarnålder: hastigheten minskar lite grann.
Olika hormoner påverkar längdtillväxten, dessa hormoner kan antingen samarbeta eller motverka varandra.
Tillväxthormon är inte viktig under hela livet. Under Fosterlivet och spädbarnsålder, är det inte tillväxthormon som påverkar, då det finns andra tillväxtfaktorer för detta. Tillväxthormon brist påverkar därför inte längden på barnen.
Insulin har påverkan under hela livet.
Könshormoner har påverkan under puberteten, där Östrogen har accelererad hastighet och tillväxt, därför växer tjejer snabbare. Flickor som har tidigare puberteten är smalare i förhållande till andra tjejer.
Östrogen är snabbare på att ge signal till kroppen att sluta växa. Därför personer om inte har östrogen RC kan växa så mycket mer (Gigantism).
Stress
Stress är en faktor som kan påverka produktionen av tillväxthormon
Då det uppstår minskning av tillväxthormon när man är stressad.
hGH, somatotropin eller tillväxthormon
hGH, somatotropin eller tillväxthormon
Hypofysens Framlob = Adenohypofysen
- Produceras i hypofysens framlob
- Påverkas löpande av båda tillväxthormonfrisättande (GH-RH) och inhiberande (GH-IH eller somatostatin) hormonet
- Hypotalamus reglerar GH frisättning på grund av signaler från bl. a. centrala nervsystemet (t.ex. Fysisk arbete, att fasta, stress, låg glukos kan öka GH)
Tillväxthormon inhiberande hormon och tillväxthormon frisättande hormon
Inhiberande hormon, minskar frisättning av GH
Frisättande hormon, ökat frisättning av GH
GH har olika målorgan;
Lever: Ökad GH —> Mer insulinliknade tillväxt faktor som samarbetar med tillväxthormon
Skelett
Fettvävnad
Magen har vi Ghrelin som frisätts när vi är hungriga
- Bildas i somatotropa celler i hypofysens framlob (GH1) samt av placentan (pvGH) under graviditeten.
- GH är ett proteinhormon (191 aminosyror stor)
- GH-frisättningen varierar kraftigt under dygnets timmar.
Låga nivåer av GH när vi vaknar —> GH ökar vid löprunda —> Hungriga, då går GH upp
—>När man sover ökar GH-nivån
Stimuli för GH:
Fysiskt stress
Hungriga (Låga glukos nivåer)
Sömn Högre i början av sömnen
- Frisätt hela livet. Blodhalten dock som allra högst under barnår och pubertet (se figur)
Kvinnor frisätter mer GH än män
- Brist på GH under barnåren (INTE Under Fosterlivet och spädbarnsålder) leder till kortvuxenhet
Överskott av GH under barnår leder till gigantism
Överskott GH i vuxen ålder leder till akromegali
Barn med GH-brist eller låg effekt
Barn med GH-brist eller låg effekt
Låg tillväxthastighet
Kvoten fettmassa/muskelmassa högre än normalt
Negativ kvävebalans
Försenad benmognad
Bara mänskligt tillväxthormon (hGH) fungerar på människa!
Lever och GH:
Lever och GH:
GH frisätts från hypofysen, då den kan bidra till vävnadtillväxt, men Insulin-liknande tillväxtfaktor (IGF) kan också bidra till vävnadtillväxt.
IGF bildas från levern.
Lever är viktig av GH
GH och Insulin-liknande tillväxtfaktor bidrar tillsammans till ökad vävnad tillväxt
GH-frisättningen
GH-frisättningen
Stimuleras av:
1. Låg glukoshalt
2. Aminosyror
3. Fasta, svält (via låga IGF-1 nivåer)
4. Sömn
5. Akut stress, kronisk stress hämmar GH. Men en akut stress som springande ökar GH.
6. Ghrelin
Hämmas av:
* Hög glukoshalt
* Fria fettsyror
* Övervikt
* Somatostatin
* IGF-I
* Kronisk stress (Kortisol hämmar effekten av GH)
GH skulle alltså kunna hämma sin egen frisättning
GH:s effekter på omsättningen av kolhydrater, fett och proteiner
GH:s effekter på omsättningen av kolhydrater, fett och proteiner
På grund av GHs anabola egenskaper är det allmänt accepterat att GH förbättrar muskelprestationen:
ökad proteinsyntes och upptag av aminosyror —> ökad muskelmassa
GH minskar därmed glukosupptaget och ökar glukosproduktionen.
GH stimulerar proteinsyntes
Man kan ta GH för doppning, den kan då:
1.Öka Proteinsyntes och därmed ökar aminosyraupptag
2.Men minskad glukosupptag.
3.Vilket ökar muskelmassa
En av GH funktion är att spara på glukos
GH:s effekter på omsättningen av kolhydrater, fett och proteiner
Fettvävnad är också en målvävnad för GH.
GH stimulerar lipolys (nedbrytning av triglycerider)
GH:s påverkan på fettvävnad:
1.Minskaning av glukosupptag (Spara på glukos för hjärnan, kroppen försöka spara glukos på perifera vävnad)
2.Ökad lipolys (ökad nedbrytning av fett)
3.Fettmassa minskar
GH:s effekter på omsättningen av kolhydrater, fett och proteiner
Effekter i blodplasma:
- Minskad glukosupptag i vävnader —> ökade nivåer av glukos i plasma
- Ökad lipolys i fettvävnader —> ökade nivåer av fria fettsyror
- Ökad upptag av aminosyror i muskelvävnad —> minskade nivåer av aminosyror i plasma
GH:s påverkan på blodplasma:
Vi spara på glukos i olika vävnader —> Glukos ökar i blodet (Ökad glukos)
Minska aminosyror för att de används till att bilda protein (Mindre aminosyror)
Ökade fettsyror för att vi nedbryter fett (Ökad fria fettsyror)
GH:s effekter på omsättningen av kolhydrater, fett och proteiner
Sammanfattning:
1. Sparar på glukos, till hjärnan
2. Stimulerar proteinsyntes för muskler
3. Stimulerar fettnedbrytning, som en alternativ energikälla till kroppen
Gowth-hormon ingår i kategorin “Anabola medel”
Doping: Leder till Ökad muskelmassa och minskad fettmassa
Gigantism
Akromegali
Gigantism: Hög GH-frisättning redan som barn stimulerar längdtillväxten mer än normalt. Försenad pubertet (faciliterar längdtillväxten). I övrigt samma symptom som vid akromegali.
Akromegali (akro= ända, topp) (mega = stor): I vuxen ålder: Orsakad av en tumör i hypofysen som frisätter GH autonomt. Tillväxt av vissa delar av skelettet såsom händer, fötter, underkäke och panna. Inre organ tillväxer (bl.a. lever och hjärta), huden blir grövre och tungan tjockare. Ökad morbiditet och förkortad livslängd p.g.a. leddeformationer, högt blodtryck, påverkan på lungfunktionen, hjärtsvikt och diabetes typ 2.
Mycket GH, redan som barn —> Leder till gigantism
I vuxen ålder —> Akromegali
Sköldkörteln
Sköldkörteln: största endokrina körtel
Thyroid gland
Glandula thyreoidea
T3
T4
rT3; inaktiv, gör ingenting
Calcitonin: påverkar Ca2+ homeostas
T3 och T4 påverkar metabolism, båda har samma funktion men olika mekanism
Sköldkörteln
- Sitter framför luftröret, alldeles nedanför struphuvudet
- Består av två lober och en smal mittdel (isthmus)
- Väger mellan 10-30g (störta körtel)
- Tyreoidehormonerna bildas och upplagras i follikellumen på thyreoglobulinet
- Tyreoidehormonerna stammar från aminosyran tyrosin
Sköldkörtel består av vätskefyllda blåsor (Folliklar), där bollarnas väggar utgörs av så kallade follikelceller, och där bollarnas innanmäte är lagringsplats för sköldkörtelhormon.
De celler som finns runt folliklar heter alltså follikelceller.
Kolloid: vätskan innehåller glykoprotein som heter thyreoglobulinet
Thyreoglobulinet: Innehåller mycket aminosyra tyrosin, som är viktig för att syntetisera T3 och T4
Sköldkörtelns mikroanatomi
Sköldkörtelns mikroanatomi
- Uppbyggd av vätskefyllda blåsor, folliklar
- Follikelceller omger det centrale hålrummet, folikellumen
- Follikellumen är fyllt med en proteinrik vätska, kolloid.
Kolloid:
—> Innehåller ett stort glykoproteintyreglobulin
—> Innehåller många molekyler aminosyran tyrosin
Vid follikelceller finns också C-celler som producerar calcitonin
Tre av sköldkörtelns hormoner
Tre av sköldkörtelns hormoner
Tyroxin (T4), biologiskt aktiv
Trijodtyronin (T3), biologiskt aktiv
Den främsta skillnaden mellan T4 och T3 är antalet jodatomer som är bundna till hormonmolekylerna. T4 har fyra jodatomer bundna till molekylen medan T3 har tre jodatomer bundna till molekylen.
T3 mer aktiv än T4
Men T4 kan omvandlas till T3
T4 är den huvudsakliga formen av sköldkörtelhormon som utsöndras av sköldkörteln och det omvandlas vanligtvis till T3 i vävnader som behöver hormonet.
Reverse trijodtyronin, biologiskt inaktiv
- 93% av sköldkörtelns hormonfrisättning är ….
- 93% av sköldkörtelns hormonfrisättning är tyroxin (T4)
- Trijodtyronin (T3) har ungefär 4x så hög aktivitet som tyroxin
- Follikelcellerna behöver jod för att producera T4 och T3. Detta anses vara den enda kända funktion för jod i kroppen.
Jodbrist
Jodbrist
- Mer än 1,5 miljarder människor bor i jod bristområden
- I Sverige infördes redan 1936 jodering av salt
- Jod brist kan leda till struma dvs en förstoring av sköldkörteln
Salt med jod är bra för att jod bristområden (Som inte bor nära havet)
Jodbristområden finns oftast i regioner där kosten är låg i jodhalt, som till exempel vissa delar av världen där det är ont om tillgång till fisk och skaldjur som är rika på jod.
Återkoppling frisättning TSH
Återkoppling frisättning TSH
OBS! T4 /T3 hämmar TSH framför allt på hypofysnivå!
Mellan Hypotalamus och hypofysen har vi ådersystem (Seriekopplad kapillärnät)
Stimuli gör att hypotalamus frisätta tyreotropinfrisättande hormon (TRH)
TRH transporteras till hypofysen, som i sin tur ökar sekretion av tyreoideastimulerande hormon (TSH), som frisätts i blodcirkulationen tills den når sköldkörtel
Sköldkörtelns celler kommer i sin tur att producera T3 och T4.
T4 produceras mer.
T3 och T4 kan hämma frisättning av TSH i hypofysen, men det finns även en hämning på frisättning av TRH på hypotalamus
Vad stimulerar hypotalamus för att frisätta TRH?
Vad stimulerar hypotalamus för att frisätta TRH?
Ett antal faktorer har visat sig påverka utsöndringen av sköldkörtelhormon.
Exponering för en kall miljö kan inducera TRH-utsöndring, vilket leder till ökad frisättning av sköldkörtelhormon, som kan sätta igång kroppsvärmeproduktionen
Vid kall temperatur vill vi öka metabolismen för att bli värme
Hos barn som är ute hela dagen har hög nivå av TRH hormon
Metabolism-relaterade signaler kan påverka TRH-utsöndring, t..ex glukos, leptin, ghrelin.
- TSH
- TSH stimulerar alla stegen i follikelcellernas hormonsyntes och frisättning:
- Upptag av jodid från blodet sker m.h.a. en Na + /I - symporter (NIS).
- Syntes av tyroglobulin
- Syntes samt frisättning av T4 och T3
- Tillväxt av sköldkörteln
TSH från hypofysen —> En ökning av TSH —> Ökar vi upptag av jod via Na + /I - symporter
—> Syntes av tyroglobulin —> Syntes samt frisättning av T4 och T3 —> Tillväxt av sköldkörteln
Brist av jod, leder till förstoring, för att sköldkörtel inte frisätter T3 och T4.
Den negativa feedbacken kommer därför inte att hända därför försätter TSH att frisättas och sköldkörtel ökar i storlek.
Jod är ett viktigt näringsämne som används av kroppen för att producera sköldkörtelhormoner. Om kroppen inte får tillräckligt med jod, kan det leda till utvecklingen av en förstorad sköldkörtel, även kallad struma.
När kroppen inte får tillräckligt med jod, minskar produktionen av sköldkörtelhormoner. Detta kan få hypofysen i hjärnan att frisätta mer av hormonet TSH (thyroid stimulating hormone) för att stimulera sköldkörteln att producera mer hormoner. Ökad TSH-produktion kan orsaka att sköldkörteln blir större och det är detta som kan leda till en förstorad sköldkörtel.
Verkningsmekanism
T3
T4
Verkningsmekanism
T3 är mer potent (4-10 ggr) än T4
T3 har effekter i alla kroppsceller
TR = tyreoideahormonreceptor
Det finns två olika typer; TR alfa och TR beta
Receptorerna fungerar som transkriptionsfaktorer. När ett hormon binder till sin RC, ökar transkription och påverkar DNA transkription.
Dessa RC finns i cellkärnan
T4/T3 stimulerar:
1. Basalmetabolismen
2. Kroppstillväxten (tillsammans med GH)
T3 och T4 är viktiga för att GH ska fungera
3. Utvecklingen av hjärnan
T4 omvandlas till T3 —> T3 binder till tyreoideahormonreceptor i cellkärnan —> Ökar transkription —> Påverkar mRNA —>
Ökad metabolism
Ökat hjärtminutvolym
Ökad syre konsumtion
Ökad uttryck av enzymer som är viktiga för metabolism
Ökad mitokondrier också.
Tyreoideahormonernas effekter på basalmetabolismen
Tyreoideahormonernas effekter på basalmetabolismen
Hypo (Låg mängd av T3 och T4): Trötthet (p.g.a. låg aktivitet av T3 och T4), kall (ingen metabolism), viktökning (Låg metabolisk aktivitet), depression, hjärndimma.
Hyper (Hög aktivitet av T3 och T4): Hjärtklappning, nervös. Sympatisk nervsystemet är alltid på.
Hypertyreos
Hypotyreos
Hypertyreos – 2000 nya fall/år
Symptom
Struma, avmagring, svettning (värmekänsliga) ökad puls, muskelsvaghet, koncentrationssvårigheter, extremt aktiva (besvärande för omgivningen)
Hypotyreos (rätt vanlig)
1.9% kvinnor, >50 år 3.3%
<1% män
Symptom
Frusenhet, kall och torr hud,
Låg svettproduktion, myxödem = mjuk och degig hud, pratar långsamt,
Sämre minne, låg puls
Ökad T3 och T4, men låga TRH och TSH innebär den immunologiska sjukdomen
Ökade nivåer av sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) tillsammans med låga nivåer av hormonerna thyrotropin-releasing hormone (TRH) och sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) kan indikera en primär sköldkörtelstörning, såsom hypertyreos eller en autonom sköldkörtelknöl.
Eftersom hypertyreos leder till en minskning av TSH-produktionen i hypofysen, blir nivåerna av TSH vanligtvis låga.
Ökad mängd T3 och T4 —> Negativ feedback (T4 /T3 hämmar TSH framför allt på hypofysnivå!) —> Mindre TSH
Tyreoideahormoner och tillväxt av skelettet
Tyreoideahormoner och tillväxt av skelettet
- Barn med brist på T4/T3 (hypotyreos) har kraftigt nedsatt kroppstillväxt. Hos dessa barn är GH-halten i blodet låg. T4/T3 behövs således för normal frisättning av GH
- T4/T3 ökar målcellernas känslighet för GH/IGF samt förstärker deras biologiska effekter.
T3 och T4 samarbetar med GH för att stimulera tillväxt.
Tyreoideahormoner och CNS:s utveckling
Tyreoideahormoner och CNS:s utveckling
* T4/T3 hämmar delningen och stimulerar differentiering av neuroblaster (omogna nervceller) till nervceller
T4/T3 behövs för;
* Förgrening av dendriter
* Utväxt av axoner
* Myelinbildning
* Bildning av neurotransmittorreceptorer
T4 och T3 gör omogna neuroner till mogna nervceller, det är därför viktigt att man tester nivån T3 och T4 hos barn.
PKU –provet: Utför man på nyfödda barn för att se att kontrollera om barn har brist på T3 och T4 som kan påverkar neuroner i hjärnan.
Under embryonal utveckling bildas neuronala stamceller som delar sig och differentieras till omogna neuroner. När neuronen mognar, ökar dess funktionella aktivitet och förmåga att utföra sitt specifika arbete i hjärnan.
T4 och T3 kan också påverka neurontillväxt och överlevnad genom att reglera syntesen av
neuritiska tillväxtfaktorer och skyddsfaktorer som skyddar neuronen från celldöd.
Sammanfattningsvis är T4 och T3 avgörande för att främja neurondifferentiering, mognad, tillväxt och överlevnad under embryonal utveckling och även efter födseln.
Brist på T4/T3 efter födseln
Brist på T4/T3 efter födseln
Obehandlad hypotyreos ger:
* Hämmad utveckling av hjärnan, vilket leder till intellektuell funktionsnedsättning
* Extrem kortvuxenhet (GH är beroende av T4/T3!)
* Dövhet, på grund av effekt på hjärnan.
Detta syndrom kallas kretinism
Tyroglobulin: Lagring av aminosyran tyrosin
Tyrosin är en viktig aminosyra som byggsten för T4 och T3, och det lagras i tyroglobulin.
Tyroglobulin fungerar som en reservoar för lagring av tyrosin i sköldkörteln.
Vilken effekt har en “Hypertyreos”? (Tänk på negativ återkoppling)
T3 och T4 ökar
TSH minskar
TRH minskar
Binjurar
Binjurar: körtlar som ligger ovanpå njurar
Består av två delar: Märgen och Barken
Märgen ligger innerst och Barken är “skalen”.
Märg: Adrenalin och noradrenalin, frisätts vid sympatisk nervsystem
Märgvävnad är en nervvävnad, därför påverkar det sympatisk nervsystemet märgen. Märgen är alltså innerverad av sympatiska nerver.
Barken:
Kortisol
Androgener
Aldosterone
Alla 3 är steroidhormoner
Binjurens olika lager
Binjurens olika lager
Zona glomerulosa: Producerar Aldosteron
Zona fasciculata: Producerar kortisol
Zona reticularis: Producerar Androgener
Märgen: Producerar noradrenalin och adrenalin (Som har ett gemensamt namn; Katekolaminer)
Märgens celler ser olika ut för att de tillhör nervvävnad, kan bara använda glukos som nervkälla.
Vad ökar frisättningen av kortisol?
Vad ökar frisättningen av kortisol?
Jo, stress i alla dess former
Stress är den mest potenta stimuli för frisättning av kortisol
Stress stimulerar hypotalamus att frisätta Kortikotropinfrisättande hormon (CRH)
—>I hypofysens framlob, frisätts ACTH (Adrenokortikotropiskt hormon)
ACTH går igenom blod till njurbarken som producerar kortisol
Kortisol i blodet har olika målorgan:
Immunsystemet (Kortisol minskar immunförsvaret)
Lever (Stimulerar glukosbildningen genom glukoneogenesen) –> Öka glukos
Muskel och fettvävnad (Ökad nedbrytning av muskler och fett)
Kortisols effekt på blod:
Ökar glukos nivå
Ökad fri fettsyror
Ökad aminosyror
GH ökade också glukos, men med kortisol är det en effekt på lever.
Även dygnsrytm är en stimuli på kortisol
Vad är ”stress”?
Jo, allt som ökar kortisol!
Effekter av kortisol
Kortisol verkar på i stort sätt alla kroppsceller. Kortisol har således enormt många olika fysiologiska effekter
Kortisol under dagen
7-13 pulser/dygn av kortisol
Normal sekretion är ca 10 mg/dygn
Vid stress: uppåt 300-400 mg/dygn
Ökar när vi vaknar, för att känna oss piggare (Det är därför man är stressad när man vaknar och inte orkar springa)
Ytterligare exempel på effekter av kortisol
Inhiberar inflammatorisk och immun reaktion
Påverkar humör på morgonen
Cushings syndrom
Cushings syndrom: Överproduktion av kortisol
Akne, hirsutism
Fullmåne ansikte med ökad ansiktsfärg
Omfördelning av fettdepåer ger bålfetma: för att vi bryter ner fett och det uppstår omformning av fett i olika delar av kroppen.
Spinkiga extremiteter
Atrofi “‘brist på näring’” av muskler i ben och armar p.g.a. ökad nedbrytning och hämmad bildning av proteiner
Tunn och skör hud: Rödvioletta strimmor (strie=hudbristningar) p.g.a. minskad kollagensyntes
Buffalonacke
I övrigt:
Hypertension
Vätskeretention
Minnesstörningar
Depression
Diabetes Mellitus typ 1
Infertilitet, impotens och sänkt libido
Osteoporos
Bisköldkörtlar
Bisköldkörtlar: Upptäcktes i Uppsala
Bisköldkörtlar, säger något om dess placering i förehållande till sköldkörtel
Bisköldkörtlar ligger på baksidan av sköldkörtel (Vanligtvis 4 st, men också 6 eller 8 bisköldkörtlar)
Producerar endast ett hormon, parathormon, viktig för Ca2+ homeostas
kalcium
kalcium
Hos en vuxen person innehåller kroppen ca 1-1,2 kg kalcium
- 99% i benvävnaden
- 1% intracellulärt
- 0,1% extracellulärvätskan
- I blodet cirkulerar Ca 2+ i tre former:
- Fritt Ca2+ (ca 50%, 1mM). Det är dem som förmedlar de biologiska effekterna
- Bundet till plasmaproteiner, t. ex albumin (ca 40%)
- Som Ca-salter, cl a kalciumsulfat och kalciumfosfat (10%)
Ca2+ -aktiviteten i plasma är en av kroppens hårdast reglerade variabel!
- Koncentrationen av fria Ca2+ joner i plasma är mycket stabil (mindre än 2% variabilitet)
—> Stora avvikelser påverkar nervcellernas och muskelcellernas funktioner, t ex: - För lite Ca2+ : muskelkramp
- För mycket Ca2 : muskelförlamningar
Ca2+ -aktiviteten i plasma är en av kroppens hårdast reglerade variabel!
Ca2+ är viktig för att myosin ska binda till aktinfilament.
Organ som deltar i kalciumreglering:
Organ som deltar i kalciumreglering:
- Tarmkanalen
- Njurarna
- Skelett
Hormoner som deltar i kalciumreglering:
- (Vitamin D)
- Parathormon
- Kalcitonin: produceras i sköldkörtel. Produceras av C-cellerna.
Tarmkanalen:
Tarmkanalen:
- Dagsintag av Ca2+ är ca 1g
- Absorptionen av Ca2+ från tunntarmen regleras av Vitamin D
- Ca2+ absorptionen hålls stabil genom att den regleras i förhållande till den extracellulära koncentrationen
En del av Ca2+ kommer att absorberas, mängden som absorberas i tarmen regleras av kalcitriol (Den aktiva formen av vitamin D)
När nivåerna av kalcium i kroppen är låga, ökar kalcitriolproduktionen, vilket i sin tur ökar upptaget av kalcium i tarmen. Detta hjälper till att öka nivåerna av kalcium i blodet och främjar benhälsa.
Njurarna:
Njurarna:
- I njurarna filtreras blodplasma: löst joner och småmolekyler passerar från kapillärer in till ett kanalsystemet —> Ca. 96% av den filtrerade Ca2+ mängden reabsorberas
- Reabsorptionen av Ca2+ styrs av parathormon
—> Om Ca+ i plasma sjunker, så ökar PTH frisättningen
Ca2+ reabsorption, regleras av parathormon, som ökar Ca2+ reabsorption
Mindre Ca2+ —> ökar parat
Effekter av PTH på njuren
Effekter av PTH på njuren
- PTH ökar reabsorptionen av fritt kalcium i njurtubuli
- PTH stimulerar bildningen av kalcitriol (Vitamin D3) i njuren
Från inaktiv till aktiv för att ta upp mer Ca2+ från tarmen.
- PTH minskar reabsorptionen av fosfat i njurtubuli
—> PTH gör att vi kissar ut mindre kalcium men mer fosfat.
- Detta gör att kalciumkoncentrationen i blodet stiger medan fosfatkoncentrationen i blodet sjunker
- Mindre kalciumfosfat deponeras då i skelettet!
Cellerna (s.k. huvudceller) i paratyreoidea
Cellerna (s.k. huvudceller) i paratyreoidea känner av Ca 2+ i ECV genom påverkan av Ca2+ -receptor i plasmamembranet
Huvudceller har Ca2+ RC som känner av Ca2+ mängd i blodet.
Ju lägre konc. Ca2+ i blodet desto högre PTH konc. I blodet.
Kalcitriol
Kalcitriol verkar på samma sätt som andra steroidhormoner.
Ökar absorptionen av Ca2+ i duodenum/jejunum
* Ökar syntesen av Calbindin
* Ökar syntes av Ca2+ transporterande proteiner i plasmamembranen
Skelettet:
Skelettet:
- Ca2+ som är lagrat i benvävnaden är i jämvikt med Ca2+ i plasma och
vävnadsvätskan
- Genom att binda eller frisätta Ca2+ bidrar benvävnaden till att stabilisera Ca2+ koncentrationen i extracellulärvätska
Upprätthållandet av Ca2+ i extracellulärrummet är prioriterad före mineraliseringen av skelettet!
PTH, kalcitriol och bennedbrytning
PTH, kalcitriol och bennedbrytning
Osteoklaster bryter ner benvävnad vilket frigör kalcium och fosfat till blodet
Osteroblaster bildar ny benvävnad
M-CSF = Macrophage colony-stimulating factor (cytokin)
Ökar bildningen av osteoklaster som svar på PTH och kalcitriol
I skelett har vi Osteoklaster och Osteroblaster
Osteroblaster: Bilder benvävnad
Osteoklaster: Bryter ner benvävnad
Parathormon sekreteras hela tiden:
Höga nivåer av parat = Låga Ca2+ i blodet
Osteoklaster har inte RC för Parathormon
Men Osteroblaster har RC till parat (Mycket parat –> Binder de till Osteroblaster)
Osteroblaster frisätter cytokin (M-CSF); som signalerar Osteoklaster att bryta ner benvävnad för att öka Ca2+ i blodet
Låga nivåer av parathormon —> mindre aktivering av RC —> signalerar till Osteoklaster att inte bryta ner
Låga nivåer av parathormon (Byggs benvävnad upp)
Rakit eller osteomalaci
Rakit eller osteomalaci
Rakit = engelska sjukan. Brist på vitamin D.
Orsakad av brist på solljus och/eller vitamin D i kosten
Minskad halt kalciumfosfat gör benstommen mjuk och böjlig, antingen extremt hjulbent
eller kobent. Även andra delar av skelettet påverkas.
Vi tillsätter därför Vitamin D i mjölken
Brist på vitamin D —> Mindre kalcitriol —> mindre upptag av Ca2+ —> mindre Ca2+ i blodet
—> vi behöver bryta ner benvävnad —> Skeletten blir mjuk
Osteoporos = Benskörhet.
Bennedbrytning > bennybildning.
Benmassan minskar d.v.s. både mineral och organisk del.
